Svar på interpellation angående behovet av endometrioscenter i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Svar på interpellation angående behovet av endometrioscenter i Västra Götalandsregionen Monica Selin (KD) lyfter i sin interpellation frågor om endometriosvården. Bakgrunden är en motion som Monica Selin lämnade in till regionfullmäktige 2010 om att utreda förutsättningar för att införa ett endometrioscenter i regionen. Motionen bifölls och som ett led i att utreda motionens fråga beslutade hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) att en regional riktlinje skulle införas för endometriosvården. Riktlinjen beslutades av HSU i juni 2013 och under hösten har sjukhusen påbörjar arbetet med att implementera den. Syftet med riktlinjen är att förbättra diagnostik och behandling så att vården blir mer jämlik i hela regionen. I och med riktlinjen synliggörs endometrios vilket ökar kunskapen om sjukdomen inom vården. Detta är mycket viktigt för patientgruppen som kan uppleva att vården inte alltid förmår känna igen symptomen på endometrios och därför inte kan ge snabb behandling och lindring. Historiskt arbetar man inom varje förvaltning med att diagnostisera och behandla kvinnor med endometrios inom kvinnosjukvården. Den nya riktlinjen innebär framför allt att man ska organisera multidisciplinära team kring patientvården samt öka kunskapsutbytet mellan regionens förvaltningar. Det medicinska sektorsrådet för kvinnosjukvård diskuterade riktlinjen vid sitt möte den 8 april 2014 och sjukhusen gav då en rapport om hur arbetat fortskrider på sjukhusen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fungerande multidisciplinära team. Inom NU-sjukvården, Södra Älvsborgs sjukhus och Skaraborgs sjukhus är kontakter påbörjade mellan kvinnosjukvården, smärtenheter och sjukgymnastik för att forma lokala team. Lokala team-möten har ännu inte kommit till stånd men planeras kunna starta inom kort. Det första regionala mötet med alla sjukhusområden kommer att ske i maj Som svar på interpellationens första fråga om den politiska ledningen avser att inrätta ett endometrioscenter i Västra Götalandsregionen hänvisar vi till vårt tidigare svar på Monica Selins motion. Det vi sade då gäller fortfarande; först och främst ska en regional riktlinje införas för endometriosvården. Först därefter går det att avgöra vilka insatser som eventuellt kan behövas för att ytterligare förbättra vården. De multidisciplinära team som nu startas inom sjukhusförvaltningarna, och den ökade regionala samverkan om endometrios över sjukhusgränserna, har till syfte att öka kunskapen om endometrios och därmed även bemötande och behandling. Idag är det för tidigt att avgöra vilka effekter dessa nya arbetssätt kommer få. Det är min förhoppning att kunskaperna om sjukdomen ökar bland hälso- och sjukvårdens medarbetare framöver och att omhändertagande av endomteriosdrabbade kvinnor kommer förbättras betydligt redan under innevarande år. Helén Eliasson (S) Hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande 1(1)

2 Svar på interpellation angående verksamheter och projekt som är riktade till utveckling av barn- och ungdomsverksamhet Conny Brännberg (KD) ställer frågan om hur kulturnämnden följer upp resultaten av insatser som riktas till barn och unga och hur dessa redovisas. Brännberg frågar också om handlingsprogrammet Rätt att vara med för barns och ungdomars kultur och fritid fortfarande är aktuellt och om det följs upp. På den första frågan är svaret att de insatser som riktas till barn och unga följs upp via återrapportering för kulturnämnden efter avslut av aktivitet eller projekt (kulturstrategiska uppdrag, som KLIV 3.0, ska även halvtidsredovisas). Vissa insatser redovisas därutöver i andra former, t ex konferenser, digitala eller tryckta rapporter och ibland även som forskningsstudie. Ett exempel på det senare är en utvärdering av KLIV 2.0 där Åsa Söderlind, Borås Högskola, namngett sin studie Jag vet inte om vi har nått det vi skulle, men vi har öppnat en kanal. På den sista frågan är svaret att handlingsprogrammet från 2006 inte reviderats eller ersatts med andra program eller handlingsplaner. Ungas delaktighet sker på väldigt olika nivåer och handlingsprogrammet Rätt att vara med bygger på Barnkonventionen. Barns perspektiv är inte detsamma som barnperspektiv även om båda är relevanta och viktiga. Den politiska ledningen har därför kompletterat handlingsprogrammet genom att markera vikten av barn och ungas delaktighet i budget från Tydlig färdvisning skapas genom ett fåtal prioriteringar och fokus samt ett begränsat antal indikatorer som ska följas upp årligen: En av tre politiska prioriteringar och fokus avser barn och unga: Öka barn och ungdomars delaktighet i kulturella verksamheter, institutioner och organisationer som Västra Götalandsregionen stöder Denna prioritering innebär en glasklar anvisning om att all verksamhet som regionen stöder ska uppmärksamma barn- och ungdomsperspektivet. Hur det görs är främst en fråga om inställning och organisationskultur, något som ska tänkas över i varje relevant beslut. 1(2)

3 Genom nedstick i verksamheten följer nämnden också via budget årligen upp ett färre antal indikatorer. En (med fyra underrubriker) av sex indikatorer handlar om direkt återkoppling av barns närvaro och delaktighet i det kulturella utbudet. Andel barn och unga som Besökare till muséer Besökare till scenkonst Deltagare i programaktiviteter muséer Deltagare i programaktiviteter scenkonst Sammantaget är alltså barn- och ungdomsperspektivet högt prioriterat av kulturnämnden och aktiviteter och projekt följs upp rutinmässigt på nämndens sammanträden. Dessa presenteras därutöver i många olika former som kulturnämnden välkomnar alla att efterfråga och ta del av. Alex Bergström (S) Ordförande Kulturnämnden 2(2)

4 Svar på interpellation angående regionens medarbetarenkät Helena Holmberg (fp) har i sin interpellation ställt två frågor till mig som personalutskottets ordförande. Kommer regionfullmäktige att ges möjlighet att behandla regionens medarbetarenkät? Vilka åtgärder kommer den politiska ledningen att vidta med anledning av enkätens resultat? Jag delar helt Helenas åsikt att vi i regionfullmäktigekan diskutera personalpolitiska frågor i större utsträckning än idag. Vid personalutskottets senaste sammanträde var samtliga ledamöter också överens om vikten av att ge regionfullmäktige möjlighet att diskutera medarbetarenkätens resultat. Västra Götalandsregionen genomförde sin första regiongemensamma personalenkät hösten 2013 och resultaten redovisades i november Varje förvaltning äger sina resultat och de handlingsplaner och förbättringsåtgärder som behöver vidtas med anledning av resultatet. Att det finns förbättringsområden är tydligt och på regiongemensam nivå kan de sammanfattas i fyra områden. Målkvalitet, arbetsrelaterad utmattning, arbetstakt och delaktighet. Efter att varje förvaltning brutit ned enkätens resultat till varje enskild arbetsplats har ett arbete pågått som avslutades 31/mars i år. Varje enhet har arbetat med att ta fram en handlingsplan över vad som behöver åtgärdas. Handlingsplanernas innehåll aggregeras sedan upp efter den organisationsstruktur som råder inom respektive förvaltning. Under juni månad kommer regionledningen att få in ett underlag från respektive förvaltning där en beskrivning bl a görs över vilka förvaltningsövergripande insatser som kommer att genomföras med anledning av enkätresultatet. Varje förvaltning ska svara på vilka de tre viktigaste resultaten i enkäten är, vilka de tre viktigaste strategiska åtgärderna bör vara och vilken förväntad effekt dessa åtgärder ska resultera i vid nästa medarbetarenkät Man ska även svara på frågan om det finns någon åtgärd som med fördel görs regiongemensamt. Jag ser som sagt gärna att vi i regionfullmäktige återkommer till medarbetarenkätens resultat tillsammans med de strategiska åtgärder som respektive förvaltning redovisar samt vilka regiongemensamma initiativ som utifrån handlingsplanerna bör ske. Sören Kviberg ( V) Ordförande personalutskottet 1(1)

5 Svar på interpellation angående prioriteringar i regionens hälsooch sjukvård Jonas Andersson (FP) har ställt frågan om jag och den politiska ledningen är redo att låta riksdagens beslutade prioriteringsordning ligga till grund för prioriteringarna i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård framöver. För att alla invånare i Sverige, oavsett bakgrund och bostadsort, ska få lika god vård så behöver man arbeta systematiskt med prioriteringar. Detta för att möta bland annat den åldrande befolkningens högt ställda förväntningar på vården och de ökande socioekonomiska skillnaderna i befolkningen. Dessa utmaningar måste övervinnas för att vi ska uppnå målet med en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Prioriteringarna i hälso- och sjukvården ska bygga på en värdegrund som riksdagen har beslutat om. Värdegrunden innehåller tre principer: Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har rätt till vård oavsett ålder, kön, utbildning, social eller ekonomisk ställning. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Vårdpersonalen ska särskilt tänka på de svagaste patienterna, till exempel de som inte kan tala för sig och som inte känner till sina rättigheter. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det ska finnas en rimlig relation mellan kostnader och effekt av behandlingen. Om till exempel två olika behandlingar ger samma effekt så bör den som kostar mindre väljas. Enligt riksdagens beslut är de tre principerna rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Hur gör vi då prioriteringar i Västra Götalandsregionen? Låt mig här beskriva hur regionen arbetar utifrån de etiska principer och prioriteringar som hälso- och sjukvården ska bygga på. Västra Götalandsregionen är på flera sätt unikt i Sverige genom att vi utöver en folkhälsokommitté har inrättat ett kunskapscentrum för jämlik vård och en kommitté för rättighetsfrågor. Vi har även ett kompetenscentrum för våld i nära relationer. Under mandatperioden har vi beslutat om avgörande investeringar på drygt en halv miljard kr för uppbyggnaden av Angereds Närsjukhus. Satsningarna är en tydlig prioritering i ett socioekonomiskt utsatt område för att utjämna ojämlikheter i hälsa. Västra Götalandsregionen har under mandatperioden arbetat fram en handlingsplan om det goda livet för sjuka äldre i samverkan mellan regionen och de 49 kommunerna. Planen beskriver hur vi ska arbeta hälsofrämjande, bedriva en god nära vård och hur vi ska följa upp resultat både på individ- och systemnivå för att förbättra vården. 1(2)

6 Vi har i bred dialog arbetat fram ett nytt resursfördelningssystem för hälso- och sjukvården som tar mer hänsyn till socioekonomiska förutsättningar än tidigare. Vi har också påbörjat en översyn av ersättningssystemen till sjukhusen för att de i än högre grad ska utformas utifrån människors faktiska hälsotillstånd. På samma sätt som för de sjuka äldre, så har vi också valt att lägga ett ökat fokus på jämlik hälsa för våra barn och ungdomar. Vi ser oss som föregångare när det gäller satsningar på glasögonbidrag för barn och unga upp till 16 år och det successiva införandet av förlängd kostnadsfri ungdomstandvård upp till 24 år, med målet 25 år. Dina föräldrars plånböcker ska inte avgöra om du som barn ska få de glasögon du behöver eller få en god tandhälsa genom livet. Det tycker jag och den politiska ledningen är en god prioritering för våra barn och ungdomar. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som vården och omsorgen bör satsa resurser på. Regionens genomförande av de nationella riktlinjerna sker i form av särskilda regionuppdrag. Syftet med regionuppdragen är att skapa en tydlig gemensam inriktning av vården i regionen, att främja en god vård på lika villkor samt att ge vägledning för en mer kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård. Genom en systematisk uppföljning av hur regionuppdraget tillämpas når vi en ökad följsamhet och ett lärande för fortsatt utveckling. Regionuppdrag som vi arbetar med är bland andra stroke, hjärtsjukvård, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar och psykosociala insatser vid schizofreni. Inom cancervården arbetar vi med Regionalt cancercentrum Väst (RCC), som vi driver i samverkan med Region Halland. Den nationella cancerstrategin är ledstjärna för arbetet och målet är att färre ska insjukna i cancer och att fler ska överleva längre med bättre livskvalitet. Västra Götalandsregionen har 25 stycken medicinska sektorsråd som arbetar fram förslag till prioriteringar inom sina respektive specialiteter. Vi politiker får därigenom väl underbyggda beslutsunderlag utifrån evidens, vetenskaplig forskning och utvärdering. Program- och prioriteringsrådet är en annan verksamhet som genom analyser och prioriteringar ger hälso- och sjukvårdsutskottet underlag för beslut om vilka nya läkemedel och metoder som ska få introduktionsfinansiering och ingå i rutinsjukvården. Jag har här ovan beskrivit hur den rödgröna politiska ledningen på en rad områden arbetar med den etiska plattformen och har gjort medvetna val för ökad jämlikhet inom hälso- och sjukvården. Det finns sannolikt ingen optimal modell för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som alla alltid kan vara överens om. Jag tycker trots detta att vi i Västra Götalandsregionen har kommit långt och är trygg i att människovärdesprincipen är styrande för de politiska prioriteringar som vi gör inom hälso- och sjukvården. Vad gäller den kritik som i interpellationen riktas mot regionens tillgänglighetssatsningar så vill jag påminna om att Västra Götalandsregionen, likt andra regioner och landsting, har att följa nationellt fattade beslut. Det vi har gjort under den här mandatperioden är att släppa ett ensidigt fokus på kömiljarden för att i stället rikta in oss på lagen om vårdgarantin. Det är säkert en allmän förhoppning från hela region- och landstingssverige att vi, oavsett regering i höst, gärna ser att statsbidragen blir mer av generell och mindre av riktad karaktär. Helén Eliasson (S) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsutskottet 2(2)