Svante Båth (2004) Skrivet av Jenny Persson

Transkript

1 Svante Båth har ända sedan han började som egen tränare tillhört de framgångsrika unghästtränarna i landet. Han ligger stadigt mellan 8-9 miljoner kronor inkört årligen som tränare och år efter år har han fått fram topphästar i varje kull. I kronologisk ordning hittar vi Oktavia Staro som var finalist i så gott som alla årgångslopp, därefter Maxi Ferrari som fortsatte att utvecklas även som äldre, följd av meriterade Express Lavec, Monterry Ås, numera i aveln verksamme Staro Showbiz, Kriterievinnaren Malabar Circle Ås, E3-vinnaren Luxury Ås och fjolårets vinnare av Uppfödningslöpningen Even Who i skilda årgångar. Vid ett besök hos Umåkers Hästägareförening berättade han öppenhjärtligt om sin organisation och om sina filosofier. Ombord hos Båth finns 72 hästar för närvarande och 16 heltidsanställda samt två deltidsanställda. I organisationen "döljs" också ett par/tre flinka hjälpredor som mer eller mindre arbetar ideellt med snickerier, väg- och banunderhåll och annat pyssel som hör hästverksamheten till. När man tar en titt på Svante Båths statistik så kan man ana en skiljelinje någonstans mellan 1999 och 2000 då inkörda pengar fördubblades och därefter stadigt har befunnit sig på ovannämnda nivå, trots att antalet starter inte utökades i någon större omfattning. Det var då Svante ansåg att han kommit till en punkt där han ständigt fick gå omkring med dåligt samvete för saker han inte hann med. "Jag satte mig helt enkelt ned och funderade, först själv och sedan med mina hästägare, om hur jag VERKLIGEN ville att verksamheten skulle se ut. Detta innebar bland annat att jag satsade på att ha egen hästbuss, annan distribution av foder, tillgång till veterinär 2 gånger per vecka och drog ned antalet hästar per hästskötare till 6 passhästar. Någonstans var vi tvungen att förfina organisationen för att bibehålla eller förbättra kvalitén och för att jag själv skulle orka med. Det innebar dock kraftigt ökade kostnader för hästägarna (omkring 3000 kr/månad), men min avsikt var ju hela tiden att de skulle få mer tillbaka!" Dessa förhoppningar infriades också så gott som omedelbart, stallets facit vad gäller inkörda pengar fördubblades som sagt ganska snabbt. Som betraktare kan man få intrycket av att kundvård ligger dig extra varmt om hjärtat? Är det en medveten strategi att vara en av dem som ligger i "frontlinjen" när det gäller omsorgen om hästägarna? "Nej, så har jag aldrig funderat. Jag har bara utgått ifrån mitt eget sunda förnuft och att jag hela tiden har haft den naturliga utgångspunkten att jag driver ett företag och där finns det två parter som ska vinna på samarbetet. Det är jag och det är kunderna, hästägarna." Han fortsätter; "Dygnet har ju fortfarande bara 24 timmar och tiden att ringa upp hästägarna och surra lite har det blivit sämre med i takt med ökat antal hästar. Jag skickar dock ut ett månadsbrev som består av två delar; ett allmänt om stallet och ett personligt till varje hästägare 1 / 7

2 som bara rör deras häst. Sedan försöker jag hålla mig anträffbar med telefontid kl 15 varje eftermiddag. Jag svarar telefonen alltid bara jag har möjlighet, men om jag inte har det så vet mina hästägare att de blir uppringda omkring kl 15 samma dag, eller om de har ringt på kvällen, senast kl 15 dagen därpå." Båth skickar en passning till de nuvarande utbildningarna inom travsporten: "På Wången lägger man all vikt vid träningsfysiologi och det är för mig obegripligt! Ska jag vara ärlig så kommer den punkten först på fjärdeplats för mig!" Så här rangordnar Båth sina punkter för framgång: - Lär dig köpa häst, identifiera dina kunder, utveckla din säljteknik och kundomsorg! - Lär dig att köpa RÄTT häst - tar lång tid och kräver att man tittar på MASSOR av hästar - Lär dig att matcha hästarna RÄTT - det kanske blir dyrköpt att satsa på alla årgångslopp? - Nu kan du börja fundera på träningsfysiologin... Han har också synpunkter avseende besökarna på auktionerna i Sverige. "Auktioner är oerhört givande avseende kundkontakter och för att utveckla sitt "hästöga". Jag förstår mig inte på de professionella tränare som avstår från auktionerna. Det är närmast ett tjänstefel. Där finns ju verkligen allt folk, ett ypperligt tillfälle att knyta nya kontakter. Och är det så att man inte har råd att köpa häst, så är det ändå ett fantastiskt tillfälle att granska hästar för att följa upp sin egen förmåga i efterhand, vilket du ofta kan göra även om någon annan köper hästen, eller så får du tillfälle att skaffa dig en uppfattning om nya blodslinjer." Båth säger att han själv för noteringar kring de flesta hästarna på en auktion och att det mer än en gång har hänt att han går och tittar på en vuxen häst om den dyker upp på tävlingsbanan och jämför den med hur han trodde att den skulle komma att se ut. Allt för att utveckla hästögat. "Visst jag skrev ett stort NEJ över Simb Capis namn i auktionskatalogen, men det handlar inte om att bli fullkomlig utan att hela tiden utvecklas." Båth går så långt så att han anser att man borde registrera alla auktionsbesökare med ett konstruktivt förslag: "Jag tycker att det borde kosta 50 kr att gå in på en auktion MEN att det är gratis med Trav kortet. Det erbjuds naturligtvis möjligheter att teckna sig för Travkortet kostnadsfritt vid grinden. Eftersom man då via Travkortet har möjlighet att registrera besökarna så kan man 1) Lättare "peppra" dem med information inför kommande auktioner 2) Följa upp de som INTE var där av den professionella tränarkåren! Båth sticker ut hakan och föreslår ett syrligt brev från STC i stil med "Är du inte intresserad av din egen framtid?" Val av unghäst Svante Båth använder sig en teknik som anses svår av de flesta - han besiktigar ofta unghästarna redan som fölungar. "I början var det för att hinna "först, det var definitivt ingen som hade varit före mig när jag var ute i februari, men efterhand har jag övat upp min förmåga att omvandla individen till stor häst för mitt inre och tycker att det fungerar bra. Det svåra är inte att besiktiga dem utan det är att FÅ besiktiga dem när de är så små." 2 / 7

3 Han påtalar att det är viktigt att "se bakom" lurvtussen som står där i hagen. Han sluter ögonen och tänker hur kommer den här krabaten att se ut när den blir stor? Vilken manke och vilket kors kommer den ungefär att få och hur stor blir den? "Det är svårt att bedöma manken på fölungar, det har tagit lång tid att lära sig" På frågan hur han rangordnar stam, exteriör och rörelser så väljer han stam först, men inte självklart. Ändå menar han att det hur man än bär sig åt, i de allra flesta fall, är det första som du kommer i kontakt med, antingen via uppfödarens vitsord eller via auktionskatalogen. "Rörelser är lite svårt att se på en fölunge men jag kan dra ganska många slutsatser hur den kommer att röra sig utifrån exteriören", säger han. "I början köpte jag stora välväxta fölungar som jag tyckte såg färdiga ut. Det gjorde att jag stod där med ett antal elefanter. Generellt sett är jag inte rädd för en hög häst, men den får absolut inte bli tung. Harmonin i kroppen är viktig på den färdiga hästen." Om något diskvalificerar en häst enligt Båth så är det en dålig manke och ett icke fördelaktigt kors. "Korset får inte vara för stupande men absolut inte heller plant. Dessutom vill jag ha ett långt kors. Om någon kan hitta en elithäst med dålig manke så får de gärna ringa mig. Jag är intresserad av att titta på den hästen!" Bland andra saker som han drar öronen åt sig nämner han lång rygg, "den hästen har vi inte tid att vänta på" och brutna tåaxlar, allmän skevhet som han skiljer från det fransyska när det gäller hållbarheten. "En fransysk häst är vriden hela vägen och det gör att slitningarna mellan ledavdelningarna inte alls blir på samma sätt som en skev häst i min bemärkelse". "Jag köpte Robin Ås trots att han var extremt sabelbent för att jag gillade kroppen på honom. Trots att han tjänade 1 miljon så var han omöjlig att sälja på grund av den exteriöra defekten. Men det är klart, jag vill ju helst inte ha en sådan avvikelse." Båth menar att när det gäller avel så talas det om att komplettera stoets svagheter med hingsten. Han anser att det är viktigare att försöka förstärka det som är bra och påtalar att han har en uppfattning om att temperament nedärvs mer än exteriör. Alltså definitivt något man bör ha i åtanke. Om avelsvärdering Jag anser att avelsvärderingen ska finnas som en dokumentation över hingstarna och vara en konsumentvägledning. Men jag tycker inte att vi ska hindra hingstar från att vara i aveln, det sköter marknaden själv. Däremot borde det vara ett krav att den sidan som nu finns i hingstkatalogen (med veterinära omdömen, mått och exteriör) alltid skulle finnas med i hingstannonserna som en liten faktaruta. Då är det mindre risk att stoägarna missar väsentliga detaljer som inte alltid finns med i en reklamannons. Innan vi går vidare till Båths träningsmodell så sticker jag emellan med frågan om det finns några särskilda krav för att ta in äldre "färdiga" hästar i träning? "Nej, det gör det absolut inte. Det är intressant att du ställer den frågan för det är nämligen så att jag i princip inte får in färdiga starthästar i träning. Det måste röra sig om max fem stycken per år...det är klart att jag hellre har stämpeln unghästtränare än gammel-hästtränare men det gör såklart inte ont att få in färdiga individer i träning. Man ska veta att det krävs ett enormt jobb för att leta upp kunder, hästar och att sälja dem!" Hoppsan! Här har man gott omkring och trott att telefonen går varm hos tränare av Svantes 3 / 7

4 dignitet. Kallblod då?, undrar någon ur publiken. "Jag har ingenting emot kallblod, har faktiskt haft ett par i träning inte gått så tokigt. Anledningen till att jag inte tar in en och en är att jag tycker att jag inte kan utnyttja förmånen man har som större tränare - att träna hästarna i grupper. Skulle jag ha 6-7 kallblod i träning så är det att föredra." Träningsmodell för unghästar: 1-åringarna körs in i april (filial i Halmstad) och de första två månaderna handlar det om ren inkörning och uppfostran. Framåt juni börjar de jogga och det utökas successivt parallellt som de går på bete. Någon gång i sept/okt brukar de kunna jogga 1 mil utan att bli trötta och då börjar vi lägga in intervallträning. "Då handlar det mest om teknikträning, något som jag gärna utför med vikt på hästarna, t yngre skor eller boots för att de ska lära sig att ta ut steget ordentligt. Rena intervaller, dvs kvalitetsträning, börjar tvååringarna med i januari då de brukar röra sig i farter omkring 1.50." Kvalitetsträning? "Ja, med det menar jag träning som verkligen ger någon träningseffekt på hjärtat. Fara på långturer i skogen är det mest vi som har nytta av, inte hästen. Det slutar vi med omgående vid årsskiftet 1-2 år." Han tillägger att: "Det k-a-n vara positivt för en bantrött häst med skogsturer men sådant får skötarna pyssla med de träningsfria dagarna i så fall. Det är inget stort problem för mig för jag har mestadels unga och fortfarande "hungriga" hästar. Vi kör unghästarna med pulsmätare och stämmer av deras maxpuls så att förutsättningarna att träna varje individ individuellt blir optimala. En låg eller hög maxpuls utgör i sig själv ingen prestationsbegränsning med det är viktigt att ha kännedom om den för att kunna placera hästarna i rätt träningsgrupp. Där får de arbeta procentuellt i förhållande till sin maxpuls." Rakbaneintervaller innebär 750 meter och Svante kör mellan 3-6 intervaller, mycket sällan 6 st. Hästarna joggar tillbaka i det svaga utförslutet så Båth uppskattar att den effektiva arbetstiden är 1 minut och vilan emellan intervallerna 4 min. "Jag upplever att hästarna inte går ned i puls ordentligt om jag så att säga "voltar" med dem och kör i båda riktningarna. Jag vill åtminstone att de ska ned till 100-strecket innan vi kör nästa intervall. Hur gör du för att konstatera maxpulsen vid den här tiden? "Det räcker att köra på rakbanan, man kör en repa så fort som de kan springa och då kommer de snabbt upp till maxpuls så det brukar inte vara några problem. (Rakbanan har en svag stigning i körriktningen. Författ. anm) Numera tar vi också mjölksyreprov för att faställa mjölksyratröskeln hos varje individ. Pulsnoteringar förs in efter varje jobb. Även om jag inte använder pulsmätare i varje arbete så kollas alltid återhämtningspulsen efter 12 minuter. Det är ett absolut krav och jag förstår inte hur man kan träna häst utan denna uppföljning. 12 minuter passar mig för att det blir en lagom nedvarvning till stallet men det kan lika gärna vara 10 minuter. Dock tror jag att man bör läsa av pulsen mellan minuter för att få optimal 4 / 7

5 relevans" Som en hjälp att lära känna varje individ och upptäcka sjukdomar, som t ex Express Lavecs förmaksflimmer så avlyssnas även hästarnas vilopuls, framför allt när det är en ny häst att lära känna. Fram emot maj delas hästarna in i två grupper, de som ska jobbas för tvåårsstart och de som inte ska starta. "Efter denna indelning händer det aldrig att jag flyttar en häst från "inte-gruppen" till "starta-gruppen". Däremot kan det bli tvärtom. Totalt är det ungefär 30-40% som matchas för tvåårsstart och av dessa % som siktar på "matchad tvååringssäsong", dvs siktar på flera starter och de stora loppen. Sånt här rådgör jag alltid med hästägaren om. Det är viktigt att veta var de står, vad som är deras ambitioner." De som tränar på för premie och kval fortsätter att röra sig i farter omkring men framåt årsskiftet så är de allra flesta nere på 1.22 i jobben. Brodd ser Båth inte som några problem alls när det gäller vinterträningen. "Jag kör gärna på brodd i mina träningsfarter men startar helst inte. Är av den uppfattningen att det är hastiga accelerationer och uppbromsningar som innebär störst skaderisk och det kan jag reglera i träningen." När det gäller träningsmodeller så är Svante Båth noga att påpeka att detta är hans modell och att andra modeller kan fungera minst lika bra. "Jag tror att man ska sikta på att bli bra på en modell och sedan kontinuerligt arbeta med att förfina den. Det tar tid att lära känna dina hästar, ditt underlag och allmänna förutsättningar. Av denna anledning finns det inte utrymme för individuell träning hos mig, om man med det menar att somliga ridtränas, somliga går tryckvagn o.s.v. Individuell träning får de ju i högsta grad via det pulsrelaterade arbetet. Det här är den modell som är jag helt enkelt. Jag tycker att det är onödigt att hatta hit och dit och bara vara halvbra på varje inriktning." Sedan påtalar han travsportens stora fördel: "Det är ju det som är så bra med det här, det är klara besked. Allt är mätbart, på travbanan syns resultaten på gott och på ont. Det är ju faktiskt bättre att träna fel och köra in mycket pengar än att träna "rätt" och inte köra in en krona." Värmning inför lopp "Mina hästar värms av praktiska skäl 1 tim och minuter före varje lopp. De får i 99 fall av 100 en identisk värmning (bakvarv + 25,5/1600 m) vid varje tillfälle och samma för alla individer. Just för att vi ska kunna kolla återhämtningspulsen som förstås varierar med individen." "Om jag märker att något inte står rätt till med pulsen så är det inte så att jag springer och stryker hästen, men det kan i alla fall vara en indikation och jag upplyser definitivt kusken om det." Apropå indikationer och förhöjd puls så kan tilläggas att Svante Båth kontrollerar SAMTLIGA starthästar i halsen inför varje start. Många gånger har han kunnat svära på att halsen varit felfri - men icke, trots att hästen inte haft några som helst synbara fel. Temp, puls och andning har varit normalt. "Strykningsfrekvensen ligger på omkring 13 %", säger han och berättar att en period undersökte de ofta luftsäckarna men den diagnosen har han tillsammans med sin veterinär övergivit efterhand. "Det verkar inte som om det finns något samband med hur det ser ut där och hästarnas prestation", menar Svante som definitivt har till sin fördel ett stort antal halskontroller som underlag. 5 / 7

6 "Däremot är det inte ovanligt att veterinären beordrar körning i form av en rask intervall i de fall som ser "luriga" ut. Tillståndet i halsen kan ofta förvärras med ansträngning och en häst som först var ett gränsfall blir en solklar strykning." Veterinärbehandlingar Hästarna genomgår inte planenliga hälsokontroller annat än när det inte känns riktigt bra i träning - då är vi snabba på att kolla upp. Ofta går man också igenom hästar inför större lopp. Vid ledbehandlingar som inte har gett önskvärt resultat behandlar Svante gärna om efter 1 vecka för att skona hästägarens plånbok. "Det beror ju mycket på hur hältan ser ut. Men har jag behandlat en 2-gradig hälta i en kota som är 1 1/2 grad efter 7 dagar så finns det ingen anledning att vänta ytterligare en vecka på att behandla om. Om det däremot bara finns kvar 1/2 grad, ja då löser det sig troligen av att hästen får ta det lugnt ytterligare en vecka." Stall Båth äger egna laserapparater som används enligt veterinärs inrådan. "När det gäller unghästar så får man nog ha lite överseende med att det finns böjprovsreaktio ner. 1 grad om det är på alla fyra kotor t ex blir jag inte särskilt upprörd över. När jag jobbade på Irland tog jag och "böjde igenom" samtliga hästar där och blev konfunderad. Var det verkligen så att jag hade lyckats förstöra 28 av 30 hästar? De flesta visade jämna böjprovsreaktioner runt om vid en speciell fas." Ufodring "Utfodringen är a och o och ett område som vi generellt lägger alldeles för lite vikt vid. Jag menar, vi sysslar med elitidrottare och jag tror inte att Gunde Svan skulle ha åkt långt med en McDonald s-burgare i magen..." Båth menar att det är det allra bästa han har gjort när han satsade på ett kvalitetsalternativ som innebär att han får ett hö odlat och skördat efter hans premisser. Partiet är så stort så att det räcker hela året, alltså behövs inga foderbyten. Det blir dyrare men är enligt Båth värt varenda krona. KRAFFT framställer också ett specifikt kraftfoder för Båth som är helt och hållet anpassat till hösilagets värden. I kraftfodret har lagts till bl a koppar och salt. "Av någon anledning som jag inte identifierat så sjönk hästarnas kopparvärden efter en tid i träning hos mig. Därför har vi numera lagt till detta i fodret. Vi tillför förutom det som finns i fodret, även extra salt efter arbetspassen. Salt och vatten är verkligen den bästa dopingen som finns!, säger Svante som vill att hästarna lär sig att dricka vatten ur hink efter arbete. "Det är svårt att få hästarna att dricka. Jag vill att de ska bli vän med hinken, de dricker ju mer då också och kan förhoppningsvis lättare få i sig vatten vid tävling. Skötarna får gärna experimentera och blanda i äppelcidervinäger eller en dutt apelsinjuice för att hästarna ska tycka om vattnet bättre." Stallmiljö I Båths stall är det kallt för att bibehålla bästa möjliga stallmiljö för hästarna. Det är plus 7-8 grader i förhållande till utetemperaturen och då förstår man att det handlar om ett antal minusgrader kalla vinterdagar. Vattnet i vattenkopparna hålls cirkulerande med värmeslingor. "Vintertid tvättar vi inte hästarna. Det finns en varm skötselavdelning där skötarna gör i ordning hästarna men själva stallet är kallt. Duschen som finns i den avdelningen används inte 6 / 7

7 vintertid." Avslutningsvis lite grann om det omskrivna avtalet som Båth upprättat mellan sig själv och Erik Svensson avseende bantning! Avtalet innehåller bl a: - Deras respektive kroppsvikt ska minskas med 12 % inom ett år med start Kriteriehelgen Om bara en av parterna når målet ska han vlja ut en häst för max kr på Kriterieauktionen 2004 som förloraren ska betala. Den som har mest övervikt kvar ska träna hästen och den andre ska köra den i lopp. - Om ingen part klarar målet ska de tillsammans köpa en häst för kronor på samma Kriterieauktion. Tränare blir den tränare som har den plats i landets tränarstatistik som motsvarar Båth och Svenssons gemensamma vikt (ca 190 kg) - Om någon kroppsdel skulle amputeras blir parten diskad och ska betala ett skadestånd på två basbelopp - Vid köp av häst kommer eventuella vinstpengar och/eller försäljningspengar att tillfalla ponnytravverksamheten på Solvalla och Bergsåker. Svensson skrev intet ont anande på de tvåsidiga avtalet eftersom Båth skrivit under först - men baxnade när han såg premisserna! Som hämnd försökte han smuggla in extra vikt vid första invägningen vid Lucia ifjol. Nästa invägning är Elitloppshelgen, på fredagen...så att det är fritt fram att äta under helgen förstås! Stall Bredbyn 7 / 7