Datum Dnr

Transkript

1 Folkhälsoberedningen Kontie Moussa Epidemiolog BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (6) Folkhälsoberedningen Tobacco-endgame Ordförandens förslag Folkhälsoberedningen föreslår att regionstyrelsen besluta 1. Regionstyrelsen ställer sig bakom Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 samt att uppdrag/insatser i ärendet genomförs i nära samarbete med Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2. Regionstyrelsen uppdrar åt regiondirektören att revidera tobakspolicyn för och återkomma för vidare hantering. Sammanfattning Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025 är ett opinionsbildningsprojekt som drivs av ett antal organisationer som arbetar tobaksförebyggande. Syftet är att få till stånd ett nationellt politiskt beslut inom mandatperioden om ett måldatum för det förebyggande tobaksarbetet. Målet är att år 2025 ska andelen rökare i befolkningen minska till en mycket låg nivå där rökning inte längre kan klassas som ett dominerande folkhälsoproblem. Detta kan åstadkommas genom införande av Tobakskonventionens breda åtgärdsarsenal. föreslås ansluta sig till opinionsbildningen för den tidsbestämda strukturerade utfasningen av tobaksrökning som med internationell förebild fått namnet Tobacco Endgame-Rökfritt Sverige I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Faktablad om rökning i Skåne 3. Tobakspolicy och riktlinjer för (RF ) C:\pactdok\Regionstyrelsen\ \Tobaccoo Endgame\ _FHB_Beslutsförslag_TE 2 mars 2016.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (6) Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Rökningen skapar ohälsa, fattigdom och skadar vår miljö. Rökning har numera blivit en av de välkända markörerna som förstärker ojämlikhet: arbetslösa, lågutbildade, psykiskt sjuka och ensamstående kvinnor är de grupper som röker mest. Totalt röker 12 % av den vuxna befolkningen i Skåne. Trots det förekommer det stora skillnader i rökvanor bland skåningarna. Rökning är nästan dubbelt så vanligt bland arbetare jämfört med tjänstemän i Skåne. År 2012 rökte 7 % av tjänstemän och 17 % av arbetare i Skåne. Samma år var andelen som rökte dagligen bland personer som står utanför arbetsmarknaden 25 % i Skåne (Folkhälsoenkät Skåne, 2012). Rökningen har minskat bland vuxna men ökat bland ungdomar i Skåne. År 2012 rökte 33 % av pojkar och 34 % av flickor i gymnasiets årkurs 2. Samma år rökte 18 % av flickor och 15 % av pojkar i årskurs 9 (Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 2012). Elva procent av Sveriges kvinnor och nio procent av männen rökte dagligen Rökningen tar livet av hälften av rökarna, ofta genom olika typer av cancer och hjärt-kärlsjukdom. I genomsnitt förkortas livet med tio år. Av de som inte dör utvecklar många kroniska sjukdomar. Användning av tobak under graviditet kan påverka barnet och graviditeten negativt. Rökning och snusning under graviditet kan leda till dålig fostertillväxt och därigenom öka risken för dödföddhet. Tobaksanvändning ökar också risken för prematur förlossning, vilket i sin tur ökar risken för neonatal död (död under de första fyra levnadsveckorna). Rökning under graviditeten ökar också risken för att barnet dör under senare delen av det första levnadsåret, en risk som sannolikt beror på att rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Bland kvinnor som var gravida 2014 i Skåne rökte 7.3% vid inskrivning till mödrahälsovården. Denna siffra har minskat till 5.5% i graviditets vecka Motsvarande andel rökande gravida för riket under samma år var 5.5% vid inskrivningen till mödrahälsovården och 4.0% i graviditets vecka Rökning har minskat i alla åldersgrupper, men är fortfarande vanligast bland de yngsta barnaföderskorna. Andelen kvinnor i tonåren som rökte tidigt i graviditeten var 20,4 procent Bland kvinnor 20 och 24 år var motsvarande andel 11,2 procent. Barn till rökare drabbas oftare av plötslig spädbarnsdöd, astma och luftvägsinfektioner ( pdf). Rökningen beräknas kosta det svenska samhället minst trettio miljarder kronor per år. År 2004 var en motsvarande kostnad för Skåne 3.5 miljarder kr, vilket kan ha ökat de senaste 12 åren. ( sid 31); Bolin K. & Lindgren B. (2004). Rökning: produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Rapport nr R 2004:3. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut).

3 Datum (6) Enligt hälsokalkylatorn ( enbart 1 % minskning av rökprevalensen i Skåne från nuvarande 12 % till 11 % mellan skulle kunna förebygga förekomsten av 233 nya fall av rökrelaterade sjukdomar, vilket genererar en total besparing på kronor i Skåne. Lyckas minska rökningen från nuvarande 12 % till 5% fram till år 2025, vilket är 7% minskning blir den samhällsekonomiska vinsten ( X 7)= kr. Tobaks- och folkhälsoexperter i Sverige föreslår att regering och riksdag beslutar om år 2025 som delmål för utfasningen av rökningen i vårt land och att mindre än fem procent av befolkningen då röker. Det är en nivå som kommer att göra rökningen till ett mindre allvarligt folkhälsoproblem än idag. Det är alltså inte fråga om några absoluta förbud mot tillverkning, försäljning, innehav eller användning av tobak. WHO:s ramkonvention, som Sverige antog 2005, innefattar många åtgärder för att begränsa rökning. Exempel på detta är högre pris på tobak, utökade rökfria miljöer, en professionell och tillgänglig tobaksavvänjning och varningsbilder på cigarettpaketen. Tobaksförebyggande arbete i Sverige Det svenska tobaksförebyggande arbetet har varit framgångsrikt. Tidigare var rökning accepterat i nästan alla miljöer och majoriteten rökte, men i dag är det i många sammanhang inte accepterat att röka och rökfria miljöer är normen. Sveriges tobaksförebyggande arbete utgår från fyra politiskt beslutade delmål som skulle ha uppnåtts Målen är en del av det elfte nationella folkhälsopolitiska målområdet. Tobakskonventionen innehåller ramarna för åtgärder för att kunna uppnå delmålen och bedriva ett effektivt och evidensbaserat tobaksförebyggande arbete. Det elfte målområdet i den nationella folkhälsopolitiken som berör ett minskat tobaksbruk är indelat i fyra delmål: En tobaksfri livsstart från En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning (Sveriges regering, 2002). Regeringen har även tagit fram en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopings- och tobakspolitiken

4 Datum (6) Tobaksförebyggande arbete i följer nationella folkhälsopolitiska målen för att minska tobaksbruket i Skåne. Samtidigt har s nuvarande tobakspolicy fokus enbart på s förvaltningar. Det råder en samstämmighet om att det tobaksförebyggande arbetet behöver en god organisation och förankring på alla nivåer i samhället såsom kommuner och idéburensektor. Därför föreslås en revidering av den nuvarande tobakspolicyn i syfte att förstärka samverkan med andra aktörer i Skåne. med både ansvar för hälso- och sjukvård och som den enskilt största arbetsgivaren i Skåne så behöver vi arbeta både inom den egna organisationen och utåt som opinionsbildare för att genomföra lokala och regionala åtgärder i tobakskonventionen. Att tar sig an denna fråga stärker också kommunerna att arbeta för t.ex. fler tobaksfria offentliga miljöer, t.ex. busshållplatser, skolor och lekplatser. Genom att stödja Tobacco-Endgame processen kommer att flytta fram sin position när det gäller att minska den ojämlika hälsan i befolkningen. har väl fungerande strukturer som arbetar tobaksförebyggande. Samtidigt behövs ett nationellt ställningstagande för att förstärka och införliva WHOs tobakskonvention som syftar till att minska tobakskonsumtionen i samhället. s tobaksförebyggande arbete föreslås stå på tre evidensbaserade pelare: 1. Att minska andelen av ungdomar som börjar röka Exponering av tobaksrök börjar redan under graviditet dels om modern röker själv och dels om barnet bli utsatt för passivrökning. Många barn är ofrivilligt utsatta för tobaksrök i sin omgivning som på sikt påverkar deras hälsa och även lägger grunden för deras framtida tobaksberoende. Barn och ungdomar blir också måltavla för tobaksindustrins marknadsföring och många blir beroende av tobak innan de kan fatta välgrundade beslut. Därför är det viktigt att ha både barn, ungdom och vuxen perspektiv i planeringen av tobaksförebyggande arbeta. Det breda arbetet mot tobak kräver samverkan mellan många aktörer såsom mellan hälso- och sjukvården, länsstyrelsen, skolor, andra kommunala verksamheter och idéburen sektor. Konkreta insatser kan behövas för att integrera tobaksförebyggande arbete inom olika utbildningar på alla nivåer från förskolor, skolor och högskolor. 2. Att förstärka stödjande miljöer för att minska exponeringen av miljötobaksrök (passiv rökning)

5 Datum (6) Att förstärka, stödja och synliggöra pågående arbeten för att främja rökfria miljöer, på offentliga platser, arbetsplatser, lokala färdmedel och hållplatser etc. 3. Att intensifiera tobaksavvänjningsaktiviteter Många som röker idag vill sluta röka och behöver professionellt stöd för att bli rökfria. Hälso- och sjukvårdens olika sektorer kommer att spela en viktig roll genom att kunna erbjuda både motiverande samtalsmetodik och nikotinersättningsmedel. Det befintliga satsningarna behöver förstärkas för att utföra kostnadseffektivt arbete. Det är viktigt att dokumentera utfallet av rökavvänjning inom hälso- och sjukvården för att kunna utvärdera och följa upp effekten av insatserna. Uppdraget/insatser genomförs i samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälsoberedningen. Viktiga målgrupper för insatserna är kommunerna och den idéburna sektorn. En handlingsplan innehållande insatser tas fram och genomförs gemensamt mellan hälso- och sjukvårdsstyrning och regional utveckling. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Folkhälsoberedningen har avsatt kr i sin 2016 budget. Juridisk bedömning Inget behov av juridisk bedömning. Miljökonsekvenser Tobak påverkar miljön negativt på flera sätt både i form av passiv rökning och när fimpar, cigarettpaket, snusprillor och snusdosor skräpar ner samt miljögifter vid odling av tobak. Cigarettfimpar är den vanligaste formen av nerskräpning i stadsmiljöer. I en mätning som utfördes av Håll Sverige rent 2009 visades att 56% av allt skräp som slängs på marken i åtta svenska städer var cigarettfimpar och 12% snusprillor. Utöver cigarettfimparna är paket, filter, cigarettpaket och snusdosor ett på våra gator vanligt skräp som ibland även hamnar i våra vattendrag. Därför medför en minskad rökning både hälso- och miljömässig vinst. Samverkan med berörda fackliga organisationer Inget behov i nu läget. Uppföljning Återkomma till Folkhälsoberedningen i höst med förslag till handlingsplan som är samordnad med Hälso- och sjukvården samt att återkomma med uppföljningsrapport till Folkhälsoberedningen våren 2017.

6 Datum (6) Ida Nilsson Ordförande Jerker Bjurnemark Samhällsplaneringschef