HANDLINGSPLAN INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Transkript

1 HANDLINGSPLAN INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION DATUM: VERSION: Fastställd genom prefektbeslut AVSÄNDARE: Cecilia Rosengren, prefekt KONTAKTPERSON: Cecilia Rosengren, prefekt

2 Den treåriga handlingsplanen för forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion följer värdegrunden och riktlinjerna i Göteborgs universitets VISION 2020, samt utgår från den forsknings- och utbildningsstrategi ( ) som antogs av institutionsstyrelsen Andra styrdokument och policydokument vid universitetet, såsom likabehandlingspolicyn och arbetsmiljöpolicyn, har också beaktats. Handlingsplanen är därtill ett resultat av diskussioner i ämnesråden, institutionsrådet och ledningsgruppen. Ettåriga verksamhetsplaner kopplade till budget kommer att ge handlingsplanens riktning konkretion, med angivande av ansvar och rutiner för uppföljning. Dessa verksamhetsplaner kommer att utarbetas under december månad varje år. Vi vill skapa och förstärka en komplett miljö, där forskning och utbildning från grund- till forskarnivå samverkar för god kvalitet och hög aktivitetsgrad. Med ett kollegialt synsätt vill vi främja deltagande och gemensamt ansvar för verksamhetens utveckling, vid institutionen, fakulteten och universitetet, samt ett brett engagemang i det omgivande samhället, såväl lokalt som globalt. Vi avser att arbeta aktivt och kontinuerligt med att åstadkomma en god arbetsmiljö och ett inspirerande arbetsklimat, med tydlig kommunikation och tydliga beskrivningar av arbetsuppgifter och uppdrag. Vi strävar efter att alla anställda och studenter, oberoende av könstillhörighet, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder eller ålder, ska beredas möjlighet att trivas och utvecklas. Föreliggande handlingsplan följer uppläggningen i VISION De fyra områdena forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö kommer sålunda att bilda stommen i framställningen. 2 (9)

3 FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi vill stärka forskningen vid institutionen, skapa kreativa och livskraftiga mångdisciplinära forskningsmiljöer, och framför allt verka för en ökad integrering av forskning och utbildning. Vi vill också utveckla samverkan med det omgivande samhället. Vi strävar efter att ytterligare visa hur de forskningsfrågor som ställs och utforskas inom institutionens ämnen litteraturvetenskap, teaterstudier, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi erbjuder konstruktiva förhållningssätt till och fördjupad förståelse av komplexa och kontroversiella samhällsproblem. Vid institutionen finns fyra institutionsövergripande forskningsområden som samlar olika grupper av forskare, och inom vilka följande forskningsprofiler ryms: Livsåskådning, kultur, hälsa Humanioras roller och praktiker Livsberättelser Modernitetens omvandlingar Vi vill utveckla dessa inriktningar ytterligare under de närmaste tre åren. Forskningen kommer att stärkas genom följande strategiska åtgärder, vilka svarar mot de behov och önskningar som finns vid institutionen: Mål och strategier 1. Väl fungerande infrastruktur för forskning och kreativa forskningsmiljöer År 2014 ska vi ha väl fungerande och fastställda rutiner för planering av projekt, ansökningar och mottagande av externa forskningsmedel. Målsättningen är att antalet externt finansierade forskningsprojekt ska öka. Vi vill uppmuntra mångvetenskapliga forskningsprojekt med förankring i något av institutionens övergripande forskningsområden eller i de starka områden som omnämndes i RED10, men samtidigt uppmuntra enskilda forskare att i frihet utforma ansatser till ny forskning. Vi kommer årligen att i förväg planera in och avsätta medel för seminarier, workshops och konferenser som bidrar till att stärka och kvalitetssäkra planerade, nya och pågående forskningsprojekt, samt utlysa särskilda medel för att skriva forskningsansökningar. Vi avser därtill att utveckla institutionens elektroniska tidskrift lir.journal (peer review) som en plats för kvalificerat forskningsutbyte inom humaniora och samhällsvetenskap. Vi ska också satsa på att framhålla den spetsforskning som finns vid institutionen, på webben såväl som i annat informationsmaterial. 2. Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Vår ambition är att knyta forskning och utbildning närmare varandra, till bådas fromma. Vi vill skapa en dynamik så att aktiva forskare involveras i utbildningen och studenter i 3 (9)

4 forskningen, genom att till exempel utveckla och sammanföra de forskningsnära och institutionsgemensamma kurser som redan finns på avancerad nivå (så kallade LIRkurser) till ett forskningsförberedande masterprogram. 3. Aktiv rekrytering skapar kvalitet Ett sätt att stärka forskning, kvalitetsarbete och internationalisering är att engagera ledande forskare som gästforskare vilka är verksamma inom för institutionen intressanta områden. Vår målsättning är att kunna bjuda in åtminstone en sådan gästforskare varje år, för en månads deltagande i institutionens verksamhet. 4. Ökad internationalisering Vi strävar efter att öka internationaliseringen så att den forskning som bedrivs vid institutionen sprids utanför Sverige och att relevant utländsk forskning integreras i vår egen vetenskapliga verksamhet. Ett konkret mål är att öka publicering i internationella tidskrifter; medel kommer därför att avsättas för stöd till språkgranskning. Vi vill uppmuntra både deltagande i konferenser utomlands och anordnande av internationella konferenser vid vår egen institution. Vi kommer också att stödja forskare som önskar förlägga forskningstid vid ett lärosäte utomlands. 5. Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser Vi kommer att uppmuntra ytterligare till deltagande i och uppdrag för mångvetenskapliga centrumbildningar där forskning i anknytning till institutionens intresseområden bedrivs (till exempel Centrum för kultur och hälsa). Vi kommer också fortsätta att stödja både relevanta fakultetsövergripande seminarier (till exempel Medeltidskommittén och Tidigmoderna seminariet) och universitetsövergripande sammanhang (till exempel GO:India). 6. Bibehållna ämnesidentiteter Förmågan till samverkan över ämnesgränser kräver också att vi främjar lärares, doktoranders och studenters ämnesspecifika identitetsarbete. Institutionen har för avsikt att i görligaste mån stödja sociala initiativ som stärker ämnenas identitet(er) och sammanhållning ämneskonferenser, utflykter, resor, luncher etc. 7. Fördelning av fakultetsmedel för forskning 2015 ska vi ha etablerat en fungerande och rättvis modell med transparenta kriterier för fördelning av forskningsresurser från fakulteten, kopplad till kvalitetsdiskussion och rutiner för uppföljning av genomförd forskningsuppgift. 4 (9)

5 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå är grundläggande i institutionens verksamhet. Den genererar huvuddelen av våra intäkter och majoriteten av de anställda såväl lärare som administrativ personal ägnar merparten av sin arbetstid åt utbildning. Forskarutbildningen bidrar i stor utsträckning till institutionens vetenskapliga produktion. Dessutom utgör den en viktig rekryteringsbas för framtida forskare och lärare i våra ämnen. Under den kommande treårsperioden vill vi satsa på följande strategiska åtgärder: Mål och strategier 1. Forskningsanknuten utbildning med både bredd och spets Vår ambition är att knyta utbildning och forskning närmare varandra, för att på så sätt skapa en dynamisk utbildningssituation där aktiva forskare involveras i utbildningen och studenter i forskningen. Lärare och forskare ska få möjlighet att utveckla kurser utifrån sina respektive forskningskompetenser. Studenter ska redan på grundnivå möta professorer och på avancerad nivå blir forskningsanknytningen ännu tydligare genom kurser och handledning som ligger nära pågående projekt. Genom att uppmuntras att skriva examensarbeten i nära relation till dessa ska studenterna involveras i institutionens forskning. Ett tydligare framhävande av ämnenas spetsforskning på webben kommer att underlätta för studenterna att knyta kontakter med forskare och presumtiva handledare. 2. Både program och fristående kurser Sedan Bolognaprocessen befinner vi oss i en förändringsfas. Studentkullarna och utbildningsuppdraget krymper, samtidigt som resurser omdisponeras till programutbildningar och till utbildningar på avancerad nivå ska vi ha anpassat vårt existerande kursutbud till den nya situationen, och rört oss mot en modell som bättre motsvarar befintliga resurser och studenternas förväntningar. Under de kommande tre åren ska vi därför revidera och tänka nytt kring programutbildningar på grund- och avancerad nivå samt stärka en progressiv utbildningsstruktur i våra ämnen, samtidigt som vi värnar bildningsuppdraget och de fristående kurserna. Vi kommer dessutom att satsa mer resurser på marknadsföringen av vårt kursutbud. 3. Internationell profil Vi arbetar för att stärka internationaliseringen inom utbildningen på alla nivåer, bland annat genom att inrätta en studievägledartjänst med inriktning mot internationalisering. Vi har som ambition att utveckla fler engelskspråkiga kurser och att använda gästforskare i undervisningen, samt uppmuntra studenter att förlägga en del av sin studietid vid ett lärosäte utomlands. Vi vill därtill etablera fler nya strategiska utbytesavtal med utländska lärosäten, samt ytterligare aktivera redan existerande samarbeten (Oslo, Plymouth, Poznan, Kiel, München, Göttingen, Varanasi, Port Elizabeth m.fl.). Utbyten ska vara möjliga för såväl studenter och doktorander som för lärare, forskare och utbildningsadministratörer, utresande såväl som inresande. 5 (9)

6 4. Pedagogisk excellens Vi kommer fortlöpande att prioritera kompetensutveckling vad gäller pedagogisk skicklighet, till exempel genom pedagogiska seminarier och riktade satsningar på pedagogiska utvecklingsprojekt. Vi kommer under den kommande treårsperioden att arbeta fram former och strukturer för att belöna excellenta lärarinsatser och ge lärare sammanhållen tid både för forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Ett prioriterat område är att utveckla pedagogiken för distansutbildning. 5. Genomtänkt och framåtriktad forskarutbildning Vi strävar efter att göra vårt doktorandseminarium till en angelägenhet för hela institutionen. Ett gemensamt ansvar främjar forskarutbildningens vetenskapliga och pedagogiska resultat och ger doktoranderna vana vid att arbeta i mångvetenskapliga forskarlag. Vi kommer samtidigt att starta ett utvecklingsarbete vad gäller forskarutbildningen och möjligheten att starta forskarskola ska det finnas utarbetade rutiner som möjliggör pedagogisk meritering för doktorander, samt tydlig information om befordringsgångar och karriärvägar inom akademin efter disputationen. Ett prioriterat område är att möjliggöra forskarutbildning även inom teaterstudier. 6 (9)

7 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vi vill vidareutveckla det starka engagemang i det omgivande samhället som finns vid institutionen. De forskningsfrågor som ställs och utforskas inom våra ämnen litteraturvetenskap, teaterstudier, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi frilägger konstruktiva förhållningssätt till och fördjupad förståelse av komplexa samhällsproblem och vad det innebär att vara människa. Vid sidan av vetenskapssamhället utgör skolan, kulturvärlden, media, religiösa samfund och olika myndigheter viktiga arenor för kunskapsutbyte och debatt. Vi uppmuntrar institutionens lärare att bidra till denna debatt och detta kunskapsutbyte, lokalt och globalt, på svenska och på andra språk. Mål och strategier ska vi ha utvecklat en modell för att bedöma och belöna samverkansarbete utifrån transparenta kriterier. I tjänsteutlysningar ska det framgå att erfarenhet av och intresse för samverkan är meriterande. 2. Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning och ökad forskningsdialog Nyttiggörandet av forskningen ser olika ut beroende på vetenskapligt fält. Inom humaniora rör det sig ofta om att delta i det offentliga samtalet och i debatter kring kontroversiella frågor. Populärvetenskaplig forskningskommunikation är också viktig, och institutionen måste i dialog med fakulteten sätta upp kriterier för hur detta arbete ska bedömas. Vi strävar också efter att utveckla uppdragsutbildningar, samt att anställda ska ges möjlighet att delta i utredningsarbete av olika slag. 3. Alumner Vi kommer att knyta till oss fler alumner och bjuda in dem till pågående utbildningar för att skapa en koppling till arbetslivet i och utanför universitetet. 7 (9)

8 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR En god arbetsmiljö förutsätter en god kunskaps- och informationsspridning. Verksamhetens mål, inriktning, utformning och förändring måste vara tydliga för alla. Detsamma gäller arbetets organisering, beslutsvägar, ansvar och befogenheter. Detta kräver en organisation som uppmuntrar till initiativtagande och som inspirerar till kompetensutveckling, samt förståelse för och hänsyn till människors olika livssituationer. Vår institution ska vara en attraktiv, stimulerande arbetsplats, med ändamålsenlig organisation där anställda och studenter som känner delaktighet. Vi vill verka i en organisation som präglas av tillit till de anställdas professionella omdöme och till de kollegiala processer som identifierar och premierar god kvalitet. Under den kommande treårsperioden vill vi särskilt fokusera följande områden: Mål och strategier 1. En kvalitetsdriven arbetsmiljö Vi ska regelbundet granska och utvärdera vår arbetsmiljö. De årligen återkommande arbetsmiljöronderna är centrala för det systematiska miljöarbetet, men vi måste även fånga upp enskilda medarbetares synpunkter och initiativ. Vid behov kan vi också genomföra olika problemriktade undersökningar, exempelvis enkäter. Under kommande treårsperiod ska vi särskilt uppmärksamma doktorandernas och den administrativa personalens arbetsmiljö. 2. En socialt hållbar miljö Den nuvarande uppdelningen av institutionens personal i två byggnader är otillfredsställande och upplevs som problematisk. Vi måste bevaka att den planerade omoch tillbyggnationen i samband med Campus Näckrosen rättar till detta ska institutionens anställda i görligaste mån ha sina arbetsrum i en sammanhållen lokal. För att främja ett positivt arbetsklimat ska vi fortsätta att följa institutionens kommunikationsoch informationsplan. Ett prioriterat område är upprättandet av fungerande arbetsformer för likabehandling och jämställdhetsfrågor. 3. Ett aktivt ledar- och medarbetarskap Institutionen ämnar skapa en större tydlighet kring information om anställningsformer, rättigheter och skyldigheter, karriärvägar och befordringsgångar. Institutionen vill undvika att visstidsanställningar och avser att aktivt och med god framförhållning planera både individuell meritering och strategiska rekryteringar. 4. En lärande organisation Institutionen ska fortsätta utveckla formerna för kontinuerliga och regelbundet återkommande seminarier och personalmöten. Att dessa möten leds av olika personer 8 (9)

9 skapar möjligheter för alla att vara delaktiga i en verksamhet där vi lär av varandra. I detta arbete ligger en strävan efter öppenhet och transparens, ökad samverkan mellan olika personalgrupper och en förstärkning både av den interna kommunikationen och vår samverkan med det omgivande samhället. 5. Beredskap inför omorganisation och utvärderingar Institutionen vill, i dialog med fakulteten, verka för väl underbyggda och implementerade organisationsförändringar, samt få till stånd en fortlöpande kritisk, riskmedveten granskning av hur återkommande externa och interna utvärderingar påverkar såväl kärnverksamheten som personalens hälsa. 9 (9)