HANDLINGSPLAN INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Transkript

1 HANDLINGSPLAN INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION DATUM: FASTSTÄLLD AV: Cecilia Rosengren, prefekt KONTAKTPERSON: Cecilia Rosengren, prefekt Dnr V 2013/728

2 Inledning Föreliggande treåriga handlingsplan följer värdegrunden och riktlinjerna i Göteborgs universitets VISION Andra styrdokument och policydokument vid universitetet, såsom likabehandlingspolicy och arbetsmiljöpolicy, har också beaktats. Handlingsplanen är en revidering av institutionens Handlingsplan , och är fastställd genom prefektbeslut efter stormöte med institutionens alla lärare med uppdrag och administratörer , diskussion i ledningsgruppen och samt i institutionsrådet Verksamhetsplanen 2014 är kopplad till budget och ger handlingsplanens riktning konkretion, med angivande av ansvar och rutiner för uppföljning för forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö. Handlingsplanen och Verksamhetsplanen 2014 presenteras i två separata dokument. Ambitionen vid institutionen är att skapa och förstärka en komplett miljö, där forskning och utbildning från grund- till forskarnivå samverkar för god kvalitet och hög aktivitetsgrad. Med ett kollegialt synsätt vill vi främja deltagande och gemensamt ansvar för verksamhetens utveckling, vid institutionen, fakulteten och universitetet, samt ett brett engagemang i det omgivande samhället, såväl lokalt som globalt. Vi avser att arbeta aktivt och kontinuerligt med att åstadkomma en god arbetsmiljö och ett inspirerande arbetsklimat, med tydlig kommunikation och tydliga beskrivningar av arbetsuppgifter och uppdrag. Vi strävar efter att alla anställda och studenter, oberoende av könstillhörighet, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder eller ålder, ska beredas möjlighet att trivas och utvecklas. Föreliggande handlingsplan följer uppläggningen i VISION 2020: forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö. 2 (11)

3 FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi vill stärka forskningen vid institutionen, skapa kreativa och livskraftiga mångdisciplinära forskningsmiljöer, och framför allt verka för en ökad integrering av forskning och utbildning. Vi vill också utveckla samverkan med det omgivande samhället. Vi strävar efter att ytterligare visa hur de forskningsfrågor som ställs och utforskas inom institutionens ämnen litteraturvetenskap, teaterstudier, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi erbjuder konstruktiva förhållningssätt till och fördjupad förståelse av komplexa och kontroversiella samhällsproblem. Vid institutionen finns för närvarande fyra institutionsövergripande forskningsområden som samlar olika grupper av forskare, och inom vilka följande ryms: Livsåskådning, kultur, hälsa (t.ex. medicinsk humaniora; västerländsk esoterism) Humanioras roller och praktiker (t.ex. digital humaniora; begreppshistoria; bibelvetenskap) Livsberättelser (t.ex. life writing; kvinnobiografiskt projekt) Modernitetens omvandlingar (t.ex. modernitetsstudier; islamologi; Cassirer- studier) Ett nytt institutionsövergripande forskningsområde på gång är Barn, barndom och kulturella praktiker. Forskningen kommer att stärkas genom följande strategiska åtgärder, vilka svarar mot de behov och önskningar som finns vid institutionen. Mål och strategier 1. Väl fungerande infrastruktur för forskning och kreativa forskningsmiljöer 2013 påbörjade vi arbetet med att etablera väl fungerande och fastställda rutiner för planering av projekt, ansökningar och mottagande av externa forskningsmedel. I februari 2014 ska arbetet utvärderas, för vidare utveckling. Målsättningen är att antalet externt finansierade forskningsprojekt ska öka. Vi vill uppmuntra mångvetenskapliga forskningsprojekt med förankring i något av institutionens övergripande forskningsområden eller i de starka områden som omnämndes i RED10, samt också uppmuntra enskilda forskare att i frihet utforma ansatser till ny forskning. Vi kommer årligen att i förväg planera in och avsätta medel för seminarier, workshops och konferenser som bidrar till att stärka och kvalitetssäkra planerade, nya och pågående forskningsprojekt, samt medel för att skriva forskningsansökningar. Vi avser därtill att vidare utveckla institutionens elektroniska tidskrift lir.journal (peer review) som en plats för kvalificerat forskningsutbyte inom humaniora och andra vetenskapsområden. En samverkansansvarig har anställts vid institutionen, med redaktörsuppdrag för lir.journal och de skrifter som publiceras i institutionens skriftserie. Vi ska också satsa på att 3 (11)

4 framhålla den forskning som finns vid institutionen, på webben såväl som i annat informationsmaterial. 2. Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Vår ambition är att knyta forskning och utbildning närmare varandra. Alla professorer ska undervisa och alla lärare ska i görligaste mån få möjlighet att forska. Vi vill skapa en dynamik så att aktiva forskare involveras i utbildningen och studenter i forskningen, genom att t.ex. utveckla de forskningsnära och institutionsgemensamma kurser som redan finns på avancerad nivå (de s.k. LIR- kurserna) i samspel med våra masterprogram Master s Programme in Religious Studies (start ht 13) samt Masterprogrammet Kritiska studier (start ht 14). Vi kommer därtill att bjuda in studenter till våra forskningsseminarier. 3. Aktiv rekrytering skapar kvalitet Ett sätt att stärka forskning, kvalitetsarbete och internationalisering är att engagera ledande forskare som gästforskare vilka är verksamma inom för institutionen intressanta områden. Vår målsättning är att varje år kunna bjuda in gästforskare för en sammanhängande tid, samt att etablera en infrastruktur som gör att gästforskarna på ett aktivt sätt integreras i verksamheten. Rekrytering av personal i alla kategorier ska ske genom extern utlysning; anställningarna tillsättas i öppen konkurrens. 4. Internationalisering Vi strävar efter att öka internationaliseringen så att den forskning som bedrivs vid institutionen sprids utanför Sverige och att relevant utländsk forskning integreras i vår egen vetenskapliga verksamhet. Ett konkret mål är att öka publicering i internationella tidskrifter; stöd till språkgranskning kommer att kunna sökas två gånger om året (31 jan och 31 aug). Vi vill uppmuntra både deltagande i konferenser utomlands och anordnande av internationella konferenser vid vår egen institution. Vi kommer också att stödja forskare som önskar förlägga forskningstid vid ett lärosäte utomlands. 5. Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser Vi kommer att uppmuntra ytterligare till deltagande i och uppdrag för mångvetenskapliga centrumbildningar där forskning i anknytning till institutionens intresseområden bedrivs (t.ex. Centrum för kultur och hälsa). Vi kommer också fortsätta att stödja både relevanta fakultetsövergripande seminarier (t.ex. Medeltidskommittén och Tidigmoderna seminariet) och universitetsövergripande sammanhang (t.ex. GO:India). 4 (11)

5 6. Starka ämnesidentiteter Förmågan till samverkan över ämnesgränser kräver också att vi främjar forskares, doktoranders och studenters ämnesspecifika identitetsarbete. Institutionen har för avsikt att stödja initiativ som stärker ämnenas identitet(er) och sammanhållning ämneskonferenser, doktorandkurser, utflykter, resor, luncher etc. 7. Fördelning av fakultetsmedel för forskning 2015 ska vi ha etablerat en modell med transparenta kriterier för fördelning av forskningsresurser från fakulteten, kopplad till kvalitetsdiskussion och rutiner för uppföljning av genomförd forskningsuppgift. 8. Ökad publicering 2016 vill vi se att antalet publicerade artiklar i poänggivande tidskrifter och utgivning av monografier vid poänggivande förlag har ökat. 5 (11)

6 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå är grundläggande i institutionens verksamhet. Den genererar huvuddelen av våra intäkter och majoriteten av de anställda såväl lärare som administrativ personal ägnar merparten av sin arbetstid åt utbildning. Forskarutbildningen bidrar i stor utsträckning till institutionens vetenskapliga produktion. Dessutom utgör den en viktig rekryteringsbas för framtida forskare och lärare i våra ämnen. Under den kommande treårsperioden vill vi satsa på följande strategiska åtgärder: Mål och strategier 1. Forskningsanknuten utbildning med både bredd och spets Vår ambition är att knyta utbildning och forskning närmare varandra, för att på så sätt skapa en dynamisk utbildningssituation där aktiva forskare involveras i utbildningen och studenter i forskningen. Alla professorer ska undervisa och alla lärare ska i görligaste mån få möjlighet att forska, samt beredas möjlighet att utveckla kurser utifrån sina respektive forskningskompetenser. Studenter ska redan på grundnivå möta professorer och på avancerad nivå blir forskningsanknytningen ännu tydligare genom kurser och handledning som ligger nära pågående projekt. Genom att uppmuntras att skriva examensarbeten i nära relation till dessa ska studenterna involveras i institutionens forskning. Ett tydligare framhävande av ämnenas forskning på webben kommer att underlätta för studenterna att knyta kontakter med forskare och presumtiva handledare. 2. Både program och fristående kurser Sedan Bolognaprocessen befinner vi oss i en förändringsfas. Studentkullarna och utbildningsuppdraget krymper, samtidigt som resurser omdisponeras till programutbildningar och till utbildningar på avancerad nivå ska vi ha anpassat vårt existerande kursutbud till den nya situationen, och rört oss mot en modell som bättre motsvarar befintliga resurser och studenternas förväntningar. Masterprogrammen Master s Programme in Religious Studies (start ht 13) samt Masterprogrammet Kritiska Studier (start ht 14) samlar många av de avancerade studenterna vid institutionen. Ett program på avancerad nivå i digital humaniora planeras, med start ht Under de kommande tre åren kommer vi också att tydligare stärka de fristående kursernas progressiva utbildningsstruktur, förtydliga utbildningsvägar mot examen, samtidigt som vi värnar bildningsuppdraget. Vi kommer dessutom att satsa mer resurser på marknadsföringen av vårt kursutbud. 6 (11)

7 3. Internationell profil Vi arbetar för att stärka internationaliseringen inom utbildningen på alla nivåer, bl.a. genom att stärka studievägledningen för in- och utresande studenter. Vi har som ambition att utveckla fler engelskspråkiga kurser, att använda gästforskare i undervisningen, samt uppmuntra studenter att förlägga en del av sin studietid vid ett lärosäte utomlands. Vi vill därtill göra en översyn över redan existerande samarbeten (Oslo, Plymouth, Poznan, Kiel, München, Göttingen, Varanasi, Port Elizabeth m.fl.) och se över möjliga nya utbytesavtal med utländska lärosäten. Målet är att satsa på några strategiskt viktiga avtal som kan utvecklas till intensiva och ömsesidiga utbyten. Utbyten ska vara möjliga för såväl studenter och doktorander som för lärare, forskare och utbildningsadministratörer, utresande såväl som inresande. 4. Pedagogisk excellens Vi kommer fortlöpande att prioritera kompetensutveckling vad gäller pedagogisk skicklighet, till exempel genom pedagogiska seminarier och riktade satsningar på pedagogiska utvecklingsprojekt, samt ge lärare sammanhållen tid både för forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Ett prioriterat område är att utveckla pedagogiken för distansutbildning. Vi kommer därtill fortsätta att stödja mentorsverksamheten vid institutionen, som har visat sig vara ett utmärkt sätt att tillsammans med studenterna utveckla och stärka pedagogiken. 5. Genomtänkt och framåtriktad forskarutbildning Vi strävar efter att göra vårt doktorandseminarium till en angelägenhet för hela institutionen. Ett gemensamt ansvar främjar forskarutbildningens vetenskapliga och pedagogiska resultat och ger doktoranderna vana vid att arbeta i mångvetenskapliga forskarlag. Vi kommer samtidigt att starta ett utvecklingsarbete inom forskarutbildningen, genom handledarkollegiet och doktorandföreningen ska det finnas utarbetade rutiner som möjliggör pedagogisk meritering för doktorander, samt tydlig information om befordringsgångar och karriärvägar inom akademin efter disputationen. Ett prioriterat område är att möjliggöra forskarutbildning även inom teaterstudier. 6. Starka ämnesidentiteter Förmågan till samverkan över ämnesgränser kräver också att vi främjar forskares, doktoranders och studenters ämnesspecifika identitetsarbete. Institutionen har för avsikt att stödja initiativ som stärker ämnenas identitet(er) och sammanhållning ämneskonferenser, doktorandkurser, utflykter, resor, luncher etc. 7 (11)

8 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vi vill vidareutveckla det starka engagemang i det omgivande samhället som finns vid institutionen. De forskningsfrågor som ställs och utforskas inom våra ämnen litteraturvetenskap, teaterstudier, idé- och lärdomshistoria samt religionsvetenskap och teologi frilägger konstruktiva förhållningssätt till och fördjupad förståelse av komplexa samhällsproblem och vad det innebär att vara människa. Vid sidan av vetenskapssamhället utgör skolan, kulturvärlden, media, religiösa samfund och olika myndigheter viktiga arenor för kunskapsutbyte och debatt. Vi uppmuntrar institutionens lärare att bidra till denna debatt och detta kunskapsutbyte, lokalt och globalt, på svenska och på andra språk. Mål och strategier 1. Samverkansarbete ska vara meriterande I utlysningar ska det framgå att erfarenhet av och intresse för samverkan är meriterande. I samtliga tillsvidareanställda lärares och professorers tjänstgöringsplaner kommer 5 % att avsättas för samverkan, för att uppmuntra kontakter och samarbete med det omgivande samhället. 2. Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning och ökad forskningsdialog Nyttiggörandet av forskningen ser olika ut beroende på vetenskapligt fält. Inom humaniora rör det sig ofta om att delta i det offentliga samtalet och i debatter kring kontroversiella frågor. Populärvetenskaplig forskningskommunikation är också viktig. Vi strävar därtill efter att utveckla uppdragsutbildningar, samt att anställda ska ges möjlighet att delta i utredningsarbete av olika slag. 3. Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet Våra programutbildningar Lärarutbildningen i svenska respektive religionskunskap, Religionsvetenskaplig och Teologiskt kandidatprogram, Master s Programme in Religious Studies (start ht 13), Masterprogrammet Kritiska Studier (start ht 14) samt det planerade masterprogrammet Digital Humaniora (start ht 15) arbetar med och kommer att utveckla samarbete och utbyte med intressenter i det omgivande samhället, som religiösa samfund, media och olika kulturinstitutioner med ett fokus på Västra Götalandsregionen. Kontakten med teatervärlden är viktig för utbildningen i teaterstudier, och kommer att stödjas. Vi kommer också att utveckla möjligheter till samarbete och utbyte med det omgivande 8 (11)

9 samhället för våra fristående kursstudenter. Vi kommer därtill att fortsätta stödja och utveckla fältstudiekurser. 4. Alumner Vi kommer att knyta till oss fler alumner och bjuda in dem till pågående utbildningar för att skapa en koppling till arbetslivet i och utanför universitetet. 9 (11)

10 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR En god arbetsmiljö förutsätter en god kunskaps- och informationsspridning. Verksamhetens mål, inriktning, utformning och förändring måste vara tydliga för alla. Detsamma gäller arbetets organisering, beslutsvägar, ansvar och befogenheter. Detta kräver en organisation som uppmuntrar till initiativtagande och som inspirerar till kompetensutveckling, samt förståelse för och hänsyn till människors olika livssituationer. Vår institution ska vara en attraktiv, stimulerande arbetsplats, med ändamålsenlig organisation där anställda och studenter känner delaktighet. Vi vill verka i en organisation som präglas av tillit till de anställdas professionella omdöme och till de kollegiala processer som identifierar och premierar god kvalitet. Under den kommande treårsperioden vill vi särskilt fokusera följande områden: Mål och strategier 1. En kvalitetsdriven arbetsmiljö Vi ska regelbundet granska och utvärdera vår arbetsmiljö. De årligen återkommande arbetsmiljöronderna är centrala för det systematiska miljöarbetet, men vi måste även fånga upp enskilda medarbetares synpunkter och initiativ. Vid behov kan vi också genomföra olika problemriktade undersökningar, exempelvis enkäter. Under kommande treårsperiod ska vi särskilt uppmärksamma doktorandernas och den administrativa personalens arbetsmiljö. 2. En socialt hållbar miljö Den nuvarande uppdelningen av institutionens personal i två byggnader är otillfredsställande och upplevs som problematisk. Vi hoppas att den planerade om- och tillbyggnationen av Humanisten kan ändra på detta, och vi ska verka för att institutionens anställda i görligaste mån kommer att ha sina arbetsrum i en sammanhållen del av byggnaden. För att främja ett positivt arbetsklimat ska vi fortsätta att följa institutionens kommunikations- och informationsplan. Ett prioriterat område är upprättandet av fungerande arbetsformer för likabehandling och jämställdhetsfrågor. 3. Ett aktivt ledar- och medarbetarskap Institutionen ämnar skapa en större tydlighet kring information om anställningsformer, rättigheter och skyldigheter, karriärvägar och befordringsgångar. Institutionen vill 10 (11)

11 undvika att visstidsanställningar och avser att aktivt och med god framförhållning planera både individuell meritering och strategiska rekryteringar ska ett program för docent- respektive professorsmeritering påbörjas. 4. En lärande organisation Institutionen ska fortsätta utveckla formerna för kontinuerliga och regelbundet återkommande seminarier och personalmöten. Att dessa möten leds av olika personer skapar möjligheter för alla att vara delaktiga i en verksamhet där vi lär av varandra. I detta arbete ligger en strävan efter öppenhet och transparens, ökad samverkan mellan olika personalgrupper och en förstärkning både av den interna kommunikationen och vår samverkan med det omgivande samhället. 5. Beredskap inför omorganisation och utvärderingar Institutionen vill, i dialog med fakulteten, verka för väl underbyggda och implementerade organisationsförändringar, samt få till stånd en fortlöpande kritisk, riskmedveten granskning av hur återkommande externa och interna utvärderingar och återrapporteringskrav påverkar såväl kärnverksamheten som personalens hälsa. 11 (11)