Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Transkript

1 Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri, underläkarchef Nrra Stckhlms Psykiatri mrangne@gmail.cm Mars 2015 Vilka är ni, ch vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? 1.Lära ss basal psykiatri för att veta hur det kan ta sig uttryck hs ch påverkar klienterna hur de tänker, känner, handlar, deras fria vilja samt hur man kan bemöta drabbade klienter. 2.Ge en översiktlig inblick i hur man själv kan hantera det mderna livets krav ch påfrestningar på ett klkt sätt, så att man inte faller ffer för stressrelaterade sjukdmar. Tips ch tankemdeller sm 1. Ni förhppningsvis kan använda i arbetet med klienterna. 2. Klienterna själva kan använda sm hjälpmedel för att bättre förstå ch hjälpa sig själv. 4 Michael Rangne 5 Svårigheter hitta bra balans mellan samarbete ch integritet Dåliga kartr Hög sårbarhet Orimliga förväntningar Vad utmärker en frisk, sund ch välfungerande persnlighet? Trivs med sig själv ch livet Kmmer väl överens med andra Hittar en hälssam balans mellan sina egna ch andras behv Flexibilitet Humr Tar ansvar för sig ch sin rll i världen 6 1

2 Vad menas med att ta ansvar? Hur fri är den fria viljan? Scialt ansvar - ansvar för andras väl ch ve, för sådant de inte själva klarar ch behöver hjälp med, för att ingå avtal, för samhället. Persnligt ansvar - att ta ansvar för mig själv mitt eget liv mina handlingar mina känslr mina tankar mina värderingar min integritet vem är jag i världen min inverkan på andra! Ett fritt handlande förutsätter bland annat att Vi förmår uppfatta ch tlka mvärlden krrekt. Vårt handlande inte styrs av depressiva- eller andra vanföreställningar. Vårt handlande inte styrs av uthärdlig ångest. Vi kan förstå knsekvenserna av våra handlingar. Vi kan behärska våra impulser. Vi har inlevelseförmåga, så att vi förstår hur vårt handlande upplevs av andra. Dessa förutsättningar är vanligen mer eller mindre nedsatta vid allvarlig psykisk sjukdm. 8 9 Vad behöver vi för att må bra? Förmåga till nyanserad verklighetsuppfattning. Känslr sm fungerar. Gd självkänsla. Gda relatiner. Balans mellan påfrestningar ch vår förmåga att hantera dem. Drabbad av jästsvamp Diagnsförslag? Skenet bedrar? Jästsvampinfektin Vanföreställningssyndrm Schizfreni Smatfrmt syndrm Hypkndri Tvångssyndrm Depressin Medarbetaren i kris efter en skilsmässa kanske inte alls är i kris längre han kanske har utvecklat en allvarlig depressin i abslut behv av prfessinell behandling m han alls ska bli bättre

3 Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den dementa äldre medarbetaren kanske inte alls är dement hn kanske har en depressin, eller en hjärntumör. Den mdömeslösa kllegan kanske är på väg att utveckla demens trts att han bara är 44 år Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den för tillfället jätteglada, energiska ch överentusiastiska kllegan kanske inte alls lärt sig att tänka psitivt han kanske har utvecklat en mani, där han inm krt kmmer att ha åsamkat företaget stra kstnader. Den sm htar att ta livet av sig, men sm ingen tar på allvar eftersm den sm vill ta livet av sig talar inte m det kanske inm krt gör just det, m ingen rådig persn inser att suicidal kmmunikatin talar för inte emt - hög självmrdsrisk, ch för den det gäller till en psykiatrisk akutmttagning för mgående bedömning - m så behövs med ambulans eller plis Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den välklädde ch charmige persnen sm vältaligt försöker övertyga dig m att göra en iditsäker affär kanske inte är ett dugg trevlig innerst inne, utan istället skicklig sl-chvårare ch fullbldspsykpat. En strulig eller missbrukande tnåring sm faller av i sklarbetet kanske inte alls ger uttryck för tnårstrts utan istället har en allvarlig ch behandlingskrävande depressin

4 Skenet bedrar? Skenet bedrar? Den nyanställde ynglingen med litet underliga idéer ch scialt avvikande beteenden kanske inte alls utvecklar sin självständighet han kanske är på väg att utveckla schizfreni. Medarbetaren sm ställt till det för sig genm att skälla ut en medarbetare kanske brister i vanligt hyfs eller så har han en impulskntrllstörning i frm av ADHD eller brderline persnlighetsstörning, kanske i kmbinatin med bristande empatiförmåga sm vid Aspergers syndrm Skenet bedrar? Skenet bedrar? Medarbetaren sm utfört en scialt sett mycket stötande handling kanske inte alls är ett mraliskt mnster han kanske lider av Aspergers syndrm, en lättare frm av autism sm utmärks av stra svårigheter med att förstå ch leva sig in i en annan människas föreställningsvärld. Kllegan sm inte längre funkar sm han ska kanske Är deprimerad Är manisk Har ångest Missbrukar Har utvecklat en psyks Är i kris Har prblem hemma Har en taskig chef Har en hjärntumör Är på väg att bli dement Har hyptyres Bristande överensstämmelse med de förväntningar man har. För svåra uppgifter, rimliga krav ch förväntningar. Stress Understimulering ch uttråkning. Belöningen uteblir Resultaten uteblir, man når inte det man föresatt sig, brunnit förgäves. För litet återkppling, man ser inte sina resultat. Man får för litet tillbaks, för litet känslmässig näring. Dåligt ledarskap Knflikter med kllegr, ledning eller kunder. Negligering ch kränkningar. Allmänt dålig stämning på arbetsplatsen. Vantrivsel med arbetsuppgifter, kllegr ch kunder. Integritetsknflikter Bristande arbetsglädje Man ser ingen mening med det man gör. Kmprmisser ch knflikter mellan arbetets krav ch den egna integriteten. Vilka av dessa prblem riskerar den sm arbetar med människr?

5 Några anledningar till att en människa är besvärlig 1. Du själv uppfattar inte den andre krrekt prjektiner av egna prblem ch misshagliga persnlighetsdrag Uppskattning Trygghetsbehv Gemenskapsch tillgivenhetsbehv Självförverkligande rimliga förväntningar du bemöter den andre på ett så trevligt sätt att denne svarar med samma mynt du har själv med ditt beteende lärt persnen att vara på detta vis mt dig 2. Relatinen/interaktinen Bristande relatinsfärdigheter sm leder till missuppfattningar, besvikelse ch antipati. Krppsliga behv 3. Situatinen Stress, knkurrens, i systemet inbyggda ch frånkmliga knflikter, rättvisr Några anledningar till att en människa är besvärlig 4. Den andre krppslig sjukdm (hjärntumör, demens, strke) missbruk, abstinens) psykiskt sjuk (depressin, psyks, mani, ångestsjukdm). någn frm av kris. lider av kverulansparania eller rättshaverism. uppfattar ch tlkar ss ch våra intentiner felaktigt. har rimliga förväntningar på livet ch andra människr, ch dömer därmed sig själv till lycka. Perfektinism är ingen framkmlig väg mt lycka, sinnesfrid ch gda relatiner. persnlighetsstörning (narcissism, brderline, psykpati m fl). neurpsykiatrisk prblematik (ADHD, Aspergers syndrm, låg begåvning). brister i uppfstran. Persnen är på ren svenska faktiskt hyfsad ch trevlig. Vill inte Kan inte Frågr: Vilka av vanstående rsaker är den besvärliges eget fel? Vad ska åtgärdas med kritik? Pedaggik? Autentisk feedback? Vill persnen inte, eller kan hn inte? Integritet ch samarbete Vad gör vi med Kalle sm inte funkar längre? Och Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde? Integritet Knflikt Samarbete Individ Originalitet Smärta Grupp/samhälle Knfrmitet Signal/symtm

6 Kalle sm inte funkar längre: Stressad? Tungt på hemmaplan? Livskris? Hänt någt j-t? Knflikter? På fel ställe? Fel chef? Depressin? Utmattning? Utbrändhet? Psyks? Missbruk? Lisa, sm aldrig funkat sm hn brde: Ångestsjukdm? ADHD? Asperger? Persnlighetsavvikelse? Narcissim? Brderline? Antiscial? Taskiga kartr ch rimliga förväntningar? Kan inte balansera integritet ch samarbete? Några av de vanligaste tillstånden Stressrelaterat kris, anpassningsstörning, utmattningssyndrm Depressin ch dystymi Biplär sjukdm Vanföreställningssyndrm Schizfreni Narcissism Psykpati Brderline ADHD Aspergers syndrm Scial ångest Paniksyndrm Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Psttraumatiskt stressyndrm Störningar sm vanligen diagnsticeras i barndmen Mental retardatin Inlärningsstörningar Lässvårigheter Räknesvårigheter Skrivsvårigheter Mtrisk störning Störd utveckling av krdinatinsförmågan Genmgripande störningar i utvecklingen Autistiskt syndrm Aspergers syndrm Störningar sm dmineras av bristande uppmärksamhet ch stört beteende Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (ADD/ADHD) Uppförandestörning Trtssyndrm Tics (t ex Turettes syndrm) 34 Separatinsångest Störningar sm vanligen diagnsticeras först hs vuxna Maladaptiva stressreaktiner (med nedstämdhet, ångest ch/eller stört beteende) Stressjukdmar Utmattningssyndrm Utbrändhet Förstämningssjukdm Depressin Dystymi Biplär sjukdm Ångestsyndrm Scial ångest Paniksyndrm Agrafbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Specifik fbi Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Smatfrma syndrm Smatiseringssyndrm Knversinssyndrm Smatfrmt smärtsyndrm Hypkndri Dysmrffbi Odifferentierat smatfrmt syndrm Dissciativa syndrm Psyks Vanföreställningssyndrm Schizfreni Primära sömnstörningar Ätstörningar Anrexia nervsa Bulimia nervsa Ätstörning UNS Persnlighetsstörning cluster A Schizid Schiztyp Paranid Persnlighetsstörning cluster B Narcissism Psykpati Brderline Histrinisk Persnlighetsstörning cluster C Fbisk Osjälvständig Tvångsmässig Impulskntrllstörningar sm inte klassificeras i andra sammanhang Intermittent explsivitet Kleptmani Pyrmani Spelmani Kgnitiva, rganiskt betingade störningar Knfusin Demens Substansbetingade psykiska störningar (alkhl, narktika, lösningsmedel, läkemedel, kffein) Intxikatin Knfusin Abstinens Missbruk Berende Demens Psyks Förstämningssyndrm Ångestsyndrm Sömnstörning Händelse Vem bestämmer över mina känslr? Tlkning/attityd/tanke m det sm händer Känsla Beteende/handling styrd av känslan

7 Hur jag FÖRHÅLLER mig till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. De flesta kmplexa mänskliga prblem är lösbara. Saker händer hela tiden. Hur jag FÖRHÅLLER MIG till det sm händer mig i livet är den avgörande faktrn för vilket liv jag får. Förväntan på ett smärtfritt liv skapar prblem ch ytterligare lidande. Vad VILL JAG GÖRA MED MITT LIV, trts mitt lidande ch mina prblem? Vår hjärna har ett prblem Den försöker hela tiden skapa helhet av skärvr ch fragment. Stryn den kkar ihp låter så fin, men är den SANN? Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Världen sm vi vill att den ska se ut 40 Vanligen välmående ch välfungerande människa Ofta mindre välmående ch mer prblematisk persn Världen Kartan Världen Visinen Kartan Kartan Visinen 7

8 Depressin Ångestsjukdm Svartsyn, pessimism, självhat, hpplöshet Ängslan, r, uppförstring Terrängen Visinen Kartan Accepterar ej diskrepansen Psyks Vanföreställningar Autismspektrum Svårigheter att ta andras perspektiv ADHD Adekvat, men dålig impulskntrll, kncentratinssvårigheter Förstår ej världen Kan ej hantera världen ptimalt Jbbiga känslr, knflikter, lidande! Exempel: 17-årig flicka med ADHD ch lätta AS-drag Den stackars egentliga världen verkligheten - sm den faktiskt ser ut syns knappt på grund av alla pålagringar. Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut Krnlgiskt 17 år Mentalt 12 år 17 år 12 år Överkrav, stress, relatinsprblem, frustratin Lagm krav, bättre relatin 46 Världen sm den faktiskt ser ut Hur uppstår diskrepansen? Vår bild av världen Situatinsrelaterat, t ex vid stress, knflikter, ht mt självbilden Sjukdmsrelaterat, t ex vid depressin, psyks Dysfunktinella autmatiska tankar ch tlkningar Villkrliga antaganden Grundantaganden Persnlighetsrelaterat, försvarsmekanismer Uppväxtrelaterat, dåliga förebilder

9 Den nda cirkeln Det finns bara tre vägar Händelse Kgnitiva scheman ch grundantaganden Kgnitiva förvrängningar Mår inte bra/ har prblem Ändra vår önskan/ visin/förväntan Autmatisk (ev dysfunktinell) tlkning/tanke Ändra situatinen/världen Ändra tanken/bilden/tlkningen av situatinen/det inträffade Negativ sinnesstämning Vill jag hjälpa eller påverka måste jag vanligen arbeta här! Hur kan vi reducera dissnansen? Världen Är Världen sm den faktiskt ser ut Vår bild av världen Kartan Trr Visinen Vill Gda förebilder Gda samtal människr emellan Reducera stress Infrmatin ch utbildning Behandling av psykisk sjukdm Psykterapi 53 Vad menas med att leva med integritet? Integritet ch samarbete Kngruens mellan dina högsta värden ch ditt sätt att leva. Glädje, lycka ch självkänsla följer av kngruensen. Integritet Individ Originalitet Knflikt Smärta Samarbete Grupp/samhälle Knfrmitet Signal/symtm 55 9

10 Stra eller många små kränkningar av integriteten leder till En sund persnlighet har rimliga behv ch gränser ch förmår hävda dem på ett sätt sm gruppen accepterar Brist på självaktning ch självrespekt Låg självkänsla Nedsatt vitalitet Aggressivitet Självdestruktivt beteende Integritet Vet vem hn är ch vad hn behöver. Rimliga behv ch gränser. Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Knflikt Smärta Signal/symtm Samarbete Förstår värdet av scial acceptans. Samarbetar m rimliga saker på ett vettigt sätt. Samarbetar inte m sådant sm kmprmetterar integriteten Persnlighetsstörning medför svårigheter att balansera knflikten mellan integritet ch samarbete Vad händer vid psykisk sjukdm ch utvecklingsrelaterad prblematik? Integritet Ofta inte blivit sedd ch bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv ch sina behv. Har nu knstiga ch rimliga gränser sm hn hävdar på ett dysfunktinellt sätt. Knflikt Smärta Samarbete Ota samarbetat för mycket, med sådant sm inte varit bra för henne. Frtsätter nu med det, eller gör upprr på ett sätt sm inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. Signal/symtm Antiscial Depressin Aspergers syndrm ADHD Brderline Integritet Mani Narcissist Paranid p-störning Scial fbi Samarbete Osjälvständig persnlighetsstörning Fbisk p-störning 58 Rättshaverist Var har du din medarbetare? Samarbetar han för mycket eller för lite? Persnligt ansvar Scialt ansvar Samarbetar han på ett sätt sm är bra eller dåligt för hnm? Integritet Knflikt Samarbete Integritet Samarbete Självkärlek självrespekt Smärta Höra till Vara viktig för andra Medarbetarens psitin är avgörande för chefens insatser! 60 Självkännedm Signal/symtm 61 10

11 Persnligt ansvar Uttrycka sig Öppenhet Tydlighet Självkärlek, självrespekt Integritet Behv, gränser Självkännedm Persnligt språk Persnlig auktritet Autenticitet - äkthet, ärlighet, öppenhet, kngruens mellan inre tillstånd ch yttre beteende 62 En diagns Hur märker man att någn är psykiskt sjuk? Det finns en förklaring Ett namn ch en kntext Respekt för sina egna upplevelser Självkänsla (inte en mralisk defekt) Acceptans från anhöriga Kunskapsinhämtning Kntakt med andra, t ex patient- eller anhörigförening Ett avstamp Praktiskt stöd enligt LSS Ev. läkemedelsbehandling eller psykterapi Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning Psykiatrisk undersökning 1. Vad patienten berättar, autanamnes 2. Vad andra berättar, anhöriganamnes 3. Patientens framtning ch beteende, psykiskt status Det vi direkt kan se Sättet att relatera till andra Symtm Anamnes Psykiskt status Intervjufrmulär ch skattningsinstrument Syndrm Sjukdm 11

12 Några vägar till diagns - psykiatrisk undersökning 1. Symtm Anamnes Vad patienten berättar Vad andra berättar Invlvera gärna anhöriga för kmpletterande uppgifter, såsm aktuellt sjukdmsförlpp, eventuella självmrdsmeddelanden ch tidigare hypmani Jurnalen Scial situatin, stöd, nätverk Psykiskt status Det vi direkt kan se Patientens framtning ch beteende Sätt att relatera till andra Intervjufrmulär ch skattningsinstrument 2. Syndrm Jämför aktuella symtm ch statusfynd med kriterielistr enligt DSM IV/ICD 10 Värdera lidande ch funktinsinskränkning 3. Sjukdm Aktuellt syndrm/episd ch ev tidigare episder vägs samman Att förstå psykisk sjukdm DSM diagnstisk ch statistisk manual Axel I: Axel II: Axel III: Axel IV: Axel V: Kliniska syndrm Persnlighetsstörningar, mental retardatin Krppslig sjukdm/skada sm bidrar till symtmbilden Psyksciala prblem ch övriga prblem relaterade till livsmständigheter Glbal funktinsförmåga (GAF) 70 Anamnes - vad behöver vi veta? Sjuklighet i släkten. Barndm ch uppväxt. Vuxenlivet. Resurser ch adaptiv förmåga. Scial situatin (stöd, familj, nätverk). Nuvarande symtm ch förlpp, inkl suicidalitet ch aggressivitet. Varför söker patienten just nu? Lidande ch funktinspåverkan. Tidigare sjukdmsskv ch behandling. Tidigare suicidalitet. Tidigare aggressivitet. Krppslig sjukdm. Eventuellt missbruk. Aktuell ch tidigare medicinering. Samspelet mellan patient ch intervjuare. 71 Psykiskt status - vad ska vi bedöma? Kgnitiva funktiner Knativa funktiner Emtinella funktiner Hur ser patienten ut? Hur är han klädd? Missbrukstecken? Skärsår på handlederna? Avmagrad? 2. Fullt vaken? 3. Fullt rienterad? 4. Intellektuella funktiner Minne? Begåvning? 5. Ger han fullgd kntakt? Frmellt? Emtinellt? 6. Sinnesstämning Neutral? Sänkt, irritabel, dysfrisk? Förhöjd, eufrisk, irritabel, expansiv, grandis? 7. Affekter Labila, avtrubbade, inadekvata? Orlig, ångestfylld? Htfull, aggressiv? 8. Mtrik ch mimik Mtrisk r, rastlös? Hämmad mtrik ch mimik? 9. Tal Fårdigt, enstavigt, stackat, svarslatens, idéfattigt? Flödande, talträngd, hög röst, svår att avbryta? 10. Hur tänker patienten? Kncentratinssvårigheter? Innehållsfattigt? Lösa assciatiner, tankeflykt, splittrad? Tankestpp? Tanketrängsel? Förbisvar? 11. Vad tänker patienten? Depressivt tankeinnehåll? Grandist tankeinnehåll? Övervärdiga idéer? Vanföreställningar? Tvångstankar? 12. Perceptinsstörningar? Illusiner? Hallucinatiner? 13. Självmrdsbenägenhet? Livsleda, hpplöshet, dödsönskan, självmrdstankar, självmrdsplaner, självmrdsförsök? 14. Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 74 Ett psykiatriskt status bör alltid innefatta: Vakenhet Orienteringsgrad Kntaktförmåga Stämningsläge Psykstecken Livsleda/suicidtankar/suicidhandlingar Sjukdmsinsikt ch behandlingsmtivatin 12

13 Frisk eller sjukt? Beakta Duratin Intensitet Hanterbarhet Knsekvenser Relatin till utlösande faktrer Grad av förståelighet 76 Paniksyndrm Agrafbi Scial fbi Specifik fbi Tvångssyndrm Generaliserat ångestsyndrm Separatinsångest (barn) Realångest Krisreaktin Anpassningsstörning Sekundärt till annan psykisk sjukdm Persnlighetsstörning Missbruk Påtagligt lidande eller funktinsnedsättning? Tack till Marie Dahlin! 76 Akut stressyndrm Psttraumatiskt stressyndrm Läkemedel Smatisk sjukdm 77 Om vår verklighetsuppfattning Störningar sm vanligen diagnsticeras hs barn ch ungdmar Dissciativa syndrm Smatfrma syndrm Sexuella störningar ch könsidentitetsstörningar Hela beflkningen Neurs Maladaptiva stressreaktiner Förstämningssyndrm Persnlighetsstörningar Psyks Ångestsyndrm Schizfreni ch andra psyktiska störningar Knfusin Demens 79 Sömnstörningar Ätstörningar Substansrelaterade störningar Klassifikatin av förstämningssyndrm Tppen på isberget Förstämningssyndrm n Biplära syndrm Uniplära syndrm AN BN Obesitas Biplär I Biplär II Egentlig depressin, enstaka episd Egentlig depressin, recidiverande Ätstörning UNS Störda ätbeteenden Hetsätn. Cykltymi Dystymi Ppulatinen

14 Svårigheter att ta andras perspektiv Nya sjukdmar? Depressin Spelberende Utbrändhet ADHD DAMP Tics Autism- Asperger Tvångssyndrm Anrexia nervsa Tvångsmässig persnlighet Trötthetssyndrm Utmattningssyndrm Fibrmyalgi Elöverkänslighet Amalgamöverkänslighet SBS, sick building syndrme Mbil- ch mastskräck Resultat (PART) Knsekvenser av att inte bli återställd Strt förtrende för vården Sökt hjälp Fått adekvat hjälp Icke tillgdsedda vårdbehv Andel av de med "kliniskt signifikant psykisk hälsa" sm har Resultatet antyder att vuxna i Stckhlms län har icke tillgdsedda psykiatriska vårdbehv Trötthet, minnessvårigheter m fl kvarstående symtm Nedsatt stresstlerans Krppslig sjukdm (hjärt/kärlsjukdm, diabetes) Missbruk Suicid Nedsatt självtillit Försämrade relatiner Sciala sviter Eknmi Karriär Ensamhet ch islering Långtidssjukskrivning ch sjukersättning En helt vanlig dag på Serafen Lisa, 24 år Uppväxten kay Nedstämd Ångestfylld Livet meningslöst Festar på kvällarna Orkar inte söka arbete Hatar mig själv Skär sig ibland för att döva ångesten Brderline persnlighetsstörning Instabila relatiner, impulsivitet (minst 5 av följande) Skräckslagen inför separatiner Idealiserar ch nedvärderar Störning i identitet ch självbild Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drgmissbruk, hetsätning) Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) Affektiv labilitet Krnisk tmhetskänsla Aggressivitetsprblem Krtvariga gränspsyktiska episder

15 En helt vanlig dag på Serafen En helt vanlig dag på Serafen Lina, 21 år Ångest ch nedstämdhet Labilt humör Svart-vitt sätt att uppfatta tillvarn ch andra människr Svårt klara relatiner Skär sig för att lindra ångesten Flera självmrdsförsök, fta i samband med ht m separatin Vet inte vem jag är Avskyr sig själv Mia, 29 år Urusel självkänsla Skäms för sin persn ch sitt utseende Aldrig kunnat tala inför andra Äter lunch för sig själv Varför ska man leva m det blir Vantrivs på arbetet lättare m man bara dör skär mig hela tiden, ingen ser. Kuratrn ch Vågar inte träffa män psykiatrin är bara skit. Det hjälper Nedstämd ju inte. Jag mår ju aldrig bra det känns m m alla plare ckså skär Livet slut sig så de har ng med sig ch rkar inte med mig En helt vanlig dag på Serafen En helt vanlig dag på Serafen Karin, 19 år 39 kg, 174 cm, regelbundna menstruatiner Känner sig tjck Äter nästan aldrig riktiga mål Hetsäter på kvällen Prstituerar sig för att få pengar Spradiskt drger Skäms, värdelös Hatar sig själv ch sitt liv Fem självmrdsförsök 90 Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Trterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd ch htad Tränar karate Tar anabla sterider Alltid beväpnad Kmmer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig ch sitt liv 91 Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdm eller persnlighetsavvikelse? 1. Vill inte berätta Skäms Inte i ens intresse, rädd inte få jbbet 2. Kan inte berätta Ingen sjukdmsinsikt Förstår inte sina persnlighetssvårigheter, trr att det är fel på andra eller att han har haft tur 3. Många tillstånd har inga säkra symtm sm alltid syns när man är sjuk 4. Sjuk i skv, frisk vid intervun 5. Många tillstånd visar sig f f a vid stress ch mtgångar 6. Intervjuaren kan för lite m psykisk sjukdm Vet inte vad han ska fråga m ch titta efter Förstår inte vad han ser 92 Tråkigt men sant Många sm lider av psykisk hälsa kan lura även en erfaren psykiatriker m de vill det i frisk fas finns inget att bservera i beteendet i sjuk fas går vissa symtm att dölja, andra inte Smliga sm lider av psykisk hälsa blir inte rätt förstådda ch diagnsticerade av läkare trts att de försöker beskriva sina svårigheter efter bästa förmåga. Att ställa en krrekt diagns kräver vanligen gd förmåga att skapa kntakt med patienten gda kunskaper m psykiatri mycket tid åtskilliga möten skattningsinstrument intervjuer med anhöriga 93 15

16 Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Depressin x x Biplär sjukdm x x Scial fbi x x Tvångssyndrm x x Generaliserat ångestsyndrm x Paniksyndrm x x Psttraumatiskt stressyndrm x x Specifik fbi x Ätstörning x x Schizfreni xx x Vanföreställningssyndrm x x Missbruk ch berende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men frdrar fta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrm x x x Utmattningsdepressin x x x Paranida persnlighetsdrag Kverulansparanja Schizida drag x x Schiztypa drag x x Histriniska drag x x Instabila drag ( brderline ) x xx Narcissistiska drag Antisciala drag Passivt aggressiva drag Fbiska drag x x Osjälvständiga drag x x Tvångsmässiga drag x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Ätstörning Schizfreni Ev mager eller överviktig. Ibland tecken på annan psykisk hälsa. Vanligen udda eller svag emtinell kntakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar ch märkliga vanföreställningar. Knstig i kntakten. Inte sannlikt Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Trligt, m lett till prblem Högst sannlikt Depressin Biplär sjukdm Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögn betr både förr, nu ch framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd ch distanslös. Ofta scial ch trevlig i frisk fas. Ibland Ibland Trligt Mkt trligt Vanföreställ ningssyndr m Kverulanspar ania Missbruk ch berende ADHD Vanföreställningar m sådant sm principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad m att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen nrmal kntakt i övrigt. Prjicering på andra. Fel, rättvisr, kränkningar, missförhållanden, missnöje med fta många instanser. Berättar ev m förätter. Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kgnitiv nedsättning, flack eller inadekvat kntakt. Ofta syns inget i nykter ch icke abstinent fas. Narkmaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Ev strukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, medelbar i kntakten, intensiv, svårt fkusera, hppar från tuva till tuva, distanslös. Ibland syns inget. Inte sannlikt. Saknar vanligen sjukdmsinsikt. Endast indirekt, enligt föregående klumn. Pratar m andra. Osannlikt Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Högst sannlikt Högst sannlikt, särskilt m varit indragen i föreställningarna Mkt trligt vid allvarligare tillstånd Trligt Scial fbi Osäker i kntakten, blyg, Ovanligt Mkt trligt tillagsinställd, övertrevlig Tvångssyndrm Ev mständlig i kntakten, måste Ovanligt Trligt säga allt, nervöst intryck, ritualer Generaliserat Ev rligt intryck, många frågr ch Ovanligt Trligt ångestsyndrm farhågr, vill veta att hamnar rätt Paniksyndrm Möjligen rligt ch säkert Ibland Trligt intryck, men märks vanligen inte Psttraumatiskt Ibland tecken till att inte må bra, Ibland Trligt stressyndrm rlig, nedstämd, svårt fkusera, tunn ch reserverad kntakt, tillitsbrist Specifik fbi Märks inte Sällan Tveksamt Autistisk störning Se separat bild. Ibland sm vid ADHD. Ibland udda ch knstig i kntakten. Bristande ömsesidighet ch turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket trligt Svag begåvning Ibland svårt att förstå mer astrakta resnemang ch att hänga med. Knkret framtning. Kan ha svårt att förstå humr. Ibland indirekt, m de svårigheter han upplevt. Ibland sekundär psykisk hälsa. Trligt Hur identifierar jag tillstånden? Hur identifierar jag tillstånden? Utbrändhet Utmattningssyn drm Utmattningsdep ressin Paranida drag ch kverulansparan ia Schizida drag Schiztypa drag Observatiner Ev uppgifter m tidigare svårigheter, rimliga krav, integritetsknflikter, förstående arbetsplatser, att ha kmmit i kläm, trötthet, bitterhet ch negativism Ev uppgifter enl van, samt m trötthet, sömnsvårigheter, krppsliga bekymmer Ev sm van, + nedstämdhet, svartsyn, resignatin. Pratar m förätter, andras vilja ch elakhet, missförstådd ch försmådd, tillitsbrist. Fel på allt ch alla. Ibland garderad ch reserverad. Sällan öppen ch glad kntakt. Svag känslmässig kntakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam ch enstöring. Kan te sig ungefär sm vid autisitiska tillstånd. Kan både se, låta ch tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrlgi, klärvyance sv. Ofta ckså flack kntakt enl van. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt infrmatin m att ha varit utbränd eller ss. Sm van Sm van Nej. Saknar insikt m prblematiken ch sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Knappast. Upplever inte sin läggning sm ett prblem. Nej. Men ev indirekta uppgifter. Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Trligt Trligt Trligt Mycket sannlikt Trligt. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Trligt. Udda, knstiga idéer, svår. Histriniska drag Instabila drag ( brderline ) Narcissistiska drag Antisciala drag Observatiner Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kntakten, saknar grund för sina översvallande mdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtrende. Men flack i den djupare kntakten, mer beteende än äkta känsla. Kan vara labil i humör ch kntakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma ch charmiga, andra kan vara flacka i den känslmässiga kntakten ch svåra att nå. En del ungefär sm vid ADHD (se det tillståndet). Ibland intensiv ch tröttande. Ibland märks ingenting i kntakten. Mest intresserad av sig själv. Självupptagen ch självförhävande. På ytan överdrivet självförtrende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Sm van, samt mer uttalat förakt för andra, fkuserad på egna intressen. Bryr sig inte m mral, rättvisa, regler, nrmer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga ch trevliga i kntakten. Se separat bild. Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Nej. Har ingen insikt m hur hn uppfattas. Ger ibland en del uppgifter m sina svårigheter, ibland inte. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. NEJ Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Högst sannlikt Högst sannlikt Högst sannlikt JA 16

17 Hur identifierar jag tillstånden? Observatiner Uppgifter från den berörde i en anställningssituatin Uppgifter från andra/referent sm känner persnen väl Fbiska drag Osjälvständiga drag Inte säkert att någt märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga ch räcka till. Låg självkänsla ch lågt självförtrende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtning, ser det mesta från den negativa sidan. Orsbenägen. Inte säkert att någt märks under intervjun. Svag självkänsla ch självförtrende. Söker försäkringar m att få stöd ch hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Kan framkmma en hel del, har fta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hn m vill det. Sm van Högst sannlikt. Osäker, men klarar mer än hn trr. Behöver mycket stöd ch uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Ofta genererat viss trötthet hs överrdnade, besvärande uppmärksamhets- ch stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Diagnstiskt test: Hur mår du idag? Tvångsmässiga drag Inte säkert att någt märks under intervjun. Perfektinism, överdriven nggrannhet, kan inte avgöra vad sm är tillräckligt bra, svårt att välja, svra ch priritera. Kan vara bra i lagm mått på vissa psitiner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke ch handling, måste ha det på sitt sätt. Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta m förstående ch tacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda sm arbetar tillräckligt nggrant, får inte den uppskattning hn förtjänar. Mycket trligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men m man lyckats hitta uppgifter sm drar nytta av persnens nggrannhet kan det ha fungerat bra. 101 Ja Nej Vet ej S 1. S 2. S 3. T 1. T 2. T 3. G 1. G 2. G 3. Pa 1. A/Sp 1. P 1. D 1. D 2. Su 1. B 1. Att göra brt sig eller verka dum, hör det till Dina värsta rädslr? Undviker Du aktiviteter eller andra sammanhang m Du riskerar att hamna i centrum för uppmärksamheten? Är Din rädsla att göra brt Dig så str att Du undviker att prata med andra eller delta i sciala aktiviteter? Tvättar Du Dig mycket fastän Du egentligen är ren, eller har det varit så tidigare? Kntrllerar Du upprepat spisen eller att Du har låst dörren, eller har det varit så tidigare? Måste Du göra saker m ch m igen för att uppnå känslan av att det är precis rätt? Orar Du Dig nödigt mycket för bagateller? Är Du ständigt rlig? Är Du krppsligt spänd nästan varje dag? Har Du upplevt avgränsade perider, från sekunder till minuter, av överväldigande panik eller rädsla ch sm åtföljdes av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Finns det någn speciell plats, sak eller situatin sm ger Dig ångest, ch sm Du därför helst undviker? Har Du varit med m någn svår ch behaglig händelse, sm frtfarande stör Dig eller påverkar Ditt liv? Har Du under de senaste två veckrna känt Dig ledsen ch nere? Har Du under de senaste två veckrna tappat intresset för Dina dagliga sysslr? Har Du under de senaste två veckrna haft tankar på självmrd sm en möjlig utväg? Har det under det senaste året hänt att Du eller någn annan tyckt att Du dricker mer alkhl än vad sm kanske är lämpligt? Frågr m Ditt välbefinnande Frågr m Ditt välbefinnande (psykiatrin) Det är vanligt att våra patienter har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. För att minska risken för att missa viktiga besvär sm kanske plågar Dig - med risk för att Du inte får bästa möjliga behandling - ber vi Dig att fylla detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Frågr m Ditt välbefinnande (vårdcentral) Det är vanligt att människr sm besöker vårdcentralen har psykiska besvär sm man av lika skäl inte berättar m. Vanligen handlar det m ångest ch nedstämdhet. För att lättare upptäcka m Du är en av många sm är drabbad av dessa mycket vanliga besvär ber vi Dig att fylla i detta frmulär. Uppgifterna är naturligtvis knfidentiella ch m Du önskar det så makulerar vi denna blankett så frt vi har tittat på den. Naturligtvis är det helt frivilligt att fylla i blanketten. Nyckel till frågrna (ja-svar) S 1 3 Misstänk scial fbi T 1 3 tvångssyndrm G 1-2 generaliserat ångestsyndrm Pa 1 paniksyndrm (med / utan agrafbi) A/Sp 1 agrafbi (med / utanpaniksyndrm), specifik fbi eller scial fbi P 1 maladaptiv stressreaktin, akut eller psttramatiskt stressyndrm D 1 2 depressin / dystymi Su 1 suicidrisk. Diskutera mgående med läkare! B 1 alkhlprblem Ä 1 ätstörning M1 hypmani/mani/biplär sjukdm Ä 1. M 1. Tycker Du att Du har så mycket tankar kring mat ch Ditt ätande att det ibland kan kännas jbbigt för Dig? Har Du någn gång haft en perid m minst två dagar då Du känt Dig så bra eller uppåt att till mds att andra tyckt att Du inte varit Dig själv, eller att Du varit så uppskruvad eller energisk att Du kmmit i svårigheter på någt sätt? Namn: Datum: Tack för Din medverkan! Varför inte? Varför blir smliga sjuka? Olyckr Skuld Ensamhet Kritik Misslyckanden Srg Sjukdm Otur Förlämpningar Förluster Död Knflikter Skam Svek

18 men fta är det ganska kmplext Sårbarhet för psykisk sjukdm alstras tidigt Ärftlighet Annan psykisk sjukdm, t ex ångestsjukdm eller Bil. faktrer före/efter persnlighetsavvikelse födelsen Sciala/existentiella prblem Barndm-uppväxt skilsmässa separatiner ensamhet förluster knflikter missbruk arbetslöshet psykisk sjd för mkt arbete emtinell försummelse för höga krav scialt/på arbetet Krppslig sjd understimulering Missbruk eknmiska prblem övriga förluster ch livshändelser 107 Ärftlighet Bilgiska faktrer före/efter födelsen Barndm-uppväxt separatiner förluster Persnlighetsavvikelse missbruk psykisk sjukdm emtinell försummelse 108 Många faktrer kan både alstra en långsiktigt ökad sårbarhet ch generera stress i nuet Psykisk sjukdm Persnlighetsavvikelse Krppslig sjukdm Missbruk Sciala/existentiella prblem Ensamhet Förluster (materiellt, scialt, psyklgiskt) Skilsmässa Knflikter Eknmiska prblem Arbetslöshet För mkt arbete För höga krav scialt eller på arbetet Understimulering Många barn är i praktiken föräldralösa barn har missbrukande föräldrar barn blir vittne till våld i hemmet barn misshandlas själva i hemmet barn har psykiskt sjuka eller störda föräldrar barn utsätts för sexuella övergrepp barn har föräldrar i fängelse. Mnica Dahlström-Lannes, f d våldsbrttsutredare, SvD 109 Anknytningsstörningar ch tillitsbrist Stress- ch sårbarhetsmdell Bi-psyk-sci-kulturell mdell Störd anknytning till vårdnadsgivaren Stört samspel med vårdnadsgivaren Maladaptiva förhållningssätt ch strategier hs barnet Sårbarhet Stress Bilgi Psyklgi Scialt Kultur Bristande förmåga att hitta ändamålsenliga sätt att relatera till andra människr 111 Psykisk hälsa

19 Hur blir vi av för mycket stress? Vad händer m någn försöker ställa krav på Olle? Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Summan av stressnivå ch sårbarhet Utrymme för tillkmmande påfrestningar Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Tid Summan av stressnivå ch sårbarhet Sköra människrs liv ser fta ut så här En smula stress Olles sårbarhet Mer än så här så blir persnen sjuk Grad av sårbarhet Hög x x Stress ch sårbarhet x Tid Låg Låg Hög Grad av påfrestning Här klarar sig nästan alla Att leva är en påfrestning Sårbarhet Sårbarhet Pallar nu; måtte inget hända! Varken sköra eller stressade; life s a breeze! x x x Blir sjuka bara av att leva Klarar sig, så länge livet inte blir värre x x x Påfrestning Påfrestning Fantastiska mständigheter 117 Att leva ett vanligt liv!

20 När påfrestningarna ökar När påfrestningarna ökar ännu mer Sårbarhet Sårbarhet Alla dessa blir nu sjuka x x Ännu fler blir nu sjuka x x Klarar sig, än så länge x Only the strng survives x Påfrestning Påfrestning Vanligt liv + dum chef 119 Vanligt liv + dum chef + dum fru Kunskap 2. Prfessinell behandling 3. Egenvård (= ett klkt liv) Lära m Aktivering Mtin Slappna av Gemenskap Mening Humr Alkhl 4. Tänkandet Kst Kärlek Jbbet 121 Träning, självhjälpsprgram ch psykterapi för patienter (psykterapeuter med kgnitiv inriktning) (kgnitiv terapi via internet) (Riksförbundet Attentin) (Janssen) (Lilly) Akut inläggning Några sökvägar ch infrmatinskällr vid psykiska besvär Självmrdsrisk. Depressiva vanföreställningar eller andra allvarliga psyktiska inslag sm gör att patienten inte tänker ch handlar ratinellt. Intxikatin, medicinpåverkad, sluddrar. Risk för skada på andra. Katastrfal scial situatin, är i färd med att förstöra sitt liv. Outhärdlig situatin, svår hpplöshet, nattsvart (självmrdsrisken är sannlikt hög även m patienten förnekar det)

21 Att möta ch stödja en människa sm mår dåligt Hur jag vill bemötas: Hur jag inte vill bemötas: 126 Vad utmärker en bra psykterapi? Viktiga faktrer för ett gtt resultat Den terapeutiska alliansen (mötet, relatinen) Metden Ett integrativt synsätt på tekniken (viktigast är vad sm hjälper patienten) Tydlig bruksanvisning till patienten Expneringen Terapeutens kmpetens Omedveten, autmatiserad hantverksskicklighet Skapar en tydlig ch öppen relatin till patienten Empatisk förmåga Förstår ch respekterar patientens behv Upptäcker ch reparerar brister i arbetsalliansen Patientens mtivatin Patienter är lika Lästips: Vad är verksamt i psykterapi (Björn Philips, Rlf Hlmqvist) Är ambitinen att Skapa kntakt? Kmma överens? Skapa en varaktig relatin? Ge klienten insikt i sitt beteende? ch var ch en vill därför få vara litet speciell, någn särskild, få ett individuellt bemötande. Patienten uppskattar att man går utöver rutinerna, gör någt extra. Åstadkmma ett visst beteende just nu? Åstad kmma varaktig förändring i klientens beteende, känslr, relatiner, sciala samspel? Minska risken för självdestruktiva handlingar? Minska risken för våld mt andra? Minska ett brttsligt beteende? Hjälpa klienten till ett lyckligare liv? Undvika att själv bli slagen eller förföljd?

22 Bemötande first things first! Särskilda tillstånd - depressin, aggressivitet, psyks, självmrdsnära Att möta människr med psykisk hälsa All psykiatrisk vård utgår från en relatin mellan behandlare ch patient! Att möta människr åringen på villvägar Det emtinella bankkntt = det förtrende ch den trygghet sm har byggts upp i förhållandet Varför skulle hn lyssna på dig? Gd kmmunikatin är inte fullt så svårt sm det påstås Man kmmer väldigt långt genm att vara äkta, skapa förtrende, visa respekt, ta den andre på allvar ch visa att man vill den andre väl. Om jag bryr mig på riktigt ch visar litet hyfs förlåter patienten mig en hel del. Frskning visar att avgörande för psykterapiresultatet är: Värme Empati Äkthet

23 Vilka verktyg har vi? Vad menar vi med empati? Kärlek Empati ch medlidande Humr Sunt förnuft Kunskap ch erfarenhet Äkthet Vårt eget liv Vår egen persn Skilj på att Förstå att en annan har det svårt Förstå hur det känns Känna samma känsla sm denne Bry sig m den andre ch dennes känslr (sympati) Det viktigaste Bemötande av patienter med psykiska besvär Sällan fråga m teknik eller metd. Gtt hjärta, sunt förnuft, tid ch basala kunskaper m psyklgi ch psykisk hälsa är det viktigaste. Kunskaperna ger dig självförtrende ch skapar trygghet ch tillit hs patienten. Kunskap m tillståndet Tid ch intresse Bry dig på riktigt, du måste vilja väl (affektiv empati) Lyssna, ta reda på patientens behv (kgnitiv empati) Psykpedaggik - berätta, förklara, begripliggör för patienten, visa på internetsidr ch patientföreningar Hjälp patienten se att han är kay, att det är hans sjukdm sm ställer till det Gör en överenskmmelse m vad ni ska göra I stället för metder ch tekniker Kntakt ch relatin Närvar Dialg Lyssna - på det sm sägs, ch det sm inte sägs Ena örat mt innehållet ch det andra mt prcessen Lyssna nga på dina egna känslr ch reaktiner Var medveten m den andres reaktiner Möt den andre på ett existentiellt plan Respekt ch likvärdighet Medkännande det kunde lika gärna varit jag själv! Barn sm har det bra behöver mycket litet uppfstran De behöver däremt vuxna sm tar dem på allvar bemöter dem med respekt, sm likvärdiga medmänniskr sätter gränser för sig själva tar ansvar för stämningen i hemmet stöttar utvecklingen av barnets självkänsla, integritet ch persnliga ansvar inte gör barnen till sitt livsprjekt 143 Michael Rangne

24 Var bservant på dina egna reaktiner ch känslr i samtalet Att vara anhörig eller hjälpare Arg/förbannad? Ledsen? Besviken? Orlig? Rädd? Misslyckad? Glad? Nöjd? Fantastisk? Förälskad? Känslrna är ditt rder, så var tacksam för dem ch lyssna nga Man känner sig Avvisad Ratad Anklagad Otillräcklig Skyldig Rädd Dum Osäker Förtvivlad Hjälplös Trött Inget av allt detta är ditt fel eller har med dig att göra över huvud taget! Patientens kntaktförmåga Bemötandets kärna - var kmmer jag ifrån? Gd förmåga till känslmässig kntakt. Kul, gratifierande. Några rsaker Tidiga livserfarenheter Erfarenheter av psykiatrin Sjukdm/funktinsnedsättning Kan eller vill inte. Temprärt eller permanent nedsatt förmåga. Kan prvcera vår narcissism ch vårt behv av att betyda någt. 147 Jag tänker dela ut vänlighet, msrg ch kärlek i prprtin till hur trevlig den andre är mt mig. Han får faktiskt bjuda till litet själv! eller Jag ger alltid allt jag har att ge, eftersm vem jag är gör skillnad. Jag väljer att ge hela mig själv, här ch nu! 148 Situatinen i ett nötskal Inse att det INTE handlar m: 149 Patientens utgångsläge Plågad Olycklig Sårbar Utlämnad Rädd Belastning Fel Skam Skuld Vår uppgift Hjälpa patienten känna att han är kay ändå Minska skuld- ch skamkänslrna Minska lidandet Rätt eller fel Gtt eller nt Mral eller skuld Svaghet eller styrka Vilken srts människa man är Det handlar m en sjukdm!

25 Stötta på rätt sätt Från kärleksfulla känslr till kärleksfulla handlingar Fråga Din anhörige hur Du bäst hjälper henne! Stöd din anhörige att göra sådant hn tycker m ch mår bra av prmenad fika prata träffa någn vän i vars sällskap hn brukar må bra Kärleksfulla känslr Handling sm upplevs kärleksfull av den andre 151 Hur känns det för patienten - ch hur mycket kmmer jag att få veta - m han upplever att Vården är det sm sker mellan mig ch patienten jag inte bryr mig m hnm? jag inte tycker m hnm? Innehåll Prcess samtalet tråkar ut mig? jag bara spelar en rll? Innehåll: Det vi gör / talar m. Prcess: Sättet sm vi gör det på, hur vi talar med varandra. 153 Det är alltid vi ch inte patienten - sm har ansvaret för samspelets kvalitet. Prcessens kvalitet avgör vårdens kvalitet Prcessen består av Känslr Stämningen, atmsfären Tnfall Krppsspråk Det medvetna ch det medvetna allt arbete är tmt, utan kärlek ( ) Det är att fylla allt du skapar med en fläkt av din egen ande ( ) Arbete är kärlek sm gjrts synlig ( ) Ty m ni bakar bröd med likgiltighet bakar ni ett bittert bröd, sm endast till hälften mättar människans hunger. Alla reagerar på prcesser, ch ju sämre vi mår dest känsligare är vi. Kahlil Gibran, Prfeten 155 Michael Rangne

26 Den stra hemligheten För att hamna i rätt utgångsläge är?????? löjligt enkel, egentligen Har du prövat med att försöka försök med litet vanlig enkel vänlighet! 157???? TYCKA OM din patient?!!!!! 158 Li Chengping Det är inte bara Ya Jiaxin. Vi är allihpa sjuka. Vi måste inse att bästa uppfstran är att lära barnen älska sina medmänniskr. Du behöver inte tycka m hela patienten ch allt han gör. Men försök hitta någt du uppskattar, ch fkusera på det. Om du kan tycka m 70 % får du kanske försöka acceptera de resterande 30 prcenten? Därför Svårt med sympatin? en sak till!!!!!! ha litet KUL!! Vilken trlig tur jag har, för? det kunde ju ha varit jag själv!!!

27 Den likvärdiga relatinen Vilka jagtillstånd är det sm möts just nu? Subjekt Subjekt Förälder Förälder Vuxen Vuxen I den likvärdiga relatinen utgör den andres tankar, känslr ch förståelse av sig själv en likvärdig del av gemenskapen. Den andre ch dennes inre värld behandlas med samma allvar sm min egen. Barn Barn Vad kan vi lära av Buddha? Jag Relatinen Du Äkta eller falsk dialg = äkta eller falskt möte Om vi har ödmjukhet kmmer vi att se varje situatin ch varje människa sm vår lärare. Om du bara låtsas får du betala priset (ingen relatin ch ingen växt) 166 Sökaren nr 1/1986 Hur skulle våra möten med andra bli m vi utgår från att vi kan lära ss någt av varje människa? 1. Vi kan välja vad vi känner ch hur vi mår. Alltid ch i varje stund. 2. Varje möte kan ge ss någt för egen del. Vartenda ett. vi utgår från att varje möte med en människa är en möjlighet till glädje ch mening för ss själva, ch visar denne vår uppskattning? vi utgår från att ett äkta möte med en annan alltid lämnar båda åtminstne en smula förändrade? Michael Rangne

28 Hur skulle det kännas för den andre m han upplever att han har betydelse för ss, att han ger ss någt värdefullt för vår egen del? 170 Vad menas med terapeutisk allians? Den terapeutiska relatinen/alliansen 1. Affektiv relatinell kmpnent inkluderande det känslmässiga bandet ch anknytningen mellan patient ch behandlare. 2. Samarbetsaspekt man är överens m behandlingens mål ch medel. Alla människr avskyr att ta rder The key t cmittment is invlvement. N invlvement, n cmittment. 173 Alla människr hatar att ta rder Tala inte m för patienten vad han ska göra m du inte blir mbedd - fråga istället vilka förslag han själv har ch vad han tycker vre den bästa lösningen. Alla människr har behv, alla vill någt Identifiera ch tillfredsställ människrs behv!

29 Om att skapa en allians en början Om att skapa en allians Alla vill någt. Finn ut (fråga!) vad just denne persn vill. Bekräfta önskemålet. Förmedla att du vill hjälpa patienten att uppnå detta. Men det är inte säkert att detta är tillräckligt eller ens det rätta för patienten, för det är skillnad på vad vi vill ch vad vi behöver. Å andra sidan: Du kan inte uppnå en allians med patienten m någt sm endast du anser att han behöver. 178 Önskan eller behv? Vad patienten vill ch önskar Vi måste börja här; intressera ss för ch ta reda på. Vad patienten behöver Vi måste intressera ss även för detta, utan att sätta ss över patienten eller reducera hnm till bjekt. Önskningar Både vill ch behöver Behv Empati i praktisk handling Vad behöver denna människa just nu? Hur kan jag hjälpa henne med det? 29

30 Lathund för fungerande kmmunikatin Försök först att förstå, först därefter att själv bli förstådd. Dörröppnare: berätta mer. Lyssna efter DEN UNDERLIGGANDE KÄNSLAN. Spegla vad du uppfattar att den andre säger. Bekräfta patienten, visa att du tycker hans känsla är förståelig ch kay. Använd jagbudskap. 1. Jag hör att 2. Då tänker ch känner jag att 3. (eventuellt: därför att ) 4. Jag vill istället att 186 När det inte går så bra 188 Vad hade du väntat dig?!? Det är en myt att man kan åstadkmma en gd kmmunikatin med alla m man bara använder rätt teknik - det krävs två för en tang

31 En känsla av att ha bristande kntrll över en situatin När hade du senast kll på livet? Hur blir vi av för mycket stress? När sm helst kan vad sm helst hända vem sm helst Tunnelseende Cyniska Försvarsinställda Sömnprblem Rigida Ökad ljudkänslighet Irritabla Minnesprblem Lättkränkta Kncentratinssvårig Aggressiva heter Intleranta Nedstämdhet Trötta Ångest Uppgivna Krppsliga besvär Michael Rangne Martyrskap Byråkrati Sjukdm utbrändhet utmattningssyndrm depressin Persnlighetsförändring känslmässig avtrubbning mraliska defekter bitterhet ch cynism Tack till Maria Larssn!

32 Man kan därför inte göra rätt eller fel. Man kan endast utföra experiment sm når eller inte uppnår sitt syfte. Varje samtal är ett nytt experiment, en ny möjlighet att bli skickligare, en ny chans att lära någt av den människa man har framför sig. 198 Ska vi ge råd? Skilj på råd ch gda råd Skilj på råd ch gda råd. Km med ett erbjudande. Fatta inte beslut åt den andre. Ta inte över ansvaret. Ett gtt råd ges utifrån gd kännedm m just den rådet gäller, anpassat till just denna persns behv ch sätt att vara. framförs på ett sätt sm gör intryck. framförs en gång. överlämnas till den andre sm en möjlighet att överväga - inte sm ett krav Michael Rangne Michael Rangne 200 Ta inte över ansvaret Ge ett erbjudande Patientens ansvar Läkarens ansvar Någn annans ansvar Fyra frågr: 1. Vart? 2. Varför? 3. Hur? 4. Vem? 32

33 Vår egen frustratin Prjektin Vi söker en känsla av att göra gtt för den andre, att vara en bra medmänniska/chef/förälder. Risk att vi fastnar i behvet av uppskattning. Vi reagerar då lätt med irritatin/aggressin. Istället för att se sig själv skyller man på andra. Man lägger ut sitt eget prblem på någn skyldig. Föga utvecklande - förhindrar persnlig växt ch utveckling. Helt naturlig reaktin, men vi måste vara medvetna m vad sm sker samt ta ansvar för reaktinen. Vi får inte skylla reaktinen på den andre. Alternativet: Ta ansvar för sig själv, sina tankar, känslr ch handlingar Vad behöver jag själv för att ge ett gtt bemötande? Vårdarbete är ingen prestatinssprt. Det vi kan göra är att ta ansvar för våra misstag i samma takt sm vi blir varse dem. Man kan lära sig att bli en bra behandlare, genm att vara uppmärksam på patienternas reaktiner på det man gör. Michael Rangne När riskerar jag att inte ge ett lika gtt bemötande? Hur skulle mina möten med mina patienter bli m jag utgår från att varje möte är en möjlighet? Ett tillfälle att uppleva glädje ch mening? Jag har någt att lära av varje människa jag möter?

34 Diskrepansen mellan rsa ch lila är prvcerande Världen sm vi trr att den är Världen sm vi vill att den ska se ut Den andres bild av världen Världen sm den andre vill att den ska se ut 210 Persnlighet ch stress Hur reagerar hn när hn inte får sm hn vill? I situatiner där individen känner sig särskilt utsatt - t ex i sjukvården förstärks fta aggressivt, utagerande ch besynnerligt beteende Jbbiga patienter - förslag till utgångspunkt En fruktbar utgångspunkt? Patienten gör alltid sitt allra bästa. Han har bara inte kmmit på ett bättre sätt än. Kanske kan du lära hnm, med hjälp av litet autentisk återkppling? Patientens beteende är alltid meningsfullt även m vi inte alltid lyckas förstå meningen!

35 Missnöjd eller jbbig patient hur hanterar du det? Andras aggressin Tag upp din upplevelse med patienten. Be m hans hjälp att förstå det sm sker. 1. Säg vad du känner / hur du uppfattar det. 2. Fråga m det är så, ch be hnm beskriva sin syn på situatinen. 3. Säg att du gärna skulle vilja prata mer m det. 4. Fråga patienten m även han skulle vilja prata mer m det. Vad berr det på? Vad kan du/jag/vi göra för att det ska kännas bättre? Vanligen ett uttryck för frustrerade önskningar ch behv, eller andra frmer av stressupplevelser. Vad behöver han just nu? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Allt det sm är viktigt vid bemötandet av vanliga patienter är ännu viktigare här! Gränser Alliera dig. Visa att du bryr dig ch vill väl. Vänlighet ch empati. Ilska ch högljuddhet bemöts med mildhet ch låg röst. Bekräfta patientens känslr, förmedla att de är förståeliga ch kay. Ta på allvar ch visa respekt. Kränk aldrig patienten! Rädda patienter slåss för livet, kränkta slåss för hedern. 218 Gränser Ibland ett sätt att försöka styra andra, att utöva makt. Eventuellt bättre att låta människan vara arg under mötet. Ofta för mycket att ta itu med ilskan. Ej alltid vår sak att lugna ned den sm är arg ibland är det bättre att vara låta den andre vara arg, sur eller whatever. Men det är DU sm måste välja vilket. 219 Föreläsning av Pertti Simula, Hur bemöter du ilska ch elakhet? 35

36 Arga, missnöjda ch htfulla patienter 1. Uppmärksamma de negativa känslrna. Ta dem inte persnligt, trligen handlar de egentligen inte m dig. 2. Stppa samtalet, byt från innehåll till prcess. 3. Förmedla din upplevelse. Fånga upp ch förmedla den underliggande KÄNSLAN! För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd /arg just nu. Är det så? Är det mig eller någt jag gör i vårt samtal sm du är upprörd över? Är det någt sm jag kan göra annrlunda? 4. Påpeka knsekvenserna. När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. 5. Fråga m det är någt du kan göra för att hjälpa patienten med de jbbiga känslrna, så att ni sedan ska kunna kmma vidare i samtalet. Jag behöver din hjälp. Hur kan jag göra för att hjälpa dig med din upprördhet, så att vi sedan kan frtsätta vårt samtal? 221 För mig verkar det sm att du är väldigt upprörd/arg just nu. Är det så? Jag ser att du är upprörd. Hur kan jag hjälpa dig? Är du stressad? Är det mig eller någt jag sagt i vårt samtal sm du är upprörd över? Jag känner det sm m du är missnöjd med mig just nu. Är det så? Berätta mer! Berätta för mig vad det är du vill uppnå med vårt samtal, vad du skulle önska dig. Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt ch jag är ledsen för det. Berätta för mig vad det var jag sa sm du blev upprörd för, så ska jag försöka frmulera mig bättre. Är det någt sm jag kan göra annrlunda? Vad kan jag göra för att samtalet ska kännas bra för dig, så att vårt samtal ska bli knstruktivt ch ge dig det du vill få ut av det? När du är så här upprörd har jag svårt att veta hur jag ska tala med dig på ett sätt sm du är hjälpt av. Jag har svårt att föra ett bra samtal när jag känner en sådan ilska från dig. Det är inte kay för mig att någn skriker åt mig när jag bara försöker göra mitt jbb så gtt jag kan. Jag blir rädd ch kan inte kncentrera mig på att hjälpa dig när du är så här arg på mig. Tips för att hantera människr i röd zn Var närvarande, se (uppfatta) vad sm händer. Håll dig själv lugn. Lgik ch vädjan till det vuxna i den andre fungerar vanligen inte Ta ansvar för klimatet Köp tid: Erbjud kaffe, mat, vila, paus, betänketid, värme Km från rätt plats: Medmänsklighet, vilja väl, bry dig på riktigt Empati, förmedla vad du ser: Begripliggör Nrmalisera Sympati. Visa att du är vän, på hans sida, att du vill väl Be den andre m råd Om patienten blir htfull eller aggressiv under samtalet: Larma. Låt dig inte prvceras. Bemöt inte ilska med ilska. Avsluta samtalet. Lämna rummet. Kntakta plisen. När situatinen är under kntrll: Förklara att ht inte accepteras Tack för ss Michael Rangne (skrev ch berättade) ch Vernica Rangne (ritade) Mars