Miljökrav vid upphandling av godstransporter

Transkript

1 Miljökrav vid upphandling av godstransporter Verktyg, tillämpning och effekt Material till Regionförbundet Örebros projekt Utveckling av Grönare logistiktjänster Ecoplan

2 Innehåll Grön logistik hur definiera? Transportmarknaden hur ser den ut idag och i framtiden? Struktur och utveckling Transportköpet hur går det till? Vilka modeller och verktyg för miljökrav och uppföljning finns? Innehåll och omfattning Vilka klimateffekter kan miljökrav och hållbara affärsupplägg leda till? Vilka goda exempel på hållbara affärsupplägg/logistikeffektivisering finns att peka på?

3 Grön logistik Tillgängliga resurser och tillgänglig teknik utnyttjas på ett sätt som innebär att företagen i sitt logistikarbete strävar efter att få så liten negativ miljöpåverkan och användning av naturresurser som möjligt Detta kan ske t.ex. genom: Bättre fordonsutnyttjande Förändrat ordersystem Lagerstyrning Körsätt Ny teknik Nya bränslen Källa Miljöåtgärder för godstransporter Chalmers 2006

4 Transportmarknaden hur ser den ut idag och i framtiden?

5 Källa: Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken år 2012, Trafikverket

6 Källa: Godstransporter i Östra mellansverige KTH Järnvägsgrupp på uppdrag av Trafikverket, 2013

7 Källa: Godstransporter i Östra mellansverige KTH Järnvägsgrupp på uppdrag av Trafikverket, 2013 T= Örebro län

8 Antal lätta och tunga lastbilar per län Källa Godstransporter i Sverige, Trafikanalys Rapport 2012:7

9 Jord, sten, grus och sand dominerar lastbilstransporterna Källa Godstransporter i Sverige, Trafikanalys Rapport 2012:7

10 Trafikverkets kapacitetsutredning Kraftig ökning av godstransporter till år 2050 Brister idag i transportsystemet Inom järnväg och väg Främst i storstadsområden Potentialer Sjöfart Samverkan mellan trafikslag Effektivare användning av nuvarande system

11 Trafikverkets kapacitetsutredning Kraftig ökning av godstransporter till år 2050 Brister idag i transportsystemet Inom järnväg och väg Främst i storstadsområden Potentialer Sjöfart Samverkan mellan trafikslag Effektivare användning av nuvarande system

12 Godstransporter Trafikverkets kapacitetsutredning Behöver effektiviseras genom logistikutveckling Förstärkningar behövs inom utpekade vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och kombiterminaler Klimatmål kan nås genom: Teknikutveckling Styrmedel Fysisk planering Investeringar i främst järnväg

13 Trafikverkets kapacitetsutredning Rekommendationer: Inrikta planeringen av transportsystem mot en ökad samordning med bebyggelseplaneringen Använd styrmedel för ökad energieffektivitet och för ökad konkurrenskraft hos klimateffektiva transportsätt Genomför en kraftfull satsning på att öka kapacitet i järnvägsnätet samt på åtgärder som möjliggör längre, tyngre, bredare godståg med minskade transporttider och genom även åtgärder som möjliggör större andel transporter med sjöfart.

14 Trafikverkets kapacitetsutredning Rekommendationer: Peka ut lämpligt vägnät för längre och tyngre lastbilstransporter. Utred möjligheterna till elektrifiering av vägnät Genomför insatser för ökad effektiv samordning av varutransporter i städerna med på sikt elektrifierade fordon Åtgärder för mer konkurrenskraftig sjöfart exempelvis muddring för möjlighet att ta in större båtar i hamnar

15 Godstrafiken på svenska järnvägar kan öka radikalt, säger KTH-forskare som bland annat föreslår två kilometer långa tåg. Längre tåg, högre hastighet och tyngre lastade vagnar är de tre viktigaste förslagen i en forskningsrapport från Järnvägsgruppen vid Stockholms tekniska högskola KTH. Rapporten visar enligt Ny teknik att mängden gods som transporteras på järnväg har goda möjligheter att växa, trots att godstågen i dag får allt mindre utrymme på spåren i takt med att persontrafiken ökar. Längre godståg är mest effektivt, men vi föreslår även högre hastigheter och större axellast, säger forskaren Oskar Fröidh på KTH till tidningen. Källa: Miljöaktuellt

16 Transportmarknadens struktur Består generellt av en köpare, en mellanhand och en utförare. Finns idag drygt 600 st transportsäljande företag i Sverige och dessa kan delas upp enligt följande: Transportförmedlingsföretag, speditionsföretag Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler/ åkericentraler Enskilt ägda medelstora och större åkeriföretag Specialtransportföretag till exempel inom skogs- och lantbrukssektorn

17 Försäljning av transporter Transportsäljande företag säljer transporttjänster åt åkerier Medelstora och stora åkeriföretag Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler åkerier Transportförmedlare, speditörer Källa: Sveriges Åkeriföretag

18 Källa: Sveriges Åkeriföretag Åkeriföretagens verksamhet

19 Förmedlare LBC ca 100 stycken Speditörer, exv AA International, Airlog, APC, Begoma, Bring, CombiTrans, Conroute, Crosseurope, Dachser, DanCargo, DHL, DSV, Ecotrans, Euroglobe, Geodis Wilson, Green Cargo, Hofstedts, Hoyer, Ingstad, Itella, Lehnkering, Leman, Lindeberg, MTAB, Nordicfreight, Nordprotekt, NTEX, OnRoad, OntimeLogistics, PGF, Posten Logistik, Scan Global Logistics, Scanlink, Scanmar, Schenker, TransFargo, UTI.

20 Förmedlare Mellansverige Skogsåkarna Mellansverige ALI Frakt Närkefrakt TMR Logistics Jardlers Logistik AB Bröderna Engströms entreprenadmaskiner AB

21 Tågfraktare CargoNet Green Cargo Hector Rail Intercontainer Midcargo SCT Tågfrakt Tågåkeriet Bergslagen Vänerexpressen och Mälarpendeln TM Rail AB

22 Utveckling de senaste åren Kraftig ökning av firmabilar, under 3,5 ton Antalet tunga fordon har ökat Antalet åkerier och LBC minskar Färre och större aktörer Mer internationell konkurrens Mer just in time och mer centrala lager Mer strategiska inköp - en del av produktionsprocessen

23 Vilket betyder Mer komplicerade transportaffärer generellt Transportens kvalitet har större betydelse, särskilt för tillverkande industri Färre och starkare säljare att göra affären med Affärer görs även med internationella säljare Ökad konkurrens mellan säljare och firmabilar för kortare transporter

24 Transportköpet hur går det till?

25 Viktiga faktorer som styr köpet Godsets attribut: tex fast/flytande, kylvara, ömtåligt gods, behov av ökad säkerhet Transporttid Punktlighet Frekvens (turtäthet) Kostnad Transportsäkerhet

26 Hur organiseras transportköparna? Transportköp oftast inte en prioriterad del av verksamheten inte kärnverksamhet Ligger i inköpsorganisationen och/eller logistikorganisationen, på riktigt stora företag ofta i egna bolag (SCA, Volvo, Ericson etc) Enskilda inköpare har mandat att förhandla om villkor, men mäts efter hur de presterar ekonomiskt

27 Villkoren, var kommer de ifrån? Ekonomiavdelningen Produktion (tillverkande företag) Logistikorganisationen Miljö och kvalitetsorganisationen Tillverkning Produktionschef Kalle Karlsson VD Sälj & marknad Marknadschef Stabsfunktioner Personal & information Ekonomi Miljö & kvalitet Inköp Planering & logistik Tillverkning

28 Maktbalans! Balansen mellan köpare - mellanhand - utförare ser olika ut! Beror på: Hur mycket köparen köper för Hur stort utbud det finns av säljare (detta begränsar köparen bla genom sina krav) Hur säljaren säljer; hur bred är affären? Hur nära samarbetet är mellan köpare och säljare

29 Köpare-speditör-åkeri-förare

30 Modeller och verktyg för miljökrav

31 Information Krav, önskemål eller information? Bara för att få veta hur det ligger till För att kommunicera vad man är intresserad av Önskemål Skulle helst vara krav men kan inte följas upp eller ger inte utrymme för flera leverantörer att förhandla med Krav Villkor som är knutna till konsekvenser Går att följa upp

32 Att ställa krav olika modeller Straffklausul Hävning av avtal Förhandla med de bästa Koppla avtal till delar av eller hela LFU Samtal / uppföljningsmöten med kund Leverantören får färre eller fler körningar Förfrågningsunderlag (LFU) Leverantörsvärdering/ -bedömning Rangordning av leverantörer Avtal utan krav Kontroller på plats hos leverantör Krav på åtgärdsplan Sålla bort de sämsta Specifika krav i avtal Enkät / egenkontroll Information som går in i nästa leverantörsvärdering Förhandling Avtal Uppföljning Konsekvens

33 Att ställa krav olika modeller Straffklausul Hävning av avtal Förhandla med de bästa Koppla avtal till delar av eller hela LFU Samtal / uppföljningsmöten med kund Leverantören får färre eller fler körningar Förfrågningsunderlag (LFU) Leverantörsvärdering/ -bedömning Rangordning av leverantörer Avtal utan krav Kontroller på plats hos leverantör Krav på åtgärdsplan Sålla bort de sämsta Specifika krav i avtal Enkät / egenkontroll Information som går in i nästa leverantörsvärdering Förhandling Avtal Uppföljning Konsekvens

34 Förhandling Förhandla med de bästa: Måste vara tillräckligt många för att konkurrens ska råda. Rangordna leverantörer: Kopplas till beställningarna när avtal tecknats Sålla bort de sämsta: Viktigt kommunicera detta till de som blir valda och inte valda. Särskilt om det inte framgår i avtal sen. Ofta blir det underförstådda krav.

35 Att ställa krav olika modeller Straffklausul Hävning av avtal Förhandla med de bästa Koppla avtal till delar av eller hela LFU Samtal / uppföljningsmöten med kund Leverantören får färre eller fler körningar Förfrågningsunderlag (LFU) Leverantörsvärdering/ -bedömning Rangordning av leverantörer Avtal utan krav Kontroller på plats hos leverantör Krav på åtgärdsplan Sålla bort de sämsta Specifika krav i avtal Enkät / egenkontroll Information som går in i nästa leverantörsvärdering Förhandling Avtal Uppföljning Konsekvens

36 Avtal Krav i avtal: Gör tydligt vad som är önskemål och vad som är krav. Om hävningsklausul finns, sitter kunden sällan i sitsen att de kan häva avtalet i praktiken. Hänvisning till leverantörsförfrågan i avtalet, men inget specifikt i avtalet: LFU inte alltid tydlig med vad som är krav, informationsinsamling respektive önskemål. Inga krav i avtalet: Om sållning skett via LFU, viktigt med kommunikationen vilken kvalitet som avtalats.

37 Att ställa krav olika modeller Straffklausul Hävning av avtal Förhandla med de bästa Koppla avtal till delar av eller hela LFU Samtal / uppföljningsmöten med kund Leverantören får färre eller fler körningar Förfrågningsunderlag (LFU) Leverantörsvärdering/ -bedömning Rangordning av leverantörer Avtal utan krav Kontroller på plats hos leverantör Krav på åtgärdsplan Sålla bort de sämsta Specifika krav i avtal Enkät / egenkontroll Information som går in i nästa leverantörsvärdering Förhandling Avtal Uppföljning Konsekvens

38 Uppföljning Enkät eller egenkontroll: Informationen används till nästa avtalsperiod eller som underlag för vidare samtal. Kan visa på intresse hos kunden om återkoppling sker. Kan hamna fel hos leverantören, vilket gör att intressesignalen inte går fram. Utan kontroll av svaren kan det gynna leverantörer som glider på sanningen Uppföljningsmöte med leverantören Agenda med miljö och TS på. Kräver intresse och kunskap hos den som genomför samtalet, samt samarbetsinställning hos leverantören. Revisioner på plats Helst periodiskt för alla men några varje gång. Stickprov bra om det kommuniceras till alla

39 Att ställa krav olika modeller Straffklausul Hävning av avtal Förhandla med de bästa Koppla avtal till delar av eller hela LFU Samtal / uppföljningsmöten med kund Leverantören får färre eller fler körningar Förfrågningsunderlag (LFU) Leverantörsvärdering/ -bedömning Rangordning av leverantörer Avtal utan krav Kontroller på plats hos leverantör Krav på åtgärdsplan Sålla bort de sämsta Specifika krav i avtal Enkät / egenkontroll Information som går in i nästa leverantörsvärdering Förhandling Avtal Uppföljning Konsekvens

40 Konsekvens Hävning av avtal Ovanligt. I så fall även knutet till andra brister. Åtgärdsplan Leverantören får chans att bättra sig. Bra med samarbete, men kräver konsekvenser i andra ändan. Ytterligare stöd till de som inte klarar det förekommer. Minska beställningarna Effektivt om det kommuniceras. Inga konsekvenser under avtalsperioden, utan nästa Svagt instrument, särskilt vid långa avtal och nära samarbete

41 Konsekvenser vid avvikelser Dialog Skriftlig avvikelse -notering Om avvikelser Hålla inne betalning/ prisavdrag/ vite Om inte rättelse sker inom tidsfrist Ändra rangordningen/ ge färre beställningar till leverantörer som inte håller avtal Ingen förlängning av kontrakt Om leverantören inte klarar kraven Hävning Vid extrema avtalsbrot

42 Inget verktyg passar alla! Olika faser i upphandlingsprocessen Olika marknader; offentlig/privat Olika transportstruktur; åkeri helchartrat speditör globalt nationellt

43 Verktyg för godstransportköpare Q3 Forum för hållbara transporter Q308, tre olika LFU som även används till uppföljning Q312, krav och metodhandledning, (bygger på ISO26000, 18001, och 14001) Systole, helt digitalt, köpare och säljares framtida krav NTM NTMCalc Beräkningsverktyg (Gods/resor som advanced respektive basic) NTMEcap - Leverantörskrav med revision samt enkäter NTMDelta Goda exempel på förbättringsarbete Clean Shipping index Miljöutvärdering och rankning av fartyg Miljöstyrningsrådets kravspecifikationer Trafikverket och storstädernas krav på entreprenader

44 Verktyg riktat främst till offentlig sektor Miljöstyrningsrådets kriterier Trafikverkets och storstädernas miljökrav för anläggnings- och driftsentreprenader

45 Miljöstyrningsrådet MSR Bolag som ägs gemensamt av svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Har kriterier för bland annat Godstransporter, Drivmedel, Fordon, Däck. Används av de flesta kommuner och landsting även om godstransportdelen är mycket begränsad eftersom fritt levererat är vanligt med liten möjlighet att ställa krav i offentlig upphandling.

46 Trafikverkets och storstädernas gemensamma krav entreprenader Används i anläggnings- och driftsentreprenader. Trafikverket, Stockholm, Göteborg och Malmö har tagit fram kraven gemensamt och har erfarenhetsutbyte. Många andra använder kraven helt eller delvis. Omfattar krav på miljöplan, fordon och kemiska produkter

47 Q3 NTM Verktyg riktat främst till näringslivet Clean Shipping

48 Förening som ägs av sina medlemmar, ett 90-tal aktörer (köpare, säljare, branschorg. och tjänsteleverantörer) Verkar för att transportköpare i sin upphandling har kriterier som ger bättre arbetsmiljö, ökad trafiksäkerhet och minskad miljöpåverkan vid tunga vägtransporter Tillhandahåller tre upphandlingsverktyg till sina medlemmar: Q308 och Q312 mest etablerade Systole : har en mindre grupp användare som dock är mycket stora transportköpare

49 Nätverket för Transporter och Miljön Bildades 1993 av ett flertal aktörer Ideell förening, ca 160 medlemmar bland både transportutförare och köpare Syfte: främja och utveckla transportsektorns miljöarbete genom att verka för erkänd metod vid beräkning av gods- och persontransporters emissioner NTM Calc - Metoden är framtagen för köpare och säljare av transporter som därmed ska kunna bedöma sina transporters sammantagna miljöpåverkan. Utgör branschstandard idag.

50 NTM erbjuder: Nätverket för Transporter och Miljön Kalkylverktyg, beräkningsmetoder och aktuella miljödata Verktyg för leverantörsbedömning inkluderande prestandanivåer samt förbättringsarbete Exempel på förbättringsåtgärder Ett forum för utbyte av kunskap och erfarenheter inom området transporters miljöpåverkan

51 Clean Shipping Index Miljöbedömning och rankning av fartyg Internationellt, icke vinstdrivande Fartygsföretag presenterar sin miljöprofil, transportköpare räknar ut miljöpåverkan Revisionsfirma inkopplad för att bedöma fartyg Flertalet stora transportköpare från olika branscher är anslutna

52 Verktygens genomslag Q3 Hundratals användare Medelstora till stora företag NTM NTMCalc (verktyg, data eller metoder) används av många företag och andra organisationer Leverantörsenkäter med metodkrav har tidigare varit mycket använda NTMEcap syftar till att överge metodkrav till förmån för ett system byggt på nivåkrav Clean Shipping index I stort sett alla större svenska varuägande företag är anslutna Miljöstyrningsrådets kravspecifikationer Dominerande i offentlig sektor Trafikverket och storstädernas krav på entreprenader Tongivande i hela offentlig sektor

53 Sveriges Åkeriföretags beräkningsverktyg SÅmiljöcalc 2012 SÅmiljöcalc är ett program för att beräkna klimatpåverkan vid lastbilstransporter. Enkla beräkningar kan göras för enstaka transporter men programmet kan också användas för betydligt mer omfattande redovisningar.

54 Det tar tid Förfrågan Avtal Uppföljning Konsekvens År 1 År 2 År 3

55 Går det att tillverka företagets produkt smartare? CO 2 1. Tillverkning Var händer det? Kan produkten anpassas bättre för transport? Ska vi tillverka i Kina, montera och paketera i Turkiet? Kan våra inköpare bli bättre så vi slipper ta in gods med flyg och hinner ta båt istället? Välja charterbil eller slingbil med annat gods? Kan alternativa lastbärare eller förpackningar väljas? 2. Produktutveckling 3. Fysisk struktur 4. Inköpsmönster 5. Distribution 6. Transporten Varuägaren Förmedlaren Åkeriet Kör förarna bränsleeffektivt? Miljöfordon? CO 2

56 Förvänta dig rätt saker! GODSÄGARE SPEDITÖR UTFÖRARE Information Information Information Påverkansarbete Påverkansarbete Påverkansarbete Ändrade attityder Ändrade attityder Ändrade attityder Handling: - TS och miljö i transportköps-affärerna genom exv frågeenkäter, leverantörs-bedömningar och transportavtal. - Uppföljning av ställda krav. Handling: - Kunna säkerställa att transporterna sker lagligt och klara de krav som ställs från kunderna, även i underleverantörsled. - Sälja och köpa transporter med miljö och TS som en viktig faktor. Handling: - Systematiskt arbete med TS och miljö genom exv bränslebesparingar, lagefterlevnad och alkolås.

57 Vilka klimateffekter kan miljökrav och hållbara affärsupplägg leda till?

58

59 Effektivare logistik=potential för koldioxidbesparingar Effektivare logistik har av KNEG identifierats som ett område med väsentlig potential för koldioxidbesparingar t ex ruttoptimering, ökad fyllnadsgrad, längre och tyngre fordon och ökad intermodalitet/ överflyttning av gods Svårt, bromsas ofta av regleringar, avsaknad av affärsmodeller, tillgänglig information om gods och godsflöden eller efterfrågan från transportköpare

60 Effekter miljökrav Krav kan ha marginell effekt men också stor effekt Varierar i olika branscher Bedömning måste göras från fall till fall För att kunna mäta effekten måste kraven följas upp ordentligt

61 Effekter hållbart affärsupplägg Logistikcentrum eller omlastningspunkter Syftar till att överföra lastbilstrafik till järnväg (kombitrafik) Bättre samordning av transporterna Minskat antal fordon och mindre körsträcka Ökad andel järnväg ger potential för minskad energianvändning

62 Effekter hållbart affärsupplägg Fyllnadsgrad Mångfacetterat begrepp Ovanligt med högre fyllnadsgrad än 50 % Högre kapacitet genom t ex längre lastbilar kan leda till högre fyllnadsgrad i transportsystemet Kontinuerligt arbete med ökad fyllnadsgrad kan leda till stora förbättringar på sikt

63 Goda Exempel Exempel på hållbart affärsupplägg offentlig beställare Halmstad samordnad varudistribution Exempel på byte av transportsätt från bil till tåg Stadium Exempel på klimatsmart citydistribution i Göteborg

64

65

66

67

68

69 VAD ÄR KLIMATSMART CITYDISTRIBUTION? Klimatsmart citydistribution är ett samarbetsprojekt inom hållbara transporter som leds av Business Region Göteborg, med stöd från Västra Götalandsregionen. Partners i projektet är Trafikverket, Volvo Lastvagnar, Preem, Fordonsgas, Renova, Posten, DB Schenker, DHL, GLC och Fraktkedjan. Projektets syfte är att, med en bred ansats, utveckla effektivare och klimatvänligare lösningar för citydistribution. MÅL MED PROJEKTET Projektets huvudsakliga övergripande mål är att demonstrera lösningar för att reducera klimatpåverkan från distribution i Göteborg med 50%. I detta arbete har ett antal olika fordonstyper och drivmedel använts. Miljöpåverkan från de drivmedel som används inom de medverkande företagens verksamheter redovisas i nästa diagram.

70 RESULTAT De medverkande transportföretagen har uppnått minskningar av CO2-utsläppen på mellan 16 och 65 procent utslaget på samtliga 393 fordon som används i Göteborgsområdet. Genomsnitt för samtliga företag är 30%. Av dessa 393 fordon utgörs i dagsläget 48 av lätta gasdrivna fordon, 44 av tunga metandieselfordon och 4 av tunga hybridfordon.

71 Källhänvisningar Miljöåtgärder för godstransporter Chalmers 2006 Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken år 2012, Trafikverket Godstransporter i Östra mellansverige KTH Järnvägsgrupp på uppdrag av Trafikverket, 2013 Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar till år 2025 och utblick mot år 2050 Sammanfattning huvudrapport. Trafikverket, publikationsnummer: 2012:101 Så kan godstågen bli effektivare Artikel i Miljöaktuellt Åkerihandboken 2013 från Sveriges åkeriföretag Godstransporter i Sverige, Trafikanalys Rapport 2012:7 Godstransportköpares attityder, värderingar, intentioner och faktiska beteende. GU Handelshögskolan 2010 Tänk om och optimera kapitel 4 Effektivisera genomförandet av resor och transporter - Trafikverket version Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Resultatrapport KNEG 2012 Underlagsrapport Upphandling till utredningen Fossilfri fordonsflotta, Ecoplan 2013