Sammanställning av data från GRUK:s inventering av kurslitteratur hösten 2007

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av data från GRUK:s inventering av kurslitteratur hösten 2007"

Ulla Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1 Sammanställning av data från GRUK:s inventering av kurslitteratur hösten 2007 Biörn Hasselgren ( ) Sedan ett antal år tillbaka har ett särskilt intresset för institutionens kursplanearbete kommit att prägla verksamheten i Grundutbildningskommittén (GRUK). För att få ett grepp om hur den kurslitteratur ser ut som används i grundutbildningen vid IPD fattade man därför beslut om att inventera och gå igenom de kursplaner som gällde vårterminen Som inspirationskälla för arbetet fungerade den preliminära rapport (daterad ) "Beskrivning och analys av kursutbud, kompetens och önskemål inför framtiden" som Mikael Alexandersson och Ingrid Toshach Gustavsson lämnat till institutionens styrelse i samband med Självvärderingsdagen den 21:a november I denna rapport redovisar och diskuterar man bland annat de litteraturlistor som då gällde. Då syftet med GRUK:s genomgång av aktuella litteraturlistor är tänkt att vara återkommande och förhållandevis lättadministrerad, har detta kommit att prägla underlaget för analysen i den meningen att den är kvantitativ och omfattar ett begränsat antal variabler. Bedömarinstruktionerna, vilka togs fram i GRUK, återfinns i bilaga. Ett problem i samband med den här redovisade genomgången har varit att många litteraturlistor saknat uppgifter om antalet sidor, vilket gjort att dokument är analysenhet. Då omfånget av ett dokument kan variera högst avsevärt när det gäller antalet sidor, måste sammanställningen som den presenteras här läsas med detta faktum i bakhuvudet. Uppgifterna avser endast obligatorisk litteratur, och när antalet procent inte når hundra beror det på ofullständiga uppgifter. ANTAL DOKUMENT (N = 912) Kursplanernas fördelning över nivåer och områden. n n Grund 501 Barn o ungd 134 UFL 247 Spec:ped 145 Avanc 164 Idrottsvet 118 Ämnesdid 250 Ped arb 61 Ped/allmdid 193

2 2 SKÖNLITTERATUR Kategorin skönlitteratur kan synas självklar och har också betraktats som sådan. Grund 3% Barn o ungd 4% UFL 2% Spec:ped 1% Avanc - Idrottsvet - Ämnesdid - Ped arb 2% Ped/allmdid - Kanske något överraskande är inslaget av skönlitteratur i kurslitteraturen mycket begränsat. KLASSIKER Célestin Freinet, Maria Montessori, Jean-Jaques Rousseau, Rudlof Steiner, Anton Semjonovitj Makarenko är exempel på klassiker liksom Burrhus Frederic Skinner, medan bland andra Pierre Bourdieu och Michael Foucaul i det här fallet inte klassificeras som klassiker, då de fortfarande är för "unga". Grund - Barn o ungd 2% UFL 1% Spec:ped - Avanc - Idrottsvet - Ämnesdid - Ped arb - Ped/allmdid - Det utmärkt begränsade inslaget av klassiker i utbildningen måste betraktas som katastrofalt! Vad som i det här fallet är och inte är att betrakta som klassiker är naturligtvis ett gränsdragningsproblem, men skäligen ointressant i skenet av siffrorna ovan. Klarare kategoriseringskriterier bör dock till inför framtiden. VETENSKAPLIG TEXT Vetenskaplig text handlar i det här sammanhanget framför allt om avhandlingar, handbookstexter liksom om texter i vetenskapliga tidskrifter ("peer-reviewed"), men även om annan vetenskaplig 'originallitteratur'. Grund 9% Barn o ungd 28% UFL 9% Spec:ped 10% Avanc 24% Idrottsvet - Ämnesdid 8% Ped arb 10% Ped/allmdid 15% Inslaget av vetenskaplig text är även det relativt begränsat, där dock Barn och ungdom avviker, då man i större utsträckning än övriga har sådan. Den vetenskapliga litteraturen är nästa tre gånger vanligare i den avancerade undervisningen än i den övriga.

3 3 UTREDNINGSTEXT Här handlar det vanligtvis om statens offentliga utredningar (SOU), läroplaner, rapporter, styr- och måldokument, liksom om forskningsöversikter av utredningskaraktär, vars målgrupp i första hand inte är seniora forskare. Grund 17% Barn o ungd 2% UFL 15% Spec:ped 20% Avanc 20% Idrottsvet 2% Ämnesdid 26% Ped arb 25% Ped/allmdid 19% När det gäller denna typ av text är den med två undantag, Barn och ungdom samt Idrottsvetenskap, lika vanlig inom samtliga kategorier. LÄROBOKSTEXT Med lärobokstext avses, förutom den text som ingår i regelrätta läroböcker, även text som handlar om (i meningen pedagogiserar) vetenskapliga spörsmål (t.ex. metodböcker), antologibidrag, tidnings- och tidskriftsartiklar (publicerade i icke "peer-reviewed" tidskrifter). Grund 71% Barn o ungd 64% UFL 73% Spec:ped 68% Avanc 56% Idrottsvet 98% Ämnesdid 66% Ped arb 64% Ped/allmdid 66% Här är det egentligen bara Idrottsvetenskap, som avviker. Man använder inom Idrottsvetenskap nästan uteslutande lärobokstexter. UTGIVNINGSÅR Med utgivningsår avses den tidpunkt det aktuella dokumentet publicerade första gången. Här ges tre alternativ: (i) tidiga texter, texter publicerade fram till 1990, (ii) inte helt nya texter, texter publicerade , samt (iii) sena texter, texter publicerade på 2000-talet. => Grund 3% 26% 71% UFL 10% 26% 62% Avanc 4% 29% 62% Barn/ungd 5% 13% 82% Specped 0,5% 26% 74% Idrottsvet 13% 34% 50% Ämnesdid 5% 27% 65% Ped arb 3% 25% 72% Ped/allmdid 5% 31% 59%

4 4 Avviker från mönstret gör här UFL och Idrottsvetenskap, där man i större utsträckning har texter publicerade före Barn och ungdom har kanske något större tyngd på sent publicerade texter. MEDIUM Här ges tre alternativ: (i) bok (även rapporter, utredningar etc., som inte går in under alternativen tidskrift och webdokument), (ii) tidskrift (inklusive web-tidskrifter), samt (iii) webdokument ej ursprunglig bok- eller tidskriftstext utlagd på webben. bok tidskr web Grund 87% 7% 5% UFL 97% 2% - Avanc 82% 8% 4% Barn/ungd 90% 3% - Spec:ped 98% 2% - Idrottsvet 97% 3% - Ämnesdid 94% 5% 1% Ped arb 81% 6% 14% Ped/allmdid 74% 14% 9% När det gäller bruket av medier är boken det helt dominerande mediet. Tidskriften förekommer, med undantag för Pedagogik/allmändidaktik, i mycket begränsad omfattning, och när det gäller nätet i flera fall inte alls. Här ska dock betonas att när en text förekommer både på nätet och i annat medium så är det annat medium som kategoriseras. SVENSKSPRÅKIG ALTERNATIVT ENGELSKSPRÅKIG TEXT Observera att här är enheten när det gäller den publicerade texten sidor. När det gäller bortfallet (0/?: n=) är enheten fortfarande dokument. Noteras måste här att Idrottsvetenskap har ett så förhållandevis stort bortfall att det kan ifrågasättas om det över huvud taget är meningsfullt att ta med Idrottsvetenskap den i den här jämförelsen. n sv eng Grund (0/?: n=70) % 10% UFL (0/?: % 1% n=52) Avanc (0/?: n=35) % 23% Barn o ungd (0/?: n=15) % 3% Spec:ped (0/?: n=0) % 3% Idrottsvet (0/?: n=54) % 19% Ämnesdid (0/?: n=34) % 8% Ped arb (0/?: n=12) % 1% Ped/allmdid (0/?: n=46) % 22% Engelsk text förekommer med vissa undantag (Idrottsvetenskap och Pedagogik/allmändidaktik) i mycket begränsad omfattning, och den fråga man här kan ställa sig är i vilken utsträckning det förekommer andra språk än de nämnda.

5 5 KOMMENTARER Den här undersökningen måste betraktas som något av en pilotstudie, då det inte varit möjligt att se vilken tyngd, räknat i antalet sidor, ett dokument har. Ett mått som i och för sig kan ses som en smula vanskligt då antalet texter hämtade från nätet med stor sannolikhet kommer att öka. Och 'väger' alla sidor lika mycket, eller kanske måste de viktas? Om en ordinär läromedelssida viktas som 1, borde kanske en skönlitterär sida multipliceras med 0,1 och en artikelsida med 10? Överensstämmelsen mellan de olika kategoriserarnas arbete har inte problematiserats och kriterierna har väl inte alltid varit glasklara varför vissa oklarheter och därmed skillnader i bedömningarna föreligger. När det gäller typ av texter kan man fråga sig om bristen på skönlitteratur och klassiker ska ses som rimlig. Vad man eventuellt kan se som brister i det här sammanhanget hänger rimligen ihop med den lilla utsträckning i vilken man använder "gammal" litteratur, dvs. sådan som publicerats före Vilket ansvar har lärarutbildningen när det gäller det kulturella kapitalet? Är förhållandet det önskvärda här? En annan fråga är den bristande omfattning i vilken nätet ingår i utbildningen, eller är det månde så att nätet ska hållas utanför? Nätet enbart som förmedlare av redan publicerad text är kanske av mindre intresse. I bologniseringens ljus kan också konstateras att engelskspråkig text i flertalet utbildningar förkommer i begränsad, i några mycket begränsad omfattning. Frågor som hänger i luften är: - Kan kön när det gäller författare till text eller dokument vara av intresse? - Är andra textspråk än svenska och engelska av intresse? NOT Behjälpliga i arbetet med underlag och genomgång av litteraturlistor har följande tidigare och nuvarande medlemmar i GRUK varit: Ulla Alexandersson, Britt-Marie Apelgren, Susy Forsmark, Ulla Berglindh, Inger Brännberg, Anita Franke, Kaj Jönsson, RoseMarie Kamperin och Birgit Lendahls Rosendahl.

6 6 Bedömningsinstruktioner Bilaga OMRÅDE NIVÅ KURSKOD ped/allmdid ped:arb ämnesdid idrottsv specped barn/ungd grundnivå avancerad (nivå) ufl pdg 000 idg 000 pda 000 lys 000 lau 000 lmn 000 lms 000 lnm 000 ltd 000 lid 000 lsu 000 ps 0000 lbu 000 lkf 000 REF:NR (ordningsföljden i referenslistan räknad uppifrån) n TEXTTYP[1] vetenskaplig (text) [2] utredning(stext) [3] lärobok [4] klassiker(text) [5] skönlitteratur MEDIUM bok tidskrift SV TEXT n (antal sidor)

7 7 ENG TEXT n (antal sidor) UTGIVNINGSÅR (enbart av intresse beträffande 'lärobokstext' men kan även fyllas i för övriga texter) t(idig; fram till 1990) m(edium: ) s(en; fom. 2000) RIKTLINJER [1] Texterna ska bedömas som sådana och således inte sättas in i någon kontext. [2] T.ex. avhandlingar, handbooks, vetenskapliga tidskrifter. [3] SOU, läroplaner, rapporter, styr- och måldokument, forskningsöversikter av utredningskaraktär (dvs. vars målgrupp i första hand inte är seniora forskare). [4] 'Läroböcker' (även de som handlar om vetenskapliga spörsmål, t.ex. metodböcker), antologibidrag, tidnings- och tidskriftsartiklar. [5] Freinét, Montessori, Rousseau, Steiner, Makarenko m.fl.

Relevanta dokument

Förekomst av skönlitteratur resp. kurslitteratur på andra språk än svenska i en stor del av kursplaner som passerat GRUK under 2007-2010

Förekomst av skönlitteratur resp. kurslitteratur på andra språk än svenska i en stor del av kursplaner som passerat GRUK under 2007-2010 För ca två år sedan genomförde Björn Hasselgren en inventering av