Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn i Uppsala län 2014.

Transkript

1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn i Uppsala län Denna rapport är en sammanställning av hur byggnadsnämndernas arbete med tillsyn i Uppsala län har sett ut under året Sammanställningen grundar sig på de svar som kommit fram i samband med den enkätundersökning som gjorts liktydig bland alla byggnadsnämnder i Sverige. Målet med detta arbete är att göra den uppföljning och utvärdering som planoch byggförordningen ålägger länsstyrelserna att göra. Regeringen har beslutat att länsstyrelserna år 2014 särskilt ska granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby - Östhammar

2 Innehåll Sid 1. Fakta om länet 3 2. Bakgrund 4 3. Sammanfattning 4 4. Analys av enkätsvar Slutsatser 7 6. Länsstyrelsens planerade vägledning med anledning av kommunernas enkätsvar 7 7. Bilaga Vilka regelverk gäller? 8 Titel: Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn i Uppsala län 2014 Diarienummer: Omslagsbild: Länsstyrelsen i Uppsala län Författare: Tomas Östlund Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden UPPSALA Tfn: (vxl) 2

3 1. Fakta om länet Antal kommuner: 8 Yta: km 2 Antal kommuner som svarat på enkäten: 8 Befolkningsförändring: Befolkningen i Uppsala län uppgick den 31 december 2013 till personer. Det är en ökning med personer från förgående år. Befolkningsutvecklingen är dock ojämnt fördelad över länet. I sju av kommunerna ökade befolkningen i Uppsala (+2 574), Enköping (+307), Knivsta (+301), Östhammar (+90), Heby (+86), Håbo (+85) och Älvkarleby (+73). I Tierps kommun minskade befolkningen med 12 personer. Uppsala kommuns andel av länets befolkning var vid utgången av år 2013 cirka 59 procent. 3

4 2. Bakgrund Regeringen har beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige Syftet med strategin är att klargöra politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under Målen för funktionshinderspolitiken och inriktningen är ett samhälle som utformas så att alla kan delta fullt ut oavsett funktionsnedsättning. Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas enligt Regeringens funktionshinderspolitik. Det gäller: de delar av lokaler dit allmänheten har tillträde, till exempel receptioner, butiker, restauranger och teatrar. platser som är angivna som allmän plats i detaljplanen. Reglerna i sin helhet finns som bilaga (sid 8) till denna redovisning. 3. Sammanfattning I tre av kommunerna finns tjänstemän med ett uttalat ansvar för de övergripande tillgänglighetsfrågorna. Fem kommuner har ett funktionshindersråd men endast en kommun samarbetar med funktionshindersrådet. Ingen av de svarande kommunerna har någon certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnden eller kommunen i övrigt. I fyra av kommunerna anges att bedömningar av frågor som rör tillgänglighet i bygglovsskedet ingår i arkitekt- och byggnadsingenjörsutbildningar som deras tjänstemän har. Man gör bedömningar av de erfarenheter man har på området. Sex av kommuner anser att de inte hinner med allt som ska göras inom arbetet med enkelt avhjälpta hinder. I två kommuner finns inte resurser för att arbeta med frågan. En kommun har sedan 2009 haft en Plan för full delaktighet, antagen av kommunfullmäktige. Inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde har genomförts av fyra kommuner. Två av dessa kommuner har också en policy/motsvarande för arbetet med tillgänglighet. I två kommuner pågår/planeras arbete med att inventera samtliga lokaler dit allmänheten har tillträde. Inventering av tillgänglighet på allmänna platser har genomförts av tre kommuner. Två kommuner har också en policy/motsvarande för arbetet med tillgänglighet. I en kommun finns en beslutad åtgärdsplan av byggnadsnämnden för när dessa enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade till och i lokaler samt allmänna platser. Samtliga kommuner har en ordnad möjlighet för innevånare i kommunen att anmäla bristande tillgänglighet till byggnadsnämnden. I en kommun finns rutiner för hur man tar emot och hanterar invånarnas anmälningar. Fyra av kommunerna har någon gång krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av sakkunnig inom tillgänglighet inför startbesked för byggande av äldrebostäder, verksamhetslokaler, skolor, flerbostadshus m.m. Länsstyrelsen bedömer att arbetet med tillsyn i en del av kommunerna har vissa brister i dels resurser och kompetens men även en övergripande strategi för att arbeta efter uppdraget från regeringen. 4

5 4. Frågeställningarna och analys av svaren i enkäten Har er kommun någon tjänsteman, eller funktion, med uttalat ansvar för de övergripande tillgänglighetsfrågorna? I tre av kommunerna finns tjänstemän med uttalat ansvar. I övriga fem kommuner finns ingen med särskilt utpekat ansvar för tillgänglighetsfrågor. Finns det ett funktionshindersråd eller motsvarande i er kommun? Fem av länets kommuner har ett funktionshindersråd/motsvarande, men endast en kommun samarbetar med funktionshindersrådet/motsvarande. Hur säkerhetsställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om tillgänglighet i bygglovsskedet? De lagkrav som ingår i utbildningarna till byggnadsingenjör/bygglovshandläggare finns i fyra kommuner men inget utöver detta som till exempel en certifierad sakkunnig inom byggnadsnämnd eller kommunen som helhet. Övriga kommuner har handläggare med erfarenheter inom området. En kommun anger att man samarbetar med en annan kommun för att bedöma frågor om tillgänglighet i bygglovsskedet. En kommun anger att man begär in sakkunnig-utlåtande i större bygglovsärenden. Hur ser det ut med resurser hos byggnadsnämnden för att kunna arbeta med enkelt avhjälpta hinder? Ingen av kommunerna anser att man har tillräckligt med resurser för att kunna uppnå goda resultat. Har ni goda exempel på arbetsmetoder och förhållningssätt till frågor om tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder? En kommun anger att man upprättat en plan för kommunens arbete med tillgänglighet inom flera sektorer. Kommentar: Knivsta kommun har sedan 2009 haft en Plan för full delaktighet. Antagen av kommunfullmäktige. Planen grundades på FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet. Under år 2012 har en beredning utsedd av kommunfullmäktige arbetat med att revidera planen. Den nya policyn utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med policyn är att vara ett styrdokument som kommunens alla verksamheter integrerar i sina styr- och ledningsprocesser. Vad vill ni att länsstyrelsen ska ta upp i kommande tillsynsvägledning? Kommunerna anger, rättspraxis och rutiner, kommungemensam fortbildning i tillgänglighet, Praktiska tips och rutiner. 5

6 Har byggnadsnämnden sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 2001 gjort en inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde? Tre kommuner har inventerat egna och privata lokaler dit allmänheten har tillträde och i en kommun har inventerats kommunens egna lokaler. I en kommun pågår/planeras arbete med att inventera samtliga lokaler dit allmänheten har tillträde. Fyra kommuner har inte inventerat lokaler dit allmänheten har tillträde. Har byggnadsnämnden sedan lagen trädde i kraft den 1 juli 2001 gjort en inventering av tillgänglighet på allmänna platser? Tre kommuner har inventerat allmänna platser. Hos övriga kommuner har inget svar lämnats. Har byggnadsnämnden fattat beslut om en åtgärdsplan, med utgångspunkt från inventeringarna, hur och när dessa enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade? En kommun har en beslutad åtgärdsplan av byggnadsnämnden efter inventeringarna och när åtgärderna ska vara slutförda. Två kommuner har ännu inte upprättat en sådan. (svaren är kopplade till frågan ovanför). Hur kan allmänheten anmäla bristande tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden? Samtliga kommuner har en ordnad möjlighet för kommuninnevånare att anmäla bristande tillgänglighet till byggnadsnämnden. Har byggnadsnämnden skriftliga rutiner för hur ni tar emot och hanterar medborgares anmälningar om brister i tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder? Skriftliga rutiner finns i en kommun i byggnadsnämnden. Övriga kommuner har inte dessa skriftliga rutiner. Hur kan fastighetsägare och byggherrar få information om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder från byggnadsnämnden? Samtliga kommuner anger att någon form av information finns genom till exempel riktad information, webbsidan eller vid platsbesök. Har byggnadsnämnden efter 1 juli 2010 fattat beslut om åtgärdsföreläggande inom området enkelt avhjälpta hinder? Två kommuner anger att man fattat beslut om åtgärdsföreläggande av enkelt avhjälpta hinder. I övriga kommuner har inte fattats något sådant beslut. Har byggnadsnämnden fattat beslut om en policy eller liknande, för arbetet med tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder? I två kommuner finns ett sådant beslut. I övriga kommuner finns inga sådana beslut. 6

7 Vilka handlingar begär byggnadsnämnden in för att kunna bedöma tillgängligheten i samband med bygglov/startbesked? Antal kommuner Byggnadssektionsritningar 6 Marksektionsritningar 3 Planritningar 6 Detaljritningar 3 Fasadritningar 6 Utlåtande från sakkunnig inom tillgänglighet 5 Har byggnadsnämnden någon gång krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, inför ett startbesked? I fyra kommuner har någon gång krävts verifiering av att tillgängligheten inför startbeskedet. I övriga kommuner har inte någon sådan verifiering begärts. Har byggnadsnämnden någon gång, till exempel genom en punkt i kontrollplanen, krävt att intyg från certifierad sakkunnig inom tillgänglighet ska redovisas för att styrka att tillgänglighetskraven har tillgodosetts? I fyra kommuner har någon gång krävts intyg av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet. I övriga kommuner har inte någon sådant intyg begärts. Har byggnadsnämnden en avstämning tillsammans med kontrollansvarig och certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, kring tillgänglighetsfrågorna i samband med slutsamråd? I en kommun har en sådan avstämning skett men inte i övriga kommuner där en certifierad sakkunnig varit involverad i ett tidigare skede än slutsamråd. 5. Slutsatser Regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken till och med år 2016 ser oroande ut i fem av länets kommuner enligt länsstyrelsens bedömning. I flertalet kommuner saknas en verksamhetsplanering av tillsynen. Resurs och till viss del också kompetensbrist genomsyrar enkätsvaren. 6. Länsstyrelsens planerade vägledning i kommunerna (byggnadsnämnd, bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer) med anledning av lämnade enkätsvar: 1. Länsstyrelsens plan för vägledning inom byggområdet åren Informera om regeringens funktionshinderspolitik för genomförandeåren Stöd och goda exempel: Stöd för inventering av tillgänglighet Checklistor Att formulera ett föreläggande Tillgänglighet i bygglovsprövning Tillgänglighet i bygglovsärenden, några typfall 7

8 Vilka regelverk gäller? BILAGA FN-konventionen: Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagarna bygger på konventionen. Plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF): Ett övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, 8 kapitlet, paragraferna 1, 4, 7 och 9, samt i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, 3 kapitlet, paragraferna 4, 18 och 23. Boverkets byggregler (BBR): I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagen och förordningen. Boverkets byggregler gäller när man bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. De flesta reglerna finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8. Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Tomter avsedda för bebyggelse ska vara tillgängliga och användbara om det inte är orimligt med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt. Det gäller även gator, torg, badplatser med mera. Fritidshus med högst två bostäder är undantagna. Arbetslokaler är undantagna om det är obefogat att göra lokalerna tillgängliga och användbara med hänsyn till verksamhetens art. Standarder: Man kan följa de standarder som BBRs allmänna råd hänvisar till. De allmänna råden är exempel som visar hur man kan uppnå de krav som ställs i föreskriften. Man kan göra på ett annat sätt om det kan visas att kraven i föreskriften uppnås. Standarder finns inte på internet utan får beställas från SIS-Förlag AB. Enkelt avhjälpta hinder, HIN: Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas, enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2013:9 - HIN 3). Reglerna i HIN gäller retroaktivt. Tillgänglighet på allmänna platser, ALM: När man anlägger nya allmänna platser och områden ska de göras tillgängliga och användbara. Det gäller till exempel gator, torg, parker, fritidsområden och friluftsbad. Reglerna finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 ALM 2). 8