Fysisk tillgänglighet på lekplatser för barn som använder rullstol

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2014 Fysisk tillgänglighet på lekplatser för barn som använder rullstol Accessibility of the physical environment in playgrounds for children who use wheelchairs Författare: Ester Olsson & Sofi Östlund Handledare: Anna Brorson

2 2 Sammanfattning Bakgrund: Lek är ett av de viktigaste aktivitetsområdena för barn, i lek utvecklar de fysiska, kognitiva och sociala förmågor. Barn med funktionsnedsättningar får färre tillfällen att utvecklas genom aktiviteter. Lekplatsen är en fysisk miljö som är designad för barns lek. Denna miljö är sällan anpassad för barn med funktionsnedsättningar vilket gör att de inte har samma möjligheter att vara delaktig i lek som barn utan funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tillgängligheten på lekplatser för barn som använder rullstol samt om det fanns några skillnader i tillgänglighet beroende på om lekplatsen låg i ett bostadsområde eller ett centrumnära område. Metod: Den metod som används i studien var en kvantitativ observationsstudie där tjugo lekplatser i en kommun besöktes, fjorton lekplatser låg i bostadsområden, fem i centrumnära områden och en lekplats fanns inte längre kvar. En checklista utformades med punkter över vad som skulle observeras gällande tillgänglighet på markunderlag och lekutrustning på varje lekplats. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visade att flera av lekplatserna i kommunen inte var tillgängliga för barn som använder rullstol. Det visade också på att det fanns få signifikanta skillnader mellan centrumnära lekplatser och lekplatser i bostadsområden, men att det fanns en viss skillnad till fördel för de centrumnära lekplatserna gällande tillgänglighet. Resultatet kan tyda på att kommunen inte prioriterat eller haft kunskap när det gäller att utforma lekplatser som är tillgängliga för barn som använder rullstol. Sökord: Accessibility, occupational therapy, play

3 3 Abstract Background: Play is one of the most important activities for children. It is in play that children develop physical, cognitive and social abilities. Children with disabilities have fewer opportunities to develop through activities. The playground is a physical environment designed with children s play in mind. This environment is rarely adapted for children with disabilities, which mean that they have fewer opportunities to participate in play. Objective: The aim of this study was to observe the accessibility of playgrounds for children who use wheelchairs as well as to explore if there were any differences depending on whether the playground was located close to the city center or in a residential area. Method: The method used in this study was a quantitative observation where twenty playgrounds, in the same municipality, were included. Fourteen were located in residential areas, five close to the city center and one playground no longer existed. A checklist was designed with focus on accessibility of ground coverage and play equipment. Results and conclusion: The results of this study show that many playgrounds in this municipality are not accessible for children who use wheelchairs. It also indicates that there are few statistically significant differences between playgrounds in residential areas and close to the city center when it comes to accessibility. The results further indicate that the municipality does not prioritize or have the knowledge necessary to design playgrounds for children who use wheelchairs. Keywords: Accessibility, occupational therapy, play

4 4 Innehåll 1. Bakgrund Lekens betydelse för barns utveckling Barn med funktionsnedsättning Den fysiska miljöns påverkan på aktivitet Delaktighet och tillgänglighet Fysisk tillgänglighet på lekplatser Lekplatsens betydelse för barn med funktionsnedsättningar Syfte Metod Design Urval Inklusionskriterier Datainsamling Databearbetning Etiska överväganden Resultat Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag på fortsatta studier Slutsats Tack Referenslista Bilaga Bilaga Bilaga

5 5 1. Bakgrund 1.1 Lekens betydelse för barns utveckling För barn är ett av de huvudsakliga aktivitetsområdena lek (Case-Smith, 1996; Kielhofner, 2012). Det är i lek som barn bland annat utvecklar förmågan att hantera relationer och konflikter, de lär sig sociala normer och utvecklar sina fysiska funktioner. Tillsammans leder detta till att barn utvecklar en identitet och självkänsla (Hwang & Nilsson, 2011). Att utveckla kommunikations- och sociala färdigheter är lika viktiga för barn som motoriska, kognitiva och akademiska färdigheter. Dessa färdigheter är grundläggande för bildandet av vänskapsband och för att interagera med andra barn och vuxna. Genom att i lek imitera vuxna och träna på att dela med sig, vänta på sin tur, prata, leda och följa utvecklar de sin kommunikations- och sociala förmåga. För barn som inte får möjligheten till att utveckla dessa förmågor finns risken att de blir mindre engagerade i aktiviteter och tillbakadragna (Rodger & Ziviani, 2006). Berk (2009) säger att hjärnans förmåga att absorbera kunskap under den tidiga barndomen gör att barn lär sig nya färdigheter snabbt och enkelt. Därför krävs rätt typ av stimulering under denna tid. När barn får möjligheter att utforska miljön runt omkring sig genom att se och röra vid föremål, höra språk och ljud samt att röra på sin kropp stimuleras den tillväxten av hjärnan som kallas för upplevelse- och förväntantillväxten. Evolutionen har gjort att hjärnan hos barn förväntar sig att stöta på dessa utmaningar och på det sättet utvecklas normalt. Upplevelseoch förväntantillväxten i hjärnan sker tidigt och är naturlig då människor i barnets närhet ger möjlighet till åldersanpassade lekmaterial och engagerar dem i dagliga aktiviteter (Berk, 2009). 1.2 Barn med funktionsnedsättning En funktionsnedsättning är enligt Harvard (2006) att ha en begränsad funktion som beror på till exempel en sjukdom eller en skada. Funktionsnedsättning kan innebära nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn, nedsatt hörsel eller svårigheter att tolka olika sinnesintryck. Det är inte funktionsnedsättningen i sig som skapar ett hinder utan funktionsnedsättningen i samband med miljön som ger upphov till svårigheter. Genom hjälpmedel och anpassningar

6 6 kan dessa svårigheter avhjälpas. För personer som använder rullstol kan trappor, kanter och ett ojämnt eller för mjukt underlag skapa ett funktionshinder (Harvard, 2006). Ett problem för barn med olika funktionsnedsättningar är att de får färre tillfällen att utvecklas genom aktiviteter. Ibland är det en rädsla att bli dömd som gör att barnen undviker att delta i en aktivitet som kan leda till utveckling (Kielhofner, 2012). De begränsningar som barn med funktionsnedsättningar kan uppleva beror inte bara på deras funktionsnedsättning, utan även på de hjälpmedel de använder på grund av sin funktionsnedsättning. Ett sådant hjälpmedel kan vara till exempel en rullstol och genom den kan barnet uppleva ett hinder då bland annat lekplatser inte alltid är designade med tillgänglighet för barn med rörelsenedsättningar i åtanke (Skär, 2002). I Sverige finns idag cirka 7000 barn under 16 år med en rörelsenedsättning (Stockholms Läns Landsting, 2013). En rörelsenedsättning kan helt eller delvis begränsa rörelseförmågan vilket kan göra att barnet behöver en rullstol eller ett gånghjälpmedel för att förflytta sig. Det kan bland annat bero på att barnet har cerebral pares, ryggmärgsbråck eller spasticitet (Harvard 2006). Enligt Harvard (2006) är det bra för välmåendet hos barn att få uppleva saker med kroppen, som att med hjälp av armarna gunga, studsa och rulla kroppen eller föremål. Lek har många positiva effekter för barn med funktionsnedsättningar, till exempel att öka styrkan i svaga muskelgrupper, kompensera funktionsbortfall, träna ledernas rörelseomfång, träna kognitionsoch perceptionsförmåga och orienteringsförmåga. För att möjliggöra sådana lekaktiviteter för barn med rörelsenedsättningar är det viktigt att lekredskap är tillgängliga. Till exempel bör det vara möjligt för barn som använder rullstol att kunna komma nära lekutrustningen och att lekplatsen har ett bra underlag att använda rullstol på (Harvard, 2006). 1.3 Den fysiska miljöns påverkan på aktivitet Model of human occupation (Kielhofner, 2012) är den arbetsterapimodell som var först med att identifiera miljön som en viktig del av delaktighet i en aktivitet. Miljö definieras enligt Kielhofner (2012) som en specifik fysisk, social, kulturell, ekonomisk och politisk kontext som påverkar bland annat en persons motivation och aktivitetsutförande. Miljöns inverkan är hur en miljö kan påverka en persons möjlighet till aktivitet, hur den möjliggör och hindrar aktivitet samt vilka krav den ställer.

7 7 Lek sker i en fysisk miljö som kan hindra eller uppmuntra lek. En bra och stimulerande fysisk miljö ska väcka barnets intresse för lek och viljan att upptäcka och utforska miljön (Case- Smith, 1996). Kielhofner (2012) menar att fysisk miljö består av två aspekter, rum och föremål. Rum är den fysiska kontexten som är avgränsad och arrangerad på ett speciellt sätt som påverkar vad en person gör. Aktivitetsutförande sker ofta i en byggd miljö, rum, dessa miljöer speglar samhället där den finns och människor känner igen vad det är meningen att de ska göra och vilka personer som ska göra saker i miljön. I den fysiska miljön finns även föremål. Dessa föremål kan vara antingen naturliga eller tillverkade och människor interagerar med dem och deras utformning påverkar vad personer gör med dem, till exempel kan lekutrustning påverka om ett barn väljer att leka ensamt eller tillsammans med andra barn (Kielhofner, 2012). En byggd miljö, till exempel en lekplats, kan tydligt begränsa ett barn med en funktionsnedsättnings möjligheter till delaktighet i lek (Rodger & Ziviani, 2006). 1.4 Delaktighet och tillgänglighet World Health Organization (2008) definierar i International Classification of Functioning, Disability and Health, delaktighet som en persons engagemang i en livssituation. En viktig aspekt av arbetsterapi är att möjliggöra delaktighet i aktivitet utifrån individens förmåga och intressen (Kielhofner, 2012). Delaktighet uppstår genom ett samspel mellan miljö och individ. En person kan vara delaktig på olika sätt, till exempel kan en person vara delaktig i beslutsfattandet, alltså självbestämmande, utan att sedan vara självständig i aktivitetsutförandet. Det är individens vilja, motivation, mål och roller som är mest betydelsefulla för upplevelsen av delaktighet (Gustavsson, 2004). Tillgänglighet är relationen mellan en persons eller grupps funktionsnivå och den fysiska miljöns krav. När begreppet tillgänglighet används måste tankeprocessen gå i tre steg. Det första är personkomponenten, individen eller gruppens kapacitet. I steg två undersöks miljökomponenten, miljön och de hinder som finns beskrivs utifrån normer och standarder som finns i samhället. Till sist analyseras samspelet mellan personkomponenten och miljökomponenten och tillgänglighetsproblem kan beskrivas (Iwarsson & Stahl, 2003). Hur funktionshinder upplevs påverkas till stor del av tillgängligheten i miljön, därför kan tillgänglighet i den fysiska och sociala miljön vara ett mått på funktionshinder. Omfattningen av en persons funktionshinder kan förebyggas om miljön anpassas eller utformas så att den är fri från hinder och istället möjliggör tillgänglighet (Brandt & Pope, 1997).

8 8 1.5 Fysisk tillgänglighet på lekplatser Ripat och Becker (2012) har identifierat att markbeläggning så som sand, gräs och grus tillhör de material som hindrar tillgänglighet till lekplatsen mest. Tillgänglighetshinder som kan undanröjas på lekplatser är att till exempel byta ut ett mjukt underlag, till exempel sand, till ett underlag som är hårt och slätt. Det är även viktigt att det hinder som trappor utgör kompenseras med en ramp (Harvard, 2006). Även om tillgänglighet till lekplats och lekutrustning finns är de inte alltid användbara. Iwarsson och Stahl (2003) definierar användbarhet som att en person med en funktionsnedsättning ska kunna använda miljön på samma villkor som andra. Användbarhet är en till största del subjektiv term som innefattar ett mått på effektivitet och tillfredsställelse hos individen. Till exempel kanske det finns en ramp upp till en del av en klätterställning, men det finns inget att leka med när de väl kommer upp (Ripat & Becker, 2012). I Sverige omfattas lekplatser av Plan- och bygglagen (SFS, 2010:900) då det är en allmän plats enligt definition i 4, kap. 1. Detta innebär att den ska vara tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet- och orienteringsförmåga (SFS 2010:900, kap. 8, 12). Det är enligt lagen kommunen som ansvarar för underhållet av de allmänna platser som finns i kommunen. I en studie av Prellwitz, Tamm och Lindqvist (2001) framkom det att i Norrlandslänen hade knappt 50 av drygt 2000 lekplatser någon form av anpassningar för barn med funktionsnedsättningar. När kommunerna tillfrågades om varför det var så svarade de att det inte fanns någon efterfrågan på tillgänglighetsanpassade lekplatser, att det saknades kunskap och att utrustning som var anpassad för barn med funktionsnedsättningar var dyrt. Den viktigaste anledningen till att kommunerna inte hade anpassade lekplatser var att de inte hade tänkt på det (Prellwitz, Tamm & Lindqvist, 2001). En tillgänglig lekplats ger alla barn, oavsett förmåga, möjlighet till lek och social interaktion. För att en lekplats ska vara tillgänglig krävs det bland annat tillgängliga gångstråk fram till lekutrustningen, lekutrustning i markplan och tillgänglig upphöjd lekutrustning som till exempel klätterställningar. Lekbord för sand och vattenlek och vertikalt monterade paneler med aktiviteter är bra för barn som använder rullstol eller andra gånghjälpmedel. Utöver vikten att lekplatsen är tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar är det även viktigt att de är tillgängliga för vuxna med funktionsnedsättningar så att de kan komma till alla delar av lekplatsen där barn kan behöva övervakning, stöd eller hjälp (Willard, Spackman, Crepeau, Cohn & Schell, 2009).

9 9 1.6 Lekplatsens betydelse för barn med funktionsnedsättningar Lekplatser är viktiga på flera sätt för barn. Det är den plats de ofta går till utomhus, en plats för lek och en plats att träffa vänner. Lekplatsen är den plats där barn kan få vara ifred från vuxna, bli utmanade att prova nya saker och leka olika sorters lekar med andra barn. Barn med funktionsnedsättningar får inte samma möjlighet till detta som andra barn. Till exempel leker barn med funktionsnedsättningar sällan med andra barn på lekplatsen och de är ofta beroende av en vuxens hjälp för att kunna använda lekplatsen, medan andra barn sällan har en vuxen med sig och om de har det deltar denne inte i leken (Prellwits & Skär, 2007; Ripat & Becker, 2012). Enligt Skär (2002) finns det en skillnad mellan yngre och äldre barn i hur de ser på behovet av hjälp för att kunna utnyttja lekplatser; de yngre har inte reflekterat över de vuxnas närvaro medan de äldre barnen önskade vara självständiga. Barn både med och utan funktionsnedsättningar har identifierat lekplatser som en plats där de kan komma undan från vuxna. Dock finns skillnaden att barn med funktionsnedsättningars erfarenheter av detta är begränsade (Prellwitz & Skär, 2007). I arbetet med barn använder sig arbetsterapeuter ofta av lek vid bedömning av barnets utveckling och förmågor. Lek utnyttjas även vid interventioner där arbetsterapeuten styr leken för att barnet ska få träna sina kognitiva, motoriska och sociala förmågor (Couch, Deitz & Kanny, 1997; Rodger & Ziviani, 1999). För barn är leken central i deras utveckling, att använda rullstol påverkar ett barns möjligheter till lek i vissa fysiska miljöer. Miljöns utformning och vilken påverkan den har på människors aktiviteter är centralt i arbetsterapeutyrket. Det är viktigt att förstå hur aktivitetsutförandet påverkas av de hinder och möjligheter som finns i olika fysiska miljöer, för att förstå detta måste lekplatsens utformning och vilka hinder och möjligheter den ger för barn som använder rullstol att vara delaktiga i lek undersökas. 2. Syfte Syftet med studien var att undersöka tillgängligheten på lekplatser för barn som använder rullstol samt om det fanns några skillnader i tillgänglighet beroende på om lekplatsen låg i ett bostadsområde eller ett centrumnära område.

10 10 3. Metod 3.1 Design Studien som genomfördes var en strukturerad kvantitativ observationsstudie. Denna design valdes för att en kvantitativ observationsstudie använder olika mätinstrument, till exempel frågeformulär, för att samla in data. Datainsamlingsmetoderna har gemensamt att resultaten kan kvantifieras (Kruuse, 1998). Utifrån studiens syfte var det tydligt mätbara faktorer i miljön som skulle observeras och då var en kvantitativ metod passande. Eliasson (2006) menar att en kvantitativ metod ger en bred bild av något och flera olika områden kan tas med i studien. Kvantitativ observationsstudie valdes då fokus i studien låg i att observera det som faktiskt fanns i miljön och observatörerna kunde styra över vilken data som samlades in (Andersen, 1994). 3.2 Urval Studien innefattade 20 lekplatser i en kommun. Utifrån en lista med kommunens lekplatser där det stod vilken lekutrustning som fanns på de 33 lekplatserna i kommunen gjordes ett kvoturval. Med ett kvoturval menas att antalet enheter med vissa egenskaper är förutbestämda (Holme & Solvang, 1997). Av de ursprungliga 33 lekplatserna uppfyllde 21 inklusionskriterierna och av dessa lottades 20 lekplatser fram som ingick i studien. Lekplatserna har lottats, alltså har urvalet skett enligt ett obundet slumpmässigt urval vilket innebar att alla som fanns inom urvalsramen hade lika stor chans att få delta i undersökningen. Denna sorts urval var det som gav högst reliabilitet och validitet för att kunna dra slutsatser om hela populationen (Eliasson, 2006). 3.3 Inklusionskriterier För att få tillräcklig data från varje lekplats krävdes att de inte var för små, därför var inklusionskriterierna att de lekplatser som observerades skulle ha gunga, rutschkana och sandlåda. Denna lekutrustning valdes som inklusionskriterier för att ge en bredd i vilken sorts lek som utrustningen kan användas till.

11 Datainsamling Datainsamlingen skedde genom observation av lekplatser utifrån en egenutformad checklista (se bilaga 1) med tillhörande manual. Observationerna gjordes utifrån tydligt definierade punkter för att alla lekplatser skulle observeras lika. Det är viktigt att det inte lämnas utrymme för observatören att göra egna tolkningar under observationen (Bell, 2006). För att säkerställa att lekplatserna senare skulle kommas ihåg och vissa detaljer skulle kunna dubbelkollas fotograferades lekplatserna. Checklistan och manualen grundades i Mer åt fler på lekplatsen (Harvard, 2006) från vilken undersökningspunkter och mått gällande bland annat grindbredd tagits, den har dock reducerats och kompletterats för att passa med denna studies syfte. Checklistan och manualen har utformats för att garantera att observationerna kommer att genomföras på samma sätt vid alla lekplatser. Det första som observerades på lekplatserna var vilket sorts område som lekplatsen fanns i, om den låg i ett bostadsområde eller ett centrumnära område. Centrumnära innebar att lekplatsen låg nära områdets affärer och restauranger/caféer och att det fanns kollektivtrafik i närmiljön. Bostadsområde innebar att lekplatsen låg i ett område omgivet av bostadshus. Efter att området noterats dokumenterades vilket markunderlag det var fram till lekplatsen från vägen eller gångvägen. Om lekplatsen låg i en park dokumenterades även detta. Fler aspekter som dokumenterades var närhet till parkering, kollektivtrafik och större vägar. Nästa steg var att notera lekplatsens storlek, en lekplats klassades som liten om det endast fanns inklusionskriterierna eller ytan för fri lek var mycket begränsad. Om en lekplats hade ytterligare en till två sorters lekutrustning samt utrymme för fri lek klassades den som medelstor. För att en lekplats skulle klassas som stor krävdes fler än två ytterligare sorters lekutrustning och större ytor för fri lek. Nästa steg som bedömdes var skicket på lekplatsen. Detta bedömdes genom att observera om färg var solblekt eller bortskavd, om lekplatsen blivit vandaliserad eller var trasig. Det gjordes även en bedömning om lekplatsen var i behov av underhåll som kunde påverka tillgängligheten. Sedan bedömdes om lekutrustningen var ny eller gammal. Efter denna bedömning studerades markunderlaget på lekplatsen och om det fanns gångstråk. Det som studerades gällande markunderlaget var vilken sorts material det var, om det var plant eller gropigt och om det behövdes underhåll. Om det fanns gångstråk mättes bredden på dessa. Den mättes på det bredaste och smalaste stället om det var väldigt varierande bredd, annars togs

12 12 endast ett mått. I de fall lekplatsen omgavs av staket mättes bredden på grinden och höjden till handtaget, om gången genom grinden var smalare än grindöppningen mättes även den. Till sist dokumenterades vilken lekutrustning som fanns på lekplatsen samt vilket markunderlag det var till och under de olika lekutrustningarna och om underlaget var jämnt eller ojämnt. Det dokumenterades om det fanns lekpaneler som satt vertikalt på väggar och på vilken höjd de satt, den höjd som mättes var till mitten av panelen. Om det fanns lekbord och picknickbord mättes bordshöjden från marken till undersidan av bordet och djupet mättes vid det djupaste stället. Bredd på ingångar mättes där det var som smalast och eventuella nivåskillnader mättes på det lägsta stället. För tydligare instruktioner om mätningar, se bilaga Databearbetning Databearbetningen har gjorts utifrån deskriptiv statistisk analys som används för att hantera och reducera stora mängder data för att få en mer begriplig lättolkad data utan att låta viktig information gå till spillo (DePoy & Gitlin, 1999). Den insamlade rådata sammanställdes i ett Excel-dokument (Microsoft Office 2010) där den kategoriserades utifrån de olika undersökningsområdena i checklistan. Detta gjordes för att rådata skulle vara mer lättöverskådlig. Data fördes in i SPSS (IBM SPSS, Statistic 22), som är ett statistikprogram. Att använda ett datorprogram för att hantera data från en kvantitativ studie underlättar analysprocessen och därmed arbetet (Eliasson, 2013). I SPSS kodades insamlad data om till siffror. Därefter kontrollerades införd data mot rådata för att säkerställa att korrekt data förts in i SPSS. Detta gjordes för att de uträkningar som görs i programmet och de resultat som framkommer ska vara sanna (Eliasson, 2013). Utifrån syftet med studien delades data in i två olika områden, bostadsområde och centrumnära område. För att jämföra grupperna genomfördes Chi2-test som används när data som ska undersökas kan delas in i två grupper som ska jämföras mot varandra (Ejlertson, 2003). Det som undersöks med ett Chi2-test är om det finns någon signifikant skillnad mellan de olika grupperna, alltså en betydelsefull skillnad (Edling & Hedström, 2003). För att kunna bedöma om resultatet är signifikant och trovärdigt jämförs det utifrån en förutbestämd

13 13 signifikansnivå, p-värde. Om p-värdet fastställs som 0,05 innebär det att resultatet med 95 % säkerhet inte är en slump (DePoy & Gitlin, 1999). Data presenterades sedan i tabeller som skapades i Word och SPSS där även missing data redovisades. 4. Etiska överväganden Denna studie är forskningsetiskt oproblematisk då den inte involverar yrkesverksamma arbetsterapeuter eller patienter (Borell & Eriksson, 2013). De etiska aspekterna som fanns i studien var att kommunen hålls anonym och lekplatserna har tilldelats ett nummer för att inte kunna identifieras. Fotografering av lekplasterna var en del av datainsamlingen och hänsyn till barn och vuxna på lekplatsen visades genom att inte fotografera så att någon kan identifieras. Inga fotografier kommer heller att publiceras och de kommer att raderas efter studiens avslutande. För att visa hänsyn mot de barn och familjer som vistats på lekplatserna har de observationer som varit möjliga gjorts i utkanten av lekplatsen. För att inte störa barnens lek har inga mätningar gjorts när barn lekt med lekutrustningen, de gjordes när barnen lekt klart med utrustningen. 5. Resultat De 20 lekplatser som lottats fram besöktes för att observeras utifrån checklistan. Av de 20 ursprungliga lekplatserna var det en som inte fanns kvar. Det innebar att 19 lekplatser observerades i studien. Av de observerade lekplatserna låg 14 stycken i bostadsområden och fem stycken var centrumnära. En lekplats fanns inte längre kvar, och presenteras som ett bortfall, och skulle ha funnits i ett bostadsområde. Utifrån inklusionskriterierna hade alla lekplatser en eller flera gungor. Dessa var av olika sorter och alla lekplatser utom tre hade minst två sorters gungor. De tre lekplatserna som

14 14 endast hade en sorts gunga låg i bostadsområden. De sorters gungor som fanns var däckgungor, vanliga gungor, småbarnsgungor och fågelbogungor. Av alla lekplatser som observerades var det endast två som hade en fågelbogunga, dessa lekplatser låg i bostadsområden. Detta innebär att barn som sitter i rullstol med en nedsatt bålstabilitet endast kan använda gungorna på två lekplatser, då det i en fågelbogunga går att ligga ner och gunga. Dessa två lekplatser låg i bostadsområden och det fanns inte någon lekplats i centrumnära områden med fågelbogunga. Tabell I: Markunderlag (% (antal)) Sand Grus Gummi* Asfalt Betongplatt a Gräs Missing data Generellt 40 % 30 % 25 % (5) 1 (8) (6) Under gungor 35 % 35 % 25 % (5) 1 (7) (7) Under 35 % 30 % 30 % (6) 1 rutschkana (7) (6) Under 20 % 20 % 5 % (1) 5 % (1) 15 % (3) 25 % 2 picknickbord (4) (4) (5) Under 25 % 30 % 15 % (3) 15 % 3 fjädergungdjur (5) (6) (3) Fram till 20 % 45 % 30 % 1 lekplatsen (4) (9) (6) Fram till sandlådan 30 % (6) 20 % (4) 5 % (1) 40 % (8) 1 *Sviktande gummiunderlag 100 % är 20 lekplatser. 95 % är de 19 lekplatser som undersökts i studien. Markunderlaget har observerats på alla lekplatser. De olika markunderlag som fanns var sand, grus, sviktande gummiunderlag, asfalt, betongplattor och gräs. De mest tillgängliga markunderlagen för barn som använder rullstol är ett hårt och jämnt underlag, till exempel sviktande gummiunderlag. Bland de vanligaste förekommande markunderlagen fanns sand och grus vilka båda är svåra att ta sig fram på med rullstol. Detta innebär att de flesta lekplatser är otillgängliga gällande markunderlag. För fördelning av markunderlag se tabell I. Tabell II-V presenterar om olika aspekter av lekplatsen var tillgängliga eller inte. Med tillgänglig menas att det följer de rekommenderade mått som finns i checklistan (se bilaga 1). Om de inte följer dessa mått klassas de som otillgängliga. Detta gäller endast på de specifika punkterna och generella slutsatser kan inte dras utifrån en enskild punkt.

15 15 Tabell II: Picknickbord Antal Procent Tillgänglig 1 5 % Otillgänglig % Missing data 5 25 % Totalt % Av alla lekplatser hade 15 av 19 picknickbord. Av dessa var endast en tillgänglig för barn som använder rullstol utifrån rekommendationerna gällande sitthöjd och sittdjup. Se tabell II. Tabell III: Nivåskillnad Antal Procent Tillgänglig % Otillgänglig 8 40 % Missing data 1 5 % Totalt % 8 av 19 lekplatser hade någon form av nivåskillnad till lekutrustning som gjorde att de inte var tillgängliga på denna punkt. Detta betyder att även om markunderlaget var tillgängligt kanske det fanns en nivåskillnad som gör att barn som använder rullstol inte tar sig fram till lekutrustningen. Se tabell III. Tabell IV: Kant vid ingång Antal Procent Tillgänglig % Otillgänglig 3 15 % Missing data 1 5 % Totalt % 3 av 19 hade en kant vid ingången till lekplatsen. Detta medför att på tre lekplatser kanske barn som använder rullstol inte har möjlighet att ta sig in på lekplatsen, oavsett hur tillgänglig den är gällande markunderlag och lekutrustning. Se tabell IV. Tabell V: Lekutrymmen och lekstugor Antal Procent Tillgänglig 5 25 % Otillgänglig 8 40 % Missing data 7 35 % Totalt %

16 16 13 av 19 lekplatser hade lekutrymmen eller lekstugor, av dessa var fem tillgängliga enligt rekommenderade mått för ingångsbredd och åtta var otillgängliga. Detta innebär att även om barnen skulle kunna ta sig fram till lekstugan eller lekutrymmet på 8 av 19 lekplatser är ingången till dessa för smal för rullstolen eller att det finns en nivåskillnad till ingången. Se tabell V. På 5 av 19 lekplatser (fyra i bostadsområde, en centrumnära) fanns en inhägnad till gungorna, av dessa fem var det fyra som var tillgängliga enligt de rekommenderade måtten på bredd på ingång. Elva av lekplatserna hade ett lekbord, ingen av dem hade ett lekbord som var tillgängligt utifrån rekommenderade mått. 4 av 5 centrumnära lekplatser hade lekbord och resterande sju lekplatser med lekbord låg i bostadsområden. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan undersökningsgrupperna bostadsområde och centrumnära område gällande: generellt markunderlag, markunderlag under gungor, markunderlag under picknickbord, markunderlag till lekplatsen, markunderlag till sandlådan, nivåskillnader på lekplatserna, tillgänglighet av picknickbord och lekutrymmen/lekstugor. Vid jämförelse med chi2-test av markunderlaget under rutschkana framkom ett p-värde på 0,021. Vid jämförelse av markunderlaget under fjädergungdjur blev p-värdet 0,019. Det gjordes en jämförelse mellan grupperna med chi2-test på observationspunkten kant vid ingången, vid denna jämförelse framkom ett p-värde på 0,002. P-värdena i dessa jämförelser tyder på att det finns en signifikant, betydelsefull, skillnad mellan grupperna på dessa punkter. Dock är det viktigt att ha i åtanke att undersökningsgrupperna är små vilket medför att det kan vara svårt att se signifikanta skillnader mellan dem. Gällande markunderlaget under rutschkana och fjädergungdjur var de centrumnära lekplatserna mer tillgängliga då majoriteten av dem hade sviktande gummiunderlag. Vid jämförelsen av kant vid ingången var de lekplatser som låg i bostadsområden mer tillgängliga då ingen av dessa lekplatser hade någon kant vid ingången medan tre av fem centrumnära lekplatser hade en kant vid ingången. För specifik redovisning av jämförelserna i grupperna, se bilaga 3. Resultatet visade att sexton lekplatser var otillgängliga för barn som använder rullstol, utifrån att det inte alltid gick att ta sig in på lekplatsen eller att använda rullstolen för att ta sig fram på den. Det visade även på att om ingången och markunderlaget på lekplatsen var tillgängligt

17 17 kanske inte lekutrustningen var anpassad för barn som använder rullstol, till exempel kunde ingången in till en lekstuga vara för smal eller så fanns det trappsteg upp till lekstugan. Av alla 19 lekplatser hade endast fem sviktande gummiunderlag, tre av dessa låg i centrumnära områden och två låg i bostadsområden. Två av dessa fem lekplatser hade en kant vid ingången till lekplatsen, dessa två lekplatser var centrumnära. Det innebar att utifrån det generella markunderlaget och kant vid ingången var tre lekplatser tillgängliga, två låg i bostadsområden, 14 % av de totala 14 som låg i bostadsområde, och en, 20 % av totalt fem i centrumnära områden. Utifrån detta fanns ingen större procentuell skillnad i tillgänglighet på lekplatser som låg i centrumnära områden och bostadsområden. 6. Diskussion 6.1 Resultatdiskussion De mått som mallen till checklistan grundades på var de rekommendationer som finns i Mer åt fler på lekplatsen (Harvard, 2006). Det var utifrån dessa rekommenderade mått som resultatet tolkades. Detta innebär att en lekplats, utrustning eller picknickbord kan klassas som att inte vara tillgänglig utifrån de rekommenderade måtten, men i verkligheten kan det vara tillgängligt och användbart för barn som använder rullstol beroende på vilken sorts rullstol de använder. Harvard (2006) påtalar att rekommendationen för den fria höjden under ett bord bör vara 70 cm, men att barn med en mindre rullstol kan klara sig med ett mindre utrymme. Detta gäller även bredd på ingångar och vändytor, en eldriven rullstol behöver mer utrymme än vad en liten manuell rullstol behöver. Tillgänglighet har i den här undersökningen observerats utifrån barn som använder rullstol för att förflytta sig självständigt. Det som inte tagits med är hur tillgängligheten skulle sett ut om barnet har en viss gångförmåga och därför kan förflytta sig utan rullstol. Till exempel kan en rutschkana vara tillgänglig eller användbar om trappan upp har dubbla ledstänger eller om barnet kan få hjälp upp. För barn som använder rullstol kan användbarhet uppnås trots att inte tillgängligheten finns, detta kan göras genom att de tar hjälp av en vuxen som till exempel bär upp barnet till toppen av rutschkanan (Ripat & Becker, 2012). Dock är det viktigt att tänka på vad barnen vill och vad lekplatsen representerar för

18 18 dem. Äldre barn vill ofta kunna vara själva med sina vänner och inte behöva förlita sig på en vuxens hjälp (Prellwitz & Skär, 2007). Resultatet visar att hela lekplatser eller delar av lekplatser och lekutrustning enligt vissa observationspunkter inte var tillgängliga. Endast tre av lekplatserna i studien var tillgängliga med avseende på generellt markunderlag och kanter vid ingången. Det fanns ingen större procentuell skillnad på tillgängligheten mellan centrumnära lekplatser och lekplatser i bostadsområden gällande markunderlag och kanter. Det markunderlag som var mest tillgängligt för barn som använder rullstol var sviktande gummiunderlag av de alternativ som fanns under punkten generellt markunderlag, utifrån att det var det markunderlaget som var hårt och plant vilket gör det lätt att rulla på (Harvard, 2006). Det var totalt fem lekplatser som hade sviktande gummiunderlag som det generella markunderlaget, av dessa hade dock två centrumnära lekplatser en kant vid ingången. Dessa kanter var en och två centimeter höga, vilket inte behöver innebära att barn som använder rullstol inte tar sig in på lekplatsen, men kanten kan utgöra ett hinder. Om enkelt avhjälpta hinder undanröjdes skulle de otillgängliga lekplatserna bli mer tillgängliga utan större åtgärder. Enligt plan- och bygglagen (SFS, 2010:900) skall enkelt avhjälpta hinder som försvårar tillgänglighet undanröjas direkt. Ett enkelt avhjälpt hinder är enligt Boverket (2011) till exempel att avfasa kanter eller ta bort trösklar. En sådan åtgärd ska vara rimlig att utföra i relation till nyttan och kostanden för åtgärden (Klaesson, Nilsson, Malm & Johnni, 2008). Att avfasa de kanter som finns vid ingången till vissa lekplatser kan vara en åtgärd som är rimlig utifrån nyttan och kostnaden, men att byta ut markunderlaget på nästan alla lekplatser i kommunen är troligtvis en för stor kostnad. Majoriteten av de observerade lekplatserna var otillgängliga vilket innebär att barn som använder rullstol inte kan använda dessa eller behöver hjälp för att använda dem. I en studie av Palisano et al. (2003) där de undersökte hur barn med cerebral pares fick hjälp vid förflyttingar i olika miljöer framkom att de var mycket beroende av hjälp utomhus och i samhället i förhållande till hemmet. Detta för att dessa miljöer inte var anpassade utifrån barnens funktionsnedsättningar. Det är inte bara möjligheten att ta sig in och fram på lekplatsen som påverkar tillgängligheten. Något viktigt att ha i åtanke är vad barn som använder rullstol kan göra när de kommit in på lekplatsen. Det är viktigt att titta på vad det finns för lekutrustning och leksaker som de kan använda trots att de sitter i rullstol och även hur dessa är placerade i förhållande till övrig utrustning på lekplatsen. Hjelle & Vik (2011) visar i sin studie att personer som använder rullstol upplever sig inte vara lika delaktiga och jämlika med personer utan

19 19 funktionsnedsättning i samhället på grund av hur miljön är utformad och att den tydliggör deras funktionsnedsättning, vilket gör att de känner sig diskriminerade. De upplever även att de inte har samma frihet som människor utan funktionsnedsättning att välja hur, var och när de vill göra saker, detta för att den fysiska miljön i samhället inte är lika tillgänglig för de som använder rullstol. Något som är viktigt att ha i åtanke är att tillgänglighet är något som kan vara föränderligt. Brorsson, Lundberg, Nygård & Öhman (2011) beskriver hur upplevelsen av tillgänglighet i offentliga miljöer varierade hos deltagarna i studien beroende på om det till exempel var mycket folk i rörelse, störande ljud eller mycket trafik som påverkade när deltagarna valde att utföra aktiviteter i offentliga miljöer. Regn och snö kan försvåra framkomligheten på en annars tillgänglig lekplats, likaså mörker som kan göra det svårt att se hinder i omgivningen. Människor kan vara både en resurs och ett hinder på en lekplats för barn som använder rullstol. Andra barn eller vuxna kan vara till hjälp för att nå eller hjälpa till att komma fram, men ett större antal människor på lekplatsen kan göra det trångt och svårt att komma fram. Att vara delaktig i en aktivitet har både en personlig och en kontextuell mening. Den personliga meningen innefattar vad som motiverar en individ att engagera sig utifrån sina roller, vanor, förmågor och begränsningar medan den kontextuella meningen är hur miljön möjliggör eller begränsar delaktigheten i aktivitet (Kielhofner, 2012). Detta innebär att möjligheten för barn att ta sig fram till lekutrustning kan påverka deras delaktighet på ett negativt sätt om det är svårt att ta sig dit. Hjälp från en annan person kan skapa möjligheter för delaktighet i aktivitet, ett barn som får hjälp av en vuxen för att till exempel kunna ta sig till gungan behöver inte vara mindre delaktig i aktiviteten då motivationen finns i att gunga även om hjälp behövs. Av lekplatserna som observerades låg 14 i bostadsområden och fem i centrumnära områden. Den lekplats som inte längre fanns kvar och inte kunde observeras, presenteras i undersökningen som ett bortfall. Området där lekplatsen skulle ha funnits var ett bostadsområde och skulle därför inte ha påverkat resultatet i samma utsträckning som om den varit centrumnära. Endast fem lekplatser av 19 var centrumnära vilket gör den gruppen känsligare för bortfall. Det är viktigt att tänka på att ju större bortfallet är desto större är risken att de generaliseringar som dras till populationen i ett senare skede blir felaktiga. Det är därför viktigt att inte ignorera bortfallets betydelse för studiens resultat (Ejlertsson, 2003).

20 20 Det fanns en signifikant skillnad vid genomförande av chi2-test på vissa undersökningspunkter mellan lekplatser i centrumnära områden och i bostadsområden. Det är viktigt att ha i åtanke är att det var ett litet antal lekplatser i flera av kategorierna som jämfördes vilket innebär att resultat, både som säger att det finns en signifikant skillnad och resultat som säger att det inte finns en signifikant skillnad, påverkas av detta. Resultatet påverkas även av att storleken på undersökningsgrupperna var ojämn. De centrumnära lekplatserna hade procentuellt fler lekplatser med sviktande gummiunderlag, detta tyder på att kommunen kan ha lagt mer pengar på de centrumnära lekplatserna vid renovering och uppbyggnad. Enligt Kielhofner (2012) består miljön av flera aspekter, däribland sociala, kulturella och ekonomiska aspekter som påverkar människors aktivitetsutförande. Detta kan påverka hur kommunen bestämmer vad de ska lägga pengar på då det i vår kulturella miljö är vanligare att fler personer söker sig till ett centrum för sociala aktiviteter, centrumet i området är en naturlig samlingsplats. I en studie av Prellwitz, Tamm och Lindqvist (2001) framkom att av 41 kommuner i Norrlands län hade 26 stycken inte tagit upp frågan om tillgänglighetsanpassning av lekplatser för barn med rörelsenedsättningar. Resterande 15 kommuner hade lyft frågan men det hade gjorts få eller inga anpassningar på grund av bristande kunskap eller bristande ekonomiska medel att göra det. Detta tyder på att vår kulturella och sociala miljö påverkar personers syn på vad som är naturligt, till exempel att det markunderlag som finns på lekplatser bör vara sand. Det påverkar även hur samhället är uppbyggt då många personer inte reflekterar över vilka hinder som finns på till exempel lekplatser för barn som använder rullstol. 6.2 Metoddiskussion Om undersökningen genomfördes på nytt skulle val av punkter att observera i checklistan granskas mer noggrant för att säkerställa att observationerna som genomfördes skulle vara relevanta och effektiva. Detta då checklistan som konstruerats till denna studie inte var tillräckligt specifik gällande var de olika måtten skulle mätas, om det skulle vara på det största eller det minsta stället, den högsta eller den lägsta nivåskillnaden. Detta kan ha påverkat resultatet då mätningarna inte alltid gjorts av samma person och därför kan ha blivit mätt på olika ställen. Det gör det även svårt för någon att genomföra studien igen för att kontrollera resultaten då de inte vet exakt var mätningarna ska göras. Bedömningen om skick var en mycket subjektiv bedömning. Utifrån att det inte fanns några förutbestämda punkter att

21 21 observera gällande skick och det som observerades krävde att en bedömning gjordes av observatören för att kunna säga något om lekplatsen var ny eller inte. På grund av detta togs inte skick med i databearbetningen eller presenterades som resultat då det inte anses vara ett tillförlitligt resultat. Reliabilitet är enligt Eliasson (2013) möjligheten att genomföra en studie igen under liknande förhållanden och uppnå samma resultat. Något som påverkar studiens reliabilitet är att observationerna gjordes i en och samma kommun, detta för att resultatet skulle bli reliabelt för denna kommun då det skulle gå att genomföra observationerna igen och samma resultat bör fås. Då det är kommunens ansvar att underhålla de lekplatser som inkluderats i studien innebär det att om mer än en kommuns lekplatser funnits med i studien skulle resultatet påverkats. Detta då kommuner har olika ekonomiska förutsättningar och olika budget för hur de underhåller sina lekplatser. Att checklistan som konstruerats inte var tillräckligt tydlig påverkar även det studiens reliabilitet då det är svårt att genomföra mätningarna som gjorts på samma sätt och detta påverkar möjligheten att få samma resultat. Den valda teoretiska modell i denna studie är Model of Human Occupation (Kielhofner, 2012). Den beskriver miljö som att den består av fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska aspekter som påverkar motivation, organisation och utförande av aktiviteter. Det finns alltså flera olika dimensioner som påverkar en människas aktiviteter. En miljö kan ge möjligheter och resurser som kan underlätta aktivitetsutförande, men den kan också ställa krav och begränsningar som hämmar aktivitetsutförande (Kielhofner, 2012). Denna modell har genom studiens gång varit lämplig just då den påtalar att miljö är flera olika aspekter. Detta då lekplatser är en fysisk miljö, men utformningen påverkas av den kulturella, ekonomiska och politiska miljön som råder där lekplatsen finns. Även synen på lekplatsen påverkas av miljöaspekter, hur barn uppfattar och använder lekplatsen och vilken betydelse den har för dem är grundat i den sociala och kulturella miljön. 6.3 Förslag på fortsatta studier Den här studien är ett första steg för att undersöka tillgänglighet på lekplatser för barn som använder rullstol. Det som undersökts är den mätbara fysiska tillgängligheten utifrån användandet av rullstol. Fortsatta studier behöver göras med observationer och intervjuer med barn som använder rullstol för att undersöka deras upplevelser av tillgänglighet, delaktighet och användbarhet på lekplatser. Det skulle även behövas göra fortsatta studier på fysisk tillgänglighet på lekplatser i hela landet då denna studie endast är gjord i en kommun i Stockholms län.

22 22 8. Slutsats Resultatet av denna studie visar att tillgängligheten på lekplatserna i den undersökta kommunen är bristfällig för barn som använder rullstol. En bristande fysisk tillgänglighet kan försvåra för barn med rörelsenedsättningar att delta i lek. Det finns en signifikant skillnad på vissa punkter gällande fysisk tillgänglighet mellan lekplatser som ligger i centrumnära områden och i bostadsområden. Dock är undersökningsgrupperna små vilket gör det svårt att dra slutsatser gällande detta. Procentuellt har fler centrumnära lekplatser sviktande gummiunderlag som markunderlag. Det indikerar att kommunen har prioriterat de centrumnära lekplatserna vid renovering eller uppbyggnad av lekplatserna. Av lekplatser i denna kommun med ett tillgängligt markunderlag är det vid flera en kant vid ingången som kan medföra att barn som använder rullstol får det svårare att ta sig in på lekplatsen. Detta kan tyda på en bristande kunskap hos de som utformat lekplatsen. Det saknas ofta saker för barn som använder rullstol att leka med, det finns inte tillräckligt sitthöjd och sittdjup vid bord eller upphöjda sandlådor. Arbetsterapeuter behövs inom planering av offentliga miljöer då de tänker på tillgänglighet och användbarhet ur ett helhetsperspektiv för att möjliggöra delaktighet i aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. 9. Tack Vi vill tacka vår handledare Anna Brorsson för goda råd och konstruktiv kritik under handledningstillfällena. Vi vill även tacka Camilla Malinowsky för vägledning i utformningen och databearbetningen av vår kvantitativa studie. Ett extra stort och varmt tack till våra vänner och familj för deras stöd och uppmuntran under skrivandeprocessen.

23 23

24 Referenslista Andersen, H. (red.) (1994). Vetenskapsteori och metodlära: introduktion. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Berk, L.E. (2009). Child development. (8. ed.) Boston: Allyn and Bacon/Pearson. Borell, L. & Erikson, A. (2013). Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av examensarbeten, kandidatnivå, 15 hp, inom Arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet. Huddinge: Institutionen Neurobiologi. Sektionen för arbetsterapi. Brandt, E.N. & Pope, A.M. (red.) (1997). Enabling America [Elektronisk resurs] assessing the role of rehabilitation science and engineering. Washington, D.C.: National Academy Press. Brorsson, A., Lundberg, S., Nygård, L. & Öhman, A. (2011). Being a pedestrian with dementia: A qualitative study using photo documentation and focus group interviews. Dementia, 10(4), doi: / Case-Smith, J., Allen, A.S. & Pratt, P.N. (red.) (1996). Occupational therapy for children. (3. ed.) St. Louis: Mosby. Couch, J. K., Deitz, C. J., Kanny, M. E., (1997). The Role of Play in Pediatric Occupational Therapy. The American Journal of OccupationaL Therapy, (52), doi: /ajot DePoy, E. & Gitlin, L.N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, A. (red.) (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur. Harvard, I. (2006). Mer åt fler på lekplatsen [Elektronisk resurs] : bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre lekplats för alla. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Hjelle, M.K. & Vik, K. (2011) The ups and downs of social participation: experiences of wheelchair users in Norway. Disability and Rehabilitation, 33 (25-26). doi: / Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

25 25 Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur. Iwarsson, S. & Stahl, A. (2003). Accessibility, usability and universal design - positioning and definition of concepts describing person-environment relationships. Disability and Rehabilitation, 25 (2), doi: / Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Klaesson, L., Nilsson, C., Malm, S., & Johnni, P. (2008). Stockholm en stad för alla. Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö. Stockholm: Blomquist Annonsbyrå AB. Kruuse, E. (1998). Kvantitativa forskningsmetoder i psykologi. Lund: Studentlitteratur. Palisano, R., Tieman, B., Walter, S., Bartlett, D., Rosenbaum, P., Russel, D. & Hanna, S. (2003). Effect of environmental setting on mobility methods of children with cerebral palsy. Developmental Medicine & Child Neurology, 45, doi: /S Prellwitz, M. & Skär, L. (2007). Usability of Playgrounds for children with different abilities. Occupational Therapy International, 14(3), doi: /oti.230 Prellwitz, M., Tamm, M. & Lindqvist, R. (2001). Are playgrounds in Norrland (Northern Sweden) accessible to children with restricted mobility? Scandinavian Journal of Disability Research, 3 (1), doi: / Ripat, J. & Becker, P. (2012). Playground Usability: What do Playground Users Say?. Occupational Therapy International, 19, doi: /oti.1331 Rodger, S. & Ziviani, J. (1999). Play-based Occupational Therapy. International Journal of Disability,Development and Education, 46(3), doi: / Rodger, S. & Ziviani, J. (red.) (2006). Occupational therapy with children: understanding children's occupations and enabling participation. Oxford: Blackwell. SFS, 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Socialdepartementet. Skär, L. (2002). Disabled children's perceptions of technical aids, assistance and peers in play situations. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(1), doi: /j x Stockholms Läns Landsting. (2013). Fakta om rörelsenedsättning. Hämtad 13 februari, 2014, från Stockholms Läns Landsting, Willard, H.S., Spackman, C.S., Crepeau, E.B., Cohn, E.S. & Schell, B.A.B. (red.) (2009).Willard & Spackman's occupational therapy. (11. ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. World Health Organization (2008). International classification of functioning, disability and health. Geneva: World Health Organization.