När den danske kungen Christan IV 1614 byggde sin fästning där

Transkript

1 K R I S T I A N S T A D S K O M M U N : Så förhindras ett svenskt New Orleans tomas eriksson Det gäller inte bara att skydda sig för nästa år eller tio år. Nu byggs det skyddsvallar mot översvämning i Kristianstad som ska klara händelser med en sannolik återkomsttid på år. Kristianstads kommun har också ett väl utvecklat säkerhetssamarbete med sex grannkommuner där man bland annat delar på en säkerhetssamordnare för informationssäkerhet och skaderapportering. När den danske kungen Christan IV 1614 byggde sin fästning där Helge å har sitt utlopp i Hammarsjön så tänkte han militärstrategiskt alldeles rätt. Där fästningen står är det höglänt och därifrån är det lätt att komma ut i havet. Men kung Christian kunde nog inte i sin vildaste fantasi tänka sig att människor nästan 400 år senare hade byggt en storstad med fästningen som centralpunkt, eftersom marken runt fästningen ligger 2,5 meter under havsnivån. Dessutom har människorna byggt staden längs Helge å, som har en nivåskillnad på nästan två meter mellan låg- och högvatten. Skyddande vall nära att brista Kristianstad skyddas från vattnet av vallar och pumpar. Men Hammarslundsvallen, som skyddar stadens centrum, byggdes för 160 år sedan och har med tiden blivit allt sämre var den nära att brista. Med bilderna från New Orleans augusti 2005 på näthinnan förstår man vad det skulle kunna innebära. Då hade vi kraftiga regn och snabb snösmältning samtidigt som tjälen låg kvar i marken. Det gjorde att vi fick höga vattenflöden i både Helge å och Hammarsjön. För att förhindra att vallen kollapsade fick vi förstärka med ton sprängsten som vi lyckades frakta dit på fyra dygn, berättar säkerhetssamordnaren Peter Zerpe. Efter det vallade vi in kommunens elförsörjning och byggde flera kilometer provisoriska vallar under en räddningsinsats som pågick i 17 veckor. Peter Zerpe, säkerhetssamordnare Fakta om Kristianstads kommun Kommunen hör till Øresundsregionen en av de snabbast expanderande Kristianstad regionerna i norra Europa och är till ytan Skånes största kommun. Arealen är kvadratkilometer och antalet invånare drygt Kommunen har ungefär anställda. Risk-/hotbild Sedan översvämningen 2002 finns det en medvetenhet om riskerna. Under stormen Gudrun lärde vi oss att elförsörjningen i kommunens ytterområden är en känslig fråga. Sedan finns det en del riskfaktorer i och omkring Åhus hamn som vi måste ha fokus på. Framförallt är det transporterna dit och därifrån som är problematiska, säger säkerhetssamordnare Peter Zerpe.

2 För varje vallmeter och varje ny pumpstation minskar kraven på den operativa säkerheten och behov av provisoriska åtgärder När vattnet sjunkit undan togs det ganska snabbt ett beslut om att bygga nya vallar med tillhörande pumpsystem till en kostnad av 250 miljoner kronor. I dag har vi byggt fem kilometer vall, det är halvvägs. Därmed är snart de centrala delarna av staden skyddade av vallar och pumpstationer. Men först 2011 eller 2012 är vi helt klara, berättar Peter Zerpe. Innan dess måste vi balansera våra fasta skyddsanordningar med beredskap för provisoriska system. Men för varje vallmeter och varje ny pumpstation minskar kraven på den operativa säkerheten och behov av provisoriska åtgärder. Det vallsystem som byggs i dag är dimensionerat för att klara en tiotusenårshändelse, alltså en översvämning av den digniteten att den bara återkommer vart tiotusende år. Då har hänsyn tagits till rön inom de senaste årens klimatforskning. Det närmaste vi varit en sådan händelse i vårt grannskap är vid översvämningen i Tjeckien Där kom två 500-årsregn på varandra och 100-årsflöden i vattendragen späddes på av 200-årsflöden. Det beräknas bara ske vart tiotusende år. Kristianstads kommun har med hjälp av datormoduleringar försökt hitta elegantare lösningar än att bara bygga vallar. Vi har arbetat i ett antal dataprogram och provat det mesta, som att bredda, gräva eller muddra i Helge å. Men enligt våra moduleringar hjälper det inte, berättar Peter Zerpe. I arbetet för att skydda sig mot översvämningar driver kommunens tekniska förvaltning och räddningstjänsten ett projekt kallat Vallgruppen där länsstyrelsen, Vägverket, Banverket, elleverantörer och näringsintressen i kommunen är viktiga parter. Sedan har vi också en fantastisk samverkan med Räddningsverket, Statens geologiska institut och SMHI. Varje beslut vi tar förankras hos dessa myndigheter, berättar Peter Zerpe. Med på säkerhetståget har han också invånarna i Kristianstad. Sedan översvämningen 2002 finns det en medvetenhet om riskerna. Vi har dessutom lagt ner stor kraft på att bygga snygga skyddsanläggningar som smälter in i omgivningen, berättar Peter Zerpe. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T

3 Samordnat säkerhetsarbete i sju kommuner Peter Zerpe leder också ett samordnat säkerhetsarbete för sju kommuner i Nordöstra Skåne Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge. Kommunerna har upprättat ett civilrättsligt avtal där de förbinder sig att arbeta samordnat inom frågor som rör säkerhet och krishantering. De betalar gemensamt en heltidstjänst för en samordnare som hanterar skaderapportering och informationssäkerhet. Kristianstads kommun är enligt avtalet ansvarigt för själva samordningsarbetet. Utöver den gemensamt finansierade tjänsten har varje kommun en egen säkerhets- och beredskapssamordnare. Kommunerna har gått samman två och två och delar på heltidsanställda säkerhets- och beredskapssamordnare. Det innebär att vi skapat en operativ bas med sju anställda beredskapssamordnare med bred kompetens som kan stödja varandra och kraftsamla vid allvarliga händelser. Dessutom utbildar vi och tränar varandra, säger Peter Zerpe. De sju kommunerna har valt att samarbeta i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. Arbetet startade 2003 och arbetar efter vad man kallar Målbild Målbilden syftar till att det år 2009 ska finnas ett politiskt förankrat handlingsprogram för en säkrare kommun, säger Peter Zerpe. Samarbetet mellan kommunerna har bland annat bestått i att arbeta fram en gemensam modell för hur en riskanalys ska göras. Vi började med att ta avstamp utifrån vardagssynpunkter kring vad som förväntas av en kommun och hur vi skapar trygghet och säkerhet i kommunen. Vi vägde in både lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser för att skapa en helhetssyn och undvika att vi fastnade i något stuprörstänkande. Analysen behandlade alla viktiga delar i verksamheten som brandskydd, inbrottsskydd, hot och våld, vandalism och skadegörelse liksom fastighetsrelaterade risker som bortfall av vatten och el. Både verksamhetsansvarig som fastighetsansvarig var med i analysarbetet, beslut om åtgärder och vem som var ansvarig för att vidta åtgärder. Detta är en framgångsfaktor i arbetet. Utifrån riskanalysen skrev vi sedan en rapport med rekommenderade åtgärder. Rapporten var totalt oakademisk, skriven på ett sätt så att den enskilde rektorn, läraren eller vaktmästaren lätt förstod vad som avsågs. Riskanalysarbetet har tagit ganska lång tid. Det beror på att analysgruppen arbetat i utbildande syfte. När vårt arbete är gjort lämnar vi över det för egenkontroll. I framtiden är det meningen att de kommunala förvaltningarna varje år ska göra en förenklad riskanalys som vi kan väva samman med brandskyddet och andra kontroller. TIPS I SÄKERHETSARBETET Ta avstamp från vardagssynpunkter kring vad som förväntas av en kommun och hur vi skapar trygghet och säkerhet i kommunen. Vi vägde in både lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser för att skapa en helhetssyn och undvika att vi fastnade i något stuprörstänkande. Dokumentera riskanalysen och återkoppla med förslag till åtgärder. Lägg ned kraft på pedagogik och samrådsförfarande. På så sätt blir säkerhetsarbetet förankrat och efterfrågat i verksamheten. Tipsare: Peter Zerpe K R I S T I A N S T A D K O M M U N

4 Vi har mellan fem och sju miljoner kronor per år för att kunna vidta åtgärder ute i verksamheterna. Uppstår ett akut problem så kan vi hantera det utan att pengar måste tas från verksamheten KOMMENTARi Exemplet belyser vikten av ett engagerat ledarskap, samverkan och långsiktighet. KONTAKTi Kristianstads kommun Telefon: Skadegörelse ett problem Resultatet av riskanalysen har inte bjudit på några större överraskningar. Utom på en punkt. Vi har på tok för mycket skadegörelse och vandalisering. Vi måste gå till botten med det problemet. Det hjälper inte enbart med fysiska åtgärder och övervakning ett samarbete med brottsförebyggande rådet och andra brottsförebyggande aktörer i kommunen är oerhört viktigt, berättar Peter Zerpe. De sju kommunerna är också på väg att skapa ett krishanteringsråd för att i vissa delar kunna arbeta tillsammans med det geografiska områdesansvaret, ett område där kommunerna samverkar med externa parter och näringsintressen. När det gäller områdesansvaret inom Kristianstads kommun finns ett par känsliga punkter som Peter Zerpe och hans medarbetare håller ett extra öga på. Under stormen Gudrun lärde vi oss att elförsörjningen i kommunens ytterområden är en känslig fråga. I dag har vi hygglig reservkraft, i alla fall tillräckligt för att klara äldreomsorgen, berättar han. Sedan finns det en del riskfaktorer i och omkring Åhus hamn som vi måste ha fokus på. Framförallt är det transporterna dit och därifrån som är problematiska, alla fordon måste åka genom centrala Åhus. Särskild riskhanteringsbudget Peter Zerpe berättar om vad han anser vara ett fantastiskt samarbete inom Kristianstads kommun, hur säkerhetsfrågorna ges betydelse i allt från samhällsplanering till vardagligt arbetet. Jag lyder direkt under kommunstyrelsen och det är kommunchefen som är beställare och har därmed fullt mandat för mitt arbete. Jag vill påstå att det var översvämningen 2002 som beredde vägen, det var där vi fick förtroende för varandra. Förtroendet är så stort att kommunen skapat en egen riskhanteringsbudget. Vi har mellan fem och sju miljoner kronor per år för att kunna vidta åtgärder ute i verksamheterna. Uppstår ett akut problem så kan vi hantera det utan att pengar måste tas från verksamheten. Om kommunerna ligger långt framme i riskanalysen så finns det däremot mycket arbete kvar att göra med sårbarhetsanalysen som också ska vägas in i Målbild Där har vi en lång väg att gå. Jag tror att varje kommun måste känna sig fram och ta det bästa från olika metoder. Men det handlar mycket om att arbeta scenariobaserat, säger Peter Zerpe. M E D V I N D I S Ä K E R H E T S A R B E T E T

5 När han sammanfattar arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen hittills så är han riktig nöjd. Vi är förankrade i alla verksamheter och vi är efterfrågade. Vi har också fått ett politiskt öra för vårt arbete och tillförts ytterligare resurser. Det beror till stor del på att vi har varit pedagogiska i vårt arbete. Man kan gärna ha fokus på ett mål, men man måste acceptera att vägen inte är rak. Det handlar om mycket samrådsförfarande och förståelse för att komma fram. Peter Zerpe är också mycket nöjd med själva företeelsen att kommunerna ska göra risk- och sårbarhetsanalyser. Det är på pricken, det är precis sådant vad vi ska syssla med. Det enda problem jag kan se är att vi kan sätta för stort fokus på extraordinära händelser. Jag var med när vi satte fokus på kriget och skapade ett vakuum kring vardagliga händelser. Det får inte bli så att extraordinära händelser ersätter kriget. P Målbilden syftar till att det år 2009 ska finnas ett politiskt förankrat handlingsprogram för en säkrare kommun K R I S T I A N S T A D K O M M U N