Information till särskilt berörda inför samråd. Tillståndsansökan gällande Vadstena avloppsreningsverk i Vadstena kommun, fastighet Vadstena 4:128

Transkript

1 Information till särskilt berörda inför samråd Tillståndsansökan gällande Vadstena avloppsreningsverk i Vadstena kommun, fastighet Vadstena 4:128

2 1 Verksamheten Vadstena avloppsreningsverk tar hand om och behandlar avloppsvatten från Vadstena tätort. Avloppsvattnet är till största delen spillvatten från hushåll men omfattar även spillvatten från bl.a. kemteknisk industri och livsmedelsindustri. Årligen renas ca 1,2 miljoner m 3 avloppsvatten och verksamheten pågår dygnet runt, alla dagar på året. Verket tar också hand om avloppsslam från Borghamns avloppsreningsverk och externslam från trekammarbrunnar. Vadstena avloppsreningsverk är utformat för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Avsatt slam ur processen behandlas i separat slambehandlingssteg. Det renade avloppsvattnet leds via ett dike ut till Naddöviken i Vättern som är recipient. Verksamhetens nuvarande tillstånd är beslutat av Länsstyrelsen i Östergötlands Miljöprövningsdelegation och sedan dess har mindre förändringar av verksamheten skett. För arbetet med tillståndsansökan ansvarar Vatten och Avfall i Motala kommun, då verksamheten sköter drift och underhåll av Vadstena kommuns vatten- och avloppsanläggningar. Vättern är recipient för behandlat avloppsvatten från Vadstena avloppsreningsverk och har ett stort skyddsvärde. Detta innebär att det sannolikt kommer utökade krav på rening av organiskt material mätt som BOD 7 och totalfosfor samt krav på rening av totalkväve. För att kunna hantera kommande reningskrav och en förmodad ökad belastning kommer avloppsreningsverket byggas om. En planerad utformning för reningsverket innebär bl.a. att det biologiska reningssteget byggs om för kväverening. Följande beskrivning av reningsprocessen innefattar den planerade processen för rening av totalkväve: 1.1 Mekanisk rening I den mekaniska reningen silas det grövre materialet bort ur det inkommande avloppsvattnet. Det kan exempelvis vara hushållspapper, tops, bindor och plast. Detta kallas rens och tvättas, pressas så att det blir i princip torrt och luktfritt för att sedan skickas till förbränning. Reningsverket har även ett sandfång för att fånga upp den sand som kommer med vattnet. Sanden tvättas och används sedan på avfallsanläggningen, Tuddarp, i Motala. Avloppsvattnet innehåller fosfor som är ett av ämnena som bidrar till övergödning och organiskt material som i naturen kräver mycket syre för att brytas ned. För att avskilja dessa ämnen genomgår vattnet därefter en kemisk fällning med en fällningskemikalie som bildar flockar med organiskt material och fosfor som sedan sjunker till botten och avskiljs som slam i den efterföljande försedimenteringen. Idag används aluminiumklorid som fällningskemikalie. Slam från försedimenteringen pumpas till ett slamlager. 2

3 1.2 Biologisk rening Vid Vadstena avloppsreningsverk finns idag en biobädd där mikroorganismer bryter ned och minskar mängden organiskt material i avloppsvattnet. Det orenade avloppsvattnet innehåller även kväve som är ett ämne vilket bidrar till övergödning. I en planerad process kommer den kemiska fällningen och försedimenteringen att efterföljas av biologisk rening med en aktivslamprocess med fördenitrifikation. I aktivslamprocessen bryts organiskt material ner genom att mycket syre tillförs i form av luftning och kväve avskiljs genom att bakterier och mikroorganismer omvandlar det till kvävgas som avgår till atmosfären. Reningen sker med hjälp av samma mikroorganismer som i vanliga fall lever i en naturlig process ute i naturen. Det biologiskt renade vattnet sedimenteras i en mellansedimenteringsbassäng. Slammet som avsätts vid sedimenteringen återförs som returslam till fördenitrifikationsprocessen eller tas ur processen som överskottsslam och leds till ett slamlager. 1.3 Kemisk rening Mellansedimenteringen efterföljs av ännu ett kemiskt reningssteg med fällningskemikalie för efterpolering. Flockarna avskiljs genom sedimentering i två parallella slutsedimenteringsbassänger och sedimenterat slam pumpas till ett slamlager. Det renade avloppsvattnet leds via dike ut till Naddöviken i Vättern. 1.4 Slam Slammet som pumpats till slamlagret genomgår en rötningsprocess där biogas utvinns genom att mikroorganismer bryter ned organiskt material utan syre. Sedan centrifugeras slammet för att bli torrare och transporteras ut på betongplatta för hygienisering innan det sprids ut på åkermark. Reningsverket är certifierat enligt REVAQ, en certifiering för återföring av växtnäring i slam till åkermark. Den rötgas som bildas vid rötningsprocessen används för att värma upp anläggningen. 2 Lokalisering Vadstena avloppsreningsverk (fastighet Vadstena 4:128) är lokaliserat vid Kronoängens industriområde utanför Vadstena tätort. Aktuell geografisk plats för Vadstenas avloppsreningsverk är väl lämpad och stör omgivande verksamhet minimalt avseende lukt och buller. 3

4 3 Miljöpåverkan Det renade avloppsvattnet från reningsverket släpps ut i Vättern vars ekologiska och kemiska status bedöms som god/stabil. Vadstenas avloppsreningsverk drivs kontinuerligt för att bästa möjliga reningseffekt skall uppnås och på så sätt minimera påverkan på recipienten och omgivning. 3.1 Utsläpp till vatten Det renade avloppsvattnet leds ut via dike till Naddöviken. Avloppsvattnet renas från fosfor, kväve samt organiskt material och Vadstenas reningsverk klarar de gränser för utsläpp som är satta av länsstyrelsen idag. Bedömningen är att Vadstenas avloppsreningsverks påverkan på Vättern anses vara låg. 3.2 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från Vadstenas avloppsreningsverk sker i form av biprodukter från reningsprocessen, uppvärmning, el samt transporter. Främst uppstår koldioxid vid biologisk rening av avloppsvattnet samt vid förbränning av producerad rötgas. Andra föreningar som tillförs luften är mindre mängder vätgas, metangas, partiklar och miljögifter. Även utsläpp av kvävgas och kväveoxider (NOx) från det planerade kväverreningssteget kommer att ha en miljöbelastande faktor för både luft och mark. Utsläppen till luft från verksamheten anses dock vara små och eftersom Vadstena kommun klarar miljökvalitetsnormen för luft anses verksamheten inte utgöra något hinder för de ställda målen Lukt Utsläpp till luft kan även komma i form av lukt. Luftnings- och sedimenteringsbassänger är öppna utan övertäckning men har hittills inte upplevts som ett problem. Slammet lagras öppet på betongplatta och här kan det under vissa perioder och vindriktningar uppkomma lukt. På hösten när slam transporteras ut på åkermark kan en ökad luktspridning förekomma. 3.3 Utsläpp till mark Miljö- och hälsoeffekter från utsläpp till mark bedöms som små. Dessa utsläpp består främst av att slam, som exempelvis innehåller mindre mängder tungmetaller, sprids till åkermark. Slammets metallhalter undersöks regelbundet enligt kraven för certifieringen enligt REVAQ. I och med certifieringen ställs det krav på en säker hantering av slammet och kontroll sker för att ett slam med alltför höga halter metaller inte ska hamna på åkermark. 4

5 3.4 Buller Buller från verksamheten uppkommer i huvudsak från transporter som sker till och från verket. Detta gäller även för planerad verksamhet. För Kronoängen finns planer på att lägga om infarten. Detta förväntas minska risken för bullerstörning. De senaste fem åren har inga klagomål på buller rapporterats. Buller från verksamheten bedöms inte utgöra någon störningsrisk, därför föreslås inga störningsbegränsande åtgärder. 3.5 Kemikalier För att rening av avloppsvatten på ett effektivt sätt vid Vadstenas avloppsreningsverk används processkemikalier. Aluminiumklorid används för att fälla ut fosfor ur avloppsvattnet och polymer för förtjockning och avvattning av slam. Kopplat till den planerade utbyggnationen för kvävereningen tillkommer dessutom användning av kolkälla. Verket drivs enligt principen att eftersträvad reningseffekt ska uppnås till en så låg kemikalieförbrukning som möjligt. 3.6 Trafik De tunga transporterna till och från reningsverket fraktar slam, kemikalier, eldningsolja etc. Övriga fordon tillhör bland annat driftspersonal och hantverkare. I dagsläget ligger antalet transporter till och från reningsverket totalt kring tre tunga transporter/vecka, servicebilar ca tre transporter/vecka varav två av dessa är med fordon drivna på biogas. Det ger mellan 300 och 320 transporter/år varav hälften utgörs av tunga fordon. Transporterna sker till största del under dagtid vardagar. De transporter som kommer att tillkomma efter en utbyggnad är tunga transporter av kolkälla, vilket beräknas till ca sju transporter/år. Under höst och vår, två veckor i april respektive två veckor i oktober/november, transporteras allt trekammarbrunnslam med slamsugbil. Även spridning av slam till åkrar sker under denna period. Detta innebär att under vår- och höstperioden ökar antalet tunga transporter/dag kraftigt jämfört med en normal genomsnittlig dag vilket kan innebära ett maximalt antal tunga transporter/dag på ca Avfall Vadstenas avloppsreningsverk följer och drivs efter Avfallsförordningen 2011:927 och avfallet består huvudsakligen av rens och sand från det mekaniska reningsteget och centrifugerat slam. Sanden transporteras till Tuddarps avfallsanläggning vid behov och renset sorteras som brännbart avfall och hämtas en gång i veckan. Slam från reningsverket rötas och hygieniseras genom långtidslagring och används sedan som växtnäring på åkermark i närområdet. Övrigt avfall lagras inte vid verket utan körs direkt till Karshults avloppsreningsverk i Motala kommun och hanteras där. Transporterna av farligt gods sker med tillståndsgiven transportör. 5

6 3.8 Hushållning av resurser Vatten och Avfall i Motala kommun bedriver ett ständigt förbättringsarbete enligt ISO gällande hushållning med naturresurser så som mark, vatten och energi. Huvuddelen av Vatten och Avfalls fordon drivs med fordonsgas som dessutom produceras på avloppsreningsverket i Motala. Verksamheten använder kommunalt vatten för sanitära ändamål i personalutrymmen, något kylvatten används inte. Ett arbete med att optimera användningen av kemikalier pågår ständigt. För fällningskemikalien används bl.a. flödesbegränsning till maxpumpning av kemikalien, så att inte onödigt mycket kemikalier doseras till mycket utspätt vatten. Avloppsreningsverksanläggningar kräver mycket energi i form av el för att processerna ska fungera. Åtgärderna koncentreras därför till förbättrad resurshushållning vad gäller uppvärmningen av processer och lokaler. Verkets värmebehov tillgodoses till stor del genom att den biogas som bildas vid rötning av avloppsslammet. Gasen förbränns i en gaspanna som värmer upp anläggningen, överskottet facklas bort. Användningen av rötgas minskar användningen av såväl eldningsolja som el. Vid upphandling av elavtal läggs stor vikt vid grön el. I slammet finns gott om näringsämnen som i möjligaste mån bör återföras till kretsloppet. Vadstenas avloppsreningverk är certifierat enligt REVAQ. Syftet med certifieringssystemet är att säkra att växtnäring från avloppsslam återförs till åkermark på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten i innehållet uppfyller fastställda krav. Då slammet uppnått alla kriterier får det spridas som gödselmedel. Det är därför viktigt att ett uppströmsarbete bedrivs och att alla inom Vadstena kommun som är kopplade på det kommunala avloppsledningsnätet är tillräckligt informerade om vad de får hälla i avloppet. 3.9 Natur- och kulturmiljön Vadstena tätort härstammar till stora delar från medeltiden då de många medeltida kyrkorna, klostret, byarna och Vadstena stad etablerades och grundlades. Markerna kring Vadstena är rika på fornlämningar och boplatser i åkermark påträffas hela tiden i samband med schaktningar av olika slag. Verksamheten för Vadstena avloppsreningsverk kan orsaka oförutsedda utsläpp vid exempelvis haverier och olyckor, det kan dessutom förekomma störande buller, luktproblem vilket kan störa både turismen och befolkningen. Vadstenas värden, förutom den historiska betydelsen och turismen det medför, består även i närheten till Vättern med dess båt-, bad- och friluftsturism. Verksamheten vid reningsverket belastar recipienten med de miljögifter, näringsämnen och grumlande ämnen som inte avskiljs i verket. Transporter och energianvändning inom verksamheten bidrar till utsläpp som i sin tur kan orsaka försurning. 6

7 Verksamheten vid Vadstena avloppsreningsverk arbetar med uppströmsarbete för att förhindra, så långt det är möjligt, att miljögifter etc. ska nå avloppsreningsverket och därmed komma ut i recipienten. Tillförseln av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen kommer att minskas genom den planerade ombyggnationen. Planer att ansluta enskilda avlopp till avloppsreningsverket finns också. 4 Gällande lagstiftning och beskrivning av prövningsprocessen 4.1 Tillståndsprövning enligt miljöbalken Vadstenas avloppsreningsverk är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment och präglas av stor öppenhet som syftar till att ge berörda parter möjligheten att påverka kommande beslut. Första tillfället för den som berörs av verksamheten att lämna synpunkter är under samrådsprocessen som ska genomföras innan ansökan upprättas och inges till Miljöprövningsdelegationen. Denna information är ett led i samrådsprocessen. 4.2 Samrådsprocessen Verksamheter som avloppsreningsverk bedöms alltid av Länsstyrelsen medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att det även krävs ett utökat samråd med den allmänhet och de organisationer som förväntas bli berörda. Samrådsmötet syftar till att alla som har intresse i den planerade verksamheten ska kunna delta och lämna synpunkter och ställa frågor. Vid detta samråd ska även innehåll och utformning av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheten diskuteras. Efter samrådet kommer det att upprättas en samrådsredogörelse. Av denna ska bland annat framgå vilken information som lämnats och en sammanfattning av de synpunkter och förslag som har framförts. Samrådsredogörelsen kommer att ingå i ansökan om tillstånd. 4.3 Det fortsatta arbetet med tillståndet För dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till. Här följer en sammanfattning: - Efter att samrådet genomförts upprättas en ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som inges till Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Östergötlands län. - Vid behov krävs komplettering av handlingarna. - MKB och ansökan kungörs i ortspressen varvid särskilt berörda och allmänheten ges tillfälle att yttra sig. Remiss skickas till kommunen. Inkomna yttranden granskas och översänds till sökanden för bemötande. - Miljöprövningsdelegationen fattar beslut. - Beslutet kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar, kommunen eller andra berörda. - Överklagande prövas av Mark- och miljödomstolen. 7

8 5 Information om hur du kan lämna synpunkter Ett samrådsmöte kommer att hållas den 29 augusti klockan i konferenslokalen i Vadstena Rödtornet, Medborgarsalen. Du är välkommen till mötet, där du kommer att få ytterligare information. Möjlighet ges även att ställa frågor samt framföra synpunkter, förslag och invändningar. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat som det bör tas hänsyn till i vår fortsatta planering. Önskar du delta vid samrådet anmäler du dig senast den 27 augusti via vatten.avfall@motala.se eller via telefon Ytterliggare information finns att hämta från Motala kommuns hemsida under vatten och avlopp, Där finns bland annat ett förslag på innehåll i MKB. Skriftliga synpunkter eller upplysningar kan även skickas senast den 1 september 2013, till: vatten.avfall@motala.se eller Motala kommun, Vatten och Avfall, reningsverket Karshult, Motala. 6 Uppgift om verksamhetsutövaren Vatten och Avfall inom Tekniska förvaltningen i Motala kommun sköter drift och underhåll av Vadstena kommuns vatten- och avloppsanläggningar. Adress: Motala kommun Tekniska förvaltningen Vatten och Avfall Reningsverket Karshult Motala Motala kommuns växel: Vadstenas avloppsreningsverks besöksadress: Vadstenas reningsverk Kronängsgatan 10 Mer detaljerad information om Vadstenas avloppsreningsverk finns att läsa i förslaget för miljökonsekvensbeskrivning som finns att ladda ned från Motala kommuns hemsida under vatten och avlopp, 8

9 Önskas ytterligare information, ställa frågor och/eller framföra synpunkter finns möjlighet att kontakta: Hanna Gottås Tekniska förvaltningen Vatten och Avfall Reningsverket Karshult (Borensvägen 140 ) Motala Telefon e-post: hanna.gottas@motala.se Motala kommun Tekniska förvaltningen Vatten och Avfall Anders Edholm Enhetschef verk 9