Grundexamen i barn- och familjearbete, barnledare, 2014
|
|
- Anna-Karin Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen i barn- och familjearbete, barnledare, 2014 Föreskrift 56/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014
2
3 2 Innehåll INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE OCH DESS UPPBYGGNAD 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNING AV KUNNANDETVirhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. 2.1 Obligatoriska examensdelarvirhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty Handledning och omvårdnad under barnets uppväxtvirhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty Handledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2.2.Valbara examensdelar Att utveckla uttrycksförmågan Att möta och handleda barn och familjer i behov av stöd Att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö Kristen fostran Tjänsteproduktion Planering av företagsverksamhet Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen Examensdel från en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrksutbildningen) Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Examensdel som erbjuds på lokal nivå (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen) 3. GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion Modersmålet Modersmålet, svenska Modersmålet, samiska Modersmålet, teckenspråket Modersmålet, den studerandes eget modersmål Modersmålet, svenska som andraspråk Modersmålet, finska som andraspråk Modersmålet, svenska för teckenspråkiga Modersmålet, romani
4 Det andra inhemska språket Det andra inhemska språket, svenska Det andra inhemska språket, finska Främmmande språk Främmande språk, A-språk Främmande språk, B-språk 3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap Matematik Fysik och kemi Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem 3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet Samhällsfärdighet Arbetslivsfärdighet 3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 3.4 Socialt och kulturellt kunnande Kännedom om olika kulturer Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Delområden från punkterna FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMEN BILAGA 1 BESKRIVNING AV YRKESOMRÅDET FÖR BARN- OCH FAMILJEARBETE, VÄRDEGRUNDEN OCH MÅLEN FÖR GRUNDEXAMEN
5 4 INLEDNING Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Utbildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad, examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt bedömningen av kunnandet. Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998 (förändring 788/2014). 1 GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE OCH DESS UPPBYGGNAD 1.1. Uppbyggnaden av grundexamen i barn- och familjearbete En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinriktade examensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng) och av fritt valbara examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng. De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar. kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens. Examensbenämningen för grundexamen i barn- och familjearbete är barnledare. Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna som används i kapitel 2, 3, 4 och 5. GRUNDEXAMEN I BARN- OCH FAMILJEARBETE, BARNLEDARE, 180 KP Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbildning, 180 kp Uppbyggnaden av examen i fristående examen 2. Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp 2. Yrkesinriktade examensdelar
6 5 2.1 Obligatoriska examensdelar, 105 kp Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt, 45 kp Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle, 40 kp Handledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, 20 kp 2.2 Valbara examensdelar, 30 kp ska välja sammanlagt 30 kompetenspoäng ur de valbara examensdelarna av vilka minst en examensdel skall väljas från punkterna Att utveckla uttrycksförmågan, 15 kp Att möta och handleda barn och familjer i behov av stöd, 20 kp Att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö, 15 kp Kristen fostran, 15 kp Tjänsteproduktion, 15 kp Planering av företagsverksamhet, 15 kp Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen, 15 kp Examensdel från en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen* Examensdel från yrkeshögskolestudier* Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare, 5 kp Arbeta i ett företag, 15 kp Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp Examensdel som erbjuds på lokal nivå, 5 15 kp Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, 5 15 kp * Denna valbara examensdel är till sin omfattning 15 kp. 2.1 Obligatoriska examensdelar Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle Handledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2.2 Valbara examensdelar Examinanden ska välja två examensdelar ur de valbara examensdelarna. Den ena examensdelen skall väljas från punkterna Att utveckla uttrycksförmågan Att möta och handleda barn och familjer i behov av stöd Att arbeta i en mångkulturell arbetsmiljö Kristen fostran Tjänsteproduktion Planering av företagsverksamhet Examensdel från yrkesinriktad grundexamen Examensdel från en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen 3. Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp 3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp Modersmålet 3.1.2Det andra inhemska språket Främmande språk Obligatoriska Valbara 9 kp 2 kp
7 6 3.2 Kunnande i matematik och 6 kp 3 kp naturvetenskap, 9 kp Matematik kommunikationsteknik samt användningen av den Fysik och kemi Informations- och Kunnande som behövs i samhället och 5 kp 3 kp i arbetslivet, 8 kp Samhällsfärdighet Arbetslivsfärdighet Företagsamhet och företagsverksamhet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp 7 kp Kännedom om olika kulturer Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Delområden från punkterna kp 15 kp Av de valbara delområdena i punkterna kan bildas delområden med en omfattning på mindre än 3 kp, t.ex. delområden på 1 2 kp. Dessa valbara delområden görs upp enligt de mål för kunnandet, föremål för bedömning och bedömningskriterier som fastställts för delområdena på 3 kp. Dessutom kan av delområdena i punkterna skapas nya valbara delområden med en omfattning på mer än 3 kp men högst 4 kp. För dessa delområden är målen för kunnandet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i enlighet med bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift.
8 7 4. Fritt valbara examensdelar, 10 kp 4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet 4.3 Gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet 5. Delar som individuellt utvidgar examen 1.2 Examensspecifika krav på hälsotillstånd i grundexamen i barn- och familjearbete De examensspecifika kraven på hälsotillstånd i grundexamen inom det humanistiska och pedagogiska utbildningsområdet, bestäms i Utbildningsstyrelsens föreskrift Krav på studerandes hälsotillstånd i den grundläggande yrkesutbildningen och i utbildning som förbereder för fristående examen (91/011/2014) 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET 2.1 Obligatoriska examensdelar Handledning och omvårdnad under barnets uppväxt Krav på yrkesskicklighet eller examinanden känner till barnets utvecklingsskeden och kan sköta om barnets grundläggande behov, totala välfärd, grundläggande vård och trygghet med beaktande av barnets individualitet planerar, genomför och utvärderar fostran på barnets villkor för barnet eller barngruppen och har förståelse för att barnet till sin natur är aktivt och nyfiket genomför religions- och värdefostran inom samhällets tjänster för småbarnsfostran
9 8 och/eller kristen fostran inom kyrkans fostringsverksamhet/fostran inom ett samfund som bekänner sig till någon annan religion beaktar i sin verksamhet orienteringen inom småbarnsfostran och det för barnet typiska sättet att fungera; att leka, röra sig, undersöka samt att uppleva det konstnärliga och uttrycka sig konstnärligt stöder och berikar barnets utveckling av språk och tanke med mångsidiga metoder förstår uppväxtmiljöns och människorelationernas betydelse för barnets uppväxt och utveckling handleder barnet och barngruppen på ett mångsidigt sätt med olika uttrycksmedel och handledningsmetoder med beaktande av lekens värde och betydelse för barnets utveckling verkar i interaktion med barnet och stöder dess delaktighet fungerar i interaktionssituationer inom arbetsgemenskapen och arbetar i nära samverkan med föräldrarna i fostran känner till barnledaryrket, dess värdegrund, olika verksamhetsmiljöer och samarbetsparter samt tjänsterna inom småbarnsfostran känner till principerna för den verksamhet som ska ordnas för barn i behov av särskilt stöd och fostran verkar enligt det egna arbetets yrkesmässiga och etiska principer sköter om den egna yrkesmässiga tillväxten och sitt välmående i arbetet sköter om arbetarskyddet. Bedömning av kunnandet FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER eller examinanden Planering och genomförande av fostran samt pedagogisk verksamhet planerar och genomför verksamheten utgående från barnets behov planerar och genomför verksamheten utgående från barnets förutsättningar och beaktar barnets typiska sätt att fungera planerar och genomför målinriktad verksamhet mångsidigt och heltäckande för en barngrupp utgående från barnets förutsättningar använder respons som grund för planering tillämpar i sin verksamhet kunskap om hur barnets totala välfärd främjas och främjar den Barnets grundläggande deltar i omsorgen om barnets välmående och trygghet enligt givna anvisningar och principer sörjer för barnets välmående och trygghet på ett sätt som barnets behov och situationen förutsätter stöder barnets utveckling i grundläggande vårdsituationer
10 9 vård, omsorg om grundläggande behov och trygghet beaktar den individuella skötseln av barnet och ombesörjer barnets grundläggande behov enligt dagsrytmen styr genom att lyssna och diskutera samt med sig själv som exempel att barnets grundläggande vård genomförs ändamålsenligt förutser farliga situationer och sörjer för barnets trygghet planerar tillsammans med andra en trygg miljö för barnet uppmuntrar barnet till självständighet Fostran i etik och moral samt värdefostran upptäcker olika konfliktsituationer, utgör en förebild för barnen när det gäller att skilja på rätt och fel, när man förverkligar rättvisa och jämlikhet handleder barnet att förstå regler, stöder barnet att klara av konflikter samt att skilja på rätt och fel handleder barnet till att självständigt lyssna på och följa regler samt stöder barnet att konstruktivt klara av konfliktsituationer behöver tidvis stöd i nya situationer stöder och handleder barnet att fungera i samarbete med andra barn handleder barnet i frågor om rättvisa, jämlikhet, respekt och frihet handleder barnet att uttrycka, förstå och behärska sina känslor handleder barnet till tolerans Religionsfostran i småbarnsfostran planerar och genomför religionsfostran i småbarnsfostran planerar, genomför och utvärderar sin religionsfostran i småbarnfostran beaktar olika utgångspunkter vid planering och genomförande av fostran och handledning erbjuder barnet möjlighet till stillhet, förundran, frågor och funderingar agerar med förståelse för den livsåskådning barnet och dess familj har Genomförande av kristen fostran som grundar sig på kyrkans lära om dopet/fostran i anslutning till någon annan religion eller livsåskådning/ religiöst obunden fostran (Se sätt att visa yrkesskicklighete n) planerar och genomför kristen fostran/annan religionsfostran eller livsåskådningsfostran planerar, genomför och utvärderar kristen fostran/annan religionsfostran eller livsåskådningsfostran förmedlar traditioner med beaktande av kyrkoåret eller traditioner i anslutning till någon annan religion planerar, genomför och utvärderar kristen fostran/annan religionsfostran och livsåskådningsfostran med barnet som utgångspunkt, upplevelserikt och kreativt samt utvärderar sin egen verksamhet Interaktion och verkar i positiv interaktion med barnet och lyssnar på barnets lyssnar på och iakttar barnet verkar engagerat, naturligt, positivt och respektfullt
11 10 stöd av barnets delaktighet åsikter tillsammans med barnet skapar en trygg atmosfär och verkar i positiv och naturlig interaktion med barnet skapar en tillitsfull atmosfär stöder interaktionen mellan barnen uppmuntrar barnet till delaktighet och egen aktivitet främjar barnets delaktighet och egna aktivitet i miljön för småbarnsfostran handleder barnet att upptäcka sina känslor handleder barnet att uttrycka sig på ett sätt som bygger upp känslorna stöder och utvecklar barnets känslouttryck Utvärdering och utveckling av egen verksamhet utvärderar den egna verksamheten och ändrar den i enlighet med anvisningar samt tar emot respons. begär respons och utvärderar sin egen verksamhet samt ändrar den vid behov. söker aktivt respons och utvecklar sin egen verksamhet utgående från den. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material eller examinanden Behärskande av centrala handledningsmet oder i småbarnsfostran handleder barnet och barngruppen genom att använda de vanligaste metoderna handleder barnet och barngruppen genom att använda olika metoder utgående från barnets förutsättningar handleder barnet och gruppen genom att använda mångsidiga metoder utgående från barnets förutsättningar stöder ett enskilt barns utveckling Leken som stöd för barnets utveckling stöder barnets spontana lek uppmuntrar barnen till att leka och styr utvecklingen av barnets lek skapar en mångsidig lekmiljö som stöder barnets utveckling Rörelsen som stöd för barnet utveckling uppmuntrar barnen att röra sig och väljer olika sätt för fysisk aktivitet ordnar verksamhetsmiljön så, att den uppmuntrar barnet att röra sig väljer motionsformer som passar barnet förklarar motionens och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan och välbefinnandet för barnen
12 11 Den konstnärliga upplevelsen och det konstnärliga uttrycket som stöd för barnets utveckling erbjuder barnet en möjlighet till konstnärliga upplevelser och uttryck bereder barnet mångsidiga möjligheter till konstnärliga upplevelser och uttryck skapar en miljö som mångsidigt stöder barnets konstnärliga upplevelser och uttryck stöder målmedvetet barnets individuella utveckling Utforskningen som stöd för barnets utveckling ger barnet en möjlighet att bekanta sig med sin omvärld uppmuntrar barnet att utforska sin omvärld beaktar i sin verksamhet barnets naturliga sätt att undersöka och förundras över sin omgivning Stöd av språklig utveckling använder barnlitteratur och uppmuntrar barnet att uttrycka sig språkligt använder barnlitteratur mångsidigt, uppmuntrar barnet till språkliga lekar och framställningar konstruerar en mångsidig och rik inlärningsmiljö som stöd för utvecklingen av den språkliga framställningen och medvetenheten fungerar som en språkmodell för barnen Behärskande av centrala redskap och material för småbarnsfostran väljer ändamålsenliga redskap och material som stöd för handledningen använder ändamålsenliga redskap och material som sparar miljön som stöd för handledningen verkar ekonomiskt i sitt arbete och enligt principerna för hållbar utveckling använder redskap och material mångsidigt och kreativt verkar ekonomiskt i sitt arbete och beaktar de resurser som står till förfogande Beaktande av hälsa, säkerhet och funktionsförmåga följer givna anvisningar, förorsakar ingen fara med sin verksamhet och handlar rätt i olycks-, faro- och hotsituationer. följer anvisningar i arbetsgemenskapen och beaktar arbetsgemenskapens övriga medlemmar i sitt arbete. upptäcker och känner igen de faror som hör ihop med arbetet och meddelar om dem. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet eller examinanden Kännedom och användning av lagstiftning och dokument gällande småbarnsfostran (konventionen känner till den centrala lagstiftningen och dokument gällande småbarnsfostran och kan fungera enligt dem, vid behov med handledning vid tillämpningar förstår småbarnsfostrans centrala lagstiftning och dokument och tillämpar dem förstår småbarnsfostrans centrala lagstiftning och dokument och tillämpar dem motiverar sina beslut enligt den givna informationen
13 12 om barns rättigheter, dagvårdslagen, utvecklingsplan för småbarnsfostran, barnskyddslagen, läroplansgrunder na för förskoleundersvis ning, utvecklingsplan för kyrkans barnoch familjearbete) Kännedom om centrala pedagogiska begrepp och det pedagogiska innehållet när det gäller småbarnsfostran klargör de centrala begreppen inom småbarnsfostran, såsom målsättningar, metoder, barnets specifika handlingssätt, den innehållsmässiga orienteringen, inlärningsuppfattningen, barnperspektivet, lärmiljön, förskoleundervisningen och kompanjonskapet i fostran använder i sitt arbete de centrala begreppen inom småbarnsfostran och förstår deras betydelse tillämpar innehållet i småbarnsfostran i sin verksamhet behärskar centrala begrepp och innehållet i småbarnsfostran förenar olika innehåll till målinriktade helheter motiverar sina beslut med införskaffad information Kännedom om centralt innehåll i religionsfostran inom småbarnsfostran och förskoleundervisn ingens livsåskådningsfos tran känner till den religiösa orienteringen inom småbarnsfostran, huvudprinciperna för förskoleundervisningens livsåskådningsfostran och handleder enligt dessa använder det centrala innehållet i religionsfostran inom småbarnsfostran och förskoleundervisningens livsåskådningsfostran tillämpar i sin verksamhet principerna i anslutning till genomförandet av religionsfostran inom småbarnsfostran och förskoleundervisningens livsåskådningsfostran och motiverar sina beslut Kännedom om det centrala innehållet i kristen fostran som baserar sig på kyrkans lära om dopet eller fostran som baserar sig på någon annan religion eller livsåskådning klargör det centrala innehållet samt traditionerna i samband med kyrkoåret och familjehögtider i kristendomen/någon annan religion eller livsåskådning klargör principerna för meddelande av kristen fostran/fostran inom någon annan religion eller livsåskådning känner till det mest centrala innehållet i Bibeln/i någon annan religion eller livsåskådning använder vid meddelande av kristen fostran/fostran inom någon annan religion eller livsåskådning det centrala innehållet i den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning tillämpar kristen fostran/fostran i någon annan religion eller livsåskådning och motiverar sina beslut och principer
14 13 Kännedom om språkinlärningsprocessen stöder barnets språkinlärningsprocess förstår interaktionens betydelse vid inlärning av språk och beaktar den i sin verksamhet känner till språkutvecklingens koppling till barnets totala utveckling och tillämpar detta i sin verksamhet tillsammans med barnet och barngruppen förstår språkets övergripande betydelse verkar på ett sätt som stöder språkmedvetenheten och den kulturella identiteten och motiverar sin verksamhet Kännedom om barnets utvecklingsskede n och individuella utveckling lägger märke till barnets individuella behov och handlar med beaktande av barnets utvecklingsskeden beaktar i sin verksamhet barnens allmänna utvecklingsskeden och barnets individuella utveckling beaktar barnets individuella fysiska, psykiska och sociala utveckling samt stöder barnets utveckling med hjälp av verksamheten Förståelse av barnets uppväxtmiljö och människorelation er kartlägger barnets uppväxtmiljö och förstår dess betydelse för barnets uppväxt och utveckling förstår uppväxtmiljöns och människorelationernas betydelse för barnets uppväxt och utveckling samt beaktar detta i sin verksamhet främjar förverkligandet av en miljö för småbarnsfostran som utgår ifrån barnets behov Bemötande av barn i behov av stöd använder kunskap om de vanligaste störningarna och sjukdomarna samt stödåtgärderna i barnets uppväxt och utveckling som bas för sin verksamhet känner till de vanligaste störningarna och sjukdomarna i barnets uppväxt och utveckling och beaktar i sin verksamhet barnets särskilda behov känner till störningarna i barnets uppväxt och utveckling samt stöder barnets utveckling med hjälp av verksamheten Kännedom om barnledaryrket, dess värdegrund och tjänsterna inom småbarnsfostran verkar med kännedom om barnledararbetets värdegrund, centrala uppgifter och arbetsmiljöer behöver tidvis handledning. känner till barnledararbetets värdegrund, yrket, arbetsmiljön, centrala samarbetspartner och tjänsterna inom småbarnsfostran samt tillämpar kunskapen i sitt arbete. verkar med stor kännedom om barnledararbetets värdegrund, yrket, arbetsmiljön och samarbetspartnerna beaktar i arbetsplaneringen tjänsterna inom småbarnsfostran och samhällets tjänstestruktur. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande eller examinanden Interaktion och samarbete verkar enligt givna anvisningar vid interaktion i studie- och arbetsgemenskapen samt med föräldrarna verkar ansvarsfullt och på ett sätt som situationen kräver i studieoch arbetsgemenskapen samt förstår känslornas betydelse i olika interaktionssituationer verkar konstruktivt och aktivt vid interaktion, handlar ansvarsfullt, har samarbetsförmåga och är jämlik tillsammans med olika människor
15 14 visar sina känslor på ett konstruktivt sätt lägger vid interaktion märke till och beaktar uttrycksfulla känslor möter föräldrarna enligt principerna om kompanjonskap i fostran möter olika föräldrar med respekt och enligt principerna om samverkan i fostran kan arbeta tillsammans med olika människor, behöver tidvis handledning i nya situationer utvärderar och utvecklar sin verksamhet, stöder och hjälper andra i deras arbete och främjar gemenskapen Yrkesetik följer etiska regler, avtal och författningar samt tidtabeller följer yrkesetiken i sitt arbete, agerar så att den egna yrkesmässiga identiteten utvecklas verkar enligt värderingar, målsättningar, etiska regler, avtal och författningar i varierande situationer inom studie- och arbetsgemenskapen iakttar tystnadsplikten och känner till anmälningsskyldigheten enligt barnskyddslagen motiverar sina beslut och förbinder sig till värderingarna inom småbarnsfostran Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga klär sig ändamålsenligt och ser till att arbetsmiljön är snygg och ren klär sig ändamålsenligt och ser till att arbetsmiljön är snygg och ren klär sig ändamålsenligt och ser till att arbetsmiljön är snygg och ren har kunskaper i första hjälpen på nivån Fhj 1 har kunskaper i första hjälpen på nivån Fhj 1 har kunskaper i första hjälpen på nivån Fhj 1 arbetar enligt säkerhetsföreskrifterna inom småbarnsfostran känner till och följer säkerhetsföreskrifterna inom småbarnsfostran och församlingen känner igen faror och hälsorisker som hör samman med arbetsmiljön och olika material samt informerar om upptäckta faror och risker arbetar huvudsakligen ergonomiskt. upprätthåller sin arbets- och funktionsförmåga. arbetar på ett ergonomiskt riktigt sätt. Sätt att påvisa yrkesskickligheten eller examinanden påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att arbeta med handledningsuppgifter eller i vardagliga situationer inom småbarnsfostran t.ex. på daghem, i gruppfamiljedagvård, familjedagvård, lekverksamhet, församlingens dag- och familjeklubbar eller i öppna grupper. Den studerande eller examinanden ombesörjer för barnets grundläggande behov, grundläggande vård och säkerhet. eller examinanden handleder barnet och barngruppen
16 15 och använder olika arbets- och verksamhetsmetoder för småbarnsfostran. eller examinanden påvisar sitt kunnande i minst två verksamhetsmiljöer: inom samhällets småbarnsfostran och i den evangelisk-lutherska församlingen eller i något annat religiöst samfund eller livsåskådningsgrupp. Det andra sättet att visa yrkesskickligheten på för en studerande eller examinand som är religiöst obunden, hör till en annan religion eller har en annan livsåskådning kommer man överens om i den personliga studieplanen eller vid den personliga tillämpningen. I sätten att visa yrkesskickligheten för en religiöst obunden studerande eller examinand tillämpas bedömningskriterierna för etisk och moralisk fostran samt för religionsfostran inom småbarnsfostran. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet Fostran med utgångspunkt i familj och samhälle Krav på yrkesskicklighet eller examinanden verkar enligt principerna för samverkan i fostran tillsammans med föräldrarna som stöd för barnets uppväxt, utveckling och inlärning respekterar föräldrarna som huvudsakliga fostrare och kan arbeta utgående från familjens behov samt stödja glädjen i föräldraskapet känner till värdegrunden för barn- och familjearbetet samt utgångspunkterna för verksamheten och tillämpar dem i olika verksamhetsmiljöer möter föräldrarna och har beredskap att diskutera med familjerna både om frågor som berör kristendomen, andra religioner och livsåskådningar och om frågor i samband med olika värderingar arbetar tillsammans med familjerna och stöder samhörighet beaktar i sin verksamhet olika slag av familjer och familjer i olika livssituationer känner till grundläggande frågor om konsekvenserna av familjevåld och våld i nära relationer kan handla på ett för situationen lämpligt sätt i interaktionssituationer
17 16 känner till samhällets och kyrkans verksamhet och beslutsfattande kan möta ett barn och en familj i behov av stöd kan verka i samarbetsnätverken för familjetjänster kan bedöma möjligheterna för företagsverksamhet inom småbarnsfostran arbetar enligt principerna för ett mångkulturellt fostringsarbete känner till alternativa pedagogiska inriktningar. Bedömning av kunnandet FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 1. Behärskande av arbetsprocessen eller examinanden Planering och genomförande av samarbete med familjen deltar i planering och genomförande av samarbete med familjen planerar och genomför samarbete med familjen enligt principerna för kompanjonskapet i fostran planerar och genomför grundligt samarbete med familjen enligt principerna för kompanjonskapet i fostran använder respons som grund för planeringen Värdefostran möter barn och familjer med en annan kultur och annan värdebakgrund på ett naturligt sätt verkar yrkesmässigt och naturligt vid möte med familjer som har annorlunda värderingar, livsåskådning och syn på fostran beaktar i sin verksamhet annorlunda kulturbakgrund och livsåskådning stöder och uppmuntrar familjen att följa sina egna värderingar Stöd av familjers fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning inom familjearbetet deltar i att uppmuntra och stödja familjerna att genomföra fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning planerar och genomför stöd i anslutning till familjernas fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning möter yrkesmässigt familjernas annorlunda värden, livsåskådning och syn på fostran planerar och genomför upplevelserikt och kreativt stöd för familjerna i anslutning till fostran enligt den kristna tron/någon annan religion eller livsåskådning med beaktande av familjens behov Samverkan med familjerna samt stöd av delaktighet och gemenskap och deltar tillsammans med familjerna i olika verksamheter och stöder gemenskap planerar och förverkligar tillsammans med familjerna olika verksamheter utgående från familjen uppmuntrar familjerna till interaktion och stöd sinsemellan samt att uppleva glädje i utvärderar, utvecklar och stöder familjernas delaktighet och gemenskap stöder föräldrarna till en positiv upplevelse av barnet som livsinnehåll
18 17 föräldraskapet Möte med annorlunda familjer och familjer som befinner sig i avvikande livssituationer samt med familjer i behov av stöd deltar i samarbetet med olika familjer och familjer som befinner sig i olika livssituationer samarbetar med familjen och beaktar dess utvecklingsskede och livssituation möter ett barn och en familj i behov av stöd arbetar utgående från familjens behov och beaktar olikheter mellan familjerna, livssituationen och behov av särskilt stöd vet hur man tar upp frågor som bekymrar Verksamhet i arbetsgemenska pen och i samarbetsnätver ket för familjetjänster deltar i det yrkesövergripande samarbetet deltar i verksamheten inom samarbetsnätverket för familjetjänster arbetar ansvarsfullt och på ett sådant sätt som situationen kräver verkar initiativrikt, planmässigt och ansvarsfullt i samarbetsnätverket Utvärdering och utveckling av egen verksamhet utvärderar sitt eget arbete och ändrar sin verksamhet enligt anvisningar. tar emot respons och utvärderar sitt eget arbete. utvärderar och utvecklar sitt arbete utgående från erhållen respons och utnyttjar även andras yrkesskicklighet och erfarenhet. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material eller examinanden Kännedom om metoderna för familjearbete deltar i familjearbetet och använder de vanligaste metoderna för familjearbete använder för situationen lämpliga metoder för familjearbetet utgående från familjernas behov använder mångsidigt olika metoder för familjearbete Kännedom om redskap som används vid samarbete med familjerna och utnyttjande av data- och kommunikationsteknik. använder vid samarbete med familjerna tillgängliga och nödvändiga vanliga redskap för data- och kommunikationsteknik i återkommande arbetssituationer, behöver tidvis handledning använder ändamålsenligt i sitt yrke nödvändiga redskap samt redskap för data- och kommunikationsteknik känner till möjligheter och utmaningar i samband med användning av redskapen utnyttjar mångsidigt i sitt yrke nödvändiga redskap för data- och kommunikationsteknik Kommunikation känner igen och iakttar den tillämpar i sin verksamhet tillämpar sitt kunnande om
19 18 och mediekunskap föränderliga mediemiljön samt barns mediekultur, klargör principerna för mediefostran. kunskap om olika sätt att kommunicera och olika medieprodukter mediefostran i samarbetet med barnen och vårdnadshavarna och använder mångsidigt mediekanaler. är medveten om möjligheterna och riskerna i anslutning till media. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet eller examinanden Kännedom om lagar och dokument som hör samman med familjearbetet känner till central lagstiftning och centrala dokument i samband med familjearbete så, att de handleder honom/henne i verksamheten förstår dokument och lagstiftning i samband med familjearbete och tillämpar dem på olika sätt i sin verksamhet förstår dokument och lagstiftning i samband med familjearbete och tillämpar dem i sin verksamhet i varierande situationer motiverar sina beslut med införskaffad information Kännedom om värdegrunden och verksamhetens utgångspunkter känner till olika verksamhetsmiljöers värdegrund och utgångspunkter samt handlar enligt dem, behöver tidvis handledning handlar med förståelse för betydelsen av värdegrunden inom den egna branschen, verksamhetens utgångspunkter och yrkesetiken i sin arbetsuppgift förstår betydelsen av värdegrunden inom den egna branschen, verksamhetens utgångspunkter och yrkesetiken i sin arbetsuppgift samt tillämpar dessa i sin verksamhet visar i sin verksamhet att han/hon värdesätter barndomen som ett viktigt skede i livet visar i sin verksamhet att han/hon värnar om barndomen uppmärksammar etiska problemsituationer inom småbarnsfostran och deras inverkan Centrala begrepp och centralt innehåll i religioner och kulturer beaktar familjernas seder och bruk i anslutning till kristendomen eller någon annan religion och kultur både i vardag och fest tillämpar kunskapen om familjens seder och bruk i anslutning till kristendomen eller någon annan religion och kultur tillämpar kunskapen om religioner och kulturer samt motiverar sina beslut utgående från den kunskapen Kännedom om familjens utvecklingsskede n, olika behov, föräldraskapets roller och olika verkar med förståelse för familjens utvecklingsskeden och föräldraskapets roller identifierar familjesituationen och verkar i samarbete och under handledning enligt detta tillämpar vid samarbete med familjen kunskapen om familjens utvecklingsskeden, olika behov, föräldraskapets roller och parförhållandets olika skeden tillämpar i varierande arbetssituationer vid samarbete med föräldrarna kunskapen om familjens utvecklingsskeden, olika behov, föräldraskapets roller och parförhållandets olika skeden
20 19 skeden i parförhållandet motiverar sina beslut utgående från den kunskapen Beaktande av problemsituatione r och kriser för barnet och inom familjen känner igen de vanligaste problemsituationerna som barnet och familjen råkar ut för och beaktar dem enligt anvisningar i sin verksamhet känner i huvuddrag till konsekvenserna och följderna för olika parter av familjevåld och våld i nära relationer känner till de vanligaste problemsituationerna eller kriserna som barnet och familjen råkar ut för och verkar på ett sätt som situationen kräver känner till de viktigaste konsekvenserna och följderna för olika parter av familjevåld och våld i nära relationer samt hjälpinstanserna motiverar sina beslut i samband med familjearbetet med kunskap om barns och familjers kriser samt tillämpar kunskapen i varierande situationer vet hur man ska föra situationer med familjevåld och våld i nära relationer på tal och vägleder till hjälp Utnyttjande av hjälp- och stödsystemen för barn och familjer klargör de vanligaste hjälp- och stödsystemen för barn och familjer beaktar i sin verksamhet centrala hjälp- och stödsystem för barn och familjer samt förstår deras betydelse för familjerna tillämpar kunskapen om hjälpoch stödsystemet för barn och familjer samt i varierande situationer Kunskap om funktioner och beslutsfattande i samhället, kommunen och inom kyrkan beaktar med handledning central verksamhet och centralt beslutsfattande i samhället, kommunen och inom kyrkan beaktar verksamhet och beslutsfattande i samhället, kommunen och inom kyrkan samt deras betydelse i det egna arbetet tillämpar mångsidigt kunskapen om verksamhet och beslutsfattande i samhället, kommunen och inom kyrkan i sitt arbete Stöd av familjers hälsofrämjande motion informerar familjerna om lämpligt motionsutbud på orten handleder familjerna att tillsammans tryggt röra på sig regelbundet utgående från sina egna behov råder familjerna att använda motionsutbudet på orten och förklarar motionens hälsofrämjande betydelse för familjerna Kunskap om och utvärdering av företagsverksam het inom småbarnsfostran handlar med kännedom om typiska samarbetspartner inom småbarnsfostran handlar med beaktande av strukturen på företagsverksamhet inom småbarnsfostran och de typiska samarbetspartnerna tillgodogör sig strukturen på företagsverksamhet inom småbarnsfostran, dess utvecklingstrender och typiska samarbetspartner utvärderar under handledning företagsamhet inom yrkesområdet och dess utvecklingsmöjligheter utvärderar styrkan i företagsverksamhet inom småbarnsfostran och utvecklingsmöjligheter utvärderar företagsverksamhet inom småbarnsfostran och utvecklingsmöjligheter tillsammans med experter Arbete i mångkulturellt fostringsarbete verkar med hänsyn till de vanligaste särdragen i mångkulturellt fostringsarbete beaktar i sin verksamhet särdragen i mångkulturellt fostringsarbete stöder mångkulturellt fostringsarbete och motiverar sin verksamhet med kunskap om särdragen Kännedom om känner till de vanligaste känner till centrala alternativa tillämpar kunskapen om
21 20 alternativa pedagogiska inriktningar alternativa pedagogiska inriktningarna. pedagogiska inriktningar. alternativa pedagogiska inriktningar i sin verksamhet. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande eller examinanden Lärande och problemlösning skaffar information och planerar sitt arbete skaffar information enligt anvisningar samlar självmant information behöver handledning och stöd i nya och föränderliga arbetssituationer. klarar självständigt av föränderliga situationer och valsituationer verkar ändamålsenligt i olika situationer och hittar alternativa sätt att handla i sin verksamhet. vet hur man enligt säkerhetsföreskrifterna handlar i krislägen. Sätt att visa yrkesskickligheten eller examinanden visar sin yrkesskicklighet i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att arbeta tillsammans med föräldrarna. eller examinanden arrangerar i samarbete med andra verksamhet som riktar sig till familjerna, såsom fester, utfärder, familjetillställningar eller evenemang för föräldrarna. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet Handledning av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Krav på yrkesskicklighet
22 21 eller examinanden kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever kan meddela etisk fostran och värdefostran i morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt dessutom kristen fostran i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktar utvecklingsskeden och behov hos olika barn i olika åldrar sköter barnets välmående, grundbehov och säkerhet med beaktande av barnets individuella behov och verksamhetsmiljöns speciella drag handleder barnet till delaktighet i samhället och till att ta hänsyn till andra känner till samarbetet med skolan och andra yrkesövergripande nätverk samarbetar med föräldrarna kan ordna verksamhetsmiljön så att den ger möjlighet till en mångsidig verksamhet och till egen ro och stillhet känner till principerna för läger- och utfärdsarrangemang känner till principerna som hör samman med mediefostran genomför miljöfostran känner till verksamheten inom företag i branschen, typiska samarbetspartner och målsättningarna för en kvalitativ och hållbar utveckling. Bedömning av kunnandet FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 1. Behärskande av arbetsprocessen eller examinanden Målmedveten planering och målmedvetet genomförande av morgon- och eftermiddagsverk samhet för skolelever planerar och genomför morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever planerar och genomför morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever med beaktande av dess speciella drag planerar och genomför självständigt, morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever med inlevelse, kreativitet och smidighet Förverkligande av kristen fostran i kyrkans morgon- och eftermiddagsverk samhet (se sätt att visa yrkesskicklighete n) planerar och genomför kristen fostran i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet planerar, genomför och utvärderar kristen fostran i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet genomför kristen fostran i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet med inlevelse, kreativitet och samspel
23 22 Etisk fostran och värdefostran i morgon- och eftermiddagsverk samhet utgör ett exempel för barnen, kan bemöta ett annorlunda barn, behöver stöd i nya situationer handleder barnet att anamma goda vanor, ta hänsyn till andra och skilja mellan rätt och fel handleder barnet att möta olikheter och lösa vardagens etiska situationer handleder barnet att förstå, högakta och tolerera andra människor och deras synsätt genom att använda kreativa och funktionella metoder Ombesörjande av barnets grundbehov och säkerhet sörjer för barnets välmående och säkerhet när det gäller näring/specialdiet, prydlighet och säkerhet i miljön förutser farosituationer sörjer för barnets välmående och säkerhet på det sätt som barnets behov och situationen kräver främjar barnets totala välfärd beaktar barnets individuella skötsel och sörjer för barnets säkerhet behärskar i praktiken den kunskap som hygienpasset kräver handleder både språkligt och genom den egna förebilden så att barnets grundbehov tillgodoses kartlägger verksamhetens säkerhetsrisker Utvärdering och utveckling av egen verksamhet utvärderar hur det egna arbetet lyckas och ändrar det enligt anvisningar samt tar emot respons. utvärderar hur det egna arbetet lyckas utgående från respons och kan utnyttja respons som grund för planeringen. utvärderar, motiverar och utvecklar sitt arbete självständigt utvärderar hur det egna arbetet lyckas under verksamhetens gång och ändrar verksamheten vid behov. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material eller examinanden Användning av handledningsmet oder för skolelevers morgon- och eftermiddagsverk samhet använder de vanligaste handledningsmetoderna använder handledningsmetoder på ett för situationen lämpligt sätt utgående från barnets behov använder kreativt och mångsidigt olika handledningsmetoder i varierande arbetssituationer Anordnande av utfärder och/eller deltar i ordnandet av utfärder och/eller lägerverksamhet ordnar utfärder och/eller lägerverksamhet utgående från deltagarnas behov ordnar mångsidiga och/eller upplevelserika utfärder och läger
24 23 läger beaktar enligt anvisningar säkerhetslagstiftningen i anslutning till lägerverksamhet beaktar säkerhetslagstiftningen i anslutning till lägerverksamhet beaktar säkerhetslagstiftningen i anslutning till lägerverksamhet Främjande av barnets välmående och hälsa med hjälp av lek och motion deltar i handledningen av motion för barn beaktar lekens, uttryckets och den kreativa verksamhetens betydelse för barnet planerar och handleder motion för barn, där leken, uttrycket, och den kreativa verksamheten har beaktats handleder barnet att hitta glädjen i motionen och ett eget sätt att röra på sig ordnar aktiverande spontan motion och lek i verksamhetsmiljön Kännedom om redskap och material som används i morgon- och eftermiddagsverk samhet för skolelever använder ändamålsenliga redskap och material i sitt arbete använder ändamålsenliga redskap och material som stöd för handledningen ser till att verksamhetsmiljön är ändamålsenlig och säker använder självständigt och kreativt redskap och material som stöd för handledningen utvecklar verksamhetsmiljön ändamålsenligt och kreativt samt utnyttjar dess möjligheter Användning av redskap och material som sparar miljön väljer och använder arbetssätt, redskap och material i enlighet med hållbar utveckling. handleder genom eget exempel barn och unga att verka enligt principerna för hållbar utveckling. handleder barnet att självständigt använda arbets- och verksamhetsmetoder i enlighet med hållbar utveckling utvecklar i arbetsmiljön sådana arbets- och verksamhetsmetoder som stöder hållbar utveckling handleder barnet att förstå betydelsen av hållbar utveckling. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet eller examinanden Kännedom om lagar och dokument som gäller morgonoch eftermiddagsverk samhet för verkar enligt central lagstiftning och centrala dokument gällande morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever behöver tidvis handledning vid tillämpar i sitt arbete central lagstiftning och centrala dokument gällande morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever tillämpar central lagstiftning och centrala dokument gällande morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever i varierande situationer motiverar sina beslut i arbetet
25 24 skolelever tillämpandet med införskaffad information Kännedom om utvecklingsskede n hos barn i skolåldern arbetar med hänsyn till utvecklingsskedet hos ett barn i skolåldern och lägger märke till barnets individuella behov beaktar i sin verksamhet utvecklingsskedet hos ett barn i skolåldern och en skolelev i behov av stöd tillämpar och motiverar i handledningen de beslut som han/hon fattat utgående från kunskap om utvecklingsskedet hos ett barn i skolåldern kan handleda en skolelev i behov av stöd Kännedom om principerna för morgon- och eftermiddagsverk samhet för skolelever klargör principerna för morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever och verkar enligt dem tillämpar i sin verksamhet sin kunskap morgon- och eftermiddagsverksamhetens principer för skolelever, beaktar verksamhetens särdrag i sitt arbete tillämpar i sin verksamhet sin kunskap om morgon- och eftermiddagsverk-samhetens principer för skolelever och motiverar beslut som fattats i anslutning till arbetet utgående från denna kunskap Kännedom om principerna för anordnande av utfärder och lägerverksamhet beaktar i sitt arbete principerna för hur utfärder och/eller lägerverksamhet ordnas samt säkerhetslagstiftningen känner ingående till principerna för anordnande av lägerverksamhet och/eller utfärder samt lagstiftningen och tillämpar den kunskapen i sitt arbete tillämpar i sin verksamhet kreativt principerna för anordnande lägerverksamhet och/eller utfärder i varierande situationer Etisk fostran och värdefostran klargör de etiska principerna för morgon- och eftermiddagsverksamhet beaktar i sin verksamhet de centrala principerna för morgonoch eftermiddagsverksamhet tillämpar kunskap om etiska principer, olika religioner, kulturella bakgrunder, livsåskådningar och levnadssätt i morgon- och eftermiddagsverksamhet känner till olika religioner, kulturella bakgrunder, livsåskådningar och levnadssätt samt verkar med handledning i enlighet med dem tillämpar kunskap om olika religioner, kulturella bakgrunder, livsåskådningar och levnadssätt motiverar sin verksamhet med teoretisk kunskap Miljöfostran klargör målsättningarna för och innehållet i miljöfostran samt verkar därefter tillämpar i sin verksamhet kunskap om innehållet i och målsättningarna för miljöfostran tillämpar i sin verksamhet teoretisk kunskap om miljöfostran och motiverar sina beslut Behärskande av grunderna i och begrepp inom mediefostran. känner till grundbegrepp inom mediefostran, såsom medieläskunnighet, -kultur, - redskap tillämpar i sin verksamhet kunskap om grunderna i mediefostran, olika sätt att kommunicera och medieprodukter tillämpar mediekunnande utgående från införskaffad kunskap och motiverar sina beslut i verksamheten känner till principerna för mediefostran och verkar enligt de känner till de många användningsmöjligheterna när handleder barnet till att mångsidigt utnyttja mediemiljön
26 25 möjligheter och utmaningar som är kopplade till dem det gäller media och kan kritiskt bedöma användandet av medieprodukter och förhålla sig kritiskt till användningen av medieprodukter Företagsverksam het i branschen samt företagsidéer och utvecklande av tjänster klargör under vägledning den typiska företagsverksamheten och samarbetspartnerna när det gäller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever samt utfärds- och lägerverksamhet klargör strukturen för morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever samt för utfärds- och lägerverksamhet och klargör också typiska företag och samarbetspartner skaffar självständigt information om utvecklingsbehovet för företag och tjänster när det gäller morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever, t.ex. utgående från förändringar i verksamhetsmiljön, kunderna, konkurrensen eller specialisering Typiska samarbetspartner inom det egna yrkesområdet, kännedom om målsättningar för kvalitetsutvecklin g och hållbar utveckling följer i sitt arbete reglerna i arbetsgemenskapen och centrala regler som gäller arbetstagarnas rättigheter, förmåner och förpliktelser arbetar enligt överenskomna målsättningar för kvalitet och hållbar utveckling. följer i sitt arbete reglerna i arbetsgemenskapen och centrala regler som gäller arbetstagarnas rättigheter, förmåner och förpliktelser arbetar enligt målsättningarna för kvalitet och hållbar utveckling. tillämpar kunskapsunderlaget för en resultatrik verksamhet i sitt arbete och i sin arbetsgemenskap arbetar enligt målsättningarna för kvalitet och hållbar utveckling. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 4. Nyckelkompetens er för livslångt lärande eller examinanden Interaktion och samarbete följer givna anvisningar i interaktionssituationer vid verksamhet i den egna inlärningseller arbetsmiljön handlar på det sätt som situationen kräver i den egna inlärnings- och arbetsgemenskapen vid olika interaktionssituationer uttrycker klart sin sak och framför konstruktivt olika synpunkter samarbetar med skolan och föräldrarna samarbetar med skolan och föräldrarna samt som medlem i en yrkesövergripande arbetsgrupp sköter de uppgifter han/hon ansvarar för och arbetar tillsammans med olika människor i arbetsgemenskapen och i gruppen utför noggrant de uppgifter som han/hon ansvarar för och samarbetar med olika människor i arbetsgemenskapen och i gruppen arbetar ansvarsfullt, med samarbetsförmåga och jämlikt tillsammans med olika människor och som medlem i arbetsgemenskapen och i gruppen begär hjälp av andra vid behov stöder och hjälper andra i arbetet
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HANTVERK OCH KONSTINDUSTRI, 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HANTVERK OCH KONSTINDUSTRI, 2014 KOMPETENSOMRÅDET FÖR PRODUKTPLANERING OCH -TILLVERKNING, ARTESAN KOMPETENSOMRÅDET FÖR MILJÖPLANERING OCH -BYGGANDE,
GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHET EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL PLANERING AV FÖRETAGSVERKSAMHET EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom data- och datakommunikationsteknik. ICT-montör
splaner Grundexamen inom data- och datakommunikationsteknik ICT-montör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006
som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006 samspel är kärnan i barnpedagogikens kvalitet barnets intresse, nyfikenhet och vilja att samarbeta främjar dess utveckling och inlärning. Barnet utvecklas
Bild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 FÖRESKRIFT 74/011/2014
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 FÖRESKRIFT 74/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Förskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Fritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR FÖRESKRIFT 42/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift
4.1.1 Idrottsinstruktion
1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Lag. RIKSDAGENS SVAR 160/2005 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar. Ärende. Beredning i utskott. Beslut. RSv 160/2005 rd RP 40/2005 rd
RIKSDAGENS SVAR 160/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning och av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Ärende
DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 Föreskrift 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående examen
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
KEMI Årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
KEMI Årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i kemiundervisningen är att stödja eleverna att utveckla sitt naturvetenskapliga tänkande och sin världsbild. Undervisningen i kemi ska hjälpa eleven att förstå
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet
Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare
Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Närvårdare Godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium XX.06.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Mål... 4 1.2 Värdegrund... 5 1.3 Närvårdare
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola
Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola En kulturskola med hög kvalitet En kulturskola med hög kvalitet har ett utbud som ger möjlighet till både bredd och fördjupning. Där finns speciella undervisningsformer
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN
PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN Att leka sig in i skolans värld LUCIA GEOMAG BYGGE MED KAPLASTAVAR Mål för förskoleklass Att skapa en trygg och tillåtande miljö där: barnet känner sig
Ändringar som gäller alla yrkesinriktade grundexamina
Ändringar som gäller alla yrkesinriktade grundexamina Grunderna för läroplanen och för fristående examen ändras för samtliga yrkesinriktade grundexamina i enlighet med de nya nivådefinitionerna i de allmänna
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TAPETSERING OCH INREDNING KOMPETENSOMRÅDET FÖR TAPETSERING TAPETSERARE KOMPETENSOMRÅDET FÖR INREDNING INREDARE FÖRESKRIFT 88/011/2014 OPETUSHALLITUS
DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla
En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
EXAMENSINRIKTAD FORTBILDNING POLIS (YH) (45 sp) UNDERVISNINGSPLAN. Läsåret 2015 2016
1 EXAMENSINRIKTAD FORTBILDNING POLIS (YH) (45 sp) UNDERVISNINGSPLAN Läsåret 2015 2016 Undervisningsplanen behandlades i styrgruppen för undervisningsverksamheten den 5 maj 2015. Polisyrkeshögskolans styrelse
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer
Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan
Bulltofta förskola Lokal Arbetsplan Lokal arbetsplan Vår förskola Bulltofta förskola är en enavdelningsförskola på Kirseberg. Förskolan ligger mitt emot Bulltoftaskolan och har närhet till bland annat
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Arbetsplan för Kometen
Köpings kommun Arbetsplan för Kometen Läsår 2015 2016 Lena Malmberg, Lotta Zilén 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Verksamheten
Syfte med Pysslingens LärandeINDEX
U N D E R L A G f ö r B E D Ö M N I N G a v K V A L I T E T E R I L Ä R A N D E T i P Y S S L I N G E N S F Ö R S K O L O R Syfte med Pysslingens LärandeINDEX Kvalitetssäkra - Utveckla Pysslingen väljer
Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik
Den nya skollagen Nuvarande skollag är på olika sätt föråldrad Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar
Strategi 2013-2017. för Föreningen kulturarvsfostran i Finland
Strategi 2013-2017 för Föreningen kulturarvsfostran i Finland 1. Introduktion Föreningens första strategiska plan omfattar femårsperioden 2013-2017. I utformningen av strategin har både föreningens styrelse
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.
GRUNDEXAMEN INOM LÄKEMEDELSBRANSCHEN 2010
GRUNDEXAMEN INOM LÄKEMEDELSBRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LÄKEMEDELSBRANSCHEN, FARMANOM UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR APOTEKSBRANSCHEN, LÄKEMEDELSTEKNIKER FÖRESKRIFT
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 2016-6-15 Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår 2015 2016. Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09
Köpings kommun Förskolan Solbacken Läsår 2015 2016 Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell 2015 10 09 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010
GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRÖNSEKTORN UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BLOMSTER-
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015
Verksamhetsplan Vommedalens förskola 2014-2015 Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
SLÖJD ÅRSKURSERNA 1-2 Allmänt
SLÖJD ÅRSKURSERNA 1-2 Allmänt Läroämnets allmänna beskrivning årskurs 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan
Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande behandling.
Anvisningar om elevbedömning. Grundläggande utbildning åk 1-6
Anvisningar om elevbedömning Grundläggande utbildning åk 1-6 ANVISNINGAR OM ELEVBEDÖMNING Under den tid då grundläggande undervisning ges har bedömningen till uppgift att ge eleven mångsidig respons om
FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015
Pedagogisk planering och dokumentation i småbarnspedagogik och förskola Hösten 2015 Johanna Still, PeD Mikaela Svanbäck-Laaksonen, PeM Åbo Akademi Storgatan 7 68600 Jakobstad 12.10.2015 1 Värdegrund Privata
NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål
NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-1492-11 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK OCH DATORTEKNIK SPECIALISATION: ELECTRONIC AND COMPUTER ENGINEERING
Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4
Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är
Arbetsplan för Hamneda förskola
Arbetsplan för Hamneda förskola 2014 Värdegrund Förskolan och skolan har en gemensam värdegrund, gällande Hamnedas rektorsområde. Förskolans/skolans uppgift är att, hos barnen/eleverna förankra och förmedla
Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen
Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör
GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009
GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR MILJÖ, MILJÖVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR NATUR, NATURINSTRUKTÖR FRAMSTÄLLARE AV NATURPRODUKTER NATUR-
Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan
Köpings kommun Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan Läsår 2015 2016 Annika Selling, Anita Sundström, Gun Eneroth, Ingrid Wernersson, Lena Gunnarsson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan
Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1
Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Tallets förskola 2014/2015 Likabehandlingsplanen gäller enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (kap. 6) Reviderad september 2014 Innehållsförteckning
Pedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap 1. Inledning Inriktningen
Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :
Sid 1 (6) Snösätra Förskolor Pedagogiska ställningstaganden :? Vi bygger vår verksamhet på barnens nyfikenhet, lust och inre motivation! För att vi ska lyckas krävs att vi hittar en ingång till varje barn!?
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)
Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen i logistik 2014 Kompetensområdet för transportservice, chaufför Kompetensområdet för transportservice, busschaufför Kompetensområdet för transportservice,
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010
GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 3-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 3-6 Allmänt Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna.
Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska
GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HEMARBETSSERVICE, HEMVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR RENGÖRINGSSERVICE, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT
SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING
SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter 2016-2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att alla ska få möjlighet att delta i kulturlivet, i enlighet med
Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet
BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
LÄRARES YRKESETIK. Förslag till innehåll och utformning
LÄRARES YRKESETIK Förslag till innehåll och utformning Lärare utövar ett av samhällets viktigaste yrken. De ansvarar för att medborgarna tillägnar sig nödvändiga kunskaper och kompetens. Lärarprofessionen
Är upplevelser geodata?
Är upplevelser geodata? Session 3A, välfärdsteknologi, demokrati Geoforum 2012 Landskapsarkitekt Kerstin Nordin Introduktion Europeiska landskapskonventionen, ELC och FN:s Barnkonvention, betonar vikten
Välkommen till vår förskola
Välkommen till vår förskola ns logga Verksamhetsplan Innehållsförteckning Värdegrund och förskolans uppdrag utifrån Lpfö 98/10 Om Norlandias värdegrund Fakta om vår förskola Så arbetar vi med normer och
Arbetsplan för Hjorten
Köpings kommun Arbetsplan för Hjorten Läsår 2015 2016 Elisabet Jäder Lars Selin Janina Pettersson 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011
Kvalitetsredovisning Läsår 2010-2011 Arbetsplats: Annebo förskola avd. Ekebo Arbetslag: Sara Lindström, Lena Narvefors och Johanna Karlsson Annebos gemensamma pedagogiska utgångspunkt På vår förskola vill
LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde 2014 2015 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar
Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL
SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-11-24 MÅL På Solgläntan tar vi ett gemensamt ansvar för att var och en känner sig välkommen, trygg, respekterad för den man är, och får uppleva gemenskap. LEVNADSREGLER
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,
1 KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
DATORISERAD MÖNSTERHANTERING
DATORISERAD MÖNSTERHANTERING Ämnet datoriserad mönsterhantering behandlar konstruktion av mönster, vilket är en förutsättning för tillverkning av kläder. Vid konstruktion av mönster krävs ett helhetstänkande
GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010
Omtanke, inlevelse och respekt
Dnr HFV 58-2010 Beslutad i Styrelsen för Habilitering & Hälsa 2011-11-24 Omtanke, inlevelse och respekt - Riktlinjer för ett gott patientbemötande och motverkande av diskriminering Det är en utmaning att