Verksamhetsplan 2018 Akademin för teknik och miljö

Transkript

1 1 Verksamhetsplan 2018 Akademin för teknik och miljö 1

2 1. Verksamhetsutveckling Verksamheten vid Akademin för teknik och miljö kännetecknas av utbildning, forskning och samverkan som bidrar till en hållbar samhällsutveckling (ekologiskt, ekonomiskt och socialt). Akademin har sedan 2016 haft två områden som särskilt fokuserats för verksamhetsutveckling. Fokusområdena som presenteras nedan är 1) en ökad andel externa anslag och 2) en ökad kvarvaro och genomströmning. a. Extern finansiering Nulägesbeskrivning: Under 2016 startade akademins systematiska arbete för att öka andelen externa forskningsmedel. Högbo-överläggningarna blev arbetsnamnet för ett forskningsinternat där akademiledning, vicerektor för forskning, forskningsledare och några forskare per avdelning samt ekonom och innovationsspecialist deltog. Vid internatet identifierades styrkor, svagheter och goda exempel delades. En handlingsplan för 2017 påbörjades och fastställdes efter uppföljande överläggning i december. Halvårsuppföljning i juni 2017 visar att handlingsplanen följs. Vidare att det systematiska arbetet haft avsedd effekt då akademins externa forskningsanslag i juni 2017 redan uppnår helåret MÅL för fokusområde 1: Akademins målsättning 1 är att på fyra års sikt ( ) öka volymen av externa forskningsanslag till ett Sverigegenomsnitt där kvoten mellan interna och externa medel är strax över 1,0. Årligt forskningsinternat med akademiövergripande strategi för externa forskningsansökningar. Sätta mål för respektive forskargrupp, upprätta handlingsplan och årligen följa upp akademins externa forskningsansökningar. Planera tydliga interna processer för ansökningar till regionala, nationella och internationella finansiärer. Strategiska rekryteringar av gästprofessorer/forskare med kortare eller längre kontrakt. b. Pedagogisk utveckling Nulägesbeskrivning: Nationella siffror visar att färre än 50 procent av studenter som påbörjar en högskoleingenjörsutbildning fullföljer sina studier och tar examen. Ett resursslöseri och samhällsproblem. I ett nationellt perspektiv ska också nämnas att högskoleingenjörsutbildningarna vid Högskolan i Gävle hör till dem med lägst avhopp i landet. Akademin arbetar aktivt för ökad kvarvaro. Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för ökad genomströmning pågår. Under 2017 har genomströmningen analyserats. Ett verktyg har tagits fram där data hämtas från LADOK. Data åskådliggörs på kurs/moment- samt på individnivå. Verktyget används av utbildningsledare för att tidigt identifiera kurser och moment med låg prestationsgrad (röd-, gul- grön- markeras) så att kursutveckling kan prioriteras. På individnivå ger verktyget överskådlig information för vägledande 1 Givet nuvarande forskningspolitiska fördelning av FO-anslag med direkta statsanslag till lärosäten samt till statliga forskningsfonder (för att sökas i konkurrens). 2

3 samtal med studenter vars prestation är låg. Vidare har i projektet fokuserats på ledarskap, utbildningsledarnas roll för kontinuerlig och systematisk uppföljning och planering i programmen. En ledarskapsutbildning för utbildningsledare är upphandlad och genomförd. Ett delresultat i projektet är ett identifierat behov av interna utbildningsråd. Interna utbildningsråd som ska säkra studentinflytande och vara kvalitetsutvecklande, studenter ska ges möjlighet att utveckla den utbildning de är antagna till och göra det i dialog med programmens lärare. Studentstödjare, en form av peer learning som innebär att studenter från senare årskullar stödjer första- och andraårsstudenter pågår. Vid halvårsskiftet 2017 saknas ännu data som visar effekter av de påbörjade aktiviteterna. MÅL för fokusområde 2 är: Ökad genomströmning och kvarvaro, andelen som avslutar sina studier med godkända resultat och tar ut examen ska öka. Målet är en signifikant procentuell ökning år 2020 i jämförelse med Det pedagogiska utvecklingsprojektet för ökad genomströmning (med medel från myndighetskapital) kommer att fortsätta vilket bland annat innefattar utbildningsledarnas ledande roll för utbildningskvalitet samt för uppföljning och stöd till studenter på individuell nivå. I projektet kommer vidare förväntningar för såväl studenter som lärare till lärande tydliggöras och en gemensam pedagogisk grundsyn utvecklas. Inslag av formativ feedback i kurserna vidareutvecklas. Laborativa inslag utökas för att möta studenters olika lärstilar och CDIO modellens (Conceiving - Designing - Implementing -Operating) standards beaktas. Interna utbildningsråd/kvalitetsråd pilot-testas. För att öka andelen studenter som tar ut examen (många lämnar Högskolan med godkända resultat utan att ansöka om examen) kommer vi internt arbeta med att förenkla processen. En kort programgemensam PP-presentation tas fram som kan användas av alla utbildningsledare i informationssyfte. I utbildningsråd och i andra kontakter med våra avnämare understryka betydelsen av att studenterna fullföljer studierna och tar ut examen även om de är attraktiva och anställningsbara ändå. c. Forskningsanknytning Nulägesbeskrivning: Våren 2017 genomfördes en granskning av forskningsanknytning i ett urval av akademins grundutbildningsprogram. Programmens ingående kurser skattades enligt den danska modellen. 1. Undervisningen är grundad i aktuella forskningsresultat. 2. Undervisningen bedrivs på en institution där det också bedrivs forskning. 3. Disputerade lärare lärare med forskningserfarenhet ansvarar för undervisningen i en övergripande mening men undervisar inte själva. 4. Disputerade lärare genomför undervisningen. 5. Disputerade lärare genomför undervisningen och denna undervisning utgår ifrån lärarens aktuella forskning. Resultatet visade att majoriteten av kurserna uppnår nivå 3, med viss variation inom programmen. Granskningen ger ingen kvalitativ eller uttömmande bild av utbildningens forskningsanknytning men visar mönster och ger akademiledning stöd vid tjänstefördelning samt för strategiska prioriteringar och rekryteringar. För att påbörja arbetet och i kvalitativ mening få en gemensam förståelse gavs en 3

4 inspirationsföreläsning vid akademikonferensen 2017 på temat: Vad är vetenskap och vad är utbildningens/ämnets vetenskapliga grund? MÅL: Forskningsanknytning ska säkras i akademins utbildningar. Alla kurser som ges ska lägst uppnå nivå 3 enligt den danska modellen och undervisande lärare vara väl förtrogna med vad som i kvalitativ mening kan beskrivas som forskningsanknuten utbildning. Årlig skattning av forskningsanknytning enligt danska modellen (ansvarig avdelningschef vid tjänsteplanering inför ny termin). Via tjänsteplaneringsverktyg? Workshops ska anordnas för att ämnesvis diskutera vad som är ämnets vetenskapliga grund och hur de kurser som ges i ämnet är forskningsanknutna. d. Avancerad nivå Nulägesbeskrivning: Data från läsåret 16/17 visar att akademins andel HÅS/HÅP på avancerad nivå är ca 7 procent. I dessa siffror är inte betalande studenter medräknade. Det är önskvärt att andelen utbildning på avancerad nivå är högre. Höstterminen 2017 startade två nya program på avancerad nivå som kan komma att höja andelen något, å andra sidan är antalet platser i magisterprogrammet BRP minskade. MÅL: Akademins strävan är att andelen utbildning på avancerad nivå (finansierat med GU-anslag) ska öka till minst 10 % Utveckla fler fristående kurser på avancerad nivå. Se över vår portfölj av fristående kurs till förmån för programplatser på avancerad nivå. Se över om omfördelning av programplatser kan göras mellan grund- och avancerad nivå för att säkerställa progression. e. Infrastruktur Nulägesbeskrivning: Akademin har välrustade och funktionella laboratorier med kompetens och teknisk utrustning i yttersta framkant. Forskningens infrastruktur var fokus på en framtidsdag i mars Vid akademikonferensen 2017 diskuterades i workshops var forskningsfronten är i ett tidsperspektiv på fem till tio år framåt. Kommer andra kunskaper och färdigheter krävas av våra studenter? Vilken infrastruktur i form av kompetens, utrustning och lokaler ser vi behov av? För att fortsatt ha unika laborativa möjligheter, vilka prioriteringar behöver göras. Sammanfattningsvis kommer digitaliseringen innebära att nya kompetenser krävs, simuleringar och visualiseringar som både kräver ny teknisk utrustning och tekniskt kunnande. På sikt kommer allt mer av ingenjörsarbete att göras med assistans av Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR) där verkligheten ersätts av respektive överlagras av digital information, laserskanning, 3D, strömmande sensordata m.m. Våra utbildningar kräver, om vi vill följa med, att vi uppdaterar datorparker och eventuellt sättet att använda programvaror, mer av extremt kompetenta servrar, snabba och väl bestyckade med minne för att kunna processa dessa AR/VR program. MÅL: Akademins forsknings- och utbildningsinfrastruktur ska fortsatt ligga i framkant för att möta 4

5 framtidens forskningsfrågor och samhällsutmaningar. Ett VR-labb utrustas och invigs. Utreda möjligheten att IT-tekniker placeras lokalt för att kunna få det stöd som krävs för de komplexa programvaror som akademiens forskare och utbildningsprogram använder. Den kompetens som finns och kommer att behövas inom laborativ verksamhet ska säkras och för att underlätta det dagliga arbetet ska den struktur som finns beskriven i riktlinjer för laborativ verksamhet följas. En sammanställning av all den infrastruktur, i form av teknik och mätinstrument, som finns vid akademin tas fram. Kontaktpersoner utses. 2. Utbildningsverksamhet a. Prioriteringar och dimensionering Nulägesbeskrivning: Högskolan har de senaste åren haft en överproduktion av utbildning. En överproduktion vi inte får ersättning för från statsmakterna. I juni 2017 fick akademierna i uppdrag att bromsa överproduktionen på program. Inbromsningen genomfördes med osthyvelprincipen. För Akademin för teknik och miljö innebar det en minskning av utbildningsplatser på flera program. Under hösten 2017 kommer ett högskoleövergripande och strategiskt arbete påbörjas för att se över högskolans utbildningsportfölj. Resultat från arbetet i kunskapsmiljöer kommer att beaktas. Med utgångspunkt från den strategiska översynen av högskolans utbildningsportfölj kommer akademins utbildningsutbud dimensioneras. b. Programutbud Nulägesbeskrivning: Att arbetsmarknadens behov är större än antalet studenter akademins lyckats attrahera kan ses som en paradox i diskussionen om överproduktion. För 2017 ser vi en positiv utveckling i andelen förstahandssökande per utbildningsplats. Andelen förstahandssökande ökade med 32 procent för högskoleingenjörsprogrammen och för akademins totala programutbud på grundnivå med 14 procent. Vi har också lyckats rekrytera fler kvinnor till våra högskoleingenjörsutbildningar, från 25 procent 2016 till 33 procent Akademin har arbetat på bred front för att öka intresset, genom tekniskt basår och en mängd aktiviteter inom projektet Teknikerjakten (marknadsföringsinsatser, ingenjörskvällar, informationsmöten, företagsluncher och inte minst vårruset). Inför läsåret 2018/2019 har vi att anpassa oss till den nedbromsning av överproduktion som genomförts på hela högskolan. Men en ökad konkurrens om platserna, med fler än en förstahandssökande per plats, kommer sannolikt att gynna både kvalitet och genomströmning. Arbetsmarknadens behov är identifierat som särskilt stort inom samhällsbyggnadssektorn (lantmäteri, samhällsplanering och byggnadsteknik). I budgetpropositionen 2017 ges riktade medel till lärosätena för att möta behovet. Under 2017 har akademin i partnerskap med Lantmäteriet planerat en Civilingenjörsutbildning inom lantmäteriteknik. Ansökan som är under färdigställande kommer att lämnas in i början av 2018 och om positivt utfall kunna starta ht-19. MÅL: Programutbudet läsåret 2018/2019 är oförändrat i väntan på en högskoleövergripande strategi 5

6 Aktiviteter 2018: Ansökan om civilingenjörsexamen lämnas i in till Universitetskanslersämbetet. I översynen av utbildningsportföljen utreda möjligheten att ge en ny tvåämnesutbildning för ämneslärare (7-9), med ämneskombinationer som MA+ SV alternativt MA+TE. c. Prioriteringar inom det fristående kursutbudet MÅL: Kurser som erbjuds bör ha en tydlig koppling till kompetensutveckling för yrkesverksamma och ett livslångt lärande Aktiviteter 2018: Kartlägga utbudet av fristående kurser. Öka andelen fristående kurser på avancerad nivå. d. Forskarutbildning Nulägesbeskrivning: Akademin har forskarexamensrätt inom det tematiska området Byggd miljö och ämnena Energisystem, Inomhusmiljö, Geospatial Informationsvetenskap och Miljöpsykologi är inrättade. Ämnesinriktningarna Industriell ekonomi och Elektroteknik inlämnade 2016 in ansökningar om att inrättas som forskarutbildningsämnen, ansökningar som tillstyrktes av akademichef. Dessa ansökningar har inte prövats utan inväntat arbetet med att utveckla kunskapsmiljöer och revideringar av styrdokument. Under våren 2018 bör de kunna behandlas. MÅL: Akademin ska verka för en god genomströmning i forskarutbildningen, studier för doktorander antagna inom ramen för akademins forskarutbildningsrätter ska efter fyra års heltidsstudier leda fram till disputation. Handledarkollegium sammanträder med möten 1-2 gånger per termin. Doktorandkollegium sammanträder med möten 1-2 gånger per termin. Årligt avstämningsmöte (handledare och doktorand) med avdelningschef som behandlar progressionen för doktoranderna. Seminarieverksamhet inom forskarutbildningsämnen och forskningsmiljöer ses över och säkras. Ansvariga är forskningsledare. MÅL: Akademin erhåller rätt att utbilda på forskarutbildningsnivå i Industriell ekonomi och Elektroteknik. Akademins särskilda forskningsmedel 2018 finansierar (boostrar) anställning av fyra doktorander (2+2) inom dessa båda ämnesinriktningar. Doktorandprojekten har digitalisering som gemensamt fokus, som studeras från olika perspektiv. e. Uppdragsutbildning Nulägesbeskrivning: Andelen uppdragsutbildning behöver öka för att möta begränsade GU-anslag. Akademin har under 2017 fått uppdrag av Skolverket att ge kompetensutvecklande utbildning till lärare i programmering. Akademin har fått förfrågningar från Lantmäteriet att ge kompletterande utbildning till lantmätare med utländsk examen. Akademin har idag ingen strategi för hur möjliga 6

7 uppdragsutbildningar når våra intressenter. MÅL: Akademin har ett välpaketerat utbud av uppdragsutbildningar som är lätta för våra intressenter att finna. En högskoleövergripande strategi för hur uppdragsutbildning ska marknadsföras tas fram. f. Systematiskt kvalitetsarbete Nulägesbeskrivning: Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under En kvalitetsdag är införd (i början av varje termin). Fokus är kvalitetsutveckling; Röd tråd mellan examensmållärandemål-läraktiviteter och examination, forskningsanknytning, formerna för examination inom ett program samt genomgång av de kursvärderingar och programutvärderingar som genomförts under läsåret. Ett pilotprojekt för säkring av examensmål har genomförts under året och ett verktyg tagits fram. Ett verktyg som kan spridas inom högskolan. MÅL: Utbildningarna håller hög kvalitet och vi säkerställer att studenters faktiska läranderesultat motsvarar de förväntade. Säkring av examensmål (se kvalitetssystem HIG-STYR 2017/79). Interna utbildningsråd pilot-testas och implementeras (se 1.b pedagogisk utveckling). Kvalitetsdag i början av varje termin vars fokus är kvalitetsutveckling (akademichef tillsammans med lokal kvalitetssamordnare och studierektor ansvarar). MÅL: Samtliga program ska svara mot arbetsmarknadens behov och vi ska säkerställa att det finns aktiva utbildningsråd kopplat till varje utbildningsprogram. Utbildningsledarna ansvararar för att utbildningsråden är aktiva och att möten/sammanträden hålls minst en gång per år. MÅL: Akademin ska säkerställa ett starkt studentinflytande och därmed arbeta för en väl utbyggd studentrepresentation i Högskolans organ. I samarbete med Gefle studentkår säkra studentinflytande i akademiråd (med fortsatt minst tre ledamöter). I dialog med studentföreningen Gefleteknologerna arbeta för att säkerställa studentinflytande i utbildningsråd. I enlighet med samverkansavtal mellan Högskolan i Gävle och Gefle studentkår samråda med studentrepresentanter i alla beslut av betydelse för studenters utbildning och situation. 7

8 3. Forskningsverksamhet a. Regionalt och nationellt behov Nulägesbeskrivning: Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft aviserar att statsmakterna kommer att satsa på 10-åriga nationella forskningsprogram. Ett av dessa är Hållbart samhällsbyggande som ligger i linje med akademins forskning. Detsamma gäller andra samhällsutmaningar som digitalisering och klimathot. Regionens behov har vi att förhålla oss till inom Smart specialisering. Samarbetet med FPX inom Geo-Health behöver utvecklas. Högskolan har vidare utvecklat två viktiga partnerskap, med Gävle Energi AB (GEAB) och Lantmäteriet. Forskningsverksamheten 2018 kommer utgå från frågan; hur akademins samlade forskningsresurser (inklusive upparbetade samarbeten) kan maximeras i tvärvetenskapliga projekt för att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar? MÅL: Akademin är ett erkänt nav för en regional hållbar samhällsutveckling. Forskningsverksamheten inom hållbart samhällsbyggande, digitalisering och klimathot utvecklas genom att fler tvärvetenskapliga projekt i samverkan med regionen och regionens näringsliv. Projekt som beaktar hållbarhet utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Fullfölja de gemensamma åtaganden som tecknats i de båda partnerskapen. En nationell testbädd utvecklas för avancerad kylning av metaller. Forskningssamarbeten med det regionala näringslivet samt lärosäten nationellt och internationellt uppmuntras. b. Externfinansiering MÅL: Akademins målsättning 2 är att på fyra års sikt ( ) volymen av externa forskningsanslag till ett Sverigegenomsnitt där kvoten mellan externa och externa medel är strax över 1,0. Se fokusområde 1. c. Systematiskt kvalitetsarbete MÅL: Säkra kvaliteten i den forskning som produceras. Utökad seminarieverksamhet där forskningsresultat diskuteras inom forskargrupperna. Förstahandsvalet vid vetenskaplig publiceringen ska vara i journaler/konferenser med för ämnet hög impact samt som är indexerade i WoS och Scopus. d. Spridning av forskningsresultat Nulägesbeskrivning: Antalet vetenskapliga publikationer indexerade i WoS och Scopus ökar, för 2016 redovisar akademin 109 publikationer. Om vi analyserar vetenskapliga artiklar specifikt i WoS finner vi 63 artiklar, varav 26 (41 %) är internationellt samförfattade, 25 (40 %) är nationellt samförfattade och 12 (19 %) lokala. 2 Givet nuvarande forskningspolitiska fördelning av FO-anslag med direkta statsanslag till lärosäten samt till statliga forskningsfonder (för att sökas i konkurrens). 8

9 Mål: Akademins målsättning är en 100 procentig ökning (jmf 77 vetenskapliga publikationer år 2015) av antalet publikationer 2020 samt att öka andelen publikationer i internationella samarbeten. Forskningsledare i dialog med avdelningschef målsätter årligen respektive forskargrupps vetenskapliga produktion. Den individuella och kollektiva produktionen av vetenskapliga publikationer ska följas upp av forskningsledarna under året. Samproduktion inom och utom högskolan ska aktivt uppmuntras. MÅL: Forskningsresultat ska komma det omgivande samhället till nytta. Öppna seminarier (se även kommunikation och samverkan). Spridning av forskningsresultat populärvetenskapligt via högskolans kommunikationsavdelning. Populärvetenskapliga artiklar och spridning av resultat på nätet (tex Wikipedia) uppmuntras. 4. En högskola för alla a. Flexibelt lärande Nulägesbeskrivning: Hösten 2017 startade ett nytt magisterprogram - Elektro online. Programmet som är helt nätbaserat har utvecklats med stöd av det högskoleövergripande projektet Nätbaserat lärande. Tekniskt Basår i Samverkan (TBiS) startade hösten 2017 med studenter antagna på fyra av länets lärcentra. Lärosalar för matematik, kemi och fysik har utrustats med modern teknik för att möjliggöra ett nätbaserat lärande. MÅL: Akademin ska under 2018 arbeta för att utveckla förutsättningarna för det nätbaserade lärandet i både campus- och distansutbildning. Tekniskt basår i samverkan (TBiS) fortsatt utvecklas med stöd av IKT-pedagoger Spridning av kunskap från projektmedarbetarna (inom nätbaserat lärande) genom bland annat workshops för tillämpning både inom campus- och nätbaserade utbildningar. b. Breddad rekrytering och tillgänglighet Nulägesbeskrivning: Akademins strävan är att möta studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov i utbildningsprogram och kursutbud. Akademin samverkar med näringslivet i regionen för att utbildningarna ska möta dagens och morgondagens behov av kompetens. Då endast 20 procent av eleverna som går ut gymnasieskolan med godkända betyg är behöriga till högskoleingenjörsutbildningar arbetar vi aktivt för breddad rekrytering och breddat deltagande. För det första, att göra möjligt för de som i unga år valt en gymnasieutbildning som begränsar att göra nya val genom tekniskt basår och bastermin, för det andra att göra möjligt för medborgare i hela vårt 9

10 län att få en behörighetsgivande utbildning med flexibla lösningar. MÅL: Att öka andelen studenter till utbildningsprogrammen som är a) förstagenerationen som studerar på högskolenivå, b) är kvinnor och c) ej är födda i Sverige. Marknadsföringsinsatserna är viktiga för att nå de presumtiva studenterna. Akademin fortsätter med ingenjörskvällar. Vi fortsätter samarbetet med Ljungbergsfonden som finansierar Teknikerjakten, ett projekt för att öka elevers (grundskola och gymnasieskola) intresse för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Vi arrangerar sommarjobb för gymnasieskolans andraårselever inom ramen för projektet. Akademins samverkansansvariga samordnar arbetet. Utreda möjligheten att tekniskt basår i samverkan (TBiS) utvecklas med nya studieorter. Utreda möjligheten till fler nätbaserade kurser/utbildningsprogram för att möjliggöra studier oberoende av tid och plats. Teknikmässa vid HiG våren 2018 (finansierad av Teknikerjakten) där alla grundskoleelever i årskurs åtta, samt alla gymnasielever årskurs två (natur/teknik) kommer att bjudas in (sammanlagt 2000 elever). c. Jämställdhet och inkludering MÅL: Akademin ska arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor. Akademin ska verka för att 50 procent av de doktorander, adjunkter, lektorer och professorer som anställs under 2018 är kvinnor. Vidare att främja lika rättigheter, för personal såväl som studenter, oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. I anställningsprocesser ska detta särskilt uppmärksammas både på kort- och lång sikt. Vid tillsättning av sakkunniga är det önskvärt att säkerställa en jämn könsfördelning. Att ta fram riktlinjer för hur jämställdhetsaspekter bör inbegripas i val av kurslitteratur. Ta fram riktlinjer för hur jämställdhetsaspekter ska hanteras vid utseende av kursansvariga, examinatorer, särskilda uppdrag, gästföreläsare, studentambassadörer och studentstödjare, mm. 5. Högskolan i världen och världen i högskolan a. Internationellt utbyte Nulägesbeskrivning: Akademin ska verka för en internationell studiemiljö. Under 2017 har utbildningsledare haft ett uppdrag att öka antalet utresande studenter i utbytesprogram. Internationella sekretariatet har bjudits in till träffar med utbildningsledare. Utbildningsledarna har bjudit in internationella sekretariatet till möten med programstudenter. Tidigare utresande studenter har bjudits in att delta. Information om möjliga utbyten har lagts ut på programmens Blackboardsidor. Under läsåret 16/17 läste endast 3 studenter delar av sitt utbildningsprogram på lärosäten utanför Sverige. 10

11 MÅL: Akademin ska verka för en internationell studiemiljö. I synnerhet ska tonvikt läggas vid att öka antalet utresande studenter i utbytesprogram. Inom alla program identifiera lämpliga terminer för utbyten och informationen görs känd för programmens studenter. Nytt Linneus-Palme partnerskap med Zhuhai i Kina (Ming Zhao). I samarbete med FPX undersöka möjligheterna att påbörja ett utbildningssamarbete med Nya Zeeland inom Geo-Health. b. Utbildning med annat undervisningsspråk än svenska Nulägesbeskrivning: Akademin har nio utbildningsprogram på avancerad nivå där undervisningsspråket är engelska. Under läsåret 16/17 var 64 internationella studenter registrerade i dessa program. I kursutbudet finns 107 kurser (grund och avancerad nivå) där undervisningsspråket är engelska. Kurserna hade läsåret 16/17 totalt 952 registrerade studenter (Erasmusstudenter inkluderade). Sammanfattningsvis är möjligheten för inresande studenter att läsa delar eller hela program vid akademin god. c. Uppdragsutbildning Nulägesbeskrivning: En förfrågan har kommit att genomföra kompletterande utbildning för lantmätare med utländsk examen, en offert har inlämnats till Arbetsförmedlingen via Lantmäteriet. En offert för att genomföra kompletterande utbildning för lantmätare med utländsk examen är lämnad till Arbetsförmedlingen via Lantmäteriet. Om positiv respons kommer utbildningen att starta 2018 och ges som distansutbildning. 6. Kommunikation och samverkan a. Dialog, kunskapsutbyte och informationsspridning Nulägesbeskrivning: Akademin för en kontinuerlig dialog med det omgivande samhället för att fånga upp önskemål om utbildning, innovationer och svar på forskningsfrågor. Exempel på detta är temadagar och samverkansluncher på såväl Högskolan som i omgivande region. Inom utbildningsprogrammen finns även utbildningsråd med externa representanter. Genom samarbete med Ljungbergsfonden driver högskolan projektet Teknikerjakten. Syftet är att öka intresset för teknik, naturvetenskap samt entreprenörskap. Samarbete med inkubatorn Movexum bör utvecklas för att underlätta för entreprenöriella studenter med innovativa idéer att bilda företag och nå marknad. MÅL: Akademin är ett erkänt nav för en regional hållbar samhällsutveckling. 11

12 Samtliga 27 utbildningsråd på grund- och avancerad nivå ska ha regelbundna möten (1-2 gånger/ år) där representanter från näringslivet ingår för att säkra omvärldsbevakning inom ämne och bransch. Genomföra minst fyra temadagar. Genomföra minst sex samverkansluncher på Högskolan och i regionen. Genomföra minst fem ingenjörsaktiviteter på Högskolan och i regionen genom Teknikerjakten. Ämnen för temadagar/ luncher utgår från aktuella utbildningsinsatser eller för att skapa näringslivskontakter för kommande forskningsansökningar. b. Samverkan med andra lärosäten Nulägesbeskrivning: Akademin har i dag samarbeten med andra lärosäten, främst forskningssamarbeten men även inom grundutbildning. Företagsforskarskolan REESBE drivs av Högskolan i Gävle i samarbete med Mälardalens Högskola och Högskolan Dalarna. Inom grundutbildningen finns Samverkansgruppen för Högskoleingenjörsutbildning som är ett av de äldsta nätverken mellan Sveriges lärosäten idag och som har varit verksamt i 30 år Vidare har akademin doktorander inskrivna, forskningssamarbeten och handledning i samarbete med KTH, Linköpings universitet och Uppsala universitet. MÅL: Utökat samarbete med andra lärosäten i företagsforskarskolor och grundutbildning Att fortsätta att utveckla Högskoleingenjörsutbildningarna i Sverige tillsammans med övriga lärosäten. Högskolan i Gävle kommer under 2018 (3-4 oktober) att arrangera och vara värd för det 61:a samverkansmötet. c. Samverkan med det omgivande samhället Nulägesbeskrivning: För att möta dagens och morgondagens behov av kompetens har akademin ett nära samarbete med det regionala näringslivet/arbetslivet inom såväl forskning som utbildning. Det finns i dag samverkan med omgivande samhälle inom samtliga akademins utbildningar. I Co-op utbildningarna (Cooperative Education), där studier varvas med arbetsperioder är det särskilt utvecklat. Under 2016 har 85 företag haft studenter från akademins utbildningar anställda. Det finns idag 23 projektkurser inom grundutbildningarna som kan genomföras i samarbete med näringslivet. En presentation på hur näringslivet kan samverka presenteras under paraplyet Tekniksamverkan på Högskolans webb. MÅL: Samtliga projektkurser inom grundutbildningarna som samarbetar med näringslivet genomförs med externa projekt eller med case från näringslivet. MÅL: Akademin ska fortsatt utveckla och öka arbetet med arbetsintegrerade utbildningar, forskningssamverkan och kompetensutveckling samt uppdragsutbildning med omgivande samhälle. MÅL: Akademins laboratorier och utrustning är en tillgång för utbildning och forskning men även för näringslivet som kan beställa uppdrag. Nyttjandegraden ska öka genom informationsinsatser mot akademin och näringslivet. 12

13 Införa studieformen Co-op på Elektroingenjörsprogrammet. Kartlägga, kontakta samt informera företag inom elektronikbranschen för att hitta möjliga Co-op-platser till elektronikingenjörsstudenter. Att samtliga program på grundläggande nivå genomför karriärluncher där studenterna tidigt får information om möjligheter efter sina studier. Detta kan även vara ett medel för att öka genomströmningen. Erbjuda Examensveckor där studenter redovisar sina examensarbeten och näringslivet bjuds in för att ta del av redovisningarna. Fortsätta arbeta med kontakter (även LinkedIN) samt samverkansluncher för att informera om aktuella projektkurser och examensarbeten. En företagsdag i laboratorierna ska årligen arrangeras. En utredning genomförs som undersöker hur akademins laboratorier och utrustning kan bli mer tillgängliga för, och marknadsföras mot, forskning, utbildning och externa aktörer såsom näringsliv och organisationer. 7. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling a. Behovsanalys Nulägesbeskrivning: Årligen genomförs en granskning med mål att skapa en kunskapsbas för strategisk- och långsiktig kompetensförsörjning. Alla ämnesgrupper studerades individuellt utifrån kompetens och åldersstruktur, matchat mot ämnets volym och kommande behov inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Granskningen genomförs av akademins ledningsgrupp bestående av akademichef och avdelningschefer. Långsiktiga kompetensförsörjningsplaner upprättas. b. Kompetensförsörjningsplan Nulägesbeskrivning: Kompetensförsörjningsplaner har årligen upprättats vid akademins avdelningar och övrig verksamhet. Att HR-avdelningen tar fram verktyg för långsiktiga kompetensförsörjningsplaner som görs transparenta. Strategisk kort- och långsiktig kompetensförsörjning (med medel från myndighetskapital). c. Kompetensutvecklingsplan Nulägesbeskrivning: I medarbetarsamtal identifieras medarbetares kompetensutvecklingsbehov. Att alla medarbetare deltar i ett årligt medarbetarsamtal. Att individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas. Att individuella kompetensutvecklingsplaner analyseras och sammanställs till en akademigemensam kompetensutvecklingsplan. Högskolepedagogisk utbildning prioriteras och följs upp. 13

14 8. Hållbar utveckling Nulägesbeskrivning: Verksamheten vid Akademin för teknik och miljö kännetecknas av utbildning, forskning och samverkan som sätter människan i centrum och utvecklar kunskaper om en hållbar livsmiljö; utbildning och forskning som håller hög kvalitet och bidrar till en hållbar samhällsutveckling (ekologiskt, ekonomiskt och socialt). Vid akademin finns en mängd utbildningsprogram på grundavancerad- och forskarnivå med tydlig koppling till miljö- och hållbarhetsfrågor. Akademin har goda möjligheter att uppfylla Högskolans hållbarhetsmål att studenters och lärares kompetens inom området hållbar utveckling ska öka samt att hållbar utveckling ska integreras i utbildning och forskning. Under 2017 påbörjades arbetet med att än tydligare integrera hållbarhetsaspekter i studenters självständiga examensarbeten. I ett första steg uttrycktes ett behov från handledare och examinatorer att själva kompetensutvecklas; hur hållbar utveckling kan definieras i en vidare mening diskuterades vid akademimöten och två workshops har genomförts på temat. Ämnesansvariga har reviderat studiehandledningar för självständiga examensarbeten så att kopplingen till hållbarhetsaspekter blir tydliga för studenterna. a. Systematiskt miljöarbete MÅL: Akademin ska i enlighet med vision och verksamhetsidé verka för en hållbar livsmiljö för människan. I detta ska vägas in både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Akademins hållbarhetsmål för är kort sammanfattade nedan. Mål två och tre ska vara uppfyllda under I examensarbeten ska studenterna diskutera och reflektera över inslag av miljö och hållbar utveckling. - Information till examinatorer och handledare om kraven att studenter ska diskutera och reflektera över hållbar utveckling i självständiga examensarbeten. - Information finnas i alla ämnens skriftliga instruktioner (studiehandledningar, betygsmallar och andra relevanta dokument). - I förberedande kurser (Vetenskaplig teori och skrivande och likvärdiga kurser) ska studenterna informeras om kraven på att diskutera och reflektera kring M/HU i sina examensarbeten. I de ämnen det är möjligt att genomföra rekommenderas även tillämpning av detta, i kursen som är förberedande för examensarbetet. Uppfylla akademins hållbarhetsmål genom fortsatta workshops i ämnet. Fortsatt kompetensutveckla kursansvariga/lärare/handledare och examinatorer i ovanstående och diskutera hållbar utveckling inom ämnesgruppen om hur det kan integreras i studenternas självständiga examensarbete. 14

15 9. Systematiskt arbetsmiljöarbete Nulägesbeskrivning. Akademin ska prioritera arbetet med att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö. Metaforen, vi går med lätta steg till jobbet! Vi har identifierat vad som är en god arbetsmiljö för oss. Vad gör att vi trivs på arbetet? Hur får vi en hanterbar arbetsbelastning? En enklare kartläggning vid akademimötet september 2017 visar att 1) frihet, gemenskap och arbetsuppgifter är vad en god arbetsmiljö innebär 2) att kollegor, arbetsuppgifter och gemenskap gör att man trivs på arbetet 3) att planering är mest betydelsefullt för en hanterbar arbetsbelastning och 4) att positiv återkoppling innebär beröm, uppskattning, uppmuntran, dialog och konstruktiv kritik. MÅL: Akademin har en arbetsmiljö som bidrar till trivsel och god studiemiljö. Sammantaget skapar vår arbetsmiljö en grund för känslan av att gå med lätta steg till jobbet. MÅL: Akademin ska i det systematiska arbetsmiljöarbetet följa Högskolans arbetsmiljöplan (HIG-STYR 2017/76). I verksamheten och i det dagliga arbetet finns arbetsmiljön. Akademin ska verka för delaktighet och inflytande, att alla ska ha möjligheter att utvecklas och få utnyttja sin fulla kompetens. Det systematiska arbetsmiljöarbetets tar sin utgångspunkt i de aktiviteter som genomförts , starka sidor ska stärkas och områden som behöver förbättras prioriteras. Kända förbättringsområden är: Återkoppling och feedback: Doktorandmiljön: Risker samt långsiktiga hälsoeffekter vid arbete i verkstäder. Handlingsplaner kommer att tas fram. 15