FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS

Transkript

1 FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN I EKNÄS BooVårdcentral Folkhälsoenheten i Nacka 1

2 FRISKVÅRDSPROJEKT FÖR ÄLDRE I BOSTADSFÖRENINGEN EKNÄS Rapportskrivning: Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka, Boo Vårdcentral, Edövägen 2, Saltsjö-Boo. BAKGRUND Bostadsrättsförening Eknäs består av 90 hushåll på Höjdvägen 1,3 och 5, Saltsjö-Boo. Av de boende är drygt en tredjedel pensionärer. Pensionärsklubben Eklöven har ca 25 medlemmar som deltar i aktiviteterna, medelåldern hos dessa är ca 78 år. Klubben har en egen lokal för sammankomster och träffas 2 gånger i månaden med olika programinslag. Promenadgruppen går regelbundet och under sommarsäsong spelas boule. Pensionärsföreningen Eklöven i Eknäs bostadsförening kontaktade vårdcentralen för att få stöd i deras planerade friskvårdsprojekt för äldre. Initiativtagare och kontaktperson i pensionärsklubben Eklövet var Kerstin Holm, dåvarande ordförande. Pensionärsföreningen hade formulerat följande syften för sitt friskvårdsprojekt - att öka tryggheten och självförtroendet när det gäller vården av den egna hälsan - att öka kunskapen om åldrandet och därtill hörande naturliga fenomen - att minska belastningen på vårdcentralen när den gäller rutinkontroller Genomförandet innefattade enligt föreningens projektbeskrivning 1. Uppläggningen av ett hälsokort som förvaras av deltagarna själva 2. Besök av distriktsköterska för hälsokontroller 3. Föredrag och samtal om äldres hälsa 4. Pensionärsklubben Eklövens egna aktiviteter Projekttid Tre terminer, våren 2002 våren 2003 Lokal Föreningens egna lokaler som är utrustade med pentry.. Projektets delar Projektet kom att bestå av tre delar: dels pensionärsföreningens eget friskvårdsprojekt som de själva ansvarar för, dels Folkhälsoenhetens projekt med hälsokalendern vilket utvärderats separat 1, och slutligen vårdcentralens projekt. Denna rapport beskriver vårdcentralens projekt. 1 Eckerman I. Min hälsokalender en hjälpreda för äldre och sjuka. Delprojekt inom Den individägda hälsoboken ett verktyg från vaggan till graven. Nacka 2004: Folkhälsoenheten i Nacka. 2

3 VÅRDCENTRALENS DEL I PROJEKTET Vårdcentralen ville som en del i sitt förebyggande arbete stimulera och stödja ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande intresse hos pensionärer. Planering och genomförande av projektet skedde i samarbete med Boo Vårdcentral, Folkhälsoenheten i Nacka och pensionärsklubben Eklöven. SYFTE Att tillvarata en grupp pensionärers önskemål om att vårda sin hälsa. Att pröva Min hälsokalender på en grupp relativt friska äldre personer. METOD 1. Tematräffar I samarbete mellan vårdcentralen, Folkhälsoenheten och pensionärsklubben erbjöds regelbundna tematräffar, två per termin på vardera 1-1,5 timme, för pensionärsklubben. Temata för träffarna diskuterades med alla tre parterna Följande träffar har anordnats: hälsokalendern, mat och motion, normalt åldrande, äldre och läkemedel, olycksförebyggande. Tematräffarna har varit upplagda både som föreläsningar med förberett material och som samtal kring ett tema. 2. Hälsokontroller I samband med tematräffarna gjordes vissa hälsokontroller. Dessa innefattade blodtrycksmätning, mätning av vikt och längd samt BMI. 3. Min hälsokalender Pensionärsklubben erbjöds och accepterade att använda Min hälsokalender som personligt hälsokort. TIDSPLAN Tre terminer, våren 2002 våren 2003 Rapportskrivning hösten 2003 PROJEKTANSVARIGA FÖR VÅRDCENTRALEN Ann-Ci Engström, distriktssköterska, Boo vårdcentral Riitta Ekbom, hälsoplanerare/distriktssköterska, Folkhälsoenheten i Nacka UPPLÄGG AV TEMATRÄFFAR OCH HÄLSOKONTROLLER Tematräff 1, april 2002: Hälsokalender och hälsokontroller Ann-Ci Engström, Riitta Ekbom, Ingrid Eckerman 3

4 Hälsokalender: Folkhälsoenheten presenterade Min hälsokalender och erbjöd pensionärerna att prova den som en del i Folkhälsoenhetens projekt om individägda hälsoböcker. Varje pensionär fick sin hälsokalender med visst startmaterial. I pensionärsklubben utökades startmateriaetl med foldern 4 frågor om Din hälsa, blodtryckskort och Välkommen till Boo Vårdcentral - broschyr Hälsokontroller: 1.Mätning av vikt och längd Pensionärerna mätte själva vikt och längd och bokförde värdena i hälsokalendern 2.Blodtryck Distriktssköterskorna (2st) mätte blodtrycket samtidigt på varsin patient. Blodtrycket togs på höger arm efter minst 5 minuters sittande vila. Ett rum var avsatt för detta. Värdet infördes i ett blodtryckskort, som kan förvaras i hälsokalendern. Vid förhöjda blodtrycksvärden hänvisades pensionären till distriktssköterskemottagningen för ytterligare blodtryckskontroll eller till sin distriktsläkare. Riktlinjer för blodtrycksvärden: Normalvärde = 150/90 eller lägre. Ingen åtgärd. Gränsvärde = 160/95 Åtgärd: Ny kontroll hos distriktssköterska efter sommaren För högt = 170/100 eller mer. Åtgärd: ny kontroll hos distriktssköterska före sommaren. Utrustning: blodtrycksmanschett och stetoskop Tematräff 2, maj 2002: Äldres mat Föreläsning om bra mat ur äldres perspektiv med tanke på fetter, fibrer och vitaminer. Måltidsfördelning och innehåll. Lite om vikt. Motion olika motionsformer. Ann-Ci Engström och Riitta Ekbom. Tematräff 3, oktober 2002: Att bli äldre Frågor och svar. Distriktsläkare Ulf Eklund. Tematräff 4, november 2002: Olyckfallsförebyggande i hemmiljön Föreläsning om olyckfallsförebyggande: praktiska tips om vad man kan göra i sin hemmiljö för att undvika skador. Hälsosam mat för äldre, motionens betydelse och läkemedelsanvändning togs också upp under träffen. Demonstrationsmaterial och skärmutställningen Olycksfallsförebyggande i hemmiljö visades. Riitta Ekbom. Tematräff 5, januari 2003: Frisk eller sjuk av läkemedel Ett samtal kring temat. Distriktsläkare Ulf Eklund Sammanställning av informationsmaterialet Följande hälsomaterial delades ut under tematräffarna: Lagom blir bäst, Centrum för tillämpad näringslära Självtest Frukt och grönt varje gång du äter, Frukt och Grönt-Främjandet Motion, apotekets råd för livet, Apoteket Håll dig på benen, Folkhälsoinstitutet 4

5 Lugna promenader i Boo, Nacka kommun AVGIFTER Tematräffarna och hälsokontrollerna i samband med dessa var gratis för deltagande pensionärer. För eventuella fortsatta kontroller på vårdcentralen gällde sedvanliga besöksavgifter UTVÄRDERING Föreläsaren fyllde i ett frågeformulär med följande frågeställningar: - deltagarantal - respons från åhörare, uppskattning med VAS skala - föreläsarens kommentarer - pensionärernas kommentarer - sammanställning av informationsmaterialet som användes vid tematräffarna Pensionärerna inbjöds till en gruppintervju. RESULTAT 20 pensionärer (13 kvinnor och 7 män) kom till första tema träffen och fick varsin hälsokalender. På följande tematräffar varierade antalet deltagare mellan 13 och 15. Blodtrycket togs på samtliga 20 pensionärer och en anhörig. En pensionär hade klart förhöjt värde och hänvisade till vårdcentralen för uppföljning av blodtrycket. På gruppintervjun deltog 9 pensionärer, vilket bedömdes vara lagom antal deltagare. Respons på tematräffarna Distriktssköterskorna och -läkaren bedömde respons från deltagarna med en Vasskala (1-10). Gemonsnittsvärdet av fem (5) tematräffar med tre olika föreläsare blev 7,3 ( 6,7-8,2). Föreläsarnas kommentarer Tematräffarna Både distriktssköterskorna och -läkaren tyckte det var trevligt att medverka i pensionärsklubbens friskvårdsprojekt. Alla är positiva till att möta patienter/ befolkning i grupp och förmedla övergripande medicinsk kunskap och hälsoinformation. Arbetssättet är också en möjlighet för vårdcentralen att starta dialog med befolkningen och ge information om vårdcentralens möjligheter och brist på möjligheter. Tematräffarna hade i viss mån olika karaktär: som föreläsning eller som samtal. Till föreläsningarna erfordrades förberedelsearbete och framskaffande av informationsmaterial, men ingen har känt det allt för betungande utan tyckt att de kan ha nytta av det materialet vid ett annat tillfälle. 5

6 Under föreläsningarna ställdes enstaka frågor. Mer livlig diskussion och fler frågor kom upp under kaffepauserna. Under tematräffarna som var upplagda som samtal kring ett tema var utbytet mer livligt och det uppkom en konstruktiv dialog. Hälsokontrollerna Vid första tematräffen togs blodtrycket på samtliga pensionärer. Intresset för blodtrycksmätningen var stor. Både distriktssköterskorna jobbade i samma rum och för att fylla kravet på 5 minuters vila tvingades de ta in flera pensionärer åt gången i rummet. Kravet på sekretess var därmed svår att tillfredsställa. Många hade frågor om sitt blodtryck och resultatet av blodtrycket var svårt uppge utan att de andra hörde det. Av samma skäl kunde distriktssköterskorna inte heller förklara de enskildas blodtrycksresultat närmare. Det gick inte heller att skapa en lugn miljö för blodtrycksmätningen eftersom det var mycket störningar i omgivningen; dörrar som stängdes, folk som pratade högt. Detta orsakade i vissa fall svårigheter för distriktsköterskorna att höra blodtrycket. Det kan i sin tur ha påverkat kvalitén på blodtrycksvärdena. Vi avstod att följa upp blodtryckstagningen efter ett ½ år. Vi förklarade orsakerna för pensionärerna och mötte förståelse för problemen som uppstått. Pensionärer som var intresserade av att följa upp blodtrycket hänvisades till distriktsköterskemottagningen på vårdcentralen. De äldre ansvarade själva för längd- och vikttagning i hemmet, då resurser för att genomföra detta inte fanns i lokalen. BMI-tabellen förklarades övergripande. Vi ville inte fokusera så mycket på vikten. Medelåldern i gruppen var 78 år, därför tyckte vi att det var viktigare att fokusera på faktorer som främjar äldres hälsa som hälsosam mat och motionens betydelse för äldre. Pensionärernas kommentarer Sammanfattning av gruppintervjun 9 personer deltog i gruppintervjun. I det stora hela var gruppen nöjd med att ha den här kontakten med vårdcentralen. Man var nöjd med innehållet, saknade inget särskilt. Tematräffarna har motsvarat deras förväntningar. Hälsoböckerna, som var en del av projektet, utvärderades för sig. Även här var gruppen nöjd med boken, även om inte alla använt den. KOMMENTARER Personalen lade fokus på tematräffarna. Dessa var uppskattade av pensionärerna. Personalen upplevde det positivt att arbeta på ett annat sätt, mer befolkningsinriktat och kan tänka sig fortsätta om efterfrågan uppstår. Pensionärerna hade stora förväntningar på hälsokontrollerna, medan personalen var mer skeptisk. De kontroller som slutligen genomfördes var kraftigt reducerade jämfört med önskemålet. Trots detta uppstod problem med kvalitet och sekretess. Folkhälsoenheten introducerade Hälsokalendern. Utvärderingen av Hälsokalendern visade att tanken är riktig och boken har rätt utformning men att det behövs en studiecirkel eller liknande för att man ska komma igång att använda boken. 6