Framtidens LSS-boende

Transkript

1 Efterfrågat nytt program efter förra årets succékonferens Framtidens LSS-boende Att skapa framtidens LSS-bostäder med brukaren i fokus LSS-boende ur brukarens perspektiv Att anpassa LSS-boendet efter individens behov hur ser framtidens brukare och bostäder ut? Miljöanpassning den fysiska miljöns påverkan för välmående hos de boende LSS-bostäder med teknik som stöd för ökad självständighet hos brukaren Den senaste forskningen kring LSS och boende Nybyggda LSS-boenden lyssna till utmaningar och lärdomar SAMARBETSPARTNER: Stockholm 8-9 december 2015 Moderator LILLEMOR HOLGERSSON Riksförbundet FUB Talare SUSANNE LARSSON AB Susanne Larsson AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET Agneta Söder UMEÅ UNIVERSITET Helena Antonsson SWECO ARCHITECTS AB Monika Albertsson TE PSYKOLOGKONSULT AB Tina Emet LINKÖPINGS KOMMUN Ann-Britt Olofsson Speciellt inbjuden Martin Fallhagen FILMPREMIÄR LULEÅ KOMMUN Ulla-Carin Palm Robert Fredriksson HUDDINGE KOMMUN Dana Hagström GÖTEBORGS STAD Kaj Mutka Erika Andersson OLIVIA OMSORG & GENOVA PROPERTY GROUP Peter Bertilsson Jimmy Fischer

2 Konferensprogram Tisdag 8 december REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 MODERATOR LILLEMOR HOLGERSSON INLEDER KONFERENSEN 9.40 Hur ser FUBs medlemmar på framtiden? Lyssna till intressant statistik och aktuella frågeställningar om hur brukaren vill bo i framtiden. Informationen grundar sig på en stor undersökning som FUB har genomfört bland sina medlemmar. LILLEMOR HOLGERSSON, 1:e vice ordförande, Riksförbundet FUB Lillemor är även ordförande i FUBs kommittéer för: Internationell verksamhet, Hälsa och sjukvård samt Boende/Fritid Den senaste forskningen kring LSS Under detta pass får du ta del av det senaste inom forskning med tyngdpunkt på svårigheter i kommunikation och interaktion vilket kan riskera både de boendes och personalens trygghet samt säkerhet, ibland i form av aggressivitet och våld. Ny forskning visar att lika viktigt som att det byggda LSS-boendet är anpassat efter brukarna, är det att omsorgspersonalen har förmåga att kommunicera med de boende. Vad finns det för pågående forskning kring LSS? Interaktion i särskilt boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning och utmanande beteende Framtida forskning vad finns det för behov? HELENA ANTONSSON, Med. Dr och universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Helena undervisar i ämnet psykiatri samt bedriver forskning om bl.a. personer med intellektuell funktionsnedsättning men även om skolbarns psykiska ohälsa. Vill du vara utställare på konferensen? Teknologisk Institut erbjuder utställarplatser till företag med möjlighet till marknadsföring mot en specifik kundgrupp samt givande möten med nya och redan etablerade kunder och kontakter. För att marknadsföra ert företag genom ett av B2B-marknadens mest kostnadseffektiva sätt, vänligen kontakta projektledare Sara Hanisch på telefon eller via e-post sah@teknologiskinstitut.se för mer information om priser och paket. STOR UNDERSÖKNING Miljöanpassning den fysiska miljöns påverkan för välmående hos de boende Inom området miljöanpassningar finns relativt god forskning och kunskap om hur den fysiska miljön påverkar god omvårdnad, tillgänglighet, orienteringsförmåga och kognitiva förmågor. Vid planering av LSS-boenden är det viktigt att detta tas i beaktning. Vikten av att skapa en anpassad och trygg miljö nya möjligheter för framtidens LSS-boenden Vilka speciella krav ställs på miljön vid funktionsnedsättningar och känslig/annorlunda perception? Vad måste beaktas i den fysiska/rumsliga miljön? Vilka misstag görs ofta i samband med planering av ny- och/eller ombyggnation av LSS-boenden och vad kan man göra istället? Aktuell forskning om vård- och omsorgsmiljöers betydelse för hälsan TINA EMET, leg. psykolog, specialist neuropsykologi, TE Psykologkonsult AB Tina utreder, behandlar, handleder och föreläser inom området för barn och familjer samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar LUNCH Framtidens brukare och verksamhet enligt LSS Dagens och framtidens brukare mer av delaktighet och inflytande Målgruppens bredd och behov vad förväntas av oss? Arbetssätt och bemötande som matchar Förutsättningar för personal och miljöns betydelse för brukaren SUSANNE LARSSON, verksamhetsutvecklare, kommundoktorand i Södertälje Kommun, författare och fortbildare, Susanne Larsson AB Susanne är författare och verksam fortbildare inom LSS-området sen Nyligen började hon även forskarutbildningen vid Ersta Sköndal där frågor om brukares chans att ta del och påverka kommer att stå i fokus.

3 Konferensprogram Onsdag 9 december Att anpassa LSS-boendet efter individens behov hur ser framtidens brukare och bostäder ut? Göteborgs stad arbetar aktivt med planering av framtidens LSS-bostäder där utgångspunkten grundar sig på vilka behov och utmaningar de ser i framtiden. Den nya generationens brukare vilka behov ser vi? Vilka typer av bostäder behöver byggas för att skapa framtidens LSS-boenden? Hur kan vi anpassa framtidens LSS-bostäder? Vilken kompetens behövs? KAJ MUTKA, planeringsledare, stadsdelsförvaltningen Angered, Göteborgs stad ERIKA ANDERSSON, planeringsledare, stadsdelsförvaltningen Centrum, Göteborgs stad 9.00 MODERATOR LILLEMOR HOLGERSSON INLEDER DAGEN 9.10 LSS-boende ur brukarens perspektiv Nu är den uppskattade Martin Fallhagen tillbaka med en ny kortfilm. Han har även denna gång själv skrivit manus och regisserat filmen. I den nya filmen fokuserar Martin på en rad olika dilemman som kan uppstå i samspelet mellan boenden och boendestödjare. Skådespelaren Tomas Norström spelar rollen som personal. Den här filmen handlar inte bara om det som händer i Lövstalöt, utan kan hända i alla gruppboenden. Därför vill jag att Tomas ska spela personal, förklarar Martin. MARTIN FALLHAGEN, arbetar på Labanskolans frisärskolans dagliga verksamhet, Uppsala PREMIÄRVISNING NÄTVERKSPAUS MED FIKA Funktionshinderområdet i Huddinge så jobbar vi för att hitta nya lösningar Lyssna till praktiska exempel för hur Huddinge kommun kartlägger önskemål och behov bland brukarna samt hur de förbereder boendepersonal och brukare inför flytt/ inflytt. Så går det att öka den pedagogiska kvaliteten på LSS-bostäder Svårigheter och konkreta lösningar kring LSS-boenden i Huddinge kommun Så har vi arbetat fram Huddingemodellen utifrån socialstyrelsens material delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplan DANA HAGSTRÖM, metodutvecklare, funktionshinderområdet, socialoch äldreomsorgsförvaltningen, Huddinge kommun Dana arbetar bland annat kring arbets- och förhållningssätt, lågaffektivt bemötande vid problemskapande beteenden och kognitiva hjälpmedel MODERATOR LILLEMOR HOLGERSSON AVSLUTAR KONFERENSENS FÖRSTA DAG 9.30 NÄTVERKSPAUS MED FIKA Vilka krav ställer den yngre generationens brukare på framtidens LSS-boenden? Vid många boenden sker det idag en generationsväxling där verksamheter som är utvecklade för tidigare generationer inte passar den yngre generationen som har andra behov och förväntningar. Agneta kommer även att lyfta hur det går att ta hänsyn till att anpassa boendet efter de behov som personer med autism har. En ung generation som ställer högre krav och med nya behov Vad betyder tillgänglighet för den här gruppen? Hur går det att bemöta alla ungdomar? Vad är rimligt och hur hanterar du deras förväntningar? AGNETA SÖDER, ombudsman, Autism- och Aspergerförbundet

4 11.00 Vilka lagkrav finns det när det gäller LSSboende? Nationella mål när det gäller handikappolitiken Regelverk och lagar när det gäller att bygga LSS-bostäder exempelvis Plan- och bygglagen och Arbetsmiljölagen Vilka krav ställs i Boverkets föreskrifter och Svensk standard när det gäller bostaden? MONIKA ALBERTSSON, certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet, SWECO ARCHITECTS AB LUNCH Tillgänglighet att anpassa städer och bostäder efter individens förutsättningar Luleå kommun delar med sig av deras organisation och arbetssätt för att nå ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten är den politiskt beslutade visionen och översiktsplanen som kommunen har arbetat fram. Att ställa in kompassnålen mot förbättrad tillgänglighet i Luleå Från abstrakta planer till konkreta projekt: skärgården, naturen och bostäderna ULLACARIN PALM, samhällsstrateg, Luleå kommun ROBERT FREDRIKSSON, byggnadsinspektör, Luleå kommun NÄTVERKSPAUS MED FIKA Nybyggda LSS-boenden lyssna till utmaningar och lärdomar Hösten 2014 stod två nya LSS-boenden klara i Nacka kommun, Solsidevägen och Kvarnvägen. Att planera och bygga LSS-bostäder är inte alltid lätt där motgångar och lärdomar ofta blir en del av processens gång. Svårigheterna för kommunerna är även att se till att de personer som bor ihop har något så när lika handikapp i syfte att kunna skapa en grupp. Men då det är kölistan som styr, hur kommer vi till rätta med detta? Samverkan mellan beställare, arkitekt och förvaltare Så går det att erbjuda boenden med olika stil, läge och utformning en viktig uppgift för kommuner och privata aktörer Att anpassa och skapa trygghet genom flexibilitet för både ålder och grad av behov vilket ofta varierar Utvärdering och resultat PETER BERTILSSON, projektledare, Genova Property Group JIMMY FISCHER, verksamhetschef, Solsidevägen i Saltsjöbaden/ Olivia Omsorg MODERATOR LILLEMOR HOLGERSSON AVSLUTAR KONFERENSEN LSS-bostäder med teknik som stöd för ökad självständighet hos brukaren Omsorgskontoret i Linköpings kommun driver arbetet Lust till teknik teknik för ökad självständighet. Arbetet sker i samarbete och dialog med personal, teknikföretag, forskare, fastighetsägare och brukare. Syftet är att med hjälp av teknik hitta nya lösningar för en förbättrad service, ökad självständighet och därigenom en högre livskvalitet för brukarna. Hur du utvecklar stöd med hjälp av teknik Olika metoder för att upptäcka behoven som finns i verksamheterna Utvecklingsmöjligheter för LSS-bostäder Våra erfarenheter hittills, vår vision och hur vi ska nå den ANN-BRITT OLOFSSON, planeringsledare, Linköpings kommun

5 Framtidens LSS-boende Att skapa framtidens LSS-bostäder med brukaren i fokus Återigen arrangerar vi succékonferensen Framtidens LSS-boende för dig som arbetar med planering, projektering och ny-/ ombyggnation av LSS-bostäder, men även för dig som är aktiv i den dagliga verksamheten. Passa på att ta del av frågor som rör planering och samverkan mellan olika kompetensområden för att möta brukarens behov och för att stärka deras förmåga till ett självständigt liv. Samhällets målsättning är att kunna möta behovet med rätt antal LSSbostäder, att boendet ska fungera och upplevas som individens privata hem samt vara anpassat efter varje individs förutsättningar. Hur går det att säkerställa att dessa mål uppfylls? Under konferensens två dagar lyfts nya tankesätt fram när experter möts på Framtidens LSS-boende. Konferensen tar bland annat upp hur den fysiska miljön påverkar välmående hos de boende, hur framtidens brukare och bostäder ser ut samt vad den senaste forskning kring LSS visar. Lär dig mer om Hur går det att anpassa LSSboendet efter individens behov? Vilka lagkrav det finns när det gäller LSS-boende Teknik som stöd för ökad självständighet hos brukaren i LSS-bostäder Utmaningar och lärdomar nybyggda LSS-boenden En nyhet för årets konferens är att ett flertal kommuner kommer och delar med sig av sina erfarenheter om hur de arbetar med LSS-boenden. Allt för att du ska få med dig konkreta verktyg till både omedelbara och långsiktiga förbättringar av era LSS-bostäder! Vi har även nöjet att presentera filmskaparen och regissören Martin Fallhagen som är tillbaka med en helt ny kortfilm om LSS-boende ur brukarens perspektiv och som kommer premiärvisas under konferensen! Varmt välkommen! Sara Hanisch Projektledare Teknologisk Institut

6 CERTIFIERAT KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Porto betalt Sverige Framtidens LSS-boende Att skapa framtidens LSS-bostäder med brukaren i fokus Varför ska du gå på Framtidens LSS-boende? Lär dig mer om LSS-bostäder med teknik för ökad självständighet hos brukaren Så kan du anpassa LSS-boendet efter individens behov Ta del av den senaste forskningen kring LSS Lyssna till hur andra kommuner arbetar med LSS-boenden Ta chansen att nätverka och träffa kollegor i branschen ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG info@teknologiskinstitut.se DATUM OCH PLATS Stockholm 8-9 december 2015 (3923-3) Hotel Birger Jarl Birger Jarlsgatan 61A Palliativ vård för icke palliativa enheter Framtidens hemtjänst/chef i hemtjänsten Se för datum och mer information Psykisk hälsa bland unga Om- och nybyggnation av förskolemiljöer Pris Ordinarie pris Gå minst 3 personer Konferens kr/person kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälnings bekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera kr rabatt! Som medlem i Riksförbundet FUB erhåller du 15% rabatt på ordinarie pris. Uppge rabattkoden FUB vid bokningstillfället (kan ej kombineras med andra rabatter). ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sara Hanisch på SAH@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm ISO 9001