Prognostiska faktorer vid akut myeloisk leukemi
|
|
- Eva Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prognostiska faktorer vid akut myeloisk leukemi Bakgrund Akut leukemi (AL) har en incidens av cirka 4/ invånare varav cirka 4/5 är akut myeloisk leukemi (AML) och resterande akut lymfatisk leukemi (ALL). Medianålder vid insjuknande är 70 år och alla patienter ingår i regionala eller nationella behandlingsprogram (Svenska akutleukemiregistret 2004). Praktiskt taget samtliga patienter under 70 år, en betydande del av de i åldersgruppen år samt enstaka över 80 år, får intensiv cytostatikaterapi i syfte att uppnå bestående komplett remission, dvs. bot. Prognosen vid AL är generellt mycket dålig och långtidsöverlevnaden är endast cirka 20% (Smith 2004). Det stora problemet med sjukdomen är framför allt den höga återfallsrisken (Ferrara 2004). En avsevärd andel yngre patienter genomgår även allo-sct (allogen stamcellstransplantation) för att minimera risken för recidiv Nya behandlingsstrategier inriktar sig på att finna bättre diagnostiska instrument för att kunna dela in patienterna i adekvata behandlingsgrupper baserad på förväntad prognos och att identifiera möjliga s.k. "minimal residual disease". (van Der Velden 2003, Tomas 2004, Campana 2004, Lowenberg 2003). I ett långsiktigt projekt följer vi behandlingsresultaten vid AL prospektivt i en jämförande studie med svenska akutleukemiregistret sedan Resultaten i vg-regionen har retrospektivt jämförts med Estland mellan och en prospektiv studie pågår (Svenska akutleukemiregistret 2002, Luik 2004, Wennström 2004). Etablerade prognostiska faktorer Ålder Vid sidan av cytogenetik är ålder den prognostiskt starkaste riskfaktorn. (Grimwade, Walker et al. 2001). Cytogenetik Litteraturen om cytogenetik, AML och prognos är omfattande (Mrozek, Heerema et al. 2004). Nyligen publicerade resultat från stora kliniska studiegrupper som MRC (Grimwade, Walker et al. 1998), CALGB (Byrd, Mrozek et al. 2002) och SWOG/ECOG (Slovak, Kopecky et al. 2000). 1(11)
2 Övriga leukemirelaterade prognosfaktorer tidigare känd kronisk hematologisk stamcellssjukdom, främst MDS (myelodysplastiskt syndom) och MPD (myeloproliferativ sjukdom), är en negativ prognostisk faktor (Leone, Mele et al. 1999). sekundär AML i bemärkelsen sjukhistoria innefattande mutagen exposition, t ex cytostatikabehandling för annan sjukdom än AML, är i sig ingen stark oberoende prognostisk riskfaktor. trilinjär dysplasi. Flera studier har visat en negativ prognostisk betydelse av detta fynd (Arber, Stein et al. 2003). hyperleukocytos. Högt antal blaster i blodet har traditionellt ansetts som en negativ prognosfaktor vid AML (Dutcher, Schiffer et al. 1987). Tidig morbiditet och mortalitet av leukostas är en realitet och kräver rask handläggning (Porcu, Cripe et al. 2000). vissa antigenuttryck immunfenotypiskt. Som oberoende prognosfaktor har uttryck av vissa antigen en oklar roll, eftersom det finns en uttalad samvariation med cytogenetisk riskgruppering (Wheatley, Burnett et al. 1999). Terapirelaterade prognosfaktorer >15 % blaster vid konventionell utvärdering efter första cytostatikakuren > 2 kurer krävts för att uppnå CR (Wheatley, Burnett et al. 1999). Nya molekylärgenetiska prognosmarkörer FLT3: FLT3 är en tyrosinkinasreceptor som har stor betydelse för hematopoietisk cellproliferation. Vid % av all vuxen-aml ses en intern tandemduplikation (ITD) av FLT3, som anses ge ett konstitutivt påslag av tyrosinfosforylering ledande till leukemitillväxt (Drexler and Quentmeier 2004). FLT3-mutationerna är vanligast förekommande vid AML med normal karyotyp, högt blastantal i blodet samt vid APL. Det finns relativt samstämmiga uppgifter om att FLT3-ITD är associerat till hög recidivrisk hos yngre patienter med AML (non-apl) (Kottaridis, Gale et al. 2001). En annan typ av molekylär avvikelse i FLT3, aktiverande punktmutationer i en av tyrosinkinasdomänerna (ATKD), är mindre vanligt förekommande vid AML och har inte lika tydlig prognostisk innebörd (Yanada, Matsuo et al. 2(11)
3 2005). Även högt uttryck av FLT3 genen i frånvaro av någon mutation har i åtminstone en studie associerats till sämre prognos vid AML (Kuchenbauer, Kern et al. 2005). Nucleophosmin (NPM1) mutationer: Mutationer i NPM1 har nyligen blivit beskrivet hos patienter med AML och förekommer i en relativt hög frekvens (cirka 1/3). NMP1 är normalt ett kärnprotein men muterat NPM1 hamnar istället i cellens cytoplasma med förlorad funktion som följd. Mutation i NPM1 förefaller vara associerat med bättre prognos om patienten i övrigt har en normal karyotyp och ingen mutation i FLT3 genen (Falini, Mecucci et al. 2005, Schnittger, Schoch et al. 2005). CEBPA mutationer: Mutationer i CEBPA genen förekommer hos % av AML (<60 år) och förefaller vara en positiv prognostisk faktor (Frohling, Schlenk et al. 2004). BAALC expression: Ökat uttryck av genen BAALC (Brain and acute leukemia cytoplasmic gene) vid diagnos har i flera studier visats vara en oberoende prognostisk faktor både vad gäller tidigt recidiv och förkortad långtidsöverlevnad (Baldus, Thiede et al. 2006). MLL och HOX gener: HOX gener kodar för en familj av transkriptionsfaktorer som har visat sig inta en nyckelroll vid hematopoesreglering. Flera olika HOX gener har visat sig kunna vara inblandade i utveckling av leukemi (van Oostveen, Bijl et al. 1999) och högt uttryck och translokationer innehållande HOX-gener har hittats hos patienter med akuta leukemier (Grier, Thompson et al. 2005). Högt uttryck av HOX gener (exv. HOXA9) och kofaktorer till dessa (exv. MEIS1) ses dessutom bland annat vid kromosomtranslokationer som involverar genen MLL (mixed lineage leukemia gene) som är associerat med dålig prognos (Döhner, Tobis et al. 2002). Vidare förekommer en kryptisk mutation i MLL (MLL-PTD) som också förefaller vara associerad med högt uttryck av HOX gener och dålig prognos (Basecke, Whelan et al. 2006). Riskgrupper Ungefär hälften av alla AML-fall går att inordna i riskgrupper. Indelningen syftar i första hand till att identifiera grupper som skiljer sig åt beträffande risk för recidiv eller chans till bot efter standardbehandling. Riskstratifiering används alltid vid ställningstagande till allo-sct (allogen stamcellstransplantation). 3(11)
4 Med utgångspunkt från data från tidsperioden , bedömer vi att i åldersgruppen 60 år omfattas <15 % av patienterna av lågrisk- (inkl APL), 50 % av intermediärrisk- resp. 35 % av högrisk/extrem högriskkriterierna (Wahlin, Billstrom et al. 2005). Låg risk APL. Akut promyelocytleukemi med t(15;17) eller påvisat rearrangemang av PML/RARA med passande klinik och morfologi (Mistry, Pedersen et al. 2003). Utgör <3 % av vuxen- AML i Sverige. AML med inv(16)(p13q22) eller t(16;16)(p13;q22) eller molekylärt påvisat CBFB/MYH11. rearrangemang. Utgör 2-4% av all vuxen-aml. (Marlton, Keating et al. 1995). AML med t(8;21)(q22;q22) eller påvisat rearrangemang av RUNX1/CBFA2T1 (tidigare AML1/ETO). Utgör <3% av vuxen-aml i Sverige. (Baer, Stewart et al. 1997). Intermediär risk Detta är den största gruppen och utgör drygt hälften av alla fall. Hög risk Till denna grupp räknas patienter med: tidigare hematopoietisk stamcellssjukdom (främst MDS, MPD), LPK>100x109/L vid diagnos, FLT3-ITD+, högriskcytogenetik Extrem högrisk AML med inv/t(3)(q21q26). Någon procent av all vuxen-aml. Utomordentligt dålig prognos (Fonatsch et al 1994). AML med komplex karyotyp (fem eller fler avvikelser) innefattande en eller flera av följande avvikelser: -5, del(5q), -7, del(7q). Utgör 5-8% av all vuxen-aml. (Schoch, Kern et al. 2005). Syfte Att sammanställa kliniskt utfall i regionen för alla AML som insjuknat under Att etablera en biobank med vidhängande klinisk information på benmärgsprover från diagnostillfället. Att i detta material utvärdera både kända och nya föreslagna markörer för prognosbedömning, bland annat förekomst av FLT3-ITD, FLT3-TKD, MLL, CEBPA och NPM1 mutationer och ökat uttryck av flera olika gener så som BAALC, FLT3, HOXA9 och MEIS1. 4(11)
5 Material och metoder Patienter och provmaterial Insamling av benmärgsmaterial från patienter med akut leukemi vid diagnos har pågått sedan år I nuläget har vi tillgång till cirka 150 diagnosprover från patienter med akut myeloisk leukemi (AML). Dessa patienters journaler kommer att gås igenom avseende insatt behandling, FAB-typ, kromosomer samt prognosfaktorer enligt ovan. Dessutom kommer all information om behandlingen och dess resultat att sammanställas. Normal benmärg från 6 stycken friska givare finns även insamlat som referensmaterial. Uppskattningsvis behövs minst 10 patienter inom varje diagnosgrupp för att vi säkert ska kunna se signifikanta (p<0.05) skillnader på genexpressionnivå (RNA). Emellertid är antalet patientprover som behövs beroende av vilken skillnad i expressionsnivå som kan tänkas vara av biologisk signifikans (minimum sannolikt >2-faldig ökning) och metodens (kvantitativ RT- PCR) variation (CV vanligen kring 10%). Båda dessa parametrar behöver värderas för varje enskild gen som ska testas. Samma resonemang gäller för att kunna verifiera betydelsen av funna genmutationer. De måste finnas i en tillräckligt hög frekvens i en tillräckligt stor prognosgrupp av patienterna för att säkert kunna utvärderas. Sammantaget innebär detta att minst ett hundra tal patienter måste ingå i studien. Datainsamling och bearbetning Cytogenetisk och molekylärcytogenetisk (FISH) analys har och kommer att utföras vid sektionen för cytogenetik och mutationsanalys och bestämning av genuttryck kommer att utföras på sektionen för genanalys, båda vid klinisk kemiska laboratoriet, SU. Mutationsanalysen sker genom sekvensering på DNA med sekvensspecifika primers och uttrycket av gener kommer att undersökas med kvantitativ RT-PCR (TaqMan) med s.k. Low Density Array (LDA) teknik på RNA preparerat från benmärgsproverna. Denna teknik möjliggör samtidig analys av 384 prover, vilket översatt i antal gener och patienter innebär att cirka 30 gener kan testas på 3 patienter och ett normalprov per körning och att både analyskostnaden per patient och analysvariationen kan minimeras. Som definition för signifikant förändring har vi initialt valt en 2-faldig förändring av genuttrycket med p<0.05 i ett Anova t-test. Resultaten från genexpressionen och mutationsanalysen kommer att korreleras med tidigare kända prognosmarkörer (klinisk riskgrupp, morfologisk undergrupp, 5(11)
6 kromosomavvikelser och mutationer) samt verkligt utfall för att avgöra användbarheten för diagnostiska eller prognostiska ändamål. Betydelse Identifiering av genmutationer och gener vars uttryck korrelerar med sjukdomsbild och prognos kommer att ge förbättrade diagnostiska möjligheter och en mer raffinerad prognostisk stratifiering av patienter med leukemi och andra proliferativa sjukdomar i benmärgen. Dessutom finns möjligheten att dessa gener kan användas för att följa insatt behandling och att tidigt upptäcka recidiv (s.k. minimal residual disease detektion). Sammanställningen av AML materialet utgör på sikt också en regional resurs för att snabbt kunna testa nya diagnostiska och prognostiska markörer och verifiera deras användbarhet i klinisk rutin. Referenser Arber, D. A., A. S. Stein, et al. (2003). "Prognostic impact of acute myeloid leukemia classification. Importance of detection of recurring cytogenetic abnormalities and multilineage dysplasia on survival." Am J Clin Pathol 119(5): Baer, M. R., C. C. Stewart, et al. (1997). "Expression of the neural cell adhesion molecule CD56 is associated with short remission duration and survival in acute myeloid leukemia with t(8;21)(q22;q22). Blood 90(4): Baldus CD, Thiede C, Soucek S, Bloomfield CD, Thiel E, Ehninger G. BAALC expression and FLT3 internal tandem duplication mutations in acute myeloid leukemia patients with normal cytogenetics: prognostic implications. J Clin Oncol 2006;24(5): Basecke J, Whelan JT, Griesinger F, Bertrand FE. The MLL partial tandem duplication in acute myeloid leukaemia. Br J Haematol Byrd, J. C., K. Mrozek, et al. (2002). "Pretreatment cytogenetic abnormalities are predictive of induction success, cumulative incidence of relapse, and overall survival in adult patients 6(11)
7 with de novo acute myeloid leukemia: results from Cancer and Leukemia Group B (CALGB 8461)." Blood 100(13): Campana D, Coustan-Smith E. Minimal residual disease studies by flow cytometry in acute leukemia. Acta Haematol. 2004;112(1-2):8-15. Dohner K, Tobis K, Ulrich R, Frohling S, Benner A, Schlenk RF, et al. Prognostic significance of partial tandem duplications of the MLL gene in adult patients 16 to 60 years old with acute myeloid leukemia and normal cytogenetics: a study of the Acute Myeloid Leukemia Study Group Ulm. J Clin Oncol 2002;20(15): Drexler, H. G. and H. Quentmeier (2004). "FLT3: receptor and ligand." Growth Factors 22(2): Dutcher, J. P., C. A. Schiffer, et al. (1987). "Hyperleukocytosis in adult acute nonlymphocytic leukemia: impact on remission rate and duration, and survival." J Clin Oncol 5(9): Falini B, Mecucci C, Tiacci E, Alcalay M, Rosati R, Pasqualucci L, et al. Cytoplasmic nucleophosmin in acute myelogenous leukemia with a normal karyotype. N Engl J Med 2005;352(3): Ferrara, F., S. Palmieri, et al. (2004). "Prognostic factors and therapeutic options for relapsed or refractory acute myeloid leukemia." Haematologica 89(8): Fonatsch C, Gudat H, Lengfelder E, Wandt H, Silling-Engelhardt G, Ludwig WD, Thiel E, Freund M, Bodenstein H Schweider G, et al. Correlation of cytogenetic findings with clinical features in 18 patients with inv(3)(q21q26) or t(3;3)(q21;q26). Leukemia Aug;8(8): Frohling, S., R. F. Schlenk, et al. (2004). "CEBPA mutations in younger adults with acute myeloid leukemia and normal cytogenetics: prognostic relevance and analysis of cooperating mutations." J Clin Oncol 22(4): (11)
8 Grier D. G., A. Thompson, et al. (2005). "The pathophysiology of HOX genes and their role in cancer." J Pathol 205(2): Grimwade, D., H. Walker, et al. (1998). "The importance of diagnostic cytogenetics on outcome in AML:analysis of 1,612 patients entered into the MRC AML 10 trial. The Medical Research Council Adult and Children's Leukaemia Working Parties." Blood 92(7): Hardling M, Wei Y, Palmqvist L, Swolin B, Stockelberg D, Gustavsson B, Ekeland-Sjöberg K, Wadenvik H, Ricksten A. Serial monitoring of BCR-ABL transcripts in Chronic Myelougenous leukaemia (CML) treated with Imatinibe Mesylate. Medical oncology (21)4: Kottaridis, P. D., R. E. Gale, et al. (2001). "The presence of a FLT3 internal tandem duplication in patients with acute myeloid leukemia (AML) adds important prognostic information to cytogenetic risk group and response to the first cycle of chemotherapy: analysis of 854 patients from the United Kingdom Medical Research Council AML 10 and 12 trials." Blood 98(6): Leone, G., L. Mele, et al. (1999). "The incidence of secondary leukemias." Haematologica 84(10): Lowenberg B, Griffin JD, Tallman MS. Acute myeloid leukemia and acute promyelocytic leukemia. Hematology (Am Soc Hematol Educ Program). 2003;: Luik E, Palk K, Everaus H, Varik M, Aareleid T, Wennstrom L, Juntikka EL, Safai-Kutti S, Stockelberg D, Holmberg E, Kutti J. The incidence and survival of acute de novo leukaemias in Estonia and in a well-defined region of western Sweden during : a survey of patients aged > or =65 years. J Intern Med Jul;256(1): Marlton, P., M. Keating, et al. (1995). "Cytogenetic and clinical correlates in AML patients with abnormalities of chromosome 16." Leukemia 9(6): (11)
9 Mistry, A. R., E. W. Pedersen, et al. (2003). "The molecular pathogenesis of acute promyelocytic leukaemia: implications for the clinical management of the disease." Blood Rev 17(2): Mrozek, K., N. A. Heerema, et al. (2004). "Cytogenetics in acute leukemia." Blood Rev 18(2): Nationell registrering av akut leukemi hos vuxna, Sv Akut Leukemiregistret, rapport nr 3, Palmqvist, L., N. Pineault, et al. (2004). "Redundant leukemogenicity of NUP98-HOX fusion genes in primary murine bone marrow cells correlates with gene expression changes consistent with common key target genes." Exp Hematol Suppl 1 32(7): 33 Palmqvist, L., B. Argiropoulos, et al. (2006). "The Flt3 receptor tyrosine kinase collaborates with NUP98-HOX fusions in Acute Myeloid Leukemia." Blood 108(3): Porcu, P., L. D. Cripe, et al. (2000). "Hyperleukocytic leukemias and leukostasis: a review of pathophysiology, clinical presentation and management." Leuk Lymphoma 39(1-2): Sauvageau, G., P. M. Lansdorp, et al. (1994). "Differential expression of homeobox genes in functionally distinct CD34+ subpopulations of human bone marrow cells." Proc Natl Acad Sci U S A 91(25): Schnittger S, Schoch C, Kern W, Mecucci C, Tschulik C, Martelli MF, et al. Nucleophosmin gene mutations are predictors of favorable prognosis in acute myelogenous leukemia with a normal karyotype. Blood 2005;106(12): Schoch, C., W. Kern, et al. (2005). "Acute myeloid leukemia with a complex aberrant karyotype is a distinct biological entity characterized by genomic imbalances and a specific gene expression profile." Genes Chromosomes Cancer 43(3): Smith M, Barnett M, Bassan R, Gatta G, Tondini C, Kern W. Adult acute myeloid leukaemia. Crit Rev Oncol Hematol Jun;50(3): (11)
10 Slovak, M. L., K. J. Kopecky, et al. (2000). "Karyotypic analysis predicts outcome of preremission and postremission therapy in adult acute myeloid leukemia: a Southwest Oncology Group/Eastern Cooperative Oncology Group Study." Blood 96(13): Thomas X, Boiron JM, Huguet F, Dombret H, Bradstock K, Vey N, Kovacsovics T, Delannoy A, Fegueux N, Fenaux P, Stamatoullas A, Vernant JP, Tournilhac O, Buzyn A, Reman O, Charrin C, Boucheix C, Gabert J, Lheritier V, Fiere D. Outcome of Treatment in Adults With Acute Lymphoblastic Leukemia: Analysis of the LALA-94 Trial. J Clin Oncol Sep 7 Van der Velden VH, Hochhaus A, Cazzaniga G, Szczepanski T, Gabert J, van Dongen JJ. Detection of minimal residual disease in hematologic malignancies by real-time quantitative PCR: principles, approaches, and laboratory aspects. Leukemia Jun;17(6): van Oostveen, J., J. Bijl, et al. (1999). "The role of homeobox genes in normal hematopoiesis and hematological malignancies." Leukemia 13(11): Wennstrom L, Juntikka EL, Safai-Kutti S, Stockelberg D, Holmberg E, Luik E, Everaus H, Palk K, Varik M, Aareleid T, Kutti J. The incidence and survival of acute de novo leukaemias in Estonia and in a well defined region of Western Sweden during : a survey of patients aged years. Leuk Lymphoma May;45(5): Wheatley, K., A. K. Burnett, et al. (1999). "A simple, robust, validated and highly predictive index for the determination of risk-directed therapy in acute myeloid leukaemia derived from the MRC AML 10 trial. United Kingdom Medical Research Council's Adult and Childhood Leukaemia Working Parties." Br J Haematol 107(1): Wei Y, Hardling M, Olsson B, Ricksten A, Stockelberg D, Wadenvik H. Not all imatinib resistance in CML are BCR-ABL kinase domain mutations. Ann Hematol, in press Wei Y, Stockelberg D, Hullberg S, Ricksten A, Wadenvik H. Changes in expression of apoptosis-related genes are linked to the molecular response to imatinib treatment in chronicphase chronic myeloid leukaemia patients Acta Haem, in press 10(11)
11 Yanada, M., K. Matsuo, et al. (2005). "Prognostic significance of FLT3 internal tandem duplication and tyrosine kinase domain mutations for acute myeloid leukemia: a meta-analysis." Leukemia 19(8): (11)
Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation
Leukemier och genetik Leukemier Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Richard Rosenquist Brandell Klinisk genetik, Karolinska
Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi
Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Linda Fogelstrand Specialistläkare, Docent Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Diagnostik
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA Gäller fr o m 2010-01-01 Uppdateras senast 2011-12-31 Dessa riktlinjer finns på www.sfhem.se/filarkiv i Layout: Jana
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA Gäller fr.o.m. 2007-11-19 Uppdateras senast 2009-11-19 Dessa riktlinjer finns på www.sfhem.se/filarkiv i Innehållsförteckning
ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR?
ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR? LINDA FOGELSTRAND DOCENT, SPECIALISTLÄKARE KLINISK KEMI & AVDELNINGEN FÖR KLINISK KEMI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN, INSTITUTIONEN FÖR
Nationella riktlinjer för. diagnostik och behandling av. akut myeloisk leukemi hos vuxna
Nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av akut myeloisk leukemi hos vuxna Gäller fr.o.m. 2012-05-22 Uppdateras senast 2014-05-21 Dessa riktlinjer finns på www.sfhem.se Layout: RCC i Uppsala/Örebroregionen
Akut myeloisk leukemi (AML) Historisk tillbakablick (I) Historisk tillbakablick (II) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5.
AML-översikt_nov2011_MartinHöglund; 1 Akut myeloisk leukemi (AML) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5. Framtid Historisk tillbakablick (I) 1845: Case of Hypertrohpy of the spleen and Liver
Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi 2015-04-22
Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Hematologi 2015-04-22 AML - Akut Myeloisk Leukemi Bakgrund Förvärvad genetisk skada i blodbildande stamceller eller
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Akut myeloisk leukemi (AML) Historisk tillbakablick (I) Historisk tillbakablick (II) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5.
Akut myeloisk leukemi (AML) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5. Framtid Historisk tillbakablick (I) 1845: Case of Hypertrohpy of the spleen and Liver in which Death took place from Suppuration
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA Gäller fr.o.m. 2005-10-24 Uppdateras senast 2007-10-24 Dessa riktlinjer finns på www.sfhem.se (Svensk Förening för
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Personnummer Gäller fr.o.m 2018-01-01 Inrapporterande sjukhus/klinik Namn Inrapporterande läkare Sid 1 Rapporteringsdatum LEDTIDER När skrevs remiss till inrapporterande
CYTOGENETISKA OCH MOLEKYLÄRGENETISKA FÖRÄNDRINGAR I MALIGNA HEMATOLOGISKA SJUKDOMAR. Kliniska korrelationer
CYTOGENETISKA OCH MOLEKYLÄRGENETISKA FÖRÄNDRINGAR I MALIGNA HEMATOLOGISKA SJUKDOMAR Kliniska korrelationer Bertil Johansson Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet Mars 2014 Innehållsförteckning
Gene$sk diagnos$k av AML. Thoas Fioretos, professor, överläkare Genetiska kliniken och Avd för klinisk genetik
Gene$sk diagnos$k av AML Thoas Fioretos, professor, överläkare Genetiska kliniken och Avd för klinisk genetik 2016-10- 03 WHO klassifikationen Major principle: Classification relies on a combination of
Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi
Klassifikation och diagnostik av leukemier Rose-Marie Amini Klinisk patologi Misstänkt akut leukemi Ludvig 3 år, blåmärken, blek, trött och hängig Pancytopeni (HB 103g/L, LPK 1.5, TPK 70) Blaster perifert
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, april 2013 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15
Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 1.0 Datum 2014-03-13 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
I begynnelsen fanns inga riskgrupper
I begynnelsen fanns inga riskgrupper Induction Konsolidation Reinduction Maintenance 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1960 1962 1970 1980 1983 1988 1990 1995 2000 2002 2005 Riskgruppering - tidig
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Akut myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Akut myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram Maj 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-05-27 Fastställd
NGS i sjukvård next generation sequencing. Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping
NGS i sjukvård next generation sequencing Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping CREDIT: Peter & Maria Hoey / www.peterhoey.com The ultimate genetic test, Science 336: 1110-1112,
Imatinib (Glivec ) vid kronisk myeloisk leukemi (KML)
Imatinib (Glivec ) vid kronisk myeloisk leukemi (KML) Publicerad 03-05-27 Version 1:0 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Årligen diagnostiseras cirka 100 nya fall av kronisk myeloisk leukemi (KML) i
Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar
Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid
Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Rörpost till Biobanken Norr. 3-4 Klinisk Genetik - Molekylärgenetiska analyser vid hematologisk diagnostik
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 5, maj 2015 Innehåll: 2 Biobanken - Rörpost till Biobanken Norr 3-4 Klinisk Genetik - Molekylärgenetiska analyser vid hematologisk diagnostik 5-7 Klinisk Immunologi
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, augusti 2015 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15
Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Akut leukemier Michael Grøvdal, MD PhD Överläkare Hematologiskt Centrum
Akut leukemier Michael Grøvdal, MD PhD Överläkare Hematologiskt Centrum Akut leukemi - epidemiologi Antal insjuknade/100 000/år I Sverige: AML ca 350 nya per år. ALL ca 50 nya per år Patientfall 1 Kvinna
Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär
Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS 2018 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad April 2018 Karin Olsson 2 Nationell registrering
Vad kan man mäta? IHE forum. Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist
Vad kan man mäta? IHE forum Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist Område cancer Område cancer Total överlevnad Område cancer Total överlevnad Surrogatmått Total överlevnad (overall survival, OS) Total
En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu
EQUALIS Användarmöte 2010 En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu Birgitta Swolin Klinisk Kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Byggde mikroskop 1674 beskrev han erytrocyter
Genetisk diagnostik och monitorering av KML en översikt
Genetisk diagnostik och monitorering av KML en översikt Introduktion Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en klonal stamcellssjukdom som känneteck- nas av en hyperplasi av granulocytopoesen där samtliga mognadsstadier
Högt Hb hos vuxna och barn utredning och klinik. Jan Samuelsson Vetenskaplig sekreterare
Högt Hb hos vuxna och barn utredning och klinik Jan Samuelsson Vetenskaplig sekreterare Conflict of interest statement I have a bagful of interesting conflicts, and I would prefer to keep them to myself
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Epidemiological studies in de novo and secondary acute leukemia Erik Hulegårdh
Epidemiological studies in de novo and secondary acute leukemia Erik Hulegårdh Department of Internal Medicine and Clinical Nutrition, Institute of Medicine Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg
Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder
Exklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund
Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund Syftet med forskningsprojekt om BSI hos patienter med prostatacancer (PC)
Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier
Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier Med kand föreläsning Danderyds sjukhus 12 november 2015 Leif Stenke Överläkare, docent Hematologiskt centrum Karolinska universitetssjukhuset Solna
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom
ID nummer: SCT3.21 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel)
Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 7, 2011
Nationellt register för akut myeloisk leukemi hos vuxna Rapport nr 7, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 5 2.1 Blodcancerregistret........................ 5 2.2
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Analysutbud förvärvade sjukdomar
Sida nr: 1 (5) Analys/Frågeställning Vävnad Kromosomområde Gen Metod Svarstid Rör AML FLT3: ITD Fragmentanalys 3 veckor EDTA AML FLT3: D835 PCR 3 veckor EDTA AML NPM1 Fragmentanalys 3 veckor EDTA AML CEBPa
Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik
Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik Stefan Söderhäll Sektionen för onkologi och koagulation Astrid Lindgrens Barnsjukhus Med en del bilder från Cilla Söderhäll Novum Huddinge Hematopoes pluripotent
ACKREDITERINGENS OMFATTNING GENETISKA KLINIKEN I LUND
Klinisk genetik Dokumenttyp Kvalitetsmanual Författare/dokumentansvarig Catarina Hjelm Dokumentgrupp Godkännare Styrande Soller Maria, Hjelm Catarina Gäller för (målgrupp) Genetiska Kliniken Gäller from
Svenska Lymfomgruppen. Nationella riktlinjer för mantelcellslymfom
Svenska Lymfomgruppen Nationella riktlinjer för mantelcellslymfom Svenska Lymfomgruppen 2012 INTRODUKTION... 3 PRIMÄRBEHANDLING... 4 Yngre 70 år... 4 RECIDIVBEHANDLING... 5 Strålbehandling...
Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna
Lymfom 2000/år varav 50% lågmaligna Skall kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och hårcellcells-leukemi (HCL) räknas som lymfom? Patolog: Ja En del kliniker: nej lymfom stam cell -------------------------------------
Myelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2009-2010 Dec 2012 alt cancercentrum, Uppsala Örebro
Akut myeloisk leukemi (AML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Akut myeloisk leukemi (AML) Nationellt vårdprogram September 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-05-27
Cirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik
Cirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik -Behandlingsstyrande tester av EGFR hos patienter med icke småcellig lungcancer Gisela Helenius Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Sökning
Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling
Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så
Spartocine UCB Pharman mainos
Spartocine UCB Pharman mainos 28 Finska Läkaresällskapets Handlingar Långtidsuppföljning av patienter med aplastisk anemi Tapani Ruutu Behandlingsresultaten vid aplastisk anemi och även långtidsresultaten
KML: Epidemiologi och kliniska symtom. Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
KML: Epidemiologi och kliniska symtom Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Agenda (I) Epidemiologi population-baserade register incidens prevalens riskfaktorer
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Akut myeloisk leukemi (AML)
Akut myeloisk leukemi (AML) Nationellt vårdprogram 2018-11-21 Version: 3.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-05-27 Version 1.0 fastställd av RCC i samverkan 2016-09-13 Version 2.0
EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Akut myeloisk leukemidiagnostik och klassifikation EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala 2001 WHO klassifikationen 2001 och 2008, reviderad 2016 inkluderar
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer
Svenska erfarenheter av fertilitetsbevarande åtgärder samt indikationer Kenny A. Rodriguez-Wallberg MD, PhD Docent, Överläkare Reproduktionsmedicin Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm SFOG Fertilitetsbevarande
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk
Återkoppling på referenshantering och informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen
Återkoppling på referenshantering och informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Detta kommer återkopplingen att handla om hur ni refererat till vald information både i löpande text och i en referenslista.
Fanconianemi Dyskeratosis congenita
Aplastiska anemier Enstaka cell- linje Pancytopeni TEC Diamond Blackfan anemi Dyserytropoetiska anemier Pearsons syndrom Fanconianemi Dyskeratosis congenita Amegakaryocytisk trombocytopeni (c-mpl- mutation)
Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
CMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus
CMV/EBV Molekylär diagnostik Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus De flesta CMV infektioner hos immunkompetenta individer är asymtomatiska eller ger bara en mkt mild
Kronisk Myeloisk Leukemi (KML)
Kronisk Myeloisk Leukemi (KML) Nationell kvalitetsrapport för 2016 September 2017 Nationellt register för Kronisk Myeloisk Leukemi (KML) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011
Blodcancerregistret Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna Rapport nr 1, 2011 Patienter med diagnos 2007-2009 1 Innehåll 1 Inledning 3 2 Populationen 4 2.1 Täckningsgrad... 4 2.2 Diagnos.
Beviljade anslag biomedicinsk forskning 2009
ProjNr Titel Huvudsökande Postort Status Bev. 2010 Bev. 2011 Bev. 2012 PROJ09/062 Role of MYCN in cell invasion and contribution of neural specific mirnas for neuroblastoma pathogenesis Arsenian Henriksson,
Cancercellernas skyddsmekanismer
DISPUTATIONER Cancercellernas skyddsmekanismer Elisabet Tina och Malin Prenkert är leg. biomedicinska analytiker vid Universitetssjukhuset Örebro. De har försökt hitta sätt att förutsäga behandlingsresultaten
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Analysutbud förvärvade sjukdomar (hematologi)
Sida nr: 1 (6) Analys/Frågeställning Vävnad Kromosomområde Gen Metod Svarstid Rör AML FLT3: ITD* (akut analys) Fragmentanalys 72 tim EDTA AML FLT3-TKD (kodon 835) PCR 72 tim EDTA AML NPM1 Fragmentanalys
Pressmeddelande 22 oktober 2014
Europeiska Kommissionen godkänner IMBRUVICA för två typer av blodcancer Som första läkemedel i den nya klassen BTK-hämmare godkänns nu IMBRUVICA för behandling av de sällsynta och svåra sjukdomarna kronisk
Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013
Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013 1 Innehåll Klassifikation av lymfoida och hematopoetiska tumörer 2 Antalet nya fall enligt kön 3 Män och kvinnor.............................................................
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nationell registrering av akut myeloisk leukemi hos vuxna... 3 Inklusionskriterier... 3 SNOMED... 3 Registrering...
AbD Serotec Focus Immunohistokemi. Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007
AbD Serotec Focus Immunohistokemi Sydsvenska Immunogruppens möte, Malmlö 22/3 2007 10 minuters presentation om ô Om oss ô CD3 ô CD19 ô Cd4 ô S-100 och ER-beta ô HISTAR Vilka är AbD Serotec? É Serotec É
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna
Svensk Förening för Hematologi Sveriges Onkologiska Centra Blodcancerregistret Akut Leukemi hos Vuxna Rapport nr 5, maj 2008 Patienter med diagnos jan 1997 - sept 2005 Uppföljning till juni 2007 Onkologiskt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Vad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
CAR T-celler. Framtidens gen/immunterapi? IHE Forum Gunilla Enblad Professor/överläkare onkologi
CAR T-celler Framtidens gen/immunterapi? 2018-09-06 IHE Forum Gunilla Enblad Professor/överläkare onkologi COI Advisory board Kite/Gilead Innehåll Kort om immunterapi och cancer Vad är CAR T-celler Resultat
Familjär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik
Kronisk Myeloisk Leukemi
Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?
Ackrediteringens omfattning
Akondroplasi FGFR3 BCR/ABL,ETV6/RUNX1,MLL, CDKN2A(9p21), PML/RARA, RUNX1-CBFA2T1, CBFB,TCF3/PBX1 TCF3-PBX1 ABL BCR-ABL ETV6-RUNX1 MLL/AF4, kronisk myeloisk leukemi (KML) ABL p.[t315i] CEBPA FLT3 NPM1 PML-RARA
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency
Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv Bertil Jonsson Medical Products Agency Vad? Godkännande Visst det finns riktlinjer Riskhantering (RMP, PhV) Original och kopia Uppföljning i Sverige Spårbarhet PhV
Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi
2018-08-28 Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi Den nationella vårdprogramgruppen för akut myeloisk leukemi (AML) har arbetat fram en ny version av det nationella vårdprogrammet.