Välkomna till årets Finansseminarium

Transkript

1 Välkomna till årets Finansseminarium

2 Dagens program Förmiddag - Introduktion - återblick och på gång - Ekonomisk utblick - Sverige och omvärlden - Kaffe - Fördjupning räntemarknad - Gröna lån Global agenda, lokala åtgärder Lunch 12:15 Eftermiddag - Finansiering och skuldförvaltning - Kommunala borgensavgifter - Gruppdiskussioner borgensavgifter inklusive kaffepaus - Summering av dagen Slut för dagen 16:00 2

3 Återblick 3

4 Återblick sedan senast 64 gröna projekt på totalt 14,2 mdr Vår första emission blev Nordens hittills största på 600 milj USD Best Green Bond Issuer Europe 2016 Utlåningen är vår kärnverksamhet och den har givit oss många andra kunskaper. Använd de delar som passar er. 4

5 % 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Kommunernas låneskuld i mdkr Låneskuldens andel av BNP Kommunernas lånebehov Stort lånebehov kommande år, men låneskuldens ökningstakt första halvåret 2016 har varit långsammare än under fjolåret, mycket på grund av att kommunerna har haft god likviditet. Kapitaliseringen Extra frivillig medlemsinsats på 2,7 mdr Fortfarande ej klart vilken nivå som kommer krävas, men vi har beredskap 5

6 Förlagslånet ersätts av nytt, större Senast måste nuvarande förlagslån bytas ut, då det inte uppfyller regelkrav för primärkapital och ej får medräknas i bruttosoliditeten. Nuvarande förlagslån behöver sägas upp och återbetalas. Nytt förlagslån som möter kraven behöver emitteras. För att nå bruttosoliditetsmål om 1,5 % behöver lånet bli större, minst 2 mdkr. Viktigt att veta Frivilligt Utredning pågår avseende fördelningsgrund, tidtabell med mera Mer info under medlemssamråd jan-feb

7 På gång 7

8 På gång just nu KI Akademin Fördjupningsutbildningar inom skuldförvaltning, derivat, finanspolicy mm Två olika utbildningar som riktar sig till både tjänstemän och politiker. Digitala dokument Från årsskiftet kommer Kommuninvest ersätta merparten av alla pappershandlingar med digitala dokument. Dessa publiceras i KI-Finans. 8

9 KI Finans utökas med Tillgångsmodul Likviditets- och investeringsmodul Benchmark mot andra bolag och kommuner

10 Förlagslånet ersätts av nytt, större Senast måste nuvarande förlagslån bytas ut, då det inte uppfyller regelkrav för primärkapital och ej får medräknas i bruttosoliditeten. Nuvarande förlagslån behöver sägas upp och återbetalas. Nytt förlagslån som möter kraven behöver emitteras. För att nå bruttosoliditetsmål om 1,5 % behöver lånet bli större, minst 2 mdkr. Frågor Frivilligt - alla medlemmar behöver inte delta eller delta med lika mycket. Utredning pågår f.n. avseende detaljer - mer info under medlemssamråd jan-feb

11 Kaffepaus 11

12 Dagens program Förmiddag - Introduktion - återblick och på gång - Ekonomisk utblick - Sverige och omvärlden - Kaffe - Fördjupning räntemarknad - Gröna lån Global agenda, lokala åtgärder Lunch 12:15 Eftermiddag - Finansiering och skuldförvaltning - Kommunala borgensavgifter - Gruppdiskussioner borgensavgifter inklusive kaffepaus - Summering av dagen Slut för dagen 16:

13 13 Fördjupning räntemarknad

14 Agenda Korta och långa räntor Omvärldsfaktorer - Brexit - Presidentvalet i USA - En banksektor i kris? Vad styr KI:s upplåning? Betydelsen av en diversifierad riskspridning? - Upplåning - Placering - Derivat 14

15 Korta räntor och förväntningar STIBOR3M 26-Sep 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0, STIBOR3M Prognos Reporäntan Räntorna väntas stiga till strax över 2 procent de kommande 30 åren. Stibor 3M väntas först återgå till noll i slutet av KV Reporäntan planeras att höjas under kvartal tre 2017 när prognosen för KPIF är 2,0 procent. Den implicita kurvan är uppbyggd av: 0-3år: FRA-kontrakt 3-30år: Swapräntor Data är hämtad fån KI Finans där ni själva kan gå in och följa utvecklingen 15

16 Långa räntor - Swapräntor Rekordlåga räntor efter Brexit. 5-årig swap handlas nu under nollstrecket SWAP 3Y SWAP 5Y SWAP 10Y 1,20 0,90 0,60 0,30 0,00-0,30-0,60 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år Räntekurvan har blivit flackare: längre löptider har fallit kraftigt senaste tre månaderna. Sidledes räntor senaste två månaderna. 16

17 Brexit Ökad kreditrisk K1903 mot Caisse 1581 (bostadsobligation), matchar bäst sett till löptid. Översta diagrammet visar yield och det nedersta är visar spread. 17

18 Brexit fort. 1. Fallande börser och räntor 2. Ökat riskpremium och låg aktivitet från SSA-emittenter 3. Snabb återhämtning - Brexit sker inte över en natt. 4. Lägre upplåningskostnader än innan - Fortsatt expansiv penningpolitik över en längre tid. 18

19 Presidentvalet i USA 19

20 En banksektor i kris? Tysklands stat går inte in och räddar DB - Spel bakom gallerian? Italienska banksektorn - ECB - Whatever it takes Kinas finansiella sektor - En hund begraven? 20

21 Vad styr KI:s upplåning? Limiter Regleringar från myndigheter Ägare Bolaget Upplåningsstrategi Kunder Marknaden 21

22 22 Upplåningsstrategi: diversifiering och benchmark-upplåning Upplåning per valuta (22 augusti), mdr SEK (exkl. certifikatupplåning) Diversifiering valutor, investerare, instrument Flexibilitet Benchmark, storlek Likvida kurvor 50 % i svenska kronor Större transaktioner under 2015/2016 (fast ränta) Mars 2016: 3-årig RegS/144A Grön Obligation USD 600 miljoner. Förfall april 2019 Febr 2016: K2002 lanseras, förfall februari Jan 2016: 3-årig RegS/144A benchmark-obligation på 1 mdr USD. Förfall januari 2019 Jan 2016: 3,5-årig GBP 400 miljoner förfall september 2019 Okt årig RegS/144A benchmark-obligation på 1,25 mdr USD. Förfall oktober 2018 Apr 2015 K2109 lanseras, förfall september Godkända valutor AUD, BRL, CAD, CHF, DKK, EUR, GBP, HKD, JPY, KRW, MXN, NOK, NZD, SEK, TWB, ZAR, USD 22

23 UTESTÅENDE OBLIGATIONER (URVAL) Fokus på benchmarkmarknader SVENSKT OBLIGATIONSPROGRAM (FAST RÄNTA) 152,5 mdkr Okt 2016: 8,9 mdr, Aug 2017: 29,0 mdr, Jun 2018: 26,8 mdr, Mar 2019: 25,7 mdr, Feb 2020: 7,0 mdr, Dec 2020: 30,4 mdr, Sep 2021: 16,0 mdr USD BENCHMARKPROGRAM (FAST) 9,5 mdr USD Jun 2016: 2,35 mdr, Dec 2016: 1,25 mdr, Feb 2017: 1,0 mdr, Apr 2017: 1,0 mdr, Okt 2017: 1,75 mdr, Jan 2018: 1,25 mdr, Okt 2018: 1,25 mdr, Jan 2019: 1,0 mdr, Nov 2019: 1,0 mdr RÖRLIG 1,5 mdr USD Aug 2018: 0,5 mdr, dec 2018: 0,5 mdr, maj 2019: 0,5 mdr FAST 0,565 mdr CHF Dec 2016: 250m, Okt 2020: 65m, Mar 2021: 100m, Feb 2022: 150m FAST 0,6 mdr AUD Nov 2018: 125 m, aug 2022: 275 m, feb 2024: 50 m, okt 2025: 150 m Godkända för pantsättning och repor hos Riksbanken, Bank of Canada, Europeiska centralbanken, Federal Reserve, Monetary Authority of Singapore, Reserve Bank of Australia, Reserve Bank of New Zealand och Schweiz centralbank. FAST 0,3 mdr CAD Jan 2020 FAST 0,4 mdr GBP Sep

24 KOMMUNINVEST Upplåningsplan 2016 Långsiktig upplåning: mdr SEK (14-15 mdr USD) Fokus på benchmarkprogram i USD och SEK, Uridashi, gröna obligationer Kortsiktig upplåning: ECP, Svenskt certifikatprogram, kortsiktigt Uridashi Vad påverkar upplåningsvolymen under året? Ändringar av upplåningsprognosen Förtida inlösen av utestående inlåning Ändrade upplåningsbehov påverkar upplåningsprogrammen USD Benchmarkprogram Ingen påverkan (strategiskt program)* Svensk obl.program Ingen påverkan (strategiskt program)* Privata placeringar Fler/färre transaktioner ECP Anpassas m.h.t. förtida inlösen av utestående upplåning alternativt ökning/minskning av kortfristig utlåning. * Emission kan utökas om det finns efterfrågan från investerarna 24

25 Indirekt Diversifierad Riskspridning Lån via Kommuninvest ger en diversifierad riskspridning Kund Kommuninvest Marknader Investerare/ Upplåning Motparter Likviditetsreserv Central banker Derivat Banker Fonder Finansinstitut Företag 25

26 Sammanfattning Vad händer den dagen räntorna stiger? Riskperspektivet - Låna kort till långa projekt Lägre sannolikhet för fortsatt lägre räntor Kostnad att hantera cash - Motsvarar en reporänta på -0,70/-0,80% - Centralbankerna kan inte påverka ett samhälle med enbart cashhantering 26

28 Global agenda, lokala åtgärder Vad kan en ekonomichef göra för att möta klimathotet? 28

29 29

30 30

31 Globala temperaturförändringar senaste åren Källa: Nasa Earth Observatory 31

32 Barriärrev bleks Halvering av areal för kaffeodling Tidigare odlingsbara blir öken Grönlandsis och isområden vid polerna försvinner 32

33 33

34 Grönt 34

35 Godkända Gröna lån per 23 augusti 2016 Förnybar energy kan inkludera Vindkraft Vågkraft Solenergi Vattenkraft Berg-/jordvärme Bioenergi Biogas (inkl från avfall) * Projekt är planerat, pågående eller har avslutats för högst 9 månader sedan. 36

36 The Montreal Pledge 37

37 38

38 Sean Kidney, Climate Bonds Initiative 39

39 Kommuninvests miljökommitté 40

40 Lunch 41

42 Finansiering och skuldförvaltning 43

43 Från tyckande till vetande

44 Tillväxt 502 Mdkr +10% +6% 548 Mdkr 581 Mdkr 411 Mdkr 335 mdkr

45 En tudelad marknad

46 Upplåning per kommun 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kommuninvest Bankerna Marknadsprogram 47

47 KI Finans Lansering Marknadsföring Analys 150 licenser mdkr licenser licenser Lån Derivat

48 Kortare kapitalbindning Minusränta introduceras i september 2015 Utlåningen av ettårspengar ökade kraftigt Rabatt på utlåning med längre löptid

49 Ränte- och kapitalbindning 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,

50 Varför räntebindning>kapitalbindning 50 mkr i 5 år Kund 1,5 % eller 3 M Stibor + 0,5% KI 50 mkr ett år i taget Kund 3M Stibor + 0,1% första året, sedan okänd marginal 3 M Stibor 1 % KI Bank Kostnad under första året: 1,1 %. Besparing för kunden år ett: kr Vem står för notan? 51

51 Utifrån storlek 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 52

52 Utifrån räntenivåer 6,0 2,9; 4,9; 1,2% 5,0 4,0 3,0 Kapitalbindning: 2,52 år Räntebindning: 1,92 år Ränta: 1,24 % 2,4; 3,0; 1,7% Kapitalbindning: 1,83 år Räntebindning: 3,53 år Ränta: 2,10 % 2,0 5,6; 2,2; 3,1% 1,0 2,8; 1,7; 2,6% 0,1; 0,8; -0,2% 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 53

53 Nyckeltal per motpart 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Kommuner Bostadsbolag Energibolag Fastighetsbolag Ränta ex derivat Ränta inkl derivat 54

54 Räntefördelning 0, , , , , , , , , , , , , , ,

55 Förlagslånet ersätts av nytt, större Senast måste nuvarande förlagslån bytas ut, då det inte uppfyller regelkrav för primärkapital och ej får medräknas i bruttosoliditeten. Nuvarande förlagslån behöver sägas upp och återbetalas. Nytt förlagslån som möter kraven behöver emitteras. För att nå bruttosoliditetsmål om 1,5 % behöver lånet bli större, minst 2 mdkr. Frågor Frivilligt - alla medlemmar behöver inte delta eller delta med lika mycket. Utredning pågår f.n. avseende detaljer - mer info under medlemssamråd jan-feb

57 Kommunala borgensavgifter 58

58 Bakgrund och bakomliggande regelverk EU:s statsstödsregler - Ekonomisk fördel - Snedvrider konkurrens Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (2011) - Affärsmässiga relationer - Marknadsmässig avgift (komp. ekonomisk fördel) En modell för kommunal borgensavgift (SKL, SABO och Kommuninvest) 59

59 Huvudprinciper för garantiavgiften Garantier ska normalt ersättas till marknadspris finansmarknaden utgör riktmärke. I annat fall ska marknadspriset för en garanti fastställas för varje lån för sig. Den finansiella kostnaden av det garanterade lånet jämförs med marknadspriset på ett motsvarande lån utan garanti hänsyn tas till garantins och det underliggande lånets samtliga egenskaper, inklusive låntagarens finansiella ställning. Denna analys bör i första hand göras av ett internationellt erkänt värderingsinstitut, eller eventuellt med hjälp av långivarens värdering. Bedömningarna ska utgå från den tidpunkt garantin utställs. 60

60 En modell för beräkning av borgensavgifter Ett gemensamt arbete mellan SKL, SABO och Kommuninvest gällande en modell för hur borgensavgiften kan beräknas. 61

61 Huvudprinciper för garantiavgiften Beräknas utifrån att bolagen begär in priser från banker vid varje lånetillfälle, dels för lån med ställd garanti, dels för ett jämförelselån där garanti inte föreligger. Utifrån dessa priser bestäms borgensavgiften. 62

62 Borgensavgift Län 0,60% Borgensavgift län 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% Rikssnitt 0,10% 0,00% 63

63 Kommungrupper 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% 64

64 Kommungrupper och bolag 0,60% Kommungrupp bolagstyp 0,50% 0,40% 0,30% 0,20% 0,10% 0,00% Övriga bolag Energibolag Bostadsbolag Borgensavgift totalt Samtliga 0,35% Övriga bolag 0,37% Energibolag 0,38% Bostadsbolag 0,33% 65

65 Sammanfattande kommentarer Dokumentera en prissättningsmodell för borgensavgifter. Håll en öppen diskussion om prissättningen med de kommunala bolagen. Bestäm en beslutsprocess för bestämmandet av borgensavgiften. Se till att borgensbesluten har vunnit laga kraft. 66

66 Frågor inför grupparbetet Hur jobbar din kommun med processen att bestämma borgensavgiften? Hur sätts borgensavgiften? Differentiering mellan bolagen? Pantbrev eller Kommunal borgen Hur regleras upplåning mot borgen och pantbrev? Regleras bolagens upplåning tex. i ägardirektiven? Tar bolagen hänsyn till koncernsamordningen? 67

67 Gruppdiskussion och kaffepaus 68

68 Summering av dagen 69