Training Business Professionals LEWRÉN ARBETSMATERIAL FILM OCH RÖRLIG MEDIA

Transkript

1 Training Business Professionals LEWRÉN ARBETSMATERIAL FILM OCH RÖRLIG MEDIA

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Varför kommunikation 4 Beteende 4 Vilka problem ska vi lösa 5 Sant eller falskt 5 Vän/Fiende, Varm/Kall, Kompetent/Inkompetent 5 Välj budbärare 6 Framställning 6 Dressing up the bride 7 Känslor 7 Fakta, visa eller historia 8 Utmaningen minne 8 Lärmodeller 9 Historia eller metafor 10 Håller med, håller inte med 12 Storytelling 12 Illustrerad radio / stumfilm 12 Tid och attention span 13 Call to action 13 Summering så här långt 13 Vilket problem ska lösas 14 Beteendeförändringar 14 Processen beställa / producera film 17 Publicering 18 Embedda 18 Säkerhet 18 Utrustning 20 Köpa via internet eller butik 21 Format 22 Stöddokument Ont om tid Handfasta tips Förbättra din film (0) magnus@lewren.se 2

3 INLEDNING Med video och rörlig media i kombination med traditionell media går det att komma långt med sitt kommunikationsarbete. Maximerad effekt förutsätter en effektiv kommunikationsstrategi, förståelse för olika medier samt hur kanalerna förhåller sig till varandra. Det här materialet riktar sig till dig som vill jobba med rörlig bild, kanske som beställare, videofotograf eller producent och behöver grundkunskaperna i filmproduktion. Jag benämner det som filmproduktion men det är bara semantik. Film, video, rörlig bild eller rörlig media är olika benämningar på samma sak. Detta material använder jag som stöd i olika utbildningar, seminarier och handledning jag håller i ämnen kommunikation och mediaproduktion. Den utbildning du är med på kan ta upp hela materialet eller begränsade delar om det är ett kortare arrangemang. Det står dig fritt att använda materialet hur du vill, det är även fritt att dela med vem du önskar. Magnus Lewrén +46 (0) magnus@lewren.se 3

4 VARFÖR KOMMUNIKATION Kanske en märklig början, varför kommunikation? Jag tycker ändå att vi kort behöver börja just här med att ställa oss frågan; vad är poängen med att vi kommunicerar och vad är kommunikation? Är det någon skillnad på information och exempelvis reklam? Visst är det skillnad på hur vi gör, kanaler och medier men om vi kokar ner det tillräckligt långt handlar mycket om kommunikation att påverka ett beteende. Oavsett om det är att få kunder att köpa en produkt, informera väljare om vilket parti de bör lägga sin röst på eller informera anställda i ett företag eller organisation om en ny vision, strategi eller process. Tillräckligt grundläggande handlar nästan allt om att påverka beteende eller kanske kvalitén av ett beteende vilket innebär att mycket kommunikation kan förstås i termer av förändring / Change Management. Förändring och hur man påverkar förändring kan till viss del förenklas men även göras väldigt komplicerad. Att jobba med rörlig media och kommunikation och i slutändan förstå utan styra faktorer som påverkar beteenden är minst sagt omfattande. Det finns ett enkelt alternativ om man inte vill eller har tid att förstå och det är att kopiera någon annans arbete. Kopiera allt från strategi, plan och filmformat och följ därefter det receptet till punkt och pricka. Imiterar man rätt recept blir det också ett bra resultat även om man kanske inte till fullo kan redogöra för varför. Jag försöker inte vara underfundig här, imitation är ett seriöst alternativ för det ger en möjlighet att komma igång direkt och det i sin tur ger möjlighet att lära sig parallellt. Jag återkommer till imitation som sätt att lära sig i avsnittet om Format. BETEENDE Hur påverkar man ett beteende är då nästa fråga att ställa sig? I samma stund som vi gör det får vi också fundera kring hur har vi lärt oss de beteenden vi själva har idag? Vilka beteenden vi har påverkas självfallet av en mängd olika faktorer men de har gemensamt att de till stor del är inlärda. Eftersom vi lär oss beteenden blir då den logiska frågan; hur lär vi oss? Andra betydelsefulla frågeställningar i anslutning är kring minne och motivation/känsla. Nu är inga av dessa områden, jag pekar på, något som är direkt unikt för film eller rörlig media utan samma sak gäller övrig kommunikationskanaler och format. +46 (0) magnus@lewren.se 4

5 VILKET PROBLEM SKA VI LÖSA & KPI Innan vi rusar vidare i ett filmprojekt behöver vi stanna upp och tänka till vilket problem vi vill lösa, vilka beteenden vill vi påverka, förstärka, förändra och lära in? När vi väl har bestämt detta funderar vi också kring vilka möjligheter vi har att mäta för att veta när vi lyckats eller misslyckats. Det självklara hade också här varit att bestämma strategi men låt oss återkomma till problem, strategi och mätning lite längre fram när vi har mer kött på benet om vad vi behöver ha i beaktande vid film. SANT ELLER FALSKT Av allt jag skriver eller vad jag pratar om när vi möts kommer du att kategorisera in detta i en av två kategorier. Antingen håller du med i det jag säger eller så håller du inte med i det jag säger (eller skriver i detta fall). Till och med detta påstående håller du antingen med om eller håller inte med om. Vi håller i större utsträckning med personer som vi gillar även om innehållet i det som sägs inte stämmer. Vi vill se det bästa och tolkar informationen med bra intentioner. Tycker vi inte om budbäraren tenderar vi i större utsträckning att inte hålla med. Det finns m.a.o. all anledning att uppfattas positivt eller sympatiskt. VÄN/FIENDE VARM/KALL KOMPETENT/INTE KOMPETENT Alla personer vi träffar, och alla som träffar oss, bedömer vi och kategoriserar snabbt in i en del kategorier. Är detta en person som är en vän eller fiende, är det en person som är varm eller kall och är vederbörande kompetent eller inte kompetent? Anledningen till att det här är viktigt är för om vi lyssnar till en person som vi gillar, en person vi tycker är varm och sympatisk så kommer vi i allt högre grad även att hålla med om det som personen har att säga. Är det dessutom en beslutsfattare vars beslut påverkar mig exempelvis i mitt yrke ökar också möjligheten att jag medverkar till att implementera och går med på beslutet i fråga. Om beslutsfattaren uppfattas som kaxig, otrevlig och dryg spelar det ingen större roll om det är en nobelpristagare som uttalar sig om sitt expertområde, vi kanske går med på beslutet men det är ytterst motvilligt och vi gör inte mer än nödvändigt. +46 (0) magnus@lewren.se 5

6 En person som väcker negativa känslor är svår att lita på och än mindre att göra som de säger. Vi är dessutom snabba på att göra den här bedömningen om exempelvis vän/fiende. Stiger du på en buss och det inte finns något helt ledigt dubbelsäte gör du exempelvis den här bedömningen instinktivt och snabbt, är det säkert att sitta bredvid den där personen? Går du en mörk kväll genom en nästan folktom stadsdel gör du bedömning på personers kroppshållning och kroppsspråk om det är riskabelt eller säkert att passera. Triggar en person något hos oss får det resultatet att vi är på vår vakt. Ska vi ha personer med i vår film är det viktigt att vi är medvetna om detta och tar det med i beräkningen. Det finns flera sätt att hantera detta dock, vi ska gå igenom några här i nästa avsnitt och under avsnittet håller med / håller inte med. VÄLJ BUDBÄRARE För vår skull med filmarbete blir det direkt avgörande att budbäraren passar för budskapet. Alla kan öva och bli bättre framför kameran men utan övning och coachning passar mediet på kort sikt bättre för vissa än för andra. Utseende har en viss betydelse men långt viktigare än utseende är att välja någon som är autentisk, charmig, intressant och sympatisk. Enligt min erfarenhet går karaktärsdraget god självkänsla ofta hand i hand med personer som gör sig bra på film dvs de har klättrat högt på Maslows behovstrappa. FRAMSTÄLLNING Det är inte bara viktigt att välja rätt budbärare vi behöver också framställa dem och vårt budskap på ett bra sätt. Vad vi visar för bilder, vilken omgivning filmar vi i och i vilken ordning visas bilder i den färdiga filmen, detta spelar en viktig roll. Filmstudier har gjorts där man för två testgrupper visar upp två bilder. Grupp ett får under ett par sekunder se en bild på ett friskt och härligt äpple och sedan får de under ett par sekunder se en bild på ett ansikte av en kvinna. Därefter bad man deltagarna i gruppen att beskriva kvinnans karaktärsdrag, hur var hon? Grupp två fick samma uppgift men de fick först se en bild av en sjabbig arg hund av modellen kamphund och därefter bilden av samma kvinna som för grupp ett. +46 (0) magnus@lewren.se 6

7 Även denna grupp fick i uppgift att beskriva kvinnans karaktärsdrag, hur var hon? Grupp ett beskriver kvinnan med ord som frisk, sympatisk, hälsosam, stark, god och positiv medan grupp två beskriver kvinnan med ord som opålitlig, falsk och negativ. Vilka bilder vi visar och hur vi sekvensierar dem är oerhört viktigt. Om man utökar experimentet och visar extrema närbilder på hunden medan man visar äpplet i svart/vitt blir effekten annorlunda så det är inte bara vilka bilder som spelar roll utan också hur vi visar dessa bilder för vi kan leka med sinnesmodalitet på olika sätt. DRESSING UP THE BRIDE Som du redan har listat ut kan man framställa en person, varumärke, budskap på en mängd olika sätt. Det är fullt möjligt att ta en osympatisk person och genom miljö och genom att placera andra personer i bild, som uppfattas positivt, påverka tittarnas uppfattningen. Det är nästan obligatoriskt att visa upp politiker med barn så de kan associeras med att vara omhändertagande i ena stunden eller med en känd person från sport eller media för associationen smittar av sig. Inför en valkampanj vill fler politiker i Sverige hellre synas med låt oss säga Gösta Ekman än med Torsten Flink. Kanske inte det bästa eller mest nutidsaktuella exemplet men du förstår poängen. KÄNSLOR Det finns många aspekter kring känsla eftersom starka känslor är direkt kopplade till motivation och drivkraft till beteende. En fobi är exempelvis kopplat till starka negativa känslor medan kärlek, förälskelse och sex ofta är positivt kopplade. Vill vi påverka fler personer att sluta röka paketerar vi budskapet i termer av att livet kortas och du slutar dina dagar i kol, drunknar i ditt eget saliv i en sjukhussäng på ett bortglömt vårdhem med smutsiga väggar, trasiga blinkande lampor i korridoren misslyckad och helt ensam. Vill vi istället sälja mer och få fler personer att röka placerar vi produkten i en miljö med unga häftiga och kända människor där huvudpersonen är populär, får mycket uppmärksamhet och samt anspelningar om löftet till sex. Idag är det förbjudet när det gäller rökning och bilindustrin gör det inte längre för det anses sexistiskt. Mycket reklam i exempelvis Syd- Latinamerika utgår dock fortfarande från den sistnämnda stereotypen. +46 (0) magnus@lewren.se 7

8 Det är mer som påverkar våra känslor än bara vilka bilder som visas. Allt som påverkar och gör våra sinnesintryck starkare påverkar också känslor. En närbild ger starkare intryck än en bild på distans. En film klippt i högt tempo dvs många olika klipp i högt tempo ger starkare intryck, starka färger, höga ljud osv. Det är möjligt att ta en dålig film och klippa om den och ändå få ihop något som i slutändan går att sälja. Det innebär inte att det är bra med det kan se väldigt bra ut. FAKTA, VISA ELLER HISTORIA Nu så har vi då kommit till innehållet i vårt budskap i det som kanske sägs eller visas. Nu så ska vi väl ändå komma till hur viktigt det är med vår fakta, eller? Svaret är inte enkelt för det beror på situation, budskapet och hur vi har hanterat alla delar fram tills nu. Här vimlar även av en helt mängd undantag. Tittar vi på budskapet på ett cigarettpaket Rökning dödar är det solklart vad vi bör göra. Även fast det är solklart finns det många som ändå röker och många som börjar röka. Fakta är inte svaret alla gånger men om det hade funnits en informationsfilm med Zlatan som tittar in i kameran och säger Rökning dödar, hade det troligen fått bättre effekt. Vad vi däremot kan luta oss på när vi ska avgöra hur budskapet ska berättas är vårt minne eller närmare bestämt våra tittares minne. UTMANINGEN MINNE Vi har en fantastisk hjärna men dessvärre är många i vårt informationssamhälle kognitivt överlastade med information. Av allt vi tar in glömmer vi det mesta oerhört fort och fallet i minneskurvan startar redan efter ett par minuter. Från tre timmar till tre veckor beräknas det att vi glömt hela procent. Det finns undantag! De minnen som genererar högt känslomässigt påslag kommer vi ihåg bättre och därför kan vi återge ett fint semesterminne även om det är tjugo år tillbaka i tiden men vi kan inte återge innehållet från det sista nyhetsbrevet vi fick i vår inkorg i mail förra veckan. Hur gör vi då för att minnas på bästa sätt och även bäst utföra det vi en gång har lärt oss? Kan du rabbla upp Sveriges 10 största sjöar i storleksordning? Du har garanterat gått igenom det när du gick i skolan Vänern, Vättern, Mälaren men sen då? +46 (0) magnus@lewren.se 8

9 LÄRMODELLER Det finns olika läromodeller där en vanlig modell är att mottagaren får information/ teori som i sin tur ska leda till att man därefter anammar ett beteende. Traditionell utbildning går generellt ut på att en person föreläser för sina åhörare, metoden kommer från präster som predikar eller läser för sin församling (föreläser). En annan metod är imitationsinlärning som i regel går ut på att härma. Föreläsning eller prästmetoden innebär att en mängd fakta serveras och det är sedan upp till mottagaren att internalisera innehållet, skapa egna bilder av hur detta kan tänkas se ut vilket kan vara svårt för det krävs förmåga till abstraktion och mentalisering. Därefter ska de pröva i verkligheten och därigenom få återkoppling på sin inlärning och från det göra egna justeringar. Inlärningen på detta sättet sker genom olika inlärningsloopar. Jämför vi med metoden härma/imitera så går man med den metoden direkt på beteendet. Du behöver inte förstå det första du göra, det kan vi ta sedan det enda vi fokuserar på nu är att härma ett beteende. Den här metoden är långt mer effektiv för inlärning men inte fullt lika resurseffektiv på kort sikt, det är förhållandevis billigt att ha en lärare till många deltagare även om det inte ger lika bra effekt för alla deltagare. Ska vi lära oss ett nytt beteende är det enklare att lära sig genom att utföra beteendet i sig. En kurs i exempelvis förhandlingsteknik lärs bäst ut genom att öva förhandling snarare än att enbart få modeller, teknik och information om förhandling. Upplevelsebaserad utbildning är i många fall väldigt effektivt. En intressant fråga att ställa är, behöver det alltid vara min egenupplevd upplevelse? Det ännu mer intressanta svaret är NEJ, det behöver inte vara min egen upplevelse. Om jag får berättat för mig, på rätt sätt, kan någon annans upplevelse kännas som om jag själv var där. Vill vi gå ännu mer på djupet så aktiveras samma delar av hjärnan som aktiveras för personen som har själva förstahandsupplevelsen. Detta kan förklaras med spegelneuroner och fungerar även som budbärare för sinnesstämningar vilka har en förmåga att smitta av sig. Slutsatsen av detta är i vilket fall som helst att en riktigt bra berättelse, om en egen upplevelse jag har haft, är ett bra sätt att föra ut ett budskap till alla de som inte har möjligheten att få upplevelsen själva. Har vi dessutom möjligheten att filma upplevelsen i sig är det ännu bättre. +46 (0) magnus@lewren.se 9

10 Att föredra: Uppleva själv Om inte det är möjligt är det bra om vi kan se upplevelsen Ännu bättre är det om samtidigt som vi ser upplevelsen också får höra den från en person som var med. Ytterligare lite bättre är det om personen som berättar broderar ut och även berättar kringinformation. Exempel: Jag ser gärna Champions League matchen mellan MFF mot PSG live på Malmö arena. Om det inte är möjligt är det näst bäst att se matchen på TV. Ännu bättre är det om kommentatorerna hjälper mig att tolka vad det är som händer. Se matchen men lyssna på radiosportens sändning av matchen är en intressant kombination. Ytterligare lite bättre är det om kommentatorerna är personer som själv har spelat fotboll på högsta nivån som kan relatera till det som händer på plan och berätta det för mig som tittare. Är kommentatorerna dessutom sympatiska och associeras med bra tidigare upplevelser är det klockrent. Henrik Larsson en av våra stora spelare genom tiderna, vinnare av guldbollen, men otroligt tråkig att lyssna på. Han gör sig medvetet ännu tråkigare och utstrålar en total motvilja mot allt vad media heter. En spelare som Glenn Strömberg däremot har ett cementerat gott rykte inom fotboll som spelare och landslagsman på 80-talet, Go Göteborgare, boende i Italien med eget pastamärke. Glenn Strömberg är lätt att tycka om. Har vi dessutom intervjuer med spelare i halvtid som berättar om sin upplevelse på plan tillsammans med ytterligare analyser och repriser från studion är det nästan ultimat. Till det visar man bilder på fans, folk som badar i fontäner vid vinst, tutande bilar och glädjetårar. På nästan alla sätt är upplevelsen att se matchen på TV bättre än att se den på plats. Det enda som TV inte kan slå är känslan som finns på en arena, masspsykosen av sjungande fans, lukterna och smakerna. Det är förföriskt och kan inte uppnås på TV men det går att komma ganska nära. HISTORIA ELLER METAFOR Hjärnan kommer ihåg i bilder och detta är positivt när vi jobbar med film och rörlig media för då kan vi visa bilderna men en bra berättelse gör det hela ännu bättre. +46 (0) magnus@lewren.se 10

11 Kan du föreställa dig ett foto på två vänner som på kortet står och håller varandra i handen. Kortet är taget på en badstrand och vännerna står i vattenbrynet. Föreställ dig att på axeln på den ena personer så sitter det en vätte, en sagofigur m.a.o. Vätten håller på och målar på en tavla och han målar en hjälm som är upp och ner. I hjälmen sitter det en stor stor person, nästan som en sumobrottare men det är ingen sumobrottare bara en stor person. Under ena armen har den här stora personen en stor båt, lika stor som siljafärjan. På siljafärjans däck står det märkligt nog ett medeltida torn uppmurat som ännu märkligare är helt täckt av träskslem. När vi tittar på tornet som är täckt av träskslem ser vi att från tornet sticker det ut ett enormt stort tjurhorn på båda sidor. Hornet på ena sidan är sönder, det har gått av. Det andra hornets sida, ute på udden av hornet sitter det en get. Det är en speciell sorts get som kallas jaure. Det märkliga med den här geten är att han sitter där på udden och bolmar på en cigarr. En märklig berättelse men kan du se den framför dig? kan du se vännerna, vättern på axeln som målar en hjälm med en stor person i som håller i siljafärjan med ett torn täckt av träsk med horn genom varav det ana är trasigt och det andra har en get (jaure) som sitter på udden och bolmar på en cigarr. Grattis nu har du precis lärt dig Sveriges 10 största sjöar i storleksordning: Vänern Vättern Mälaren Hjalmaren Storsjön Siljan Torneträsk Hornavan Uddjaure Bolmen Hjärnan kommer ihåg och lagrar information väldigt bra med bilder, gärna om bilderna sitter ihop på något sätt. Vi kan använda detta när vi gör film och ur det här perspektivet blir urvalet samt att sekvensera vilka bilder vi visar och när extra viktigt (se avsnitt framställning). +46 (0) magnus@lewren.se 11

12 HÅLLER MED, HÅLLER INTE MED Tillbaka till avsnittet sant / falskt beskrev jag att man håller med personer i större utsträckning som vi gillar. Det finns ytterligare en möjlighet att hantera detta. Genom att maskera eller paketera vårt budskap genom en berättelser, en historia eller metaforer så undviker man till viss det problemet med att budskapet bli avfärdat. En berättelse jämfört med fakta löper inte samma risk att bedömas som sant eller falskt, rätt eller fel. En berättelse eller en historia kan bedömas som bra eller dålig. Du behöver inte tycka om berättelsen om vännerna och vätten som målar. Historien och budskapet i historien sätter sig ändå och påverkar positivt vår möjlighet att komma ihåg det vi ska komma ihåg. Det påverkar även beteende i det fall det är ett beteende som vävs in i berättelsen. STORYTELLING Vill vi lära ut ett beteende men inte har möjligheten att orkestrera en större utbildningsinsats som bygger på ett upplevelsebaserat upplägg är det ändå möjligt att använda de centrala momenten i sådant upplägg. Låt oss ta ett exempel. Hur låter det och hur känns det om någon drar med naglarna på svarta tavlan? Eller föreställd dig att du går på en smal planka, snavar och ramlar med ett ben på vardera sida om plankan, hur känns det? Det är troligt att du bara genom att läsa dessa rader nu sitter och grimaserar illa och då har du ändå bara läst om det. Vi kan tänka oss in i en situation och bra gjort är det nästan som vi själva upplevt situationen. Har vi inte möjlighet att ge alla en egen personlig upplevelse, för det är svårt eller omöjligt att arrangera av olika skäl, kan vi ändå bygga upp en bra berättelse som när den berättas får mottagaren att till stor del ändå rekonstruera och få en liknande upplevelse (se avsnitt lärmodeller). ILLUSTRERAD RADIO / STUMFILM Film är helt uppenbart ett medium för att visa stillbilder och rörliga bilder. I filmens barndom fanns ingen möjlighet till ljud, berättelsen var tvungen att berättas ändå men genom bilder. I vissa filmer la man in kortare textsnuttar på filmen eller som klipp mellan bilder. De kunde i lokalen ha levande musik som komplement till filmvisningen eller så spelade de en skiva som hade gjorts som komplement till filmen. I och med talfilmens intåg förändrades sättet att berätta berättelsen. De få regissörer ex Alfred Hitchcock vilka var med både innan och efter talfilm hade ett annat sätt att berätta än den generation av regissörer som kom i samband med +46 (0) magnus@lewren.se 12

13 talfilm. Film är ett väldigt starkt medium om det används på rätt sätt. Berättas berättelsen och budskapet i film med genomtänkta bilder som sekvensierats på rätt sätt blir budskapet starkare än om man har film som ett medium för tal. Det sistnämnda är inte effektiv film utan mer illustrerad radio. Idag kan alla med en mobiltelefon tekniskt sätt spela in en film. Det kan se bra ut men får ingen direkt effekt som budbärare dels för att budskapet paketeras enbart med fakta och logik och inte är film utan snarare illustrerad radio. Ett enkelt sätt att göra en första bedömning av en film är att stänga av ljudet - förstår man fortfarande budskapet har man som filmskapare gjort ett bra jobb. TID OCH ATTENTION SPAN Som tidigare nämnts i avsnittet om minne lever vi i ett informationssamhälle med ständigt flöde av information, en del brukar beskriva konsekvensen att vi är kognitivt överlastade. Nya budskap behöver inte bara leta sig fram genom bruset de ska även i vårt fall med film bli klickade på. Om vi inte är motiverade och själva sökt fram filmer eller information som vi vill ta del av gör vi en bedömning över tidsåtgång. Vi har generellt sätt lättare att få en besökare på en hemsida att starta en film som är en minut lång än fem minuter. Får vi en besökare att klicka igång en film som är fem minuter och misslyckas med dramaturgin och berättelsen är det överhängande risk att de stänger av filmen innan alla fem minuterna är klara. Bara det faktum att vi ser att filmen är fem minuter kan vara avskräckande nog och bara genom att dela upp filmen i två avsnitt där första är två minuter och det andra är tre kan vi få fler att klicka. CALL TO ACTION Oavsett hur man väljer att bygga sin film med allt vad det innebär är det oerhört viktigt att lägga med en tydlig call to action - vad förväntas jag som tittare att göra? Det kanske låter självklart men detta är tyvärr ofta något som förbises. Man kan ta som vana att titta på filmer och kommunikationsmaterial och ställa sig frågan, vad är det jag förväntas göra nu? Vet du inte det är materialet inte bra. SUMMERING SÅ HÄR LÅNGT Det var kortfattat på ett par sidor de grundläggande delarna i kommunikation, lärande och Change Management som är möjlig att använda och nödvändig att förhålla sig till när man planerar för film och rörlig media. Genom att exempelvis +46 (0) magnus@lewren.se 13

14 berätta budskapet med en berättelse, visa det önskade faktiska beteendet, höra personer på plats egna upplevelser av händelsen (spelarintervju i halvtid) och expertis som hjälper oss tolka vad vi ser så kommer vi mycket långt. VILKET PROBLEM SKA LÖSAS? Då är vi nästan tillbaka till där vi startade fast med en högre medvetenhet om film som medium, nu kan vi ställa oss frågan. Vad är det för problem vi vill lösa? Det behöver inte vara ett problem i traditionell mening men låt oss använda det som term att ta avstamp från. Vilket beteende vill vi förstärka, föreslå, förändra eller förhindra? Film är ett på ytan enkelt medium för alla kan spela in film med sin mobiltelefon. Det är enkelt att ställa någon framför kameran och spela in ett budskap som sedan kan läggas ut. Själva inspelningsprocessen är ett hantverk, vem som helst kan lära sig grunderna men som alla hantverk tar det tid för att bli en mäster. Inom film finns det sålunda många mästers filmfotografen är en, ljudproducent och ljus är två andra och vi kan fylla på med många fler. Men även om produktion är ett hantverk och för vissa även en konstform är det en exekverande fas inom ett filmprojekt. Ett lika stort arbete är allt som sker innan inspelning startar. Det arbetet börjar med att bestämma sig för vilket problem det är vi försöker lösa m.a.o. vilket eller vilka beteenden vill vi påverka och hur ser vår strategi ut för att göra detta. Hur ska vi berätta vår berättelse? BETEENDEFÖRÄNDRINGAR Hur påverkar man ett beteende? Vi har varit inne på flera delar som har en inverkan på beteende, varför vi ska lyssna osv men vad finns det för möjligheter för oss att bygga en berättelse som ska locka till ett beteende eller förstärka ett befintligt? Detta är ett mycket stort område men vi ska väldigt kortfattat titta på det. Har vi tur så kan vi påverka beteenden genom att strukturellt ändra i vår fysiska miljö. Vi kan stänga av en körbana på motorvägen och få alla att byta till körbanan vid sidan om. Men hur gör vi om vi vill få människor att exempelvis sluta röka? Hjälper det med att vi skriver på baksidan av paketet att rökning är farligt och att det kan leda till cancer? Vi kan vara tämligen övertygade att det finns få om ens någon rökare som inte är läskunnig vilket innebär att logik som motivator inte är hela svaret. Det finns ingen logik bakom att människor köper sig en stor SUV för att +46 (0) magnus@lewren.se 14

15 ta sig 2 mil till jobbet heller. En kvinna som röker kan dock sluta i samma sekund hon får besked om en positiv graviditet och en SUV kan beställas om vi kopplar den till säkerhet för familjen och barnet som är på väg. Vi motiveras och våra beteenden påverkas av känslor i långt större grad än av fakta och logik. Därmed inte sagt att fakta och logik inte spelar en roll. När vi känslomässigt fattat beslutet att det är en SUV som ska bli den nya familjebilen rationaliserar vi därefter bland fakta för att få ihop bilden. -Man sitter högt och har bra överblick! -Jo men den drar dubbelt så mycket, försäkringen är högre, service kostar mer. Allt är i princip dyrare och kör du på någon med en bil som är tung är det farligare för den du kör på för det är större massa som kommer farande så den är till råga på allt trafikfarlig. Dålig för miljön, dålig för ekonomin och trafikfarlig för andra. -Du har rätt, jag håller med om allt det där men jag kan inte förklara det. Den känns bra. Känslan är viktig och något måste beröra oss. Antingen är det budskapet i sig, budbäraren eller omslaget. Förknippar vi ett varumärke med en känsla kan vi använda varumärket som murbräcka. Ett tacksamt sätt är att använda en person som vi förknippar med en känsla i kombination med ett varumärke som förknippas med samma känsla för att sälja en produkt eller ett budskap. Sålunda, när vi ska göra en film utgår vi från vilket problem vi ska lösa, vilka call to action ska finnas och bestämmer hur mäter för att veta om vi lyckats med vår film. Problem: Sälja mer Volvo SUV och stärka varumärket Volvo. Call to action: Gilla film, dela film, kommentera film, köpa bil Mätning: Antal views av film, antal likes av film och FB inlägg, antal delningar i social media, mer positiv buzz i social media (detta kan mätas) samt försäljning. Filmidé: Zlatan + Volvo = SUV/Varumärkesmedvetenhet Nr 1, kungen, kaxig, lagkapten, går sin egen väg, stark + Säkerhet = familjebil Slogan, fakta, logik, talbudskap. +46 (0) magnus@lewren.se 15

16 Story: Bilder på Zlatan och Zlatan som varumärke (fotboll) som visar han som stark ledare av landslaget, kungen på plan, bilder på viktiga landslagshändelser (minnen av matcher återuppväcker känslan man som tittare hade då). Bilder på jakt eftersom det är allmänt känt att Zlatan jagar, ensam i skogen osv. Bilder på träning. Bilder på en älg dvs kungen i skogen, ett skott som kan tas men aldrig gör det (empati). Bilder på Zlatan och familj (familjebild och säkerhet och känslan som familjefar). Till detta är vi i en typiskt nordisk miljö, kallt och Zlatan kör på snöiga vägar, pulsar i snön i skogen och badar i isvak (oh va kallt - känsla). Alla bilder varvas med bilder på bilen. Storyboard: När vi har vår story klar ritar vi upp olika sätt att berätta berättelsen på. Vi gör det i en storyboard. Vi kan ta fram flera olika versioner av ett storyboard och detta arbete påminner lite om att göra första utkastet till en serietidning. När vi väl bestämt oss för vilken berättelse som ska berättas gör vi vårt bildmanus dvs en förfining av storyboard. Vi funderar också kring var de eventuella taldelarna ska komma in i filmen, slogan, fakta och talbudskap. Bildmanus/Manus: Nu kommer vi in på hantverket film från ett filmtekniskt perspektiv. En bild skapar olika känslor beroende på bildvinklar, närbild, färger, rörelse osv. I bildmanuset skissar vi upp hur det är tänkt att se ut och om det ska sägas något så var ska det komma in. Godkännande och Shotlist Efter vi får godkännande från de som ska ge godkännande planerar vi i vilken ordning vi ska göra själva inspelningen och var den ska ske. Härefter tar själva inspelningen vid, hantverket film men just de delarna kommer jag inte att behandla så djupt i det här dokumentet. +46 (0) magnus@lewren.se 16

17 PROCESSEN BESTÄLLA / PRODUCERA FILM Call to action Vad vill vi åstadkomma? Mätning Hur tänker vi mäta? Strategi Vad ska vi göra för actions och film för att nå dit? Kommunikationsplan! Filmidé Vilka idéer har vi för film? Story/storyboard Hur ska berättelsen berättas? Manus Vad ska sägas? Bildmanus Vad ska visas GODKÄNNANDE Shotlist Vad ska filmas Location scouting Var ska klipp spelas in Musik/Ljud Vilken musik, vilka ljud, narration Videoinspelning Inspelning av klipp enligt shotlist Ljudupptagning Inspelning av ljud, narration Redigering 1 Första klippning GODKÄNNANDE Redigering 2 Andra klippning, komposition, grading GODKÄNNANDE Redigering 3 Tredje klippning, justering, ljud mastering, grading, effekter, titeling. GODKÄNNANDE Publicering Publicering av film Mätning Uppnåddes målet? Uppföljning Vad gick bra, dåligt, lärandeprocess inför nästa film. +46 (0) magnus@lewren.se 17

18 PUBLICERING YouTube är världens näst största sökmotor efter Google. När den färdiga filmen är klar behöver vi ha en plan för publicering. Vissa filmer vill vi ska få stor spridning. Förutom att placera dem på en hemsida vill vi att de ska vara sökbara och publicerade på exempelvis YouTube. För att en film ska gå att spela upp räcker det inte med att lägga dem på en filserver och sedan lägga en länk på en hemsida. För att filmen ska kunna spelas upp behöver det finnas ett sk player framework dvs det som ger möjlighet att starta, stoppa, pausa, spola med mera. Filmer kan lätt bli dataintensiva (tunga/ stora) så förutom servrar som har möjlighet att hantera datamängden vill vi att servrarna geografiskt står så nära användaren som möjligt för att undvika långa buffringstider. En videohostleverantör har servrar och player framework som möjliggör uppspelning men man bör även fundera på hur deras CDN ser ut dvs Content Delivery Network. Väljer man en videohost i Stockholm och användarna som ska se filmerna geografiskt är placerade i Sverige vill man att leverantören har en CDN-nod i Sverige eller möjligtvis i Köpenhamn för att säkerställa hastighet. Det går lika bra att vända sig till en internationell leverantör så länge deras CDN har täckning i Sverige om det är där vi har våra kunder. Har vi internationella filmbesökare vill vi sålunda ha en bra spridning internationellt på leverantörens CDN. EMBEDDA När vi valt videohost och laddat upp våra filmer till deras tjänst har vi möjlighet att plocka ut en datakod som vi i vår tur kan publicera på exempelvis vår hemsida. Processen kallas att man embeddar kod och koden är vanligast en sk iframe-kod vilket innebär sida i sida eller i detta fall film i sida. Besökaren upplever att filmen är en del av en hemsida men det är i själva verket bara ett fönster som spelar upp en film som ligger hos din videohostleverantör. SÄKERHET Genom att använda en videohostleverantör får man även möjlighet att skydda sina filmer. Det är inte bara skydd från nedladdning utan skydd i form av vilka hemsidor dvs url:er som har möjlighet att visa filmerna. Det brukar även vara möjligt att sätta +46 (0) magnus@lewren.se 18

19 ett lösenord på filmerna men även att skydda uppspelning med IP-skydd. Har du inte ett av ditt nätverk tillåtet IP-nummer har du inte möjlighet att spela upp filmen oavsett upp du har en länk. Allt detta är värt att betänka vid publicering av film om vi vill begränsa spridningen till anställda eller bara till vissa av våra anställda. Fördelen med exempelvis YouTube är att det är gratis, de har ett fantastiskt CDN, dina filmer blir indexerade och sökbara men nackdelen är att du har inget direkt skydd. Videohost - mindre skydd YouTube Vimeo Videohost - mer skydd Arkena (fd Qbrick) Screen9 Vzaar +46 (0) magnus@lewren.se 19

20 UTRUSTNING Producera själv eller köpa produktion Film som stöd till sin kommunikation, försäljning, kundvård och utbildning kan man antingen producera själv eller köpa. Det är över tid kostnadseffektivt att producera själv men det kommer med en initial investering i både utrustning, kunskap och tid för att göra bra produktioner som i slutändan är tillräckligt bra för att publicera. Att köpa produktion innebär att man får hjälp med många eller alla aspekter av film och får i slutändan en bra produkt som går att publicera men till en förhållandevis hög kostnad. I de fallen man bestämmer sig för att beställa film behöver man bli bra beställare och bästa sättet att bli det är att göra film och på det sättet själv få en förståelse för alla momenten som ingår i filmproduktion från idé till uppföljning och effekt. I de fallen man bestämmer sig för att producera själv kommer man direkt till utmaningen med utrustning. Vad ska vi köpa, går det inte lika bra att filma med sin telefon? Utrustning är en intressant aspekt, vad behöver man? Det är inte helt enkelt att besvara för det beror på vilket format av film man tänker sig göra. Å andra sidan kan man utgå från den utrustningen man har eller har råd att köpa och låta det bestämma vilka format man kan göra. Ska man exempelvis göra filmer som ser ut som Volvoreklamen med Zlatan (se formatexempel) är alla moment professionellt producerade från manus, bildspråk, inspelning, klippning och grading. Den filmen går inte att göra lika bra med en mobiltelefon, inte ens för ett proffs. Exempel på utrustning Kamera Minneskort Batteri Stativ Väskor till kamera och stativ Extern mikrofon, sladdburen och/eller trådlös Lampor, kameramonterad och stativmonterad Redigeringsdator Skärm och kalibreringsutrustning av skärm Redigeringsmjukvara Till detta behövs ljud, musik och illustrationer som klipps in i filmen +46 (0) magnus@lewren.se 20

21 Det går att plocka ihop en enklare inspelningsutrustning för SEK men vill man ha det bästa som finns på marknaden kan samma paket landa på miljontals kronor. Vad ska man då välja? Tillbaka till frågan om format och i vilken omfattning man tänker sig använda film som stöd i sin kommunikation? Att investera i utrustning och utbildning för exempelvis SEK för att sedan kunna producera 5-10 hyggliga filmer per månad eller köpa en max två relativt billiga filmproduktioner till samma pris? KÖPA VIA INTERNET ELLER I BUTIK? Ska man köpa sin utrustning utomlands via Internet eller i butik? Båda alternativen går bra. Internet brukar i regel vara billigare speciellt om man beställer från andra länder och får levererat men köper man sin utrustning i butik kan man fråga om råd samt har ett ställe att gå till om utrustningen går sönder. Exempel på butik i Sverige som också har försäljning on-line Exempel på butik On-line (0) magnus@lewren.se 21

22 FORMAT Efter den här delen hittar du olika stöddokument som jag inte kommer beskriva närmare i häftet med undantag av sidorna Ta ut ett format. Jag nämnde i inledningen att det finns ett snabbare sätt att göra film och det var att kopiera en annan film. Att ta ut ett format eller att jobba fram ett format är som att snickra på en idé till en stol. När designen är färdig kan vi massproducera just den stolmodellen. Vi gör på det sättet stolar kostnadseffektivt och kan finslipa konstruktionen och kontinuerligt jobba med att förbättra vår kvalité. På samma sätt är det med film. Som du har märkt vid det här laget så är filmarbete krävande om alla delar ska göras rätt och av skäl som kostnad, tid och kvalité har vi inte möjlighet att uppfinna hjulet varje gång. Lösningen på detta är att skapa ett format, dvs sportspegeln ser alltid ut på samma sätt, nyhetssändningen ser alltid ut på samma sätt och melodifestivalen ser alltid ut på samma sätt. Ramen är densamma men innehållet förändras. Snabbvägen är att välja ut en film eller ett format som man tycker om och som man tror kunde fungera även för en själv. Därefter sätter man sig och analyserar formatet och försöker lista ut vilka beståndsdelar formatet innehåller, bildruta för bildruta. På nästa sida ser du hur jag har kopierat bildruta för bildruta i Zlatan+Volvo reklamfilmen. Vill vi använda samma ram men med annat innehåll är det ganska enkelt att kopiera upplägget och göra till sitt. +46 (0) magnus@lewren.se 22

23 TA UT ETT FORMAT 23

24 TA UT ETT FORMAT 24

25 STORYBOARD 25

26 STORYBOARD 26

27 SHOT LIST Production Title: Sheet no: Director: Location: Date: Scen: Shot Shot size / angel Movement Notes 27

28 SHOT LIST Production Title: Sheet no: Director: Location: Date: Scen: Shot Shot size / angel Movement Notes 28

29 BEDÖMNING Production Title: Scen: Added sound Technique Points Notes Ambient sound Music Mic sound Camera focus Camera un-focus Black/white Color Grading Image effects Movement of camera and or objects Perspectives/cuts/zoom Positioning in image Background Setting/Surrindings 29

30 Light BG Technique Points Notes Light objects Image composition Image sequence Format Logo/titles Emotion/Motivation Call to action Memory Storytelling Actor/Actors 30

31 LOCATION RELEASE Property name : (hereafter referred to as Property ) Property address: Contract refers to Property s Interior Exterior Property Manager: (hereafter referred to as Property Manager ) Producer s name: (hereafter referred to as Producer ) Production company: Production title: (hereafter referred to as Production ) Dates of occupancy: Hours of occupancy: Location fee: Property Manager hereby grants the permission to Producer and its employees, agents, independent contractors and suppliers to enter in Property during the dates and times identified above. Producer will use Property as a location for photographing, videotaping and/or making sound recordings. In the event of a delay in schedule due to photographically unfavorable conditions, or reasons beyond their control, Producer holds the right to reschedule at the agreed fees and terms provided in this agreement. Producer may photograph, film, videotape and record sound on the Property and use the resulting materials in any way Producer chooses. Property Manager grants Producer permanent, worldwide, exclusive right to own all rights to all that Producer records and photographs. Property Manager agrees to have no right to inspect or approve recordings. Producer may bring into the Property crews, actors and equipment. Producer may construct temporary sets and, after completing photography and recording, will restore the Property to its original condition as of the initial date of occupancy unless otherwise agreed to by both parties in writing, reasonable wear and tear excepted. Producer agrees to hold Property Manager harmless from any liability and loss which may be caused by Producer s employees or equipment. Producer represents that they are covered by Public Liability and Property Damage Insurance. Property Manager agrees to the fees, statements and conditions stated in this contract concerning Property. Property Manager gives Producer the right to assign all terms stated in this contract and agrees to waive any further compensation or demand of any kind forever. Property Manager understands the terms described in this contract. He/she is over 18 years of age and has the authority to sign this contract and grant Producer the rights given under this contract. Additional terms and conditions: Date: Date: Producer Signature Property Manager Signature 31

32 TALENT RELEASE Talent name: (hereafter referred to as Talent ) /Phone: Agent/manager: /Phone: : Producer s name: (hereafter referred to as Producer ) Production company: Production title: (hereafter referred to as Production ) Compensation: Additional terms: Talent authorizes, as part of Production and for the compensation stated above, Producer to: 1. Photograph Talent and record his/her voice and likeness for the purpose of Production, whether by film, videotape, magnetic tape, digitally or otherwise; 2. Make copies of the photographs and recordings so made; 3. Use Talent s name and likeness for the purposes of education, promotion or advertising of the sale or trading in the photographs, recordings and any copies so made. Talent understands the master tape remains the property of the Producer and, unless otherwise stated, that there will be no restrictions on the number of times that Talent s name and likeness may be used. Also, unless otherwise stated, there will be no restrictions to the geographical distribution of Production. Talent understands the terms described in this contract. He/she is over 18 years of age and has the authority to sign this contract and grant Producer the rights given under this contract. If Talent is a minor under the laws of the state where his/her appearance is recorded: Date Leagal Guardian Signature Talent Signature 32

33 MUSIC RELEASE Song / Music Title: (hereafter referred to as Material ) Composer: /Phone: : Producer s name: (hereafter referred to as Producer ) Production company: Production title: (hereafter referred to as Production ) Compensation: Additional terms: I hereby irrevocably grant to Producer the right, but not the obligation, in perpetuity throughout the world and in all media, now or hereafter known, to use (in any manner it deems appropriate, and without limitation), in connection with Production, by whatever means exhibited, advertised or exploited, the Material, composed, performed or otherwise created by me. Use of the Material by Producer is strictly limited to Production referenced herein. Producer will in its sole discretion accord me credit in the Production and otherwise for such use. I represent that I have the right to grant to Producer the right to use the Material without the necessity of obtaining the consent of any third person or entity, other than the creators specified in this contract and any of its attachements, and that the Material does not infringe the copyright or violate any right of publicity, privacy or any other right of any person or entity. Signatures of all composer(s), other creators / performers mentioned above: Namn Signature Date Namn Signature Date Namn Signature Date Namn Signature Date Namn Signature Date 33

34 ARTWORK RELEASE Artwork entitled: (hereafter referred to as Artwork ) Either a photograph of the artwork is attached hereto or it is more fully identified as follows: Creater/Artist: /Phone: : Agent/Manager: /Phone: : Producer s name: (hereafter referred to as Producer ) Production company: Production title: (hereafter referred to as Production ) Compensation: Additional terms: Artwork creator or his/her representative authorizes, as part of Production and for the compensation stated above, Producer to: 1. Photograph Artwork for the purpose of Production, whether by film, videotape, magnetic tape, digitally or otherwise; 2. Make copies of the photographs and recordings so made; 3. Use Artwork for the purposes of education, promotion or advertising of the sale or trading of Production. Artwork creator or his/her representative understands the master tape remains the property of the Producer and, unless otherwise stated, that there will be no restrictions on the number of times that Artwork may be used. Also, unless otherwise stated, there will be no restrictions to the geographical distribution of Production. Artwork creator or his/her representative understands the terms described in this contract. He/she is over 18 years of age and has the authority to sign this contract and grant Producer the rights given under this contract. If Artwork creator is a minor under the laws of the state where his/her appearance is recorded: Legal Guardian Signature Date Agent/Manager Signature Creator Signature Date 34

35 Training Business Professionals LEWRÉN ARBETSMATERIAL FILM OCH ONT RÖRLIG OM TID MEDIA

36 SCENER, BILDVINKLAR, MILJÖBILDER OCH INTERVJU Du har fått i uppdrag att göra en film, låt oss säga ett nyhetsinslag, kortare dokumentär eller liknande med det är ingen tid för förberedelse. Hur ska du göra? 7 SCENER Ett enkelt sätt att starta är att börja med att fundera på vad är storyn, vad är intressant att visa? Låt oss säga att du ska göra ett inslag om en restaurang, vilka 7 scener kan du rada upp som kan vara intressant att fokusera på i en berättelse? 1. Kocken som hackar mat 2. Omgivningen och utsidan av restaurangen 3. Hovmästaren som visar personer till bordet 4. Gäster som äter, skålar och umgås 5. Köket 6. Servering av mat 7. Efter stängning, personalen summerar kvällen 5 BILDVINKLAR Har du bestämt dig för vilka scener kan du därefter ta med dig att varje scen kan filmas på olika sätt, från olika bildvinklar. 1. Långt perspektiv (helkropp) 2. Nära perspektiv (close up) 3. Från sidan 4. Underifrån och upp 5. Ovanifrån över axeln MILJÖBILDER / ÖVERGÅNGAR Se även till att fånga en mängd olika miljöbilder och detaljer, allt från dörrhantaget, pepparkvarnen, ångande grytor på spisen med mera. Dessa miljöbilder är ovärderliga att ha dels för att ge mer liv till berättelsen men även genom att använda som övergångar när du tar dig från en scen till en annan eller om du behöver rädda ett klipp, exempelvis ljudupptagningen blev bra under en intervju men personen i bild tittade ner i golvet hela +46 (0) magnus@lewren.se 36

37 tiden så själva bilden kan inte visas. INTERVJU Vem berättar berättelsen? Har du planerat scener, bildvinklar och har en idé om miljöbilder är fokus nu på att hitta personer som kan ge liv till berättelsen genom egna ord. I exempel med restaurangen ligger kanske fokus på att berättelsen är ur perspektivet restaurangen och personalen och då vill vi kanske intervjua. 1. Ägaren 2. Kocken 3. Hovmästaren 4. Serveringspersonal 5. Disken 6. Städpersonal SAMMANFATTNING Genom att förhålla dig till att tänka i scener, bildvinklar och miljöbilder kan du även på kort tid förbereda dig inför en filmning och snabbt bygga en berättelse. Det är även ovärderligt att ha med sig vid de uppdrag som du får när du är på språng och ont om tid till förberedelser. De svåraste materialet att få med sig är intervjuer, enklast är det att du startar med dina intervjuer och därefter tar du resterande av materialet. Startar du med intervjuerna kommer du också få information och ledtrådar till vilka miljöbilder som kan vara intressanta att få med. +46 (0) magnus@lewren.se 37

38 Training Business Professionals LEWRÉN ARBETSMATERIAL FILM OCH HANDFASTA RÖRLIG MEDIA TIPS

39 FÖRBEREDELSE Här följer ett axplock på handfasta tips att ta med sig under varje steg av din filmproduktion. Förutom detta, titta mycket på film och TV. Fundera på vilka kameravinklar de använt, komposition, ljud, ljus osv. Plocka en filmsekvens som du tycker om ur en film och skissa upp bildmanuset för dig själv. Filma och redigera ihop filmer. Försök inte göra semesterfilmen eller porträttet av mormor, det är för stora projekt att starta med. I början handlar det inte om att göra bra filmer med ett budskap utan att bli van vid hantverket. Gör 10 stycken 1 minuts filmer om vardagshändelser som brygga kaffe, bussen till jobbet eller biltvätten på statoil. Filmuppdrag / kommunikationsuppdrag Vilket problem vill jag lösa? Hur tänker jag mäta att jag lyckas - KPI? Format 7 scener & 5 bildvinklar Bildmanus (pitcha idé och få godkänt på upplägget) Shotlist Fördela roller och kom överens om vem som gör vad under inspelning Information till alla inblandade vad som kommer hända under inspelning, gärna personligt samtal/telefon och därefter skriftligt i mail Information om att inga starka färger (rött, lila eller orange) på kläder för de som ska vara med framför kameran (ger bara problem under redigering) Inga kläder med små prickar/mönster/ränder (ger problem i redigeringen) Boka dubbelt så lång tid för inspelning som du tror att det tar Sök tillstånd för filmning om miljön kräver det Förutom kamera, stativ, mic och lampor tänk extra på - dagen innan inspelning (Skriv packlista med allt som ska med så går det snabbare nästa gång) Ladda batterierna till kameran Ta med extra batterier till mikrofonen Töm minneskort (ta med ett extra minneskort) Packa ner tejp, anteckningsmaterial, penna Packa ner hörlurar Ta med A3 papper och ett par svarta whiteboardpennor att skriva med (inte röda eller gröna, personer med dyselexi eller färgblindhet har svårt att se dessa färger) Puder och smink +46 (0) magnus@lewren.se 39

40 Under inspelningsdagen - intervju Kom 45 min innan utsatt tid - rigga all utrusning, provinspela och kolla ljudet! Kolla upp toaletter och ev utrymningsvägar Sitt ner med personer, på den plats som intervju ska göras, som ska vara med framför kameran. Kallprat samt gå igenom frågor, manus och därefter ska de sminkas. Smink gör att de ser bättre ut på film samt att det också upplevs professionellt och på riktigt - som på TV Lämna personer som ska vara med på film att samla tankarna Dela ut uppdrag till personer kring inspelning om det behövs Dubbelkolla kameran igen, justera ev ljus och slå därefter på kameran på inspelning Sitt ner med personen/personerna som ska spelas in och fortsätt med kallprat och smyg därefter igång intervjun Bekräfta med kroppsspråk och mimik men inte med hmmanden själv Beröm beröm beröm Under inspelningsdagen - nyhetsinslag Kolla ljus, fungerar bildmanus att genomföra eller behövs det andra placeringar Kolla ljud Börja med eventuella intervjuer först Gott om djup i bilden Inga bildvinklar med platt vägg i bakgrunden (inte snyggt) Komposition (gyllene snittet) 2-3 sekunder klippmån i början och slutet av varje klipp Få eller inga palmer eller fikusträd i bakgrunden (kan ge problem i redigeringen). Ta tre steg närmre Använd stativ Rörelse i bild (långsamma panoreringar/tiltningar åt båda hållen) Filma även scenerna utan att röra kameran så du har alternativ i redigering Inga zoomningar Fler kamerapositioner än bara din ögonhöjd (upp på en stol, midjehöjd, eller ner på golvet) Har du fler kameror eller extra ljudupptagning - klappa högt så du får en ljudspik som du kan synka klippen med i redigering. Plocka ambient ljud, har du olika scener fånga då ambient ljud även i de andra miljöerna Följ planen! +46 (0) magnus@lewren.se 40

41 Redigering För över materialet till datorn (radera inget på kortet) Skapa ett projekt i Premiere Pro, skapa mappar/bins och importera och sortera in i mapparna Gör en grovklippning först, slå av ljudet - fungerar bilderna i din sekvens När du är nöjd med grovklippning, trimma klippen bättre Jobba med ljudet Lägg in ambient ljud Rendera ut en draft och visa för andra i projektet och få ok på det generella upplägget och jämför även med tidigare godkänt bildmanus (ta inte återkopplingen personligt, tacka för värdefull feedback och gå tillbaka till redigeringen) Justera i din film enligt feedback Animera klipp i x, y och z axeln Färgredigera din film Lägg in övergångar Lägg in loggor, plattor, titles, illustrationer Rendera ut draft 2 och visa för andra i projektet. Visa först draft 1 och redogör för den feedback du fick då. Visa sedan draft 2 Redigering 3 - eventuellt småfix inga större justeringar Publicera Spara alla filer och Premiere Pro s projektfiler i en och samma folder på din dator eller extra hårddisk - detta är detta arkiv Spara värdefulla klipp som du kan använda till andra filmer till en Assetsfolder på hårddisken och en identisk kopia på en annan hårddisk När allt är sparat kan du radera dina minneskort till kameran Uppföljning Följ statistik på filmen Få återkoppling från tittare Mät mot tidigare uppsatta KPI, hjälpte filmen till i kommunikationen att lösa problemet? Lessons learned inför nästa projekt +46 (0) magnus@lewren.se 41

42 Training Business Professionals LEWRÉN ARBETSMATERIAL FILM FÖRBÄTTRA OCH RÖRLIG DIN MEDIA FILM

43 FÖRBÄTTRA DIN FILM Med mycket små medel kan du göra din film många gånger bättre. Det gör du genom genomtänkta bildvinklar och rätt komposition, rörelse, avsiktligt jobbat med fokus, djup, ljud och planerade övergångar. KOMPOSITION En bild eller scen kan fångas på många sätt men genom att medvetet följa enkla kompositionsregler blir bilden eller scenen många gånger bättre. Det gyllene snittet är en sådan kompositionsregel. Genom att medvetet placera det intressanta i bilden i någon av de fyra skärningspunkterna får du direkt en mer harmonisk och intressant bild. Man kan även tänka sig att skärningspunkterna är diagonala axlar man kan följa genom att välja plats för inspelning som naturligt har diagonaler du kan få med i bild. FOKUS / OFOKUS / DJUP När du tittar vanligt så blir allting du inte tittar på suddigt och ofokuserat men när du filmar, beroende på kamera, så blir allting du filmar skarpt. För en tittare är det svårt att avgöra vad han/hon ska fokusera på. Om du har en kamera som ger möjligheten till manuell inställning av sk skärpedjup kan du i filmen skapa detta. I exemplet ovan med Zlatan är både kikarsikte till vänster i bild och trädstam till höger i bild oskarpt medan ögat och det ena ögonbrynet är i skärpa. I just detta exemplet har kameran man använt ett mycket kort skärpedjup då till och med det andra ögonbrynet är suddigt. Har du inte tillgång till kamera och objektiv som ger den här möjligheten kan du istället medvetet +46 (0) magnus@lewren.se 43

44 jobba med djup i bilden. Du kan placera kameran så du har något i förgrunden och på så sätt skapa djup eller genom att ha mycket avstånd i bakgrunden som i exemplet nedan. LJUD Bakgrundsljud finns överallt även om vi inte är vana vid att lägga märke till det, kallas inom film för ambient ljud. På film är det bra om du har spelat in bakgrundsljud och medvetet lägger med det i din film för att skapa igenkänning till platsen exempelvis tågstation, fotbollsmatch, kontorslandskap eller fabrik. Har du bakgrundsljud kan du också enklare maskera övergångar mellan klipp genom att höja och sänka dess ljud genom att dra i den horisontella, i bilden, vita linjen. Genom att placera ut sk keyframes får du möjlighet att bryta linjen och kan på så sätt höja och sänkta bara olika delar av ett ljudspår. I Premiere Pro s tidlinje kan du öka den lodräta storleken på ditt ljudklipp. +46 (0) magnus@lewren.se 44

45 Genom att använda dig att keyframes, bryta av ljudspåret och påverkas dess volym i mindre delar kan du även tona ut ljudet i ett klipp och tona in ljudet från ett annat klipp som du lagt omlott och på så sätt skapa en övergång i ljudet som inte märks. RÖRELSE Effekten rörelse har i en bild är att de påverkar upplevelsen av bilden, känslan. Det finns fler sätt att påverka känsloupplevelsen i en bild med vad bilden själv berättar eller innehållet om det är någon i bild som exempelvis säger något. Håller vi oss bara till känsla kopplat till rörelse är det möjligt att säga att alla bilder tjänar på att ha en rörelse (det finns flera undantag). Det kan antingen vara en scen där det inte händer något men där kameran rör sig och panorerar (höger - vänster) eller tiltar (upp - ner) eller zoomar in eller ut i z-led. Det är en fin balans med att inte ha varken för mycket eller för liten rörelse. Har du filmat utan att ha rört kameran och inget i bilden heller har rört sig kan du ändå i efterhand skapa rörelse. Genom att animera klippet och lägga på en subtil zoom (scale) som upplevs att du rör dig i z-axel eller så animerar du klippet att röra sig på x eller y axel för att imitera en panorering eller tilt. I ett klipps Effects controls under Motion hittar då både Position och Scale samt möjligheten att skapa keyframes och ge dem nya världen. +46 (0) magnus@lewren.se 45

46 ÖVERGÅNGAR Övergångar kan också kallas transitions och sker varje gång en bild byts mot en annan bild. Vissa av dessa övergångar tjänar bäst på att vara raka klipp medan andra tjänar bättre på att ha en mjuk övergång (Cross Dissolve), båda två kan användas men de skapar olika känslor. Ska vi byta och ta oss från en scen till en annan kan det vara förtjänstfullt att göra en mer uppenbar övergång som att visa en miljöbild från en annan miljö eller låta bilden bli helt svart (Dip to black) eller helt vit (Dip to white) för någon sekund. Längst ner till vänster på arbetsytan (om du använder workspace editing 5,5) hittar du alla effekter i Premiere Pro. Det finns många så enklast är att söka genom att skriva namnet på din effekt i sökraden. När du hittat den effekt du vill ha kan du dra och släppa effekten på de klipp du vill ha övergången på. Ångrar du dig markera effekten mellan klippen på tidslinjen och välj delete. Vill du att effekten ska vara under längre tid markera och dra i vänster respektive höger del av effekten för att sträcka ut den. +46 (0) magnus@lewren.se 46