SKOGEN I SVERIGE År 4, höstterminen

Transkript

1 SKOGEN I SVERIGE År 4, höstterminen

2 Uppslaget s. 8 9, skogen i Sverige Vad visar kartan? Vad är det för skog på fotot? Varför är skogen viktig för så många? Varför har träd rötter? Har du sett en stubbe någon gång? Har du räknat årsringar? Hur gammalt kan ett träd bli? Arbetsblad 2, arbetsblad 3

3 Tittar du närmare på ett träd upptäcker du liv där. Det kan växa lav på grenarna eller krypa små insekter på stammen. Barrskog finns i norra och mellersta Sverige. Gran och tall är de vanligaste barrträden. Barren har ett skyddande vax som gör att vattnet i trädet inte kommer ut. Barrträden är gröna året om. Lövskog finns i södra Sverige. Björk, asp, al, ek och bok är vanliga lövträd. I lövskogen släpps det in mycket ljus, därför finns det många växter och djur som bor där. Lövträdet tappar sina löv på hösten eftersom trädet behöver all näring för att överleva vintern. Blandskog Finns i mellersta Sverige. Där finns både barrträd och lövträd.

4 Ytliga rötter Pålrot

5 Fakta Enen är ett buskformigt barrträd som växer i hela landet. Den är anpassningsbar och mångformig. Den kan växa där det är mycket mager jord. Barren är stickiga. Bären som växer på enen kan användas som kryddor. Fröna sprids genom att fåglar äter bären. Årsringar visar ett träds tillväxt. Ett träd blir inte bara högre utan även bredare, och därför får trädet ett ringmönster. Ringarna smalnar av ju äldre trädet blir. Det kan man se på en stubbes yttre ringar. Hur gammalt ett träd blir har inget att göra med hur högt trädet är. Det kan vara ett litet, krokigt träd som blir väldigt gammalt. Kvilleken i Vimmerby, Småland, är Sveriges mest kända gamla träd. Man bedömer att den är runt 900 år. Vid Fulufjället, Dalarna, växer en gran som är otroligt gammal. Granen är otroliga 9500 år gammal och är det äldsta trädet i världen.

6 Uppslaget s , nedbrytning i skogen Vad gör örnen med den döda renen? Vad tror du händer med renen? Vilka svampar har du ätit? Arbetsblad 4

7 Allt återanvänds och kommer till nytta om och om och om och om och om igen.. Nedbrytare de som tar hand om döda växter och djur i skogen Svampar, bakterier, småkryp de tar hand om vissna nedfallna löv Djur äter djur om en älg dör kommer korpar och möss och äter, därefter smådjur, svampar och bakterier

8 Svampens delar Samarbete

9 Fakta Svampar tillhör en gruppen eukaryoter, de tillhör inte växter eller djur. En svamp är uppbyggd av mycel. Det är ett nätverk av trådar som finns i jorden, men de är så små att vi inte kan se dem. Svampens fruktkropp är det vi ser ovanför jorden och det är den delen vi kallar svamp. På frukten sitter sporer, som är ungefär som växternas frön. Där sporerna landar kan en ny svamp växa upp. Sporerna är så små att de inte syns. Mossor är små växter som sprider sig med sporer. Mossor har inga rötter, utan vattnet de behöver sugs upp genom de små, tunna bladen. Lavar är kombi-organismer. De består av två olika organismer: en svamp och en alg. Lavar är ofta grå eller gråbruna. De har inte riktiga blad och inte några rötter, och de får vatten och näringssalter från regn.

10 Asätare kallas de djur som äter döda djur, as. Det finns många olika slags asätare. Dödgrävare och asbaggar är skalbaggar som specialiserat sig på att äta och gräva ner döda djur i naturen. Flugor brukar lägga ägg i döda djur om de hittar några. När fluglarverna kläcks hamnar de mitt i sitt skafferi. Pälsängrar har som specialitet att äta päls och fjädrar. Kråkor, skator och korpar är allätare men de kalasar gärna på döda djur. Gladan är en rovfågel som också äter döda djur. Räven som är ett rovdjur kan också äta as om den hittar något. Skogsmössen brukar gnaga på horn och skelettdelar. Eftersom asätare äter upp döda djur fungerar de också som nedbrytare i naturens kretslopp.

11 Uppslaget s , skogens bär Har du plockat bär i skogen någon gång? Vad kan man göra med bär? Har du sett en myrstack någon gång? Hur lever de myror som inte är stackmyror? Har du sett myror med vingar? Arbetsblad 5, arbetsblad 6

12 Blåbär, lingon, hallon, smultron

13 Blåbär trivs bäst i granskogen där marken är lite fuktig. Vi kan äta blåbär, använda när vi bakar, till sylt eller saft. På vintern tappar blåbärsriset sina blad. Lingon trivs bäst i lite ljusare skog, i gläntor, på berghällar och i gles tallskog. Vi använder lingon när vi lagar mat och till sylt. Lingonriset är grönt året om. Hallon är svårt att hitta på bestämda platser i skogen. De vill ha mycket ljus, trivs på kalhyggen och öppna platser. Vi använder hallon i matlagningen, sylt och saft. Smultron växer ofta utmed vägkanten, speciellt utmed en grusväg. Vi äter ofta smultron som de är.

14 Fakta I kulturen förknippas myror med egenskaper som flitiga, arbetsamma och organiserade. Det finns många arter myror. En av de vanligaste är röd skogsmyra, den vi kallar stackmyra. Myror bor i samhällen. Ett samhälle byggs upp av en drottning och arbetsmyror. Drottningen är den som lägger ägg. Resten av myrorna i myrsamhället är arbetsmyror. Det finns tusentals myror, , i en stack. Runt stacken finns myrvägar som leder åt olika håll. En väg markeras ut genom doftspår och myrorna följer alltid vägarna nar de lämnar stacken. For att kommunicera med varandra använder myrorna sig av dofter.

15 Uppslaget s , skogens alla invånare Varför bygger fåglar bon av olika material? Varför vilar kattugglan på dagen när det är ljust? Vad är en näringskedja? Kan ni ge några exempel på näringskedjor? Arbetsblad 7, arbetsblad 8

16 Skogen är en trygg plats för många djur. Träden ger vindskydd, det finns bra ställen att bygga bon, man kan gömma sig för faror och man hittar mat i skogen. Skogens största djur är älgen. Den lever ensam i skogen. Det är när honan får en kalv som de lever tillsammans till kalven är så stor att den klarar sig själv. NÄRINGSKEDJA visar vem som äter vem, den börjar alltid med en växt Larven äter på björkens blad blåmesen äter larven sparvhöken äter blåmesen

17 Fakta Kattugglan är vanlig i skogarna i Sverige. Den är nattaktiv och jagar för det mesta gnagare, men den kan ta olika däggdjurs ungar som harens, eller småfåglar, grodor och insekter. Synen och hörseln är anpassade till att ugglan är nattaktiv. Kattugglor bildar par som håller ihop hela livet. De häckar i hålor i träd och får vanligen två till tre ägg. Ungarna är kvar tre månader efter att de blivit flygfärdiga hos sina föräldrar och blir matade. Kattugglan har fått sitt namn för att den liknar en katt i ansiktet. I folktro har kattugglan ofta förknippats med otur. Man trodde att ugglans läte i natten varnade om kommande dödsfall.

18 Uppslaget s.16-17, rovdjur och bytesdjur Har du sett en hare, en räv eller ett lodjur någon gång? Hur kan man se att haren är ett bytesdjur och räven ett rovdjur? Arbetsblad 9

19 Kan du nämna några rovdjur i Sverige? Däggdjur föder levande ungar och får mjölk av sin mamma när de är nyfödda. Ex. människan, björn, ekorre Rovdjur jagar och äter andra djur. Ex lodjur, räv Bytesdjur de djur som jagas av rovdjuret och blir föda åt dem. Ex. sork, hare När det finns många bytesdjur finns det mycket mat till rovdjuren. Men äter rovdjuren många bytesdjur så minskar de i antal. Finns det få bytesdjur, då minskar rovdjuren eftersom de inte får någon mat. På det sättet fortsätter det hela tiden i naturen.

20 Fakta För att överleva måste rovdjuren klara av att fånga byten. Bytesdjuren måste i sin tur undgå att bli fångade av rovdjur för att överleva. De stora rovdjuren minskar i antal i hela världen, t.ex. lejon, tiger, varg, snöleopard, lodjur, isbjörn och leopard. Det beror på att miljöerna de lever i förändras och minskar, men också att de jagas hårt. Svenska däggdjur : björn, buskmus, bäver, dovhjort, dvärgvessla, ekorre, fjällräv, fjällämmel, fladdermus, fälthare, grådisig sork, gråsäl, grävling, hasselmus, hermelin, husmus, igelkott, iller, järv, knubbsäl, kronhjort, lo, mellansork, mindre skogsmus, mink, mullvad, myskoxe, mård, näbbmus, rådjur, råtta, rödräv, rödsork, skogshare, skogslämmel, småvessla, större skogsmus, tamren, tumlare, utter, varg, vattensork, vikare, vildkanin, vildsvin, åkersork, älg

21 Uppslaget s ,den viktiga skogen Vad menas med avverkning? Vad är ett kalhygge? Har du varit på ett kalhygge? Har du varit i en planterad skog? Har du varit i en urskog? Vilket av fotona på s. 18 i grundboken tror du visar planterad skog? Får man gå i vilken skog man vill? Har du haft nytta av allemansrätten? Arbetsblad 1

22 Den viktiga skogen Nästan all skog som nu finns i Sverige är planterad av människan. Alla träd i den skogen är lika gamla och av samma art. När det är runt 100 år sågas de ner och nya träd planeras. Trädet transporteras till ett sågverk eller till pappersindustrin. Sågverket gör brädor och pappersindustrin gör pappersmassa. Urskog är en skog som inte är planterad av människan. Den finns bara på en liten del i Sverige.

23 Fakta Allemansrätten är unik för vårt land. Den gäller för alla som vistas här. Allemansrätten innebär att alla har rätt att vistas i naturen. Den innebär inte bara rättighet till naturen utan också skyldighet. Vi får fritt ströva i skog och mark. Men vi måste ta hänsyn till naturen och till markägaren och får inte skada något. Det finns fridlysta och skyddade områden där allemansrätten inte gäller, ex naturreservat, nationalparker och djurskyddsområden. Några minnesregler: Motorfordon får bara köras på vägar, aldrig i terräng. Du får passera inhägnade områden men inte förstöra staketet. Du får elda, men bara om det inte är en risk för brand eller annan skada. Lämna eller släng aldrig skräp i naturen. Hundar får följa med, men man får inte låta dem jaga, skrämma eller skada djur. Du får fiska fritt med spö i hav och stora sjöar, men på andra ställen kan det krävas fiskekort eller vara förbjudet. Jakt ingår inte i allemansrätten

24 Förr och nu Från medeltiden och fram till mitten av 1900-talet gjorde man träkol i kolmilor ute i skogarna. En kolmila byggdes upp av virke i olika lager och sedan täcktes allt med torv, sand och jord. Högen tändes på men det blev aldrig en stor öppen brasa, utan en eld som pyrde och brann långsamt. Det gjorde att virket blev förkolnat. När kolmilan brunnit klart grävdes kolet fram.

25 Begrepp allemansrätt barrskog bytesdjur lövskog nationalpark nedbrytning odlad skog rovdjur urskog avverkning blandskog kolmila mycel naturreservat näringskedja pålrot rötter årsring

26 Artlista al asp björk blåbär blåmes bofink bok brunbjörn ek ekorre gran hallon hare kantarell karljohansvamp kattuggla koltrast lingon lodjur lövsångare rådjur räv röd flugsvamp sparvhök stackmyra talgoxe tall