Stig H Johansson (2006) Skrivet av Jenny Persson

Transkript

1 Svensk Travsports främsta varumärke, Stig H Johansson, besökte nyligen Umeå inbjuden av Umåkers Hästägareförening. Inför nära 250 personer gav han sin syn på allt från det nya livet som "staketkusk" till val och träning av unghäst. Det var faktiskt Stigs andra besök i Norrland på mindre än en vecka då han veckan innan varit i Arjeplog och kört bil på testbanor. Tyvärr fick han se sig besegrad av sina nya kompanjon Erik Adielsson. - Men det var mest för att det skulle kännas bättre för honom, det var en startgalopp som ställde till det för min del, menade Stig med glimten i ögat. Den 28 december ifjol (2005) släppte Stig H nyheten att han skulle köra sitt sista lopp samma kväll. Det väckte stor uppståndelse i media och kanske var det mer sättet och det korta varslet han valde att meddela sig på än faktumet att han inte skulle köra mer som chockade. Det kunde inte ha blivit ett så mycket bättre resultat en sådan kväll än den trippelseger med Taylor Boko, Adrian du Nord och Warwick Rex som skrevs in i historieböckerna efter Solvallas tävlingar. Totalt blev det segrar och nu har Stig några månader som bisittare innanför västen. Hur känns det? - Det har väl varken varit lättare eller svårare än jag trodde. Faktiskt ungefär som förväntat, säger han och påtalar samtidigt att han i stort sett ägnar lika mycket tid till att läsa travprogram och analysera loppen som han gjorde när han själv skulle köra. Förra söndagen gjorde Victory Tilly årsdebut och man skulle kunna tänka sig att det känns lite extra när favorithästen framför alla andra ska köras av en ny kusk. - Jag har fått den frågan ganska många gånger redan men jag tycker inte det. Kanske beror det på att jag har haft så pass lång tid på mig att förbereda mig själv inför mitt beslut. Inför loppet meddelade Stig att "Victor" kändes fin, han har inte samma unika spänst som i unga år förstås. När vi kommer in på Victory Tilly så är det svårt att förstå att det överhuvudtaget går att komma tillbaka efter en sådan svår skada. Hur svår skulle du gradera hans gaffelbandsskada på en skala 1-10? -Gaffelbandet var ju nästan av så det var nog den allra svåraste varianten. Vanliga hästägare får ofta acceptera att karriären är över även för mindre svåra gaffelbandsskador. Vad tror du är förklaringen till att han kunnat komma tillbaka? Extraordinär häst eller extraordinär omvårdnad? - Det är nog en blandning av båda faktorerna men det är klart att det krävs något extra som häst. Att Erik och Victory Tilly skötte sina kort väl vet vi vid det här laget. Ekipaget vann lätt från ledningen i årsdebuten på tiden 13,0 och det var inte precis några idealiska förhållanden. 1 / 5

2 Krav på organisation Att ha häst i träning hos Stig H Johansson kostar 320 kr/dag om hästens skötare har 6 passhästar och 396 kr/dag om 4 passhästar. Transport, veterinär och utselningsavgift tillkommer medan t ex hovslagare ingår. Stig tar 13-15% på inkörda pengar. Flera års utvärdering har visat på att antalet hästar per skötare är rätt väl i balans med vad hästägarna kan tänka sig att betala. - En duktig hästskötare kan göra ett riktigt bra jobb med 6 hästar. Vi har dessutom ordnat träningsschemat så att ingen har mer än 4 hästar som går fort någon dag, berättar han. Det är förstemannen Reijo Liljendahl som ansvarar för att mixa ihop schemat. En uppgift som kräver sin man. Hästarna ska dels träna rätt i förhållande till aktuell start, gärna delas in i lämplig grupp avseende träningskamrater och dessutom ska det tas hänsyn till skötarens arbetssituation. Med 150 hästar och 35 anställda så blir det en hel del schemapusslande. - Ja, jag brukar ju göra det där när Reijo är borta någon gång per år. Aldrig utan roliga kommentarer och synpunkter. Det kan vara sånt som att en skötare har fått sina hästar med 5 minuters mellanrum. Det strikta schemat kräver också disciplin av de anställda. Är någon 3 minuter försenad till ett heat på rundbanan så ruckar det hela förmiddagen så det gäller att planera och ta hänsyn även för skötarna. Unghästträning I dagsläget har Stig verksamhet på Alby Gård i Upplands Väsby och på Hårby Gård utanför Enköping. Vi börjar så smått komma in på unghästar och frågor kring val av häst och träningsfilosofi. Stig berättar att unghästarna finns utplacerade hos ett antal tränare och kommer till honom någon gång på sensommaren som tvååring. Då ska de kunna, eller åtminstone vara nära kvaltiden. När de kommer till gården så har de alltså en hel del mängdträning innanför västen och kan börja träna på rakbanan i grupp. Med tvååringarna kör man 4 intervaller x 700 meter med ca 1 minuts vila emellan då hästarna skrittar runt på en volt i varje ända av rakbanan. Något som Stig tror kan vara bra inför den kommande tävlingssituationen. - Både att träna i grupp och att lugnt gå på volten är bra träning för både unghästar och äldre. Min träning bygger också på att de vilar ungefär lika länge mellan intervallerna som själva intervallen varar. När de fyller tre körs de enligt samma program som tävlingshästarna och får då gå 6 intervaller vilka i princip aldrig avverkas under 1.25-tempo. Indididuell anpassning 2 / 5

3 Hästarna tränar två dagar i veckan, måndag/torsdag eller tisdag/fredag och majoriteten tränar två veckor, d v s fyra pass på rakbanan innan de nästa gång får ett rundbanejobb, sedan börjar man om med rakbana o.s.v. Men det är inte alla hästar som passar in i det tillrättalagda schemat. -Nej, en del går i princip bara rakbanejobb, menar Stig och kan inte riktigt precisera vilken typ av hästar som han väljer att ändra upplägget för. - Jag kan inte säga att det är avkommor till Spotlite Lobell som bara får gå rakbana, ler han. Där går jag på känsla och det går inte riktigt att beskriva vilka signaler jag får av hästen som gör att jag ändrar. Det bara känns. Det förekommer också att en del hästar tränar 3 dagar i veckan och under uppbyggnadssäsong, kan vara vinter eller sommar beroende på när hästens tävlingssäsong förläggs så används alternativ träning med t ex tryckvagn. - Vi travar aldrig med tryck utan de får gå och dra belastat i 2 minuter och sedan joggas de 4-5 minuter innan de får skritta och dra igen. Någon frågar om pulsmätare används i den dagliga träningen? - Nej, vi gör inte det. Däremot har jag använt det när vi har ändrat träningsupplägget, eller som i början när vi spikade rakbaneträningen. T ex när vi senast utökade med en backe på gården så hade jag pulsmätare några gånger för att fastställa att tempot är lagom och man inte kör på dem höga halter av mjölksyra. En del skötare som kommer från andra stall har dock för vana att följa upp återhämtningspulsen på sina hästar, berättar Stig. Bygger på känsla Generellt sett kan nog "känsla" sägas vara ett övergripande ledord i rörelsen. I mångt och mycket bygger hans rörelse på just fingertoppskänsla, mer än kontroll. I många stallar används ju pulsmätare alltid och t ex halskontroller utförs inför varje start. - Det har vi gjort någon gång periodvis när vi vetat om att det varit "skit" som har cirkulerat. Stig nämner också att det svåra ofta kan vara är att stå fast vid sitt upplägg och sin filosofi även när det krånglar och hästarna inte presterar som man tänkt. - Samtidigt så måste man ju vara med i utvecklingen. Det är ju det som är så utmanande med den här sporten men jag vet att man inte plötsligt kan göra "allt fel" över en natt. Då måste man gå igenom alla andra faktorer såsom stallmiljö, foder ta prover och annat till att börja med. Individuella upplägg finns det dock utrymme för i de fall när hästen uppenbart inte trivs med standardträningen. Stig berättar att han har förmånen att kunna göra miljöombyten mellan sina två träningscamper, vilket ofta kan få effekt. Det kan även hända att en skötare meddelar att han/hon inte trivs med hästen och då kan en ny skötare innebära en vitamininjektion för individen. - Att byta skötare på en häst är ju annars känsligt om det inte kommer på den anställdes eget initiativ. Jag måste väga personalens inflytande och trivsel mot vad jag eventuellt kan få i stället. Någon ur publiken ställer frågan varför Stig tror att så många jobbar så länge hos honom? - Dels följer vi gällande avtal så personalen får vad de har rätt till. Dels innebär nog maxantalet 6 hästar/skötare att vardagen blir ganska hanterbar för hästskötarna. Sedan har man som anställd hos mig ganska fria händer med sina hästar utöver träningsschemat. Jag tror på att personalen får tänka själva och det händer att jag går med på förslag som jag själv på förhand inte alls tror på så att de själva får utvärdera resultatet av sina initiativ. 3 / 5

4 Bekymmersam vårvinter Stig berättar att de har haft stora problem med underlaget denna vinter/vår. Det har varit ovanligt mycket snö och kallt i Stockholm men eftersom man inte haft en tanke på att den skulle ligga kvar så länge så har man kämpat med att hålla sk. "frusen sommarbana" vilket har gjort att det blivit ovanligt djup tjäle i kylan som nu tar tid att bli av med. När ämnet kommer upp får Stig frågan vilken bana han skulle föredra vintertid? - Det är självklart en rejäl vinterbana med packad snö och is. Jag tycker att det står klart att de cementhårda frusna grusbanorna är skadliga för hästarna och poängterar att han skulle föredra is/vinterbana även för tävling, men problemet för oss är att vi aldrig har förutsättningarna att göra vinterbana. I år hade vi kunnat göra det men det kunde man ju inte veta för det är första gången sedan jag köpte Alby som det överhuvudtaget varit möjligt. Men varför tror du att det numera föredras dessa "frusna sommarbanor" även här uppe, är det en balanseringsfråga för de aktiva, eller? - Det har jag svårt att se som en orsak. Det blir ju också billigare att ha vinterbana, menar han. En deltagare ur publiken frågar hur han värmer sina hästar på tävlingsdagar: - De värms sista gången ca en timme före start. Det är i längsta laget men av praktiska skäl för att ha tid att göra ändringar vid behov. Sedan blir ju den sista uppvärmningen efter defilering då vi oftast kör två provstarter. Hästarna går först bakvarv i långvagn och sedan går de oftast den andra värmningen i rätvarv i sulky. För att förtydliga tidsplanen så värms en häst som ska starta i lopp 7 första gången efter lopp 1 och andra gången efter lopp 3. Drömindividen Om vi går tillbaka till unghästens och dess exteriör, hur ser din drömindivid ut då? - Då skulle jag nog säga Victory Tilly men generellt tittar jag väl en del på benställningar fast kanske framför allt hästens utstrålning. Något som diskvalificerar för köp? - Sabelbenthet har jag svårt för, det finns så mycket dokumentation kring att det ger knäskador så det försöker jag verkligen undvika. Stig är inte så flitigt förekommande på auktionerna men några hästar per år brukar det bli. Då är det härstamningen som först avgör om han ens tittar på hästen. - Kanske lägger man också lite större vikt vid modern eftersom det är ett bredare urval där jämfört med avelshingstarna. Nyligen publicerade Travronden siffror kring unghästtävlandet var sämsta året för treåringarna sedan 1998 med en startprocent på 37,5. Samma siffra har mellan legat på 41-43% och på 1960-talet kom mer än 50% av alla treåringar till start. Tycker du att det har blivit svårare att få en 3-åring till start idag? - Nej, inte så att det har blivit svårare att träna häst. Det har tvärtom hänt så mycket på flera områden som underlättar säger Stig och nämner förutom avelsframsteget banunderlag, vagnar, veterinärmedicin och utrustning som exempel. Däremot ställs det, åtminstone på Solvalla, tuffa krav på en debuterande treåring. Nuförtiden bör de kunna 1.16 på distansen för att man ska vara säker på att ska kunna vara långt framme de första starterna. 4 / 5

5 Stig tycker inte att skadeproblemen hos honom har ökat något särskilt det senaste decenniet. - Det är nog så att de flesta unghästarna hos mig faller ifrån redan innan de kommer till mina gårdar. Jag tycker mig inte ha märkt någon större skillnad vad gäller skadefrekvensen på väg till start i alla fall. Vi pratar också lite allmänt om läget i Sverige idag och de problem som travet som arenasport brottas med. - Det finns ju inga enkla lösningar på det problemet. Vi måste finnas tillgängliga på internet för att vara konkurrenskraftiga och det leder automatiskt till mindre publik på banorna. Tyvärr är det nog något vi får lära oss att leva med men visst känns det synd att så fina och påkostade anläggningar gapar tomma på tävlingsdagarna, avslutar Stig. Stall Bredbyn 5 / 5