Dnr Polarforskningssekretariatets svar till marina gruppens frågor. Till Björn Dahlbäck, föreståndare Polarforskningssekretariatet

Transkript

1 Dnr Polarforskningssekretariatets svar till marina gruppens frågor Polarforskningssekretariatet har nedan besvarat de frågor som den marina gruppen inom Polarforum inkom skriftligen med efter gruppens möte mars Polarforskningssekretariatets svar är, för att underlätta läsningen, skrivna i blått och inflikade efter varje fråga i det inkommande dokumentet. Till Björn Dahlbäck, föreståndare Polarforskningssekretariatet Under Polarforum 2012 fick de marina polarforskarna i Sverige tid till diskussion av marina polarfrågor. Vi skulle vilja att ni i myndigheten läser och bemöter följande nio punkter som vi enades om under diskussionerna. 1) Möjlighet för forskare att påverka Polars verksamhet Många marina forskare upplever att det är oklart hur forskarsamhället påverkar Polars verksamhet. Vi skulle vilja ha svar på frågorna Vad är bäst strategi för en forskare att påverka Polars verksamhet? samt Vad har insynsrådet för roll och finns det forskarrepresentation där? Förslag: Vi vill bilda en referensgrupp för infrastruktur (främst på Oden, samt datahantering). Referensgruppen skall ha tätare möten än marina gruppen och även kunna ta upp akuta plötsliga saker. Hur arbetar ett sådant råd bäst med Polar? Vi vill att Polar skall arbeta aktivt med gruppen, så att det inte blir tomma förslag. Referensgruppen skall representera hela marina gruppen. Om en sådan referensgrupp bildas så fungerar det bra att ha marina gruppen för Följande personer skulle vara villiga att representera sina respektive ämnen i en sådan referensgrupp: Björn Eriksson (geologi) Melissa Chierci (kemi) Kajsa Tönnesson (biologi) Anna Wåhlin (oceanografi) Representant för SMHI: Amund Lindberg Representant för Polar? Vi tycker det vore lämpligt med någon som arbetar nära de forskare som använder infrastrukturen. Polarforskningssekretariatets uppdrag är att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena. För att kunna genomföra uppdraget är dialogen med forskare enskilda som i grupp en förutsättning. Polarforum och dess 1

2 grupper initierades som ett sätt att underlätta denna dialog. Vi är mycket positiva till förslaget om rådgivande referensgrupper för plattformarna och återkommer med förslag kring detta och förändringar av existerande arbetsgrupper. Insynsrådet fungerar som en rådgivande grupp till myndighetschefen och möjliggör också insyn i en myndighets verksamhet för såväl regeringen som för medborgaren, men har ingen beslutsrätt. Regeringen har utsett följande personer att från 3 februari 2011 till 31 december 2013 vara ledamöter i Polarforskningssekretariatets insynsråd. Myndighetschefen är ordförande i insynsrådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten. Docent Tom Arnbom Forskningschef Ann-Britt Edfast Fil. dr. Annika Nilsson Docent Lennart Nordh Professor Lars Rahm Fil. dr. Lena Blomberg Professor Stefan Claesson 2) Möjlighet till en ny marin forskningsplattform Det finns ett förslag från företaget Arctic Marine Solutions om att bygga en ny isbrytare som ett samarbete mellan Polar/Arctic Marine Solutions/NSF (USCG). Typ Oden, ngt starkare, men med djupare stäv som skall ge bättre manövrering i öppet vatten. Finansiering genom lån och en säkerhet från NSF att chartra de närmsta 10 åren. Hur ställer sig Polar till detta initiativ? Vi i marina gruppen stöder detta. Vi önskar mer information om det. Vad skulle det kosta att hyra den för forskning (jämfört med Oden)? Vad är det för tidsplan? osv. Vi är väl insatta i förslaget och har säkrat så att en diskussion nu sker mellan företaget och NSF. Kostnader och tidplan är i dag för tidigt att svara på. 3) Behov för elektronik, IT och databaser ombord på Oden (eller annan framtida isbrytare) IT-miljön ombord på Oden fungerar inte tillfredsställande. Vi har sammanställt en lista med behov som är kritiska för att datainsamlingen skall fungera. Vi hoppas att ni kan hjälpa till att lösa IT-situationen innan sommarens expedition. Internt nätverk för filöverföring (trådlöst) Internt nätverk för överföring av positionsdata system Webkamera vid stäven som går in till CTD-kontrollrum 2

3 Information om position, avdrift etc på displayer i fartyget samt CTD-kontrollrum Information om temperatur, vind, ytmätningar på displayer i fartyget samt CTD-kontrollrum Internetuppkoppling (önskvärt, men inte kritiskt) Sedan ett halvår pågår ett arbete med att strukturera och uppgradera IT-miljön på Oden. Inför årets expedition har vi investerat i nya servrar med redundans. Vidare bygger vi också ut med ett nytt rack i som innehåller flertalet nya switchar, maildatorer, övervakningsdatorer, nya hårddiskkabinett med nya hårddiskar. De gamla servrarna behålls och kommer fungera som reserv. Mycket är nytt och dubblerat för att säkerställa så att inga data ska gå förlorade samt att vi får en modern IT-struktur som är av mycket hög kvalitet lång tid framöver. Vidare har hela nätverket fått mycket ny kabeldragning och alla arbetsdatorer är nya. Fler och nya inspel till det arbetet välkomnas. Tag kontakt med Joakim Lindström på Polarforskningssekretariatet 4) Kontinuerliga mätningar ombord på Oden (eller annan framtida isbrytare). Det är viktigt att löpande ytvattenmätningar underhålls, kalibreras och att data kommer ut till alla forskare. Vi menar att det är svårt för någon enskild forskargrupp att ta ansvar för det och önskar att Polar tar ansvar för löpande ytvattenmätningar, inklusive datahanteringen (gärna ett automatiskt onlinesystem) och för att systemen alltid körs. Helst även under kommersiell isbrytning. Både smhi och Sjöfartsverket är intresserade av att detta fungerar och kan förmodligen hjälpa till, även om ansvaret ligger hos Polar. Standardvariabler som kan mätas autonomt: Salt, temp (även i sjökistan), klorofyll, syrgas, ph. I framtiden gärna CO2 och andra variabler. Vi önskar att Polar kan ta ansvar för regelbundna isobservationer under expeditioner, tex var 6:e timme. Förmodligen skulle detta gå att genomföra med hjälp av besättningen, om den utbildas. Vi kan diskutera inom referensgruppen för infrastruktur hur man kan göra detta enkelt och möjligt. Det är viktigt att även multibeamen körs kontinuerligt. Denna fråga är ett bra exempel på en fråga som hanteras i dialogen mellan Polarforskningssekretariatet och som lämpar sig för en utökad dialog med en utvecklad gruppstruktur inom Polarforum. 5) Oden i Östersjön vintertid Det är intresse från flera forskare i marina gruppen att göra forskning ombord på Oden under isbrytning i Östersjön. Det är stort intresse för att anordna olika typer av kurser ombord. Att utöka samarbetet mellan Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet med aktiviteter under isbrytningsperioden i Östersjön är en intressant möjlighet. Från sekretariatets sida skall dessa aktiviteter ha en direkt koppling till vårt uppdrag. Där skulle kunna ingå utbildning och förberedelser riktade direkt och konkret till planerade 3

4 expeditioner i polarområdena. Vad aktiviteter därutöver skulle kunna vara fortsätter vi gärna en diskussion kring. 6) Databaser, rapportering. Det finns önskemål om att Polar tar ansvar för viss datalagring och datapublikation. Exempelvis kontinuerliga ytvattenmätningar, möjligen också CTD-data. Det blir förmodligen meningslöst för mer komplicerade data, där det är ett stort arbete som kräver speciell expertis att kalibrera och analysera efteråt. Vi önskar att Polar tar ansvar för att det sammanställs en cruise data report efter varje fältkampanj. Kommittén för infrastruktur kan diskutera detta med Polar. För standardvariablerna som nu loggas (meteorologi, vattentemp, salthalt) och andra eventuellt tillkommande enligt punkt 4 ovan kommer Polarforskningssekretariatet att ta ansvar för att data från forskningsexpeditioner säkras och tillgängliggörs utan att för den saken skull vara datavärd. Det är önskvärt att CTD-data också snabbt kommer ut och tillgängliggörs. En data report som en del i en cruise report är en god idé och ska då innehålla (meta)data från samtliga forskningsprojekt. 7) Forskningsfinansiering och stöd. Vi anser att det är mycket bra med en VR/Polar utlysning för fältarbete, och bra med en ny utlysning vartannat år. Det behövs dock klara besked för regler och rutiner (var otydligt denna första utlysning). Polar har en roll att ge logistiskt stöd. Vad är det som ingår i detta? Många marina forskare upplever en otydlighet i vad som ingår. Vi behöver konkreta exempel. Ingår labhyra? Ingår stöd för forskning på utländsk plattform? Osv. Vi behöver detta för att kunna planera vår forskning. Vi anser att Polar bör hjälpa oss med frakthantering, tex tullfrågor och dokument. Vi vill att det skall vara tydligare med SIMO - vilken typ av stöd omfattas? Vi behöver konkreta exempel. Gäller det endast tillståndshantering? I så fall är benämningen 'Stöd i mindre omfattning' vilseledande. Se kommentar i uppföljningen av Polarforum ) Vad finns det för möjligheter för Odens långsiktiga finansiering? I Polarforskningssekretariatets löpande dialog med utbildningsdepartementet och i sekretariatets budgetunderlag för argumenterar vi för en långsiktig 4

5 basfinansiering av Oden som innebär ett medelstillskott som det gör det möjligt att varje år ha Oden i Arktis för svensk forskning i ett internationellt samarbete. 9) Vad finns det för möjligheter för Oden i Antarktis i framtiden? Efter ställningstagandet från regeringen förra sommaren att inte ifrågasätta Sjöfartsverkets beslut att Oden skall finnas i svenska farvatten under svensk vintertid har Polarforskningssekretariatet inte fått några andra besked kring Oden och Antarktis. 19 maj 2012 Björn Dahlbäck 5