Förmaksflimmer Kan ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande förbättra kardiovaskulär prognos? REFERAT
|
|
- Agneta Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förmaksflimmer Kan ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande förbättra kardiovaskulär prognos? REFERAT Kardiovaskulära vårmötet den 26 april 2012, Waterfront, Stockholm Moderatorer: Överläkare Carina Blomström-Lundqvist och överläkare Tord Juhlin. Patienter med förmaksflimmer utgör en växande grupp med stora besvär, vilket medför att man också söker vård ofta. Diagnosen är vanlig för personer över 40 år och risken att drabbas är omkring 25 procent. Länge har förmaksflimmer varit ett nedprioriterat tillstånd i vården, men under de senaste 20 åren har oplanerade sjukhusvistelser till följd av flimmer ökat med 60 procent och allt fler sjukhus inför specialiserade flimmermottagningar. Under senare tid har det också gjorts stora framsteg när det gäller uppföljning och behandling. Här följer ett referat från symposiet om strukturerat omhändertagande under det kardiovaskulära vårmötet med rubriken: Kan ett riktlinjebaserat strukturerat omhändertagande leda till en bättre och mer kostnadseffektiv vård? Förmaksflimmer; kardiovaskulär risk, sjukvårdsbehov och behandlingsstrategier Professor Lennart Bergfeldt Förmaksflimmer har en betydande negativ inverkan på patienters livskvalitet, men i dag finns det goda möjligheter att, med sin läkares hjälp, hitta olika sätt att förbättra prognosen och därmed livskvaliteten. Professor Lennart Bergfeldt inledde symposiet med att tala om viktiga paradigmskiften under talet när det gäller behandlingsstrategier. Vi har gått från en situation där det var vanligt att man, så fort flimmer upptäcktes hos en patient, försökte närmast rutinmässigt konvertera detta flimmer till sinusrytm. Insatserna gjordes i princip utan hänsyn till kostnaderna. År 2002 kom de båda studierna AFFIRM (Atrial Fibrillation Followup Investigation of Rhythm Management) och RACE (Rate Control versus Electrical Cardioversion for Persistent Atrial Fibrillation) som visade att frekvensreglering som kombineras med strokeprofylax inte fungerar sämre än rytmreglering. Konsekvensen blir att vi inte erbjuder alla patienter elkonvertering längre. Vi har lärt oss att det inte är lönt att gång på gång elkonvertera och prova antiarytmika efter antiarytmika. En patient som har flimmer har även sämre diagnos vid stroke. Kanske är flimmer en lika viktig riskfaktor som hypertension. Vad som är glädjande är att risken kan reduceras med antikoagulationsbehandling. SE-DRO
2 Lennart Bergfeldt vill hävda att vården genomgått ett paradigmskifte när det gäller prevalensen av förmaksflimmer. Många tidigare studier är baserade på kroniskt förmaksflimmer, eftersom man trodde att permanent flimmer var farligare än paroxysmalt och persisterande flimmer. Nu visar moderna studier att vi haft fel. Flimmertypen tycks inte spela någon roll. Detta leder vidare till andra frågor om hur många som egentligen har förmaksflimmer. Hur stark är associationen till stroke och hur mycket har vi att vinna på strokeprofylax? Det finns i dag förhållandevis säkra uppgifter som visar att prevalensen av förmaksflimmer är betydligt högre än vi tidigare trott. Om man exempelvis extrapolerar data från Halmstad sjukhus, där studier pågår, så blir prevalensen i Sverige mer än individer, vilket är betydligt högre än tidigare siffror från 2000-talet på omkring Det är väldigt stor andel av de som har ischemisk stroke, som också har förmaksflimmer och denna association är starkare än vi tidigare trott. Även de mänskliga och ekonomiska vinsterna med en lämplig profylax är större än man tidigare trott. Kostnaderna när det gäller förmaksflimmer uppskattades för ett par år sedan av hälsoekonomerna Lisa Eriksson och Ingela Björholt. De tittade på patienter som blev inlagda eller vårdade på sjukhus under år Om man gör en försiktig extrapolering av deras data med personer totalt i landet, alltså väldigt lågt räknat, skulle bara denna grupp medföra kostnader på 6,6 miljarder under ett år. Detta är högre kostnader än exempelvis depressioner och bröstcancer. Kunskapsläge antiarytmika; var står vi? Docent Pyotr Platonov Det finns i dag sex registrerade preparat att tillgå för att förebygga förmaksflimmer. Samtliga har relativt blygsam effekt på omkring 50 procent och bär alla på biverkningar. Pyotr Platonov inledde med att beskriva det forskningsläge som ligger till grund för rådande rekommendationer
3 Om en patient inte får några läkemedel alls efter elkonvertering, så kommer inte mer än 15 procent som återvänder till mottagningen efter ett år att uppvisa sinusrytm. Om man däremot använder läkemedel, så kan man få upp denna siffra till procent. Men flertalet patienter återfaller senare till förmaksflimmer trots att man använder läkemedel. Platonov fortsatte med att beskriva ett mycket komplicerat evidensläge, eftersom det finns en mängd studier av olika kvalitet. Man mäter dessutom samtidigt variabler av helt olika dignitet, allt ifrån huvudvärk till njurskador eller mortalitet. Han hävdar att man för att få en bild av det samlade läget måste välja ut studier av hög kvalitet och ta hjälp av metaanalyser av dessa studier. Platonov lyfte fram metaanalyser som behandlar allvarliga biverkningar som kräver sjukhusinläggning, och här finns tydliga skillnader mellan läkemedlen. Alla antiarytmiska läkemedel har relativt likvärdig effekt mot förmaksflimmer, med undantag för Amiodarone som är mer effektiv. Samtidigt har Amiodarone både vanligare och allvarligare biverkningar. Allvarliga biverkningar är i allmänhet förknippat med samtliga läkemedel, förutom Dronedarone, som har betydligt lägre förekomst av allvarliga biverkningar. Det finns bara ett fåtal studier som är designade för att besvara frågan om mortalitet. Men det underlag som finns visar att Sotalol verkar vara förknippat med ökad dödlighet, men det används fortfarande för vissa patienter. Det sammanfattade forskningsläget har mynnat ut i ett par principer som ligger till grund för de riktlinjer som tagits fram av European Society of Cardiology (ESC år 2010). Det första man konstaterar är att effekten av antiarytmiska läkemedel är blygsam. Därför ska säkerhet snarare än effekt ligga till grund för val av preparat. Vad detta mynnar ut i är att man konstaterar att samtliga preparat har en effekt och rekommenderas därför. Amiodarone är mest effektivt, men bör på grund av allvarliga biverkningar användas när andra preparat inte kan användas. Hos patienter utan strukturell hjärtsjukdom ska den initiala terapin vara Dronedarone, Flecainide, Propafenone eller Sotalol. Platonov ville som avslutning understryka ESC riktlinjer, vilka han instämde i.
4 Det första beslutet när man väljer rytmreglering måste baseras på patientens symtom och inte något annat, och säkerhet snarare än effekt bör ligga till grund för valet av preparat. Vinster med strukturerat omhändertagande Överläkare Tord Juhlin Traditionellt har förmaksflimmer varit en lågt prioriterad patientgrupp. Flimmerpatienter har ofta placerats i en allmän hjärtkö och ofta tagits om hand efter lång väntetid, av ganska oerfarna läkare. Detta har historiskt medfört en låg följsamhet i guidelines, förklarar Tord Juhlin. Men på senare tid har intresset för tillståndet ökat och behandlingsmöjligheterna blivit bättre. Vid Kardiologiska kliniken UMAS i Malmö tillämpas sedan en tid tillbaka ett strukturerat omhändertagande. Sammantaget blir fördelarna att vi får en samlad kunskap, alla patienter får samma utredning och bedömning, vi uppnår kortare väntetider och får bättre kontroll på flödena. Med den här modellen jämfört med konventionella sparar vi i Malmö 200 läkarbesök per år, vilket förstås är betydande. Den södra sjukvårdsregionen omfattar 15 sjukhus. I denna region påbörjades år 2004 ett kvalitetssäkringsarbete inom flimmervården. När vi inledde arbetet var skillnaderna mellan sjukhusen stora. Det förekom upprepade elkonverteringar utan någon tanke bakom och innan patienten kom in så var ofta ingen utredning gjord. Det fanns heller inga gemensamma vårdprogram. Frånvaron av struktur gav längre väntetider och med ansvaret spritt på flera, ökade risken för individuella skillnader. År 2010 lades förslag på ny struktur och en särskild flimmersköterska inrättades. Flimmerpatienter hade hamnat på kartan, vilket medfört bättre omhändertagande och kortare väntetider. Vi gick igenom journaler och såg att intentionerna stämmer väl överens med verkligheten, berättar Tord Juhlin. Strukturerat omhändertagande lönar sig. Det har visats i studier från Maastricht i Holland, där man genomfört stora satsningar på sköterskebaserade mottagningar med ett strukturerat omhändertagande. I en klinisk studie på 712 patienter 1, som randomiserades till strukturerat eller konventionellt omhändertagande, såg man signifikanta skillnader i hårda endpoints. 1,1 procent av patienterna hade avlidit med ett strukturerat omhändertagande medan 3,9 procent avlidit med standardomhändertagande.
5 Även antalet inläggningar var betydligt lägre med strukturerat omhändertagande. I Malmö tillämpas ett strukturerat omhändertagande som bygger på fyra delar: Remisshantering, läkarbesök (FF1), eventuell elkonvertering och sköterskebesök (FF2). I det första steget går man bland annat igenom om elkonvertering är rimlig. Man beställer ultraljud, tar blodprov och skickar ut information till alla patienter. Vid det andra steget, som är det enda läkarbesöket, FF1, går man igenom patientens symtom och historia noggrant. Finns möjlighet till bibehållande av sinusrytm? Man bedömer ålder, symtom, flimmerduration och ultraljud. Är patienten inte satt på koagulantia, så skickas en remiss. Här har vi sett en mycket glädjande utveckling där fler och fler patienter redan är insatta på antikoagulaantia när de kommer från primärvården. Vi tittar också på om patienten är bra frekvensreglerad och lägger upp en behandlingsplan. Patienten ska alltså inte snurra runt i systemet utan bara ha ett besök. Tre månader efter elkonverteringen sker ett återbesök, FF2, med flimmersköterskan. Här fångar man upp patienter som har symtom och genomför det som tidigare beslutats i planeringen, förklarar Tord Juhlin. På sjukhuset har man flimmermöten 5 gånger per år med ansvariga läkare, flimmersköterskor, sekreterare och representant från antikoagulantiamottagningen. Man ser över flaskhalsar, informerar och utbildar. Det finns ett gemensamt vårdprogram med primärvården. Tiden som krävs för detta är två sköterskor som delar på tjänsten, som omfattar 20 timmar per vecka. Sekreteraren tar fyra timmar, underläkare och allmänläkare åtta timmar och två till fyra timmar för överläkarna. Denna arbetstid sparar omkring 200 läkarbesök per år, avslutar Tord Juhlin.
6 Individuella intervjuer: Lars Gustafsson är överläkare och medicinskt ansvarig för hjärtsjukvården på Visby Lasarett, där man inom kort kommer att tillämpa ett eget upplägg för strukturerat omhändertagande. Han följde därför seminariet med stort intresse. Det upplägg vi har, kommer att se ut så att distriktsläkarna själva gör den första bedömningen, sätter in antikoagulantia och anmäler till elkonvertering. Detta medför att vi slipper tidsförluster som kommer av att först behöva träffa en specialist. Vi kommer att presentera vårt nya förfarande den andra maj. De största fördelarna med ett strukturerat omhändertagande är att fler patienter får adekvat behandling med antikoagulantia. De patienter som ska ha elkonvertering får också den snabbare. Ann Hovland Tanneryd är distriktsläkare på Hemse vårdcentral på södra Gotland. Vi har i dag en bra struktur när det gäller hjärtsvikt, men inte för förmaksflimmer. Vi har inte resurser till en heltidsanställd flimmersköterska, men nu efter seminariet har jag funderat över möjligheten att kanske hjärtsviktssköterskan även blir flimmersköterska. Ett strukturerat omhändertagande innebär lite bättre ordning och reda, där både primärvården, slutenvården och patienterna vet vad de ska göra och risken för slarv minskar. För att skapa strukturerade vårdprogram träffar vi representanter för olika specialistinriktningar en gång i månaden. Nästa vecka ska vi träffa hjärtspecialisterna från Visby, för att upprätta nya riktlinjer för strukturerat omhändertagande för flimmerpatienter. E post Ann Hovland-Tånneryd, E-post ann.hovland tanneryd@gotland.se Lars Gustafsson, (växel), lars.gustafsson@gotland.se 1. Jeroen M.L. Hendriks et al. Nurse-led care vs. usual care for patients with atrial fibrillation: results of a randomized trial of integrated chronic care vs. routine clinical care in ambulatory patients with atrial fibrillation. European Heart Journal March 27, 2012
STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013
STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013 För tredje året i rad arrangerades ett symposium kring strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer. Mötet var välbesökt med många givande föreläsningar.
Läs merKliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer
Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två
Läs merFlimmerrapporten 2018
Flimmerrapporten 2018 Att leva med förmaksflimmer Flimmerrapporten 2018 1 Flimmerrapporten 2018 Att leva med förmaksflimmer med stöd av 2 Flimmerrapporten 2018 Flimmerrapporten 2018 3 Förord - konsten
Läs merFLIMMERRAPPORTEN. Att leva med förmaksflimmer
FLIMMERRAPPORTEN Att leva med förmaksflimmer FÖRORD Attackvis, kroniskt eller tyst förmaksflimmer är en folksjukdom! Omkring 210 000 människor i Sverige beräknas ha förmaksflimmer. Bland äldre, personer
Läs merBESLUT. Datum 2010-05-17
BESLUT 1 (9) Datum 2010-05-17 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?
Förmaksflimmer Vad är förmaksflimmer och varför får man det? Sara Själander, specialistläkare, Kardiologkliniken Sundsvall Strokeprevention vid förmaksflimmer Två patientfall Ny behandling för att förebygga
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merGraviditet och arytmier
Graviditet och arytmier David Mörtsell Inga intressekonflikter 1 Epidemiologi Ökad förekomst av SVES och VES 1 Mer frekventa och längre episoder av PSVT hos padenter med känd reentry 2 Klart ökad förekomst
Läs merFörmaksflimmer- Vinster med ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande
Förmaksflimmer- Vinster med ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande Stockholm 171124 Tord Juhlin Kard Klin, SUS Malmö Förmaksflimmer-Vinster med ett riktlinjebaserat, strukturerat omhändertagande
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merFörmaksflimmer. Runa Sigurjonsdottir
Förmaksflimmer Runa Sigurjonsdottir 2019-02-08 Hjärtat - ett service organ Muskelpump Klaffar styr blodflödet Elektriskt system Hormon produktion Hjärtats elektriska system Sinus knutan generator VF AV
Läs mer1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)
Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren
Läs merFörmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck
Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,
Läs merKristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS
FÖRMAKSFLIMMER och -fladder Klinisk Medicin 15 02 04 Kristina Hagwall Specialistläkare Hjärtkliniken DS FÖRMAKSFLIMMER Vanligaste arytmin 1-2 % totalt sett < 0,5 % 40-50 år 5-15 % > 80 år Män > Kvinnor
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merOpportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 7 Innehållsansvarig: Carmela Aghazadeh, Överläkare, Akutmedicinklinik överläkare (carag3) Giltig från: 2018-07-03 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef,
Läs merErfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merEkvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)
Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merChecktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merSjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2006
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE 3M SVENSKA AB Bollstanäsvägen 3 191 89 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merSATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie
SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merSpecial läkemedels. På spaning mot nya läkemedel
Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping
Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merHur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Läs merMan måste vila emellanåt
Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs mer2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
2015-12-09 Arytmier Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arytmier: supraventrikulär / ventrikulär Sjuk sinusknuta SVES AVNRT AVRT (WPW) Flimmer Fladder EAT AV-block I, II,
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merNOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merIntressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer
Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merFarmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6
Innehållsförteckning Inledning 3 Konvertering av förmaksflimmer 4 Konvertering av förmaksflimmer (metoder) 5 Farmakologisk konvertering 5 Elkonvertering 6 Antitrombotisk behandling vid konvertering till
Läs merNationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut
1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)
Läs merVilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?
Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Läs merBEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Läs merHur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund
Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader
Läs merFörmaksflimmer, klinisk handläggning
Godkänt den: 2019-08-11 Ansvarig: Stefan Lönnerholm Gäller för: Region Uppsala Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merFörmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter
Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merFörmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.
Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Larmrapporter från England som varnar för en stroke-epidemi. Rapport sammanställd och skriven av leg. läk. Thomas Fåhraeus Tidningar i England varnar nu för
Läs mer12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN
12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merFörmaksflimmer Den oförutsägbara arytmin
Förmaksflimmer Den oförutsägbara arytmin Annika Malmberg Andréasson Annica Persson Lena Trulsson Omvårdnad 61-90 hp Vetenskapligt arbete, 15 hp (61-90) Vt 2012 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st
2012-12-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Servier Sverige AB Box 725 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merArytmier. skillnad mellan kvinnor och män. Per Insulander 2015-01-14
Arytmier skillnad mellan kvinnor och män Per Insulander 2015-01-14 Arytmi Män % Kvinnor % Sjuk sinusknuta** 45 55 Inadekvat sinus takykardi 10 90 Förmaksfladder 80 20 Förmakstakykardi* 40 60 Förmaksflimmer*
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merNominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation
NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur
Läs merMedicinsk vårdplanering VPL
Medicinsk vårdplanering VPL Solveig Wanland Distriktsläkare Vårdcentralen Tidan med förkärlek till döendet Tidningsrubrik i DN 18 mars 2010 1 Definitioner och begrepp Multisjuk Multisviktande Mest sjuka
Läs merAtt arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merInga onödiga sjukhusvistelser
Inga onödiga sjukhusvistelser Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merPatienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Läs mer