3gn SOLLENTUNA KOAAMUN Barn- och

Transkript

1 3gn SOLLENTUNA KOAAMUN Barn- och Thomas Fäldt Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 10 Barn- och ungdomsnämnden Öppna jämförelser Grundskolan Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret föreslår att barn- och ungdomsnämnden beslutar följande: Godkänna redovisning av ärendet och översända det till kommunstyrelsen, enligt tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Kommunstyrelsen gav vid sammanträdet den 2 maj 101 barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att redogöra för nämndens analys av Sveriges kommuner och landstings rapport Öppna jämförelser Grundskolan, samt att redogöra för planerade insatser för att nå samtliga mål i utbildningsstrategin. Kommunstyrelsen gav även barn- och ungdomsnämnden i uppdrag att redogöra för kommunens resultat inom utbildningsstrategins målområde trygghet och nämndens analys av detta. Barn- och ungdomsnämnden redogör för resultat och analys av Öppna jämförelser Grundskolan och konstaterar att utvecklingen för skolorna i kommunen är positiv, men att ytterligare arbete återstår för att uppnå ambitionen i utbildningsstrategin om Sveriges bästa skola. Barn- och ungdomsnämnden redogör för resultat och analys av utvecklingen inom utbildningsstrategins målområde trygghet och konstaterar att resultaten i kundenkäten visar på en utveckling med något förbättrade resultat i årskurs 5 och något försämrade resultat i årskurs 8. Sammanvägt är förändringen marginellt positiv. Resultaten i Olweusenkäten visar en positiv utveckling där framför allt andelen elever som är utsatta för långtidsmobbning minskat och andelen elever som upplever att de vuxna på skolan bryr sig om att stoppa mobbningen har ökat markant. Sollentunas resultat och analys av Öppna jämförelser Grundskolan och planerade insatser för att nå samtliga mål i utbildningsstrategin Sollentuna når allt bättre resultat Sollentuna har förbättrat resultaten i skolan under flera år och detta visar sig också i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rapport Öppna jämförelser Grundskolan. Rapporten bygger på resultat från läsåret 2009/2010. Sollentuna har ökat andelen elever som når målen i samtliga ämnen och det genomsnittliga meritvärdet har ökat. Andelen elever behöriga för Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sidan 2 av 10 gymnasiestudier har också ökat. Den positiva utvecklingen i Sollentuna har skett samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet i Sverige har försämrats. I Sollentuna gör också en förändring i elevsammansättningen att förutsättningarna för att nå goda resultat har försämrats. Den förväntade andelen som nått målen i samtliga ämnen enligt SALSA-modellen minskade från 84 till 82 procent mellan 2010 och 2011 och motsvarande förändring för det förväntade genomsnittliga meritvärdet är en minskning från 224 till 221. Sollentuna har minskat andelen elever som uppnår minst godkänt på de nationella proven. Det kan vara missvisande att jämföra resultaten på de nationella proven över tiden eftersom svårighetsgraden skiljer sig åt mellan åren. Sollentuna har dock fallit i ranking jämfört med övriga kommuner i landet och detta kan inte förklaras av skillnader i provens svårighetsgrad. Den generella resultatutvecklingen för de nationella proven är dock oklar, eftersom det inte framkommer om fler elever än tidigare når ett högre resultat. Resultaten visar att andelen elever som når minst godkänt har minskat, men detta utesluter inte att den stora majoriteten elever som når minst godkänt samtidigt kan ha förbättrat sina resultat. Detta tycks vara fallet när det gäller det beräknade meritvärdet för det nationella provet i matematik, där Sollentuna placerar sig som 20 bästa kommun, att jämföra med en 48:e plats när det gäller andelen som nått minst godkänt på samma nationella prov. Sollentuna har marginellt ökat det genomsnittliga antalet rätt på Dagens nyheters nutidsorientering och klättrat från att vara den 15:e till att vara Sveriges 9:e bästa kommun. Det sammanvägda resultatet visar att Sollentuna klättrat från 46:e plats till att vara den 16 bästa kommunen i landet. Temat för Öppna jämförelser 2011 är matematik och ett meritvärde i ämnet har beräknats utifrån ämnesproven. Sollentuna placerar sig som 20:e bästa kommun utifrån detta. Denna uträkning har inte gjorts tidigare, så det går inte att dra några slutsatser om förändringar över tiden. Det genomsnittliga meritvärdet är det resultatmått där Sollentuna utmärker sig mest och placerar sig på en 8:e plats i landet. Sollentuna behöver öka andelen elever som når målen i samtliga ämnen, andelen elever som når behörighet för gymnasieskolan och övriga resultatmått för att nå en lika framstående placering som för det genomsnittliga meritvärdet. Sollentuna och de jämförbara kommunerna Sollentuna har förbättrat sina resultat under flera år och har kommit att placera sig allt högre i ranking av Sveriges kommuner. Det finns stora skillnader i förutsättningar för elever i olika kommuner och för att uttala sig om hur bra skolorna i en kommun är behöver hänsyn tas till vilka förutsättningar eleverna i kommunen har. Skolverket har utvecklat analysverktyget SALSA där förväntade meritvärden beräknas utifrån de

3 Sidan 3 av 10 förutsättningar som finns i kommunens. Föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och andelen elever som är pojkar är faktorer som har betydelse för betygsresultaten. Dessa bakgrundsfaktorer förklarar omkring 40 procent av variationen i betygsvärden, medan 60 procent av variationen beror av andra faktorer. Med utgångspunkt i kommunernas förutsättningar har kommuner valts utfören jämförelse av resultaten. De kommuner som har mest lika förutsättningar som Sollentuna utifrån förväntat genomsnittligt meritvärde är Nacka, Umeå och Vellinge. Vellinge Nacka Sollentuna Umeå SALSA-värde Det finns andra förutsättningar som kan påverka betygsresultaten som inte beaktas i jämförelsen, men SALSA är en vedertagen och god utgångspunkt för en jämförelse. Tabell 1 Andel som nått målen i samtliga ämnen r C ak(issktt värde»alsa-\ rärde Öppna Proc ;ent Ranl dng Proc :ent Ranking jämförelser Nacka 88,3% 85,6% ,0% 84,0% Sollentuna 81,4% 85,2% ,0% 82,0% Umeå 79,7% 83,8% ,0% 86,0% Vellinge 88,1% 89, ,0% 88,0% Rike: 77,0% 76,6% 77,0% Sollentuna har förbättrat sin andel elever som når målen i samtliga ämnen mellan Öppna jämförelser 2010 och 2011, men för båda åren placerar sig Sollentuna som tredje kommun av jämförelsekommunerna. Nationella har Sollentuna stigit i ranking från plats 80 till plats 39. Förutsättningarna i Sollentuna har också försämrats mellan åren, vilket visar sig i att den förväntade andelen minskat med två procentenheter. Tabell 2 Genomsnittligt meritvärde Faktiskt värde SALSA-värde Öppna Ranking Ranking Jämförelser Nacka 240,8 239, Sollentuna 228,1 234, Umeå 218,2 218, Vellinge 228,8 231, Rike: ,8 210 Sollentuna har förbättrat sitt genomsnittliga meritvärde rätt markant mellan Öppna jämförelser 2010 och 2011 och har stigit i ranking från 9:e till plats 8:e plats. Sollentuna placerar sig som näst bästa kommun av j ämförelsekommunerna.

4 Sidan 4 av 10 Tabell 3 Andel behöriga till gymnasieskolan Faktiskt värde Öppna Procent Ranking Jämförelser Nacka 96,0% 94, Sollentuna 92,0% 93, Umeå 92,6% 93, Vellinge 97,3% 97, Riket 88,8% 88,2 Behörighetskraven för gymnasieskolan från att den nya skollagen träder i kraft från läsåret 2011/12 innebär att detta mått måste förändras i kommande Öppna jämförelser. Öppna jämförelser 2011 avser dock elever som slutade grundskolan efter vårterminen 2010 och som började i gymnasieskolan höstterminen Tabell 4 Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 Matematik Engelska Svenska Öppna Procent Ranking Procent Ranking Procent Ranking jämförelser Nacka 94,1 91, ,5 98, , Sollentuna ,9 97, ,4 95, Umeå 90,7 86, ,7 97, ,8 95, Vellinge ,6 98, ,8 98, Riket 87 82,5 95,8 95,8 96,7 94,9 Sollentuna placerar sig som tredje kommun av jämförelsekommunerna i det nationella provet i matematik, som sämsta kommun i engelska (skillnaden ligger i decimalen) och som sämsta kommun i svenska. I det nationella provet i svenska placerar sig Sollentuna som 118:e kommun i landet och placerar sig inte bland de 25 procent bästa kommunerna. Sollentuna har försämrat sina resultat på de nationella proven i samtliga tre ämnen och har också fallit i jämförelse med övriga kommuner. Det är viktigt att framhålla att dessa resultat syftar på andelen elever som uppnått minst godkänt betyg i ämnesprovet och säger inget om hur betygen fördelar sig mellan godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt eller om de genomsnittliga provresultaten har ökat eller minskat. Sollentuna har förbättrat de genomsnittliga betygsresultaten, men har samtidigt försämrade resultat på de nationella proven och frågan blir då om Sollentuna generellt sett ger högre betyg än eleverna når på de nationella proven i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Jämförelsen visar att Sollentuna i större utsträckning ger högre betyg i matematik, men att detta inte gäller för engelska och svenska där andelen som höjer sitt betyg är lägre än riksgenomsnittet.

5 Sidan 5 av 10 Tabell 5 Andel elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyg, läsåret 2009/10 Matematik Lägre Lika Högre Engelska Lägre Lika Högre Svenska Lägre Lika Högre Sollentuna ,1 84 8,9 2,2 76,9 20,9 Riket 1 72,6 26,4 6,5 84,3 9,2 3, ,9 Källa: Skolverket SIRIS (2010) Öppna jämförelser 2011 bygger på betygsuppgifter från läsåret 2009/10. Mot bakgrund av resultaten från läsåret 2009/10 vidtogs under läsåret 2010/11 åtgärder för att säkerställa en likvärdig betygsättning och en struktur upprättades för sambedömning av de nationella proven mellan de kommunalt drivna skolorna. Tabell 6 Antal rätt av 30 på Dagens Nyheters nutidsorientering för åk 9 Faktiskt värde Öppna Procent Ranking jämförelser Nacka 16,4 16,3 6 5 Sollentuna 15,5 15, Umeå 13,3 13, Vellinge 15,7 14, Riket 13,7 13,4 Sollentuna har marginellt förbättrat genomsnittligt antal rätt på Dagens Nyheters nutidsorientering för åk 9 och placerar sig som andra kommun av jämförelsekommunerna och på en 9:e plats i Sverige. Tabell 7 Sammanvägt resultat Öppna Ranking jämförelser Nacka 6 11 Sollentuna Umeå Vellinge 13 7 Sollentuna har förbättrat det sammanvägda resultatet och placerar sig på en 16 plats i Sverige, jämfört med en 46:e plats i Öppna jämförelser Sollentuna är tredje kommun av jämförelsekommunerna. Tabell 8 Meritvärde matematik, beräknat på ämnesprov Öppna 2011 jämförelser Poäng Ranking Nacka 12,7 8 Sollentuna 11,7 20 Umeå 11,2 51 Vellinge 12,7 7 Riket 10,5 Temat för Öppna jämförelser - Grundskolan 2011 är matematik och därför har måttet meritvärde i matematik beräknats utifrån de nationella proven.

6 Sidan 6 av 10 Sollentuna placerar sig som tredje kommun av jämförelsekommunerna, men på 20:e plats i Sverige. Sollentuna placerar sig på 20.e plats i Sverige när det gäller genomsnittligt meritvärde på ämnesprovet, men på 48:e plats när det gäller andelen som fått minst betyget godkänt. I Sollentuna når de som får minst godkänt på det nationella provet så goda resultat att kommunen placerar sig på 20:e plats, men samtidigt är andelen elever som inte når minst godkänt på samma prov så stor att kommunen placerar sig som 48:e kommun i Sverige. Det är tillräckligt många som når tillräckligt goda resultat på det nationella provet för att väga upp den förhållandevis stora andelen elever i Sollentuna som inte når godkänt. Sollentuna kommuns arbete för att skapa Sveriges bästa skola Barn- och ungdomsnämnden skapar förutsättningar för arbetet att skapa Sveriges bästa skola, men det viktigaste arbetet sker lokalt vid respektive skola. Utvecklingen i grundskolor belägna i Sollentuna följs av barn- och ungdomsnämnden och samtliga skolor omfattas av kommunövergripande utvecklingsinsatser såsom möjlighet att söka medel för matematikutveckling, läs och skrivutveckling och till lokala projekt, men också investeringsbidragföratt förbättra tillgången till IT i skolan. Öppna jämförelser 2011 bygger på resultat från läsåret 2009/10. Resultaten från läsåret 2009/10 är utgångspunktenför kvalitetsredovisning och plan för systematiskt kvalitetsarbete 2010, för de kommunalt drivna skolorna. Den kommunalt drivna skolan vidtog i denna redovisning och planför läsåret 2010/11 ett antal förbättrings- och utvecklingsområden. Dessa syftar ytterst till att nå de mål som barn- och ungdomsnämnden satt för den kommunala skolverksamheten. Ett nytt åtgärdsprogram med en tydligare struktur för uppföljning av insatser riktade till elever i behov av särskilt stöd har arbetats fram. För att öka likvärdigheten i bedömning har en inventering genomförts och en strukturför sambedömning av nationella prov mellan skolorna antagits. För att öka stödet till rektorerna har processerna för skolvalet setts över och åtgärder vidtagitsfören effektivare process. En omorganisation på barn- och utbildningskontoret har genomförts och en ny tjänst har tillsats med uppdrag att ansvara för arbetet med IT i skolan, IKT. För att förbättra organisation, strukturer och undervisning för nyanlända elever har en arbetsgrupp tillsats med uppdrag att se över hela arbetet med nyanlända elever. Målarbetet inom skolbarnomsorgen har stärkts genom att personalen träffas i en seminarieserieföratt fördjupa sig i och utbyta erfarenheter om fritidshemmens uppdrag och för att utveckla samarbetet med skolans personal.

7 Sidan 7 av 10 Den nya skollagen och de reviderade läroplanerna för förskolan och skolan har implementerats och ansvariga ledare och personal har informerats om de nya styrdokumenten. Åtgärder har vidtagits för att öka kunskapsspridningen av de lokala projekten, genom att redovisningen sker i seminarieform där projektansvariga på skolorna utifrån vissa teman delar med sig av kunskaper och erfarenheter till övriga intresserade skolor. För att förbättra resultaten i naturorienterande ämnen, NO, har skolchefen tillsammans med rektorer förtydligat uppdragetför NOnätverket, nätverk för de kommunala skolornas NO-lärare. Skolchefen diskuterar vidare tillsammans med rektorer och medarbetare på barn- och utbildningskontoret eventuella kommungemensamma utbildningsinsatser. Skolchefen försäkrar sig om att nödvändiga åtgärder vidtas i enheter med låg måluppfyllelse i NO. Utöver de mer kortsiktiga förbättringsåtgärderna arbetar de kommunala skolorna med följande utvecklingsområden: Pedagogiskt ledarskap, lärande organisation, metod och kunskapsutveckling och IKT, informations- och kommunikationsteknik. I de kommunalt drivna skolornas plan för systematiskt kvalitetsarbete för läsåret 2011/12 lyftsföljand förbättringsområden: Utarbeta en gemensam struktur för lokala pedagogiska planeringar, LPP Omarbeta ansökningskriterierna för de lokala projekten Utarbeta en planförkommunens skolstruktur Utbilda rektorer och förskolechefer i IST-analys för att stärka måloch resultatuppföljningen Utarbeta en plan för att säkra att skolorna har behöriga och legitimerade lärare Förändra strukturerna för mottagande och arbetet med nyanlända elever för att dessa ska nå bättre resultat Stärka kompetensen och höja utbildningsnivån i förskolan Utbyta och lära av erfarenheter av anmälningar till Skolinspektionen Utarbeta tydligare strukturer för uppföljning av kvalitén i förskolan Utveckla rutiner och strukturer för uppföljning av elevers lärande i svenska och matematik Anpassa elevhälsoarbetet till gällande skollag och styrdokument Fritidsverksamhetens ansvar för elevers utveckling.

8 Sidan 8 av 10 Utöver dessa förbättringsområden fortsätter det långsiktiga arbetet med utvecklingsområdena, pedagogiskt ledarskap, lärande organisation, metodoch ämnesutveckling, samt informations- och kommunikationsteknik. Inom ramen för dessa utvecklingsområden vidtas en rad åtgärder. Sollentunas resultat och utveckling inom utbildningsstrategins målområde trygghet Målområdet trygghet följs främst upp inom ramen för Olweus-programmet och genom kundenkäten som på elevnivå går till samtliga elever i kommunen i årskurs 5 och årskurs 8. Resultat och utveckling för målområdet trygghet i kundenkäten Kundenkäten utgår till elever och föräldrar och är en viktig del i uppföljningen av verksamheterna. Kundundersökningen används både lokalt av skolorna, av föräldrar och barn när de ska välja och jämföra olika skolor och förskolor och av barn- och utbildningsnämnden i uppföljningen av kvaliteten i verksamheterna. Kundenkäten används också som underlag för tillsyn av förskoleverksamheten. Resultaten analyseras och återrapporteras till barn- och ungdomsnämnden. Flera frågor i kundenkäten hänger samman med utbildningsstrategins målområde trygghet och hänger också ihop med skollagen, läroplaner och Sollentunas handlingsplan för trygghet och studiero. Tabell 9 Andelen elever i årskurs 5 i procent som helt eller delvis instämmer i påståendet, åren Elever årskurs 5 Jag känner mig trygg i skolan Det är arbetsro på lektionerna De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa Jaq behandlas väl av andra elever på skolan Känner väl till innehållet i skolans mobbningsplan Har de senaste månaderna blivit mobbad i min skola Själv varit med om att mobba annan elev i skolan Rädd att bli mobbad av andra elever i min skola Andel som instämmer helt eller delvis % Källa: Kundcnkaten Utvecklingen över tiden i kundenkäten visar att andelen elever i årskurs 5 som känner sig trygga i skolan har minskat något och samtidigt har andelen elever som är rädda att bli mobbade av andra elever på skolan också minskat något. Det är svårt att se några tydliga förändringar över tiden, men resultatet för 2011 är något högre än för genomsnittet för frågan, åren

9 Sidan 9 av 10 Tabell 10 Andel elever i årskurs 8 i procent som helt eller delvis instämmer i påståendet, åren Andel som instämmer helt Elever årskurs 8 eller delvis % Jag känner mig trygg i skolan Det är arbetsro på lektionerna De vuxna motverkar aktivt att någon behandlas illa Jag behandlas väl av andra elever på skolan Känner väl till innehållet i skolans mobbningsplan Har de senaste månaderna blivit mobbad i min skola Själv varit med om att mobba annan elev i skolan Rädd att bli mobbad av andra elever i min skola Kalla: Kundenkäten Utvecklingen över tiden i kundenkäten visar att andelen elever i årskurs 8 som känner sig trygg i skolan ligger på samma nivå som tidigare år, att arbetsron på lektionerna har återgått till nivån före nedgången under 2010, att de vuxna som aktivt motverkar att någon behandlas illa också återgått till nivå före nedgången 2010 och att andelen elever som behandlas väl av andra elever på skolan ligger marginellt lägre än tidigare år. Det är svårt att se några tydliga förändringar över tiden, men resultatet för 2011 är något lägre än för genomsnittet för frågan, åren Olweus-programmet I flertalet av Sollentuna kommuns skolor pågår ett strukturerat förebyggande arbete kring kränkningar och mobbning. Detta sker i flertalet skolor inom ramen för Olweus-programmet som är ett förebyggande program och ett strukturerat program om mobbning uppstår. En del i Olweus-programmet består i elevenkäter och analys av dessa. Olweus-enkäterna kan resultat sammanställas får årskurs 3 till årskurs 9 och samtliga skolor som har implementerat programmet genomför elevenkäten en gång per år. Den analys som gjorts av utvecklingen 2005 till 2011 visade att mobbningen minskat från 5,9 procent till 5,5 procent, att attityder från elever att vilja hjälpa någon som är utsatt har ökat från 91,1 procent till 93,1 procent, att attityder från eleverna att själva kunna mobba någon har minskat från 15,8 procent till 13,2 procent. Elevernas uppfattning om hur mycket vuxna på skolan bryr sig om att stoppa mobbning har ökat från 24,2 procent till 60,1 procent, vilket är att betrakta som en markant ökning. Långtidsmobbningen har minskat från 2,2 procent till 1,9 procent. Det är viktigt att framhålla att långtidsmobbningen har minskat, eftersom det är denna som skapar de svåraste problemen för den utsatte. Ytterligare positiva resultat som är viktiga att framhålla är att en markant större andel av eleverna 2011 uppger att de vuxna bryr sig om att stoppa mobbningen i jämfört med Detta visar att förtroendet för de vuxna på skolan har ökat. I Olweus-enkäten framhåller 96,5 procent av eleverna att de trivs i skolan. I denna redovisning finns en skola som gjort Olweus-enkäten, men som inte arbetar enligt Olweus-programmet, något som troligen drar ner resultaten.

10 Sidan 10 av 10 Thomas Fäldt Utredare