Kommunsektorns gemensamma låneinstitut

Transkript

1 Foto: Eric Lindvall, ImageBankSweden Version: 26 maj 2016 KOMMUNINVEST Kommunsektorns gemensamma låneinstitut

2 Disclaimer These materials are confidential and are not for release, publication or distribution, in whole or in part, directly or indirectly, in or into the United States (other than to qualified institutional buyers ("QIBs") (as defined below) who are also qualified purchasers within the meaning of Section 2(a)(51)(A) of the Investment Company Act (as defined below) and the rules and regulations thereunder), Canada, Japan or Australia. IMPORTANT: YOU ARE ADVISED TO READ THE FOLLOWING CAREFULLY BEFORE READING, ACCESSING OR MAKING ANY OTHER USE OF THE MATERIALS THAT FOLLOW. These materials have been prepared by and are the sole responsibility of Kommuninvest i Sverige AB (publ) (the Issuer ) and have not been verified, approved or endorsed by any lead manager, bookrunner or underwriter retained by the Issuer. No representation or warranty, express or implied, is made as to, and no reliance should be placed on, the fairness, accuracy, completeness or correctness of the information or opinions contained herein. These materials are provided for information purposes only and do not constitute, or form part of, any offer or invitation to underwrite, subscribe for or otherwise acquire or dispose of, or any solicitation of any offer to underwrite, subscribe for or otherwise acquire or dispose of, any debt or other securities of the Issuer ( securities ) and are not intended to provide the basis for any credit or any other third party evaluation of securities. These materials should not be considered as a recommendation that any investor should subscribe for or purchase any securities. If any such offer or invitation is made, it will be done pursuant to separate and distinct documentation in the form of a prospectus, offering circular or other equivalent document (a "prospectus") and any decision to purchase or subscribe for any securities pursuant to such offer or invitation should be made solely on the basis of such prospectus and not these materials. These materials may not be relied upon for the entering into of any transaction. In particular, investors should pay special attention to any sections of the final prospectus describing any risk factors. The merits or suitability of any securities or any transaction described in these materials to a particular person s situation should be independently determined by such person. Any such determination should involve, inter alia, an assessment of the legal, tax, accounting, regulatory, financial, credit and other related aspects of the securities or such transaction. These materials may contain projections and forward looking statements. Any such forward-looking statements involve known and unknown risks, uncertainties and other factors which may cause the Issuer s actual performance or achievements to be materially different from any future performance or achievements expressed or implied by such forward-looking statements. Any such forward-looking statements will be based on numerous assumptions regarding the Issuer s present and future strategies and the environment in which the Issuer will operate in the future. 2

3 Disclaimer (forts.) Further, any forward-looking statements will be based upon assumptions of future events which may not prove to be accurate. Any such forward-looking statements in these materials will speak only as at the date of these materials and the Issuer assumes no obligation to update or provide any additional information in relation to such forward-looking statements. These materials are confidential, are being made available to selected recipients only and are solely for the information of such recipients. These materials must not be reproduced, redistributed or passed on to any other person or published, in whole or in part, for any purpose without the prior written consent of the Issuer. These materials are not intended for distribution to, or use by any person or entity in any jurisdiction or country where such distribution or use would be contrary to local law or regulation. In particular, these materials are for distribution in the United Kingdom only to persons who meet the following criteria: 1. (i) investment professionals falling within Article 19(5) of the Financial Services and Markets Act 2000 (Financial Promotion) Order 2005 (the Order ) or (ii) persons falling within Article 49(2)(a) to (d) ( high net worth companies, unincorporated associations etc ) of the Order or 2. persons to whom these materials may otherwise be directed without contravention of section 21 of the Financial Services and Markets Act 2000 (all such persons being referred to as relevant persons ). These materials must not be acted or relied on by persons who are not relevant persons. In member states of the European Economic Area, these materials are only directed at persons who are qualified investors within the meaning of Article 2(1)(e) of Directive 2003/71/EC. These materials and the information contained herein do not constitute and should not be construed as an offer to sell or solicitation of an offer to buy securities in the United States. The securities described in these materials have not been, and will not be, registered under the US Securities Act of 1933, as amended (the "Securities Act") and may not be offered or sold within the United States or for the account or the benefit of, US persons (as defined in Regulation S under the Securities Act ("Regulation S")) absent registration under the Securities Act or unless an exemption from the registration requirements of the Securities Act is available. The Issuer does not intend to conduct a public offering of any securities in the United States. These materials are not for release, publication or distribution, in whole or in part, directly or indirectly, in or into the United States except to qualified institutional buyers ("QIBs") as defined in Rule 144A under the Securities Act who are also qualified purchasers ("QPs") within the meaning of Section 2(a)(51)(A) of the US Investment Company Act of 1940, as amended (the "Investment Company Act"), and the rules and regulations thereunder. By accepting delivery of these materials the recipient warrants and acknowledges that it is either (i) a non-us person (as defined in Regulation S) outside the United States or (ii) a QIB that is also a QP. Any failure to comply with the foregoing restrictions may constitute a violation of US securities laws. 3

4 KOMMUNINVEST Sveriges kommungäld Grundas 1986 av tio kommuner. För närvarande 281 ägare/medlemmar (totalt 310), av vilka 272 är kommuner och 9 är landsting/regioner. AAA/Aaa, stabila utsikter. Balansräkning: ~350 mdr SEK, utlåningsportfölj: ~250 mdrr SEK Upplåning på internationella och inhemska kapitalmarknader. Utlåning i Sverige. Syfte: att ge medlemmarna tillgång till kostnadseffektiv och stabil investeringsfinansiering. 4

5 KOMMUNINVEST Värde och säkerhet för AAA-investerare Explicit, oåterkalleligt och obegränsat solidariskt borgensåtagande från ägarna. Kommuner har grundlagsskyddad rätt att beskatta medborgarna. BIS riskvikt 0 %. LCR Nivå 1 i EU, Schweiz och Storbritannien. Står under Finansinspektionens tillsyn värdepapper utgivna av Kommuninvest likställs med statsrisk 1. Penningpolitisk motpart till Riksbanken och medlem i Riksbankens clearing- och betalningssystem, RIX. Upplåningsprognos 2016: mdkr 1) Utlåtande från Finansinspektionen finns med i Investor Factbook. 5

6 KOMMUNINVEST Kommunsektorns låneskuld Ökad investeringstakt (befolkningstillväxt, urbanisering) Tonvikt på bostäder & fastigheter, energiproduktion och infrastruktur Stabila skuldnivåer relativt BNP 6

7 KOMMUNINVEST Utlåningsportföljens fördelning Kommuner (41 %) (Utlåning endast till medlemmar av Kommuninvest ekonomisk förening) Kommunala bostadsbolag (29 %) (Lån med borgen från Medlemmarna av Kommuninvest ekonomisk förening) Övriga kommunala bolag (22 %) (Lån med borgen från Medlemmarna av Kommuninvest ekonomisk förening) * Exklusive kommunala låntagares upplåning via egna kapitalmarknadsprogram. Kommunala energibolag (7 %) (Lån med borgen från Medlemmarna av Kommuninvest ekonomisk förening) Landsting (1 %) (Utlåning endast till medlemmar av Kommuninvest ekonomisk förening) 85 % av sektorns upplåning är kopplad till bolagen, dvs. intäktsoch taxefinansierad verksamhet. 15 % kopplad till den kommunala kärnverksamheten, dvs. finansierad med skatter, bidrag och avgifter. 7

8 KOMMUNINVEST Finansiella nyckeltal Utlåning, mdkr 168,1 201,0 208,6 222,8 254,4 Balansomslutning, mdkr 234,0 283,3 277,5 312,1 340,6 Primärkapital Observera: Ökning av aktiekapitalet om mnkr under 2015 måste först godkännas av Finansinspektionen innan det får ingå i primärkapitalet. Godkännande erhölls den 10 maj Räntenetto, mdkr 572,6 771,7 969,5 915,2 798,5 Rörelseresultat, mdkr 396,1 249,1 757,6 729,4 655,5 Bruttosoliditetsgrad, rapporterad enligt CRR*, % Bruttosoliditetsgrad, inklusive förlagslån**, % Ej tillämpligt Ej tillämpligt 0,33 0,57 0,75 0,87 0,65 0,91 1,09 1,16 Total kapitalrelation 45,7 % 30,4 % 59,5 % 49,3 % 59,8 % * Primärkapital i relation till totala tillgångar och åtaganden (exponeringar). ** Primärkapital samt förlagslån utgivet av Kommuninvest ekonomisk förening i relation till totala tillgångar och åtaganden (exponeringar). 8

9 KOMMUNINVEST Kapitalstruktur den 31 december 2015 TILLGÅNGAR SKULDER mdkr Likviditetsreserv 63,2 321,2 Emitterade obligationer och andra värdepapper Utlåningsportfölj 254,4 11,7 Derivat Derivat 22,8 2,4 Övrigt Övrigt 0,2 1,0 Förlagslån 4,3 Eget kapital Summa 340,6 340,6 Summa 9

10 KOMMUNINVEST Likviditetsreserv 31 december 2015 Rating Land Emittentkategori Riskvikt 10

11 MAKROEKONOMISKT RAMVERK Nyckelfakta Sverige Huvudstad Statsskick Stockholm Parlamentarisk demokrati, konstitutionell monarki URSPRUNGSLAND FÖR LEDANDE BOLAG Befolkning Valuta Europeiska unionen Industri 9,7 miljoner Svenska kronor (SEK) Medlem av EU sedan 1995, men inte medlem av den monetära unionen, EMU. Oberoende riksbank. Diversifierad, exportbaserad Största exportbranscher Maskiner, elektriska produkter & telekom, kemikalier & läkemedel, skogsbruk, mineraler, fordon, energi Största exportmarknader Norge, USA, Tyskland, Storbritannien Rankningar Social Progress Index (Soc. Prog. Initiative, apr 2015) #2 U21 National Higher Education Systems (U21, maj 2014) #2 BSRI Sovereign Risk Index (BlackRock, jan 2015) #4 Global Competitiveness Index (World Economic Forum, ) #10 Volvo H&M Electrolux Sandvik Ericsson Skanska Tobii Technology 11

12 SVERIGES OFFENTLIGA SEKTOR Konstitutionellt system Sveriges konstitution Regeringsformen 1 Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. 7 I riket finns kommuner på lokal och regional nivå Staten 30 % av offentlig sektors utgifter Kommuner & landsting 70 % av offentlig sektors utgifter Regeringens, kommunernas och landstingens jämlika status definieras i grundlag. En obegränsad solidarisk borgen täcker alla skulder Kommuninvest har och kommer att ådra sig. Kommuner och landsting kan inte försättas i konkurs eller ställa in betalningar. Kapitel 14, 4 Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina angelägenheter. Internationella lånemarknaden 12

13 SVERIGES OFFENTLIGA SEKTOR Den offentliga sektorns utgifter Kommuner och landsting 70 % av alla utgifter i den offentliga sektorn Staten (regering & riksdag) 30 % av alla utgifter i den offentliga sektorn Barnomsorg Vårdsektorn Kommunala bostäder Vård av äldre och funktionshindrade Utbildning av barn och unga Lag, ordning och säkerhet Renhållning och avfallshantering Energiförsörjning Vattenförsörjning och avlopp Byggnadsfrågor Lagar och förordningar Rättsväsende Försvar och säkerhet Miljö Högre utbildning och forskning Transporter och infrastruktur Landsbygd, djur och livsmedel Migration och integration Statens ekonomi och budget 13

14 SVERIGES OFFENTLIGA SEKTOR Kommunerna har betydande skattebas Offentliga intäkter skatter och avgifter, miljarder kronor Kommunerna erhåller > 90 % av inkomstskatter Hushållens totala inkomstskatt 2013: 627 miljarder kronor, av vilket kommunerna/landstingen erhöll 582 miljarder och staten erhöll 45 miljarder. Källa: SCB Källa: Skattemyndigheterna, Skattestatistisk årsbok 2015 Kommunintäkter i Norden Finansieringsjämförelse Norge Sverige Finland Danmark Inkomstskatt 39 % 69 % 46 % 46 % Statligt stöd 42 % 16 % 18 % 25 % Avgifter 14 % 6 % 26 % 19 % Övriga 5 % 9 % 10 % 10 % 14

15 SVERIGES OFFENTLIGA SEKTOR Starkt institutionellt ramverk Enligt konkurslagen kan kommuner inte försättas i konkurs eftersom de, p.g.a. sin grundlagsskyddade beskattningsrätt, inte uppfyller kriterierna för att vara på obestånd. Det finns domstolsbeslut på att kommuner inte omfattas av konkurslagen. (RH 1996:75) Denna åsikt stöds av den svenska juridiska doktrinen. Krav på god ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Lag: Kommunallagen kap. 8, 1 2 (1991:900) Balanserade budgetkrav Kommunernas och landstingens årliga budgetar ska normalt vara i balans. Obalanser måste åtgärdas inom tre år. Lag: kommunallagen kap. 8, 4 5 (1991:900) Kommunal finansieringsprincip Om staten ändrar kommunernas uppgifter måste staten även neutralisera de ekonomiska effekterna av detta. Godkänd av riksdagen och ikraft sedan Ekonomisk utjämning Obalanser mellan kommuner och landsting utjämnas genom inkomst- och kostnadsutjämningssyst em. Lag: Lag (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Ekonomisk försiktighet förklarar Sveriges starka offentliga finanser och låga offentliga skuldsättning. 15

16 SVERIGES OFFENTLIGA SEKTOR Kommunsektorns finanser Sammantagen resultaträkning Mdkr Utfall Prognos Kalkyl 250 Fördelning avkommunernas resultat, som andel av skatter och bidrag Verksamhetsintäkter* Verksamhetskostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Underskott Resultat 0-2% Resultat >2% Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto** Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Ekonomirapporten, april 2016 Resultat före extraordinära poster Andel av skatter och bidrag % 1,7 1,8 1,0 1,0 1,0 *Engångseffekten av återbetalning av AFA-premier ingår i verksamhetens intäkter med 5 miljarder för

17 KOMMUNINVEST Legal struktur Egentliga ägare Ekonomisk förening Kreditmarknadsbolag 17

18 KOMMUNINVEST Explicit och obegränsad borgen STARK STABIL OMEDELBART VERKSTÄLL- BAR Solidarisk borgen (explicit, oåterkallelig och obegränsad) undertecknad av alla medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening för samtliga förpliktelser som ingås av Kommuninvest i Sverige AB. Kommuner och landsting kan inte försättas i konkurs eller upphöra att existera annat än genom sammanslagning Kommuner och landsting har egen beskattningsrätt Staten har det yttersta ansvaret för kommunsektorn. Underbygger Kommuninvests AAA/Aaa-rating. Ingen svensk kommun har någonsin underlåtit att uppfylla ett betalningsåtagande. Högsta förvaltningsdomstolen (då kallad Regeringsrätten) bekräftade i ett beslut 1994 kommunernas rättighet att teckna solidarisk borgen. Investerare kan kräva en eller alla borgensmän utan domstolsbeslut. All skuld som Sveriges kommuner gått i borgen för har fått riskviktningen BIS 0 % risk i EU-området. 18

19 KOMMUNINVEST Bruttosoliditetsgrad Kommuninvest avser nå föreskriven bruttosoliditetsgrad genom vinstupparbetning, ytterligare kapitaltillskott från medlemmarna/ägarna och, vid behov, andra kapitalinstrument. En ny högsta insatsnivå fastställdes på årsstämmorna 2014 och 2015 i Kommuninvest ekonomisk förening: 900 kr per invånare för medlems-/ägarkommuner. Målet är en bruttosoliditetsgrad om 1,5 % den 1 januari Medlemmarna/ägarna föredrar att vara de enda som bidrar med kapital. En kapitalinjektion om 2,6 mdr SEK meddelades 17 november Medlemmarna ska tillskjuta ytterligare cirka 1,5 miljarder fram till (Se även pressmeddelandet ) Om slutlig bruttosoliditetsnivå blir högre än förväntat har Kommuninvest möjlighet att emittera primärkapitaltillskott till medlemmar/ägare eller externa parter. 19

20 KOMMUNINVEST Likviditetstäckningsgrad (LCR) Sverige: Nivå 1 Gäller från och med den 1 januari Europeiska unionen: Nivå 1 Enligt EU:s delegerade akt om likviditetstäckningsgrader, daterad den 10 oktober 2014, är Kommuninvests värdepapper tillgångar på nivå 1. Gäller från och med den 1 januari Storbritannien: Nivå 1 Kommuninvests värdepapper uppfyller kraven för tillgångar på nivå 1 i Storbritannien. Gäller från 1 oktober Schweiz: Nivå 1 Enligt Schweiz centralbank är Kommuninvests värdepapper tillgångar på nivå 1. Gäller från och med den 1 januari USA: Möjlig nivå 1 I Sverige ligger kommuner och landsting på samma nivå som regeringen. Vad gäller likviditetstäckningsgraden i USA anser sig Kommuninvest befinna sig på samma nivå som statliga emittenter och uppfylla kraven på nivå 1, enligt investerarnas eget gottfinnande. Gäller från och med den 1 januari

21 Upplåning Upplåning

22 Upplåningsstrategi: diversifiering och benchmark-upplåning Upplåning per valuta (25 maj), mdr SEK (exkl. certifikatupplåning) Diversifiering valutor, investerare, instrument Flexibilitet Benchmark, storlek Likvida kurvor 50 % i svenska kronor Större transaktioner under 2015/2016 (fast ränta) Mars 2016: 3-årig RegS/144A Grön Obligation USD 600 miljoner. Förfall april 2019 Febr 2016: K2002 lanseras, förfall februari Jan 2016: 3-årig RegS/144A benchmark-obligation på 1 mdr USD. Förfall januari 2019 Jan 2016: 3,5-årig GBP 400 miljoner förfall september 2019 Okt årig RegS/144A benchmark-obligation på 1,25 mdr USD. Förfall oktober 2018 Apr 2015 K2109 lanseras, förfall september Godkända valutor AUD, BRL, CAD, CHF, DKK, EUR, GBP, HKD, JPY, KRW, MXN, NOK, NZD, SEK, TWB, ZAR, USD 22

23 Investerarfördelning, USD benchmark 23

24 KOMMUNINVEST Upplåningsprogram KORTSIKTIGT STRATEGISKT STRATEGISKT STRATEGISKT MEDEL- OCH LÅNGSIKTIGT PROGRAM Commercial Paper Euro- Commercial Paper Programme (STEP klassificering) Euro Medium Term Note (RegS/144 A) Svenskt Obligationsprogram Kangaroo Kauri Schuldschein, JPY Loan KAPACITET 50 mdkr 7 md EUR 25 md EUR Obegränsad 1 md AUD Obegränsad ÅTERFÖRSÄLJ ARE Nordea, SEB, Danske Bank, Swedbank, SHB Citi, Barclays, Deutsche, Goldman Sachs, Credit Suisse, BoA/ML, UBS Citi, Commerzbank, Deutsche, Daiwa, J.P.Morgan, Merrill Lynch, Mizuho, Morgan Stanley, Nomura, UBS Swedbank, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB Nomura, CBA, RBC, TD Securities, ANZ, Westpac, National Australia Bank RATING K1 (S&P), P-1 (Moody s) A-1+ (S&P), P-1 (Moody s) AAA (S&P), Aaa (Moody s) AAA (S&P), Aaa (Moody s) AAA (S&P), Aaa (Moody s) AAA (S&P), Aaa (Moody s) VALUTOR SEK, EUR EUR, USD, SEK, CHF, GBP Alla valutor, beroende på avtal SEK AUD/NZD EUR 24

25 UTESTÅENDE OBLIGATIONER (URVAL) Fokus på benchmarkmarknader SVENSKT OBLIGATIONSPROGRAM (FAST RÄNTA) 143,8 mdkr Okt 2016: 8,9 mdr, Aug 2017: 29,0 mdr, Jun 2018: 26,8 mdr, Mar 2019: 25,7 mdr, Feb 2020: 7,0 mdr, Dec 2020: 30,4 mdr, Sep 2021: 16,0 mdr USD BENCHMARKPROGRAM (FAST) 11,9 mdr USD Jun 2016: 2,35 mdr, Dec 2016: 1,25 mdr, Feb 2017: 1,0 mdr, Apr 2017: 1,0 mdr, Okt 2017: 1,75 mdr, Jan 2018: 1,25 mdr, Okt 2018: 1,25 mdr, Jan 2019: 1,0 mdr, Nov 2019: 1,0 mdr RÖRLIG 1,5 mdr USD Aug 2018: 0,5 mdr, dec 2018: 0,5 mdr, maj 2019: 0,5 mdr FAST 0,6 mdr CHF Dec 2016: 250m, Okt 2020: 65m, Mar 2021: 100m, Feb 2022: 150m FAST 0,6 mdr AUD Nov 2018: 125 m, aug 2022: 275 m, feb 2024: 50 m, okt 2025: 150 m Godkända för pantsättning och repor hos Riksbanken, Bank of Canada, Europeiska centralbanken, Federal Reserve, Monetary Authority of Singapore, Reserve Bank of Australia, Reserve Bank of New Zealand och Schweiz centralbank. FAST 0,3 mdr CAD Jan 2020 FAST 0,4 mdr GBP Sep Bloomberg ticker: KOMINS 25

26 KOMMUNINVEST Upplåningsplan 2016 Långsiktig upplåning: mdr SEK (14-15 mdr USD) Fokus på benchmarkprogram i USD och SEK, Uridashi, gröna obligationer Kortsiktig upplåning: ECP, Svenskt certifikatprogram, kortsiktigt Uridashi Vad påverkar upplåningsvolymen under året? Ändringar av upplåningsprognosen Förtida inlösen av utestående inlåning Ändrade upplåningsbehov påverkar upplåningsprogrammen USD Benchmarkprogram Ingen påverkan (strategiskt program)* Svensk obl.program Ingen påverkan (strategiskt program)* Privata placeringar Fler/färre transaktioner ECP Anpassas m.h.t. förtida inlösen av utestående upplåning alternativt ökning/minskning av kortfristig utlåning. * Emission kan utökas om det finns efterfrågan från investerarna 26

27 KOMMUNINVEST Gröna obligationer Kunderna har erbjudits Gröna lån sedan1 juni Godkännandeprocess i flera steg, inklusive godkännande av Kommuninvests medlemmars miljöenheter och slutligt godkännande av Kommuninvests miljökommitté för gröna obligationer. Ramverk utvecklat tillsammans med ledande bank. Second opinion från Cicero. Första Gröna obligation, om 600 miljoner USD, emitterad i mars Projekt som uppfyller kraven Förnybar energi Energieffektivitet, fokus på fossilfria energisystem Gröna byggnader och energieffektivitet: Kollektivtrafik Avfallshantering Vattenhantering Anpassningsåtgärder i byggnader, infrastruktur och känsliga miljöer Miljöledning 27

28 UPPLÅNINGSPROGRAM Svenskt obligationsprogram Strategiskt upplåningsprogram lanserat Huvudsakligt verktyget för att nå upplåningsmål om 50 % i SEK. 5 market makers, repofacilitet, återköp. 1 2 nya obligationer per år (förlagslån) + on tap-emissioner. Likviditetstäckningsgrad nivå 1. Likviditetsklass 2 hos Riksbanken. Repofacilitet Startad för att stödja programmets likviditet. Obegränsad möjlighet för market makers att ingå omvända repor med Kommuninvest. Attraktivt pris. Emission ISIN Förfallodag Kupong Utestående belopp* K1610 SE okt ,00 % 8,9 mdkr K1708 SE aug ,00 % 29,0 mdkr K1806 SE jun ,00 % 26,8 mdkr K1903 SE mar ,25 % 25,7 mdkr K2002 SE feb ,75% 7,0 mdkr K2012 SE dec ,50 % 30,4 mdkr K2109 SE sep ,00 % 16,0 mdkr Summa 143,8 mdkr * Utestående per 30 april

29 SVENSKT OBLIGATIONSPROGRAM Emissionsförfarande Ny obligation (nyemission) Kommuninvest (KI) informerar market makers (MM) om emissionen cirka två veckor före emissionsdagen. Benchmark-status (minst 3 miljarder kr utestående) söks typiskt på emissionens första dag MM måste då kontinuerligt tillhandahålla köp- och säljkurser. Volymtilldelningen delas lika mellan MM eller justeras i enlighet med MM:s efterfrågan. På emissiondagen utfärdar KI obligationer till MM. Obligationerna är typiskt sett tillgängliga för investerare via MM inom 15 minuter. On tap-emission av befintliga utestående obligationer On tap-emissioner i mindre volymer på kontinuerlig grund tills obligationen har ett års återstående löptid. Det maximala utestående belopp som eftersträvas för en obligation är cirka 30 mdr SEK. Investerare kan köpa eller sälja obligationen via MM. MM kan köpa obligationen på marknaden eller via KI eller blanka den och använda den som repa från KI. 29

30 SVENSKT OBLIGATIONSPROGRAM Spread mot svenska statsobligationer Källa: Bloomberg (Mid-Swaps to Benchmark) 30

31 UPPLÅNINGSPROGRAM USD Benchmarkprogram Strategiskt upplåningsprogram. 1 2 emissioner per år (offentligt via auktion). Mål för BM: 1-1,5 mdr USD. RegS och 144A. Statistik 1,0 mdr USD, utgiven i jan 2016 Per geografi Godkända för pantsättning och repor i Riksbanken, ECB och centralbankerna i USA, Australien, Singapore och Schweiz. ISIN (RegS) Förfallodag Kupong Utestående XS jun ,500 % 2,35 mdr USD XS dec ,875 % 1,25 mdr USD XS feb ,625 % 1,00 mdr USD XS apr ,000 % 1,00 mdr USD XS okt ,000 % 1,75 mdr USD XS jan ,000 % 1,25 mdr USD XS okt ,125 % 1,25 mdr USD XS jan % 1,00 mdr USD XS Nov ,000 % 1,00 mdr USD Per typ av investerare 31

32 KOMMUNINVEST Sammanfattning AAA/Aaa, närmaste motsvarighet till svensk statsrisk. Riskvikt 0 % Explicit, oåterkalleligt och obegränsat solidariskt borgensåtagande från medlemskommunerna. Medlemmarna har grundlagsskyddad beskattningsrätt. Försiktig riskhantering, en betydande likviditetsreserv av god kvalitet samt tillgång till finansiering från Riksbanken. Accepteras för pantsättning och repo av många centralbanker. Högsta LCR-klassning i flera jurisdiktioner. Jämställd med svenska statsobligationer med avseende på inhemsk regulatorisk risk*. * Utlåtande från Finansinspektionen finns med i Kommuninvests Investor Factbook. 32

33 Gröna obligationer

34 Sverige och hållbar utveckling Första FN-konferensen om miljön hölls i Stockholm 1972 början på den globala miljörörelsen. Nuvarande nationell agendan antagen av Riksdagen bygger på ett generationsmål, 16 kvalitetsmål och 24 etappmål. Sverige siktar på att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Environmental Performance Index 2014 topp-50-länder Källa: Environmental Performance Index, utvecklat av Yale University & Columbia University Bloomberg ticker: KOMINS 34

35 Kommunernas roll Kommunerna driver Sveriges gröna satsningar genom investeringar och upphandling, myndighetstillsyn och ansvar för stadsplanering och lokal infrastruktur. Kommunala investeringar utgör mer än 3% av BNP. >90% av alla kommuner har fastställt gröna mål eller antagit nationella eller regionala mål. Kommunsektorn står för över 50 % av alla investeringar inom den offentliga sektorn. Transparens och rapportering stimulerar utvecklingen. Bloomberg ticker: KOMINS 35

36 Ramverk för Gröna obligationer Ansluter sig till de fyra grundstenarna i Green Bond Principles 1. Användning av medel Finansierar kommunala investeringsprojekt som främjar omställningen till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt. 3. Hantering av upplånade medel Separat konto för att öronmärka upplånade medel. Grön utlåning föregår emission av grön obligation. 4. Rapportering i) Årlig impact report till investerare; ii) Årlig hållbarhetsrapportering. 2. Urvalsprocess i. Projekt identifieras och verifieras av miljö- och finansavdelningarna ii. iii. hos Kommuninvests medlemmar; godtagbara projekt godkänns löpande av Kommuninvests utlåningsavdelning kreditperspektiv; kvartalsvis granskning och slutgiltigt godkännande av Kommuninvests miljökommitté. Assurance: Utlåtande från Cicero Revisionsgranskning enligt SNT Bloomberg ticker: KOMINS 36

37 Utlåtande från Cicero Overall, Kommuninvest s Green Bond framework and environmental policies provide a progressive, clear and sound framework for climate friendly investments. The green bond framework lists eligible projects that are supportive of the objective of promoting a transition to low carbon and climate resilient growth and is supported by a strong governance structure in Kommuninvest. It s a clear strength that Kommuninvest in their selection of eligible loans puts strong emphasis on environmental competence. This is of particular importance since the framework covers many eligible project categories, some with a broad scope. Center for International Climate and Environmental Research, 25 January Bloomberg ticker: KOMINS 37

38 Vår process Sad Gröna investeringsprojekt Kommunala investeringsprojekt som främjar övergången till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt. Gröna investeringsprojekt skall: utgöra en del av sökandens systematiska miljöarbete relatera till nationella och regionala miljömål ha som mål att minska klimatförändringarna eller anpassa verksamheten efter dem, eller omfatta miljöåtgärder. Gröna obligationer Huvuddelen av upplånade medel från Gröna obligationer går till nya projekt (pågående, planerade eller genomförda max nio månader före emissionen). Gröna obligationer kan emitteras mot högst 75 % av portföljen med lån som uppfyller kraven. Gröna lån Låneansökan måste undertecknas av sökandens finansavdelning och miljöenhet Granskning och preliminärt godkännande av Kommuninvests utlåningsavdelning Kvartalsvis: De projekt som uppfyller kraven granskas och godkänns slutligen enhälligt av Kommuninvests miljökommitté för gröna obligationer. Bloomberg ticker: KOMINS 39

39 Hållbarhetskriteria Samtliga projekt måste: främjar övergången till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt utgöra en del av sökandens systematiska miljöarbete relatera till nationella och regionala miljömål ha som mål att antingen minska klimatförändringarna eller anpassa verksamheten efter dem, alternativt omfatta miljöåtgärder på andra områden än klimatförändring. Ytterligare krav för Gröna byggnader och energieffektivisering Antingen: 1. Nya byggnader med minst 25 procent lägre energiförbrukning per kvadratmeter och år än vad som krävs enligt gällande regelverk (Boverkets byggregler, BBR 21), och helst med någon av följande certifieringar: 1) LEED gold, 2) BREEAM very good, 3) Miljöbyggnad Silver, 4) Svanen, 5) EU Green Building eller 6) FEBY 12 (minienergihus). 2. Energieffektiviseringsåtgärder i befintliga byggnader, verksamheter och system och åtgärder som leder till minst 25 procent lägre energiförbrukning. 3. Större renoveringar av byggnader som leder till en minskning av energiförbrukningen med minst 35 procent eller till överensstämmelse med gällande regelverk för nybyggnation (Boverkets byggregler, BBR 21). Bloomberg ticker: KOMINS 40

40 Miljökommitté för Gröna obligationer EXPERTOMRÅDEN Energi- och klimatstrategi Stadsplanering och -utveckling Avfallshantering och kretsloppsekonomi, ekologisk ekonomi Miljöledning Miljörapportering Hållbarhetsrapportering Ledamöter (från vänster till höger): Sara Pettersson, planeringsledare, Göteborgs stad Susanne Arneborg, energisamordnare, Borås stad Björn Söderlundh, utlåningschef,kommuninvest; Hanna Arneson, hållbarhetschef Örebro kommun Andreas Hagnell, handläggare/expert miljö och energi på Sveriges Kommuner och Landsting Marta Fallgren, miljöchef, Uppsala läns landsting UPPGIFTER Granska och slutligen godkänna ansökningar om Gröna lån Rådgivande organ för Kommuninvest och Kommuninvests låntagare Granska och besluta om rapportering från låntagarna om gröna lån Granska och godkänna konsekvensrapporteringen om Gröna lån i den årliga investeringsrapporten Delta i den fortsatta utvecklingen av Kommuninvests ramverk om Gröna obligationer. Petra Mangnäs, kundansvarig, Kommuninvest Bloomberg ticker: KOMINS 41

41 Hantering av upplånade medel Emissionsmedel från Gröna obligationer reserveras för projekt som minskar klimatförändringarna eller anpassar verksamhet efter dem, eller på annat sätt syftar till en hållbar miljö, i enlighet med Kommuninvests ramverk. Mål att portföljen med Gröna lån alltid ska överstiga det samlade beloppet av alla utestående Gröna obligationer. Oberoende granskning av Kommuninvests revisorer. Riktlinje: Volym utgivna Gröna obligationer får ej överstiga 75% av portföljen med godkända Gröna Lån. Total upplåning Likviditetsreserv Utlåningsportfölj Högkvalitativ och konservativ: 86% av reserven kunde pantsättas hos centralbank 31 dec 2015; 77% hade AAArating. SRI/ESG och vanliga investerare Gröna obligationer Portföljmatchning Gröna lån Investerings projekt som uppfyller kraven Bloomberg ticker: KOMINS 42

42 Godkända Gröna lån per 17 maj 2016 Förnybar energy kan inkludera Vindkraft Vågkraft Solenergi Vattenkraft Berg-/jordvärme Bioenergi Biogas (inkl från avfall) * Projekt är planerat, pågående eller har avslutats för högst 9 månader sedan. Bloomberg ticker: KOMINS 43

43 Portfölj med Gröna lån exempel Järfälla 300 mkr Herrestaskolan Den första skolan i Sverige som byggs helt av massivträ Kommuninvests första Gröna lån: Eskilstuna kommun, 165 mkr för att bygga en vindkraftspark Karlstad 900 mkr Nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk Skellefteå SEK 650 mkr Fas 2&3 av Blaikens vindkraftspark En av Europas största landbaserade vindkraftsparker Bloomberg ticker: KOMINS 44

44 Samtliga projekt i Sverige Applicable legislation and guidelines EU Law The Swedish Environmental Code (Miljöbalken) Sweden s 16 environmental quality objectives Applicable municipal/county council environmental policies OECD Guidelines for Multinational Enterprises Kommuninvest sustainability perspective and indicators: 3/sustainability-2/ Source: socialprogressimperative.org Top-10 countries, Good Country Index 1. Ireland 2. Finland 3. Switzerland 4. Netherlands 5. New Zealand 6. Sweden 7. United Kingdom 8. Norway 9. Denmark 10. Belgium Source: goodcountry.org Bloomberg ticker: KOMINS 45

45 Vår syn på fossilt (1/2) View on Fossil energy fossil reduction vs fossil-free The overall aim of the Kommuninvest Green Bonds framework is to contribute to the transition to low-carbon and climate-resilient growth, through projects that address mitigation of climate change, adaptation to climate change or environmental management in other areas than climate change (the latter max 30% of volume). In its Second Opinion, Cicero points to the fact that some of Eligible projects may include fossil energy to a non-negligible extent (over 10-20%). This applies to the framework categories Renewable energy, Energy efficiency in energy systems and Public transportation and sustainable transportation. The framework has a broad scope, as it is aimed at supporting climate and environment initiatives across Sweden s local government sector, all over Sweden. The projects address sectors of society with great impact on CO 2 -emissions, but which are not totally CO 2 -free. We will not approve investment projects that lead to a lock-in of fossil energy-based infrastructure. However, we may approve projects with a component of fossil energy if the project enables the transition to a climate-neutral infrastructure and similar solutions, whilst reducing climate impact. Impact analysis and impact reporting is an absolute requirement for projects partly encompassing fossil energy to a nonnegligible extent (over 10-20%). The Environmental Committee is responsible for assuring that any project that includes a fossil component to a non-negligible extent will have significant positive climate and/or environmental impacts. Our views on fossil with regards to the project categories listed above is outlined in this paper. A complete exclusion of fossil energy from any project is virtually impossible to achieve, since fossil energy is often embedded in components, building materials and energy production equipment, even in solar cells. The Swedish energy system a background Sweden s energy system uses a very low proportion of fossil fuels, especially in the production of electricity and district heating. The total share of renewables in the energy system, at over 50 percent, is the highest in the European Union. In addition, Sweden has a large proportion of nuclear power for electricity generation, at about 40 percent. Fossil energy is mainly used in the transport sector and for industrial processes. A particular Swedish feature is that half of the energy used for heating purposes is supplied by district heating. The expansion of district heating and its conversion from fossil fuels to biomass and waste is the main factor behind Sweden s reduced fossil CO 2 emissions by some 25 percent since Why we allow a small share of fossil energy in district heating (max. 10 %) In the district heating sector, a fossil energy component sometimes cannot be completely avoided. Fossil energy may be required to start up processes, to use for peak energy at times of extreme energy demand and for back-up purposes. District heating is a flexible energy system capable of extracting energy from various types of energy sources and waste. We only accept projects with positive climate impact, e.g. a reduced carbon footprint, and which uses a limited amount of fossil energy (max 10 percent). We favor using waste for energy extraction as a resource-efficient and more climate-positive solution than landfill and other permanent deposits. However, waste often includes fractions of plastics, which according to international standards is regarded as fossil energy. Therefore, fossil waste incineration will not be accepted as a major component of eligible projects. (In general, maximum 10 per cent fossil component). POSITION PAPER ON FOSSIL DATED 5 FEBRUARY

46 Vår syn på fossilt (2/2) We view peat as a non-renewable energy source. A possible exception is peat whose extraction can be shown to reduce methane leaking emissions from peat bogs. Such peat could be tolerated as climate positive. Kommuninvest also benefits from operating in a country where systems and regulations regarding waste sorting and smoke gas purification are highly developed. Why some energy efficiency projects may include fossil energy We support energy efficiency measures because they lead to a reduction in energy use, thereby contributing to a reduction in CO 2 emissions. The principal way for property owners to reduce climate impact is to make energy use more efficient. The focus of the projects will be on energy reduction, however the energy supply, which will generally not be a part of the project, may include a fossil energy component. Given the increasingly interconnected electricity system in the Nordic region and Europe 1, it is difficult for property owners to completely exclude fossil components in the energy mix. Property owners that are supplied with district heating also have limited opportunity to influence the energy mix. The share of renewables in the energy system is mainly a task for national and EU regulation. Why public transport and sustainable mobility projects may include fossil energy We support public transport-related projects in order to increase the use of such systems, thereby reducing car use and hence the use of fossil energy. However, in the support of a build-up of public transport infrastructure, for example, we generally cannot be certain that this infrastructure will only be used by transport vehicles that run on renewable energy. This usually is outside the scope of the project. Further, fuel mixtures for renewables often include minor fossil components, this generally is the case for both biodiesel, ethanol, biomethane and electricity. The actual shares of renewables is often a question for national regulation and market. It is thus problematic to completely exclude fossil components. If vehicles are part of the application, they generally should be powered by renewable fuels. Fossil fuel buses (i.e. diesel and hybrid) can only be approved if the municipality/county council shows that the investment: reduces total Greenhouse Gas emissions by promoting public over private transportation more for the same cost than a solution based on green fuel-only buses; or includes a plan to use a substantial portion of green fuels (for example biodiesel) in these buses; and includes impact analysis and impact reporting. Given that few municipalities and regions operate their own bus fleets, such projects are expected to be limited in number. Impact analysis and reporting required The framework clearly specifies that a project that includes fossil energy to a non-negligible extent will only be approved if an impact analysis shows that there will be significant positive climate and/or environmental impact and impact reporting afterwards is required. The individual loan application should state why fossil components are part of the energy mix. The above will ensure a high environmental standard in execution. 1) The Swedish electricity mix is approximately 60 g CO 2 per kwh. This can be compared with about 100 g CO 2 per kwh for the Nordic electricity mix; 1000 g CO 2 per kwh for coal-generated electricity and nearly 400 g CO 2 per kwh for gas condensation, a common form of electricity generation in Europe. As electricity markets in the Nordic region and Europe become increasingly interconnected, it is not entirely clear how to assess the environmental impact. Furthermore, the share of renewable electricity in Sweden and Norway are regulated with green certificates rather than by individual buying of certified renewable electricity. 47

47 Klassificering Sverige Photo: ImageBankSweden

48 VÄRDEPAPPERSKLASSIFICERING SVERIGE Riksbanken värdepapper med fast ränta Kommuninvest tillhör likviditetsklass 2 Riksbanken accepterar Kommuninvests obligationer noterade i svenska kronor som pant, med nedanstående värderingsavdrag ( haircut ) för prisrisk. Även andra valutor godkänns, med värderingsavdrag för valutarisk. Löptid Kommuninvest (likviditetsklass 2) 0 3 år 3,0 % 3,0 % 3 5 år 5,0 % 4,0 % 5 7 år 7,0 % 5,0 % 7 10 år 10,0 % 6,0 % > 10 år 15,0 % 7,0 % Svenska statsobligationer (Likviditetsklass 1) 49

49 VÄRDEPAPPERSKLASSIFICERING SVERIGE Riksbanken värdepapper med rörlig ränta Kommuninvest tillhör likviditetsklass 2 Riksbanken accepterar Kommuninvests obligationer noterade i svenska kronor som pant, med nedanstående värderingsavdrag ( haircut ) för prisrisk. Även andra valutor godkänns, med värderingsavdrag för valutarisk Löptid Kommuninvest (likviditetsklass 2) 0 3 år 3,0 % 1,0 % 3 5 år 4,0 % 2,0 % 5 7 år 6,0 % 5,0 % 7 10 år 10,0 % 6,0 % > 10 år 14,0 % 7,0 % Svenska statsobligationer (Likviditetsklass 1) 50

50 VÄRDEPAPPERSKLASSIFICERING SVERIGE Nasdaq OMX kategori 2 Värderas som svenska statsobligationer Löptid Kommuninvest Svenska statsobligationer 0 5 år Värde 95 % Värde 95 % 5 10 år Värde 93 % Värde 93 % år Värde 87 % Värde 87 % Koncentrationslimit (om via ett margin requirement account) 95 % I 100 % 51

51 VÄRDEPAPPERSKLASSIFICERING SVERIGE Finansinspektionen Enligt Finansinspektionen ska Kommuninvests obligationer likställas med statsobligationer vid beräkning av likviditetstäckningsgraden, LCR 1. Obligationer utställda av Kommuninvest anses vara tillgångar på nivå 1 och är inte föremål för något värderingsavdrag under LCR, förutsatt att obligationerna uppvisar vissa grundläggande marknadsrelaterade egenskaper. Obligationer inom Kommuninvests Svenskt obligationsprogram och USD benchmarkprogram uppfyller dessa krav. 1) Finansinspektionen, Beslutspromemoria , FI Dnr (VISSA AVSNITT SOM ÖVERSATTS TILL ENGELSKA FINNS MED I KOMMUNINVEST INVESTOR FACTBOOK) Se även Finansinspektionens föreskrift 2012:6, publicerad i december 2012 (FINNS MED I KOMMUNINVEST INVESTOR FACTBOOK), och Baselkommittén för banktillsyn, Basel III: The Liquidity Coverage Ratio and liquidity risk monitoring tools, januari

52 Riskhantering Photo: Johan Alp, ImageBankSweden

53 KOMMUNINVEST Riskhantering Marknadsrisk Ränterisk Stränga säkringsprinciper för ut- och upplåningstransaktioner. Ränterisken ska vara minimal. Valutarisk All valutaexponering säkras på tillgångs- och skuldbasis mot SEK, USD och EUR. Refinansieringsrisk Diversifierade upplåningskällor begränsar risken. Likviditetsrisk Likviditetsreserven måste ligga på mellan % av utlåningen. Kommuninvest är penningpolitisk motpart till Riksbanken. Kreditrisk Utlåning till medlemmar och bolag täcks av medlemmarnas borgen. Kommunerna har obegränsad rätt att fastställa inkomstskattesatserna. Strikta metoder för att bedöma och analysera medlemsansökningar. Varje medlems kreditvärdighet kontrolleras minst två gånger om året. En kommun kan inte gå i konkurs. Likviditeten placeras endast i tillgångar med högt kreditbetyg och riskvikt 0-20% Strategi för att begränsa kreditrisken för derivat: ratingbegränsningar för motparter vid derivat och CSA-avtal. En lägsta rating om A/A2 utan CSA-avtal. 54

54 KOMMUNINVEST Kreditprövning i utlåningsverksamheten Vid medlemsansökan Under medlemsperioden Beslut om att erbjuda medlemskap tas av styrelsen i Kommuninvest Ekonomisk Förening. Grundläggande krav: Kommunen måste kunna uppfylla sina åtaganden som låntagare och borgensman. Bedömningskriterier före och efter medlemskapets godkännande Historiska resultat Likviditets- Ekonomisk Beredskap kapacitet Aktiviteter som innebär risk Utvecklingspotential Daglig uppföljning av exponeringar Uppföljning av specifika kommuner Uppföljning av medlemmar och sektorer två gånger om året Kontinuerlig uppföljning krävs om riskmodellklassificeringen tyder på att det behövs Organ för övervakning av risker (mikro) Kundgruppen Risk- och analysgruppen Kreditgruppen Verkställande direktör Bolagsstyrelsen Organ för övervakning av risker (makro) Kundgruppen Risk- och analysgruppen Analys- & finanskommitté Aktiebolagets styrelse (sätter limiten vid medlemsgodkännanden och granskar den årligen Styrelsen för den ekonomiska föreningen (godkänner medlemsansökan) Utlåningen till svenska kommuner har 0 % riskvikt ur kapitaltäckningsperspektiv. Ingen svensk kommun har någonsin underlåtit att uppfylla ett betalningsåtagande. Den fullständiga prövningen baseras alltid på en kvalitativ och kvalitativ utvärdering som tar hänsyn till koncernens perspektiv, d.v.s. med avseende på tillväxtmöjligheter, regional/lokal ekonomisk aktivitet, finansiell stabilitet och överskotts- /underskottsvärden i balansräkningen. 55

55 KREDITPRÖVNING UTLÅNING Kredituppföljning riskvärdesanalys Från mycket bra (riskvärde 0 3) till observationslistan (riskvärde 8,5 13 Kvantitativ modell som bygger på 11 nyckeltal Medlemmarnas nyckeltal analyseras både mot bakgrund av medlemmens egen trend och snittet för liknande medlemmar Befolkningstillväxt Balanslikviditet Statsbidrag Nettoskuld Nettokostnad Åtaganden Låneskulder Skatter Soliditet, inklusive pensionsåtaganden Resultat före extraordinära poster Andel tomma lokaler, kommunalt bostadsbolag 56

56 KREDITPRÖVNING UTLÅNING KI:s riskfaktor och utlåningslimiter Utlåningslimit K-Max Riskfaktor 0 3,0 Riskfaktor 3,5 6,0 Riskfaktor 6,5 8,0 Riskfaktor 8,5-13 Kommuninvests beslut om högsta tillåtna nettoskuldsättningsgrad för en medlem, inklusive extraordinära poster, exempelvis pensionsåtaganden. Den allmänna limiten har satts till kr per invånare för 2016, motsvarande 30 % av Sveriges BNP. Det högsta belopp en medlem kan låna av Kommuninvest (K-Max) = Kommuninvests utlåningslimit medlemmens nettoskuld Utlåningen kan uppgå tillhögst 100 % av K-Max Utlåningen begränsas i allmänhet till 75 % av K-Max Utlåningen begränsas i allmänhet till 50 % av K-Max Utlåningen begränsas i allmänhet till 50 % av K-Max Medlemmen sätts på observationslistan och diskussioner påbörjas Tillgången till nya lån kan begränsas Särskild limit Vissa medlemmar kan klara av en högre utlåningslimit tack vare betydande intäkter från det kommunala energibolaget, övervärden i bostadsbolaget eller av annan anledning. Kommuninvest ställer högre krav på sådana medlemmar, och de övervakas också mer noggrant. 57

57 KOMMUNINVEST Kommunal nettoskuld, per invånare, i svenska kronor Antal kommuner Nettoskuld = + Låneskulder + Pensionsskuld + Avsättningar Kassa - Investeringar i likvida tillgångar Källa: Kommuninvest 58

58 KOMMUNINVEST Kontakta oss Investerarrelationer Maria Viimne Vice VD/Chief Operating Officer Tel: +46 (0) Carl-Henrik Arosenius Chef Investerarrelationer Tel: +46 (0) Björn Bergstrand Senior Investor Relations Manager Tel: +46 (0) Kanichiro Hirata Senior Advisor, Japan/Asia Rep. Tel: Upplåning Anders Gånge Chef Upplåning & Placeringar Tel: +46 (0) Tobias Landström Senior Funding Officer Tel: +46 (0) (on parental leave) Ulrika Gonzalez Hedqvist Senior Funding Officer Tel: +46 (0) Per Adolfsson Funding Officer Tel: +46 (0)

59 KOMMUNINVEST Investor Factbook Kommuninvests Investor Factbook innehåller fördjupat informationsmaterial om Kommuninvest och den kommunala sektorn, inklusive finansiella rapporter, ratingrapporter och juridisk dokumentation. Investor Factbook har tagits fram för att underlätta för investerarnas och motparternas granskningsprocesser och beviljande av krediter. Dokumenten kan hämtas från Kommuninvests webbplats, För investerare Investerarpresentation & factbook 60

60 Ytterligare information Kommuninvest: Svenska staten: (lån till andra länder: ) Riksbanken Finansiell stabilitet: Information om säkerheter: RIX/Sakerheter/ Konjunkturinstitutet nationalekonomiska undersökningar och prognoser för den svenska ekonomin: Finansinspektionen risk- och tillsynsrapporter: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publikationer och rapporter: 61

61 Anteckningar