Verksamhetsberättelse finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Transkript

1 Stöd & Process Sofia Gullberg Dnr Fax KS/2014:517 Verksamhetsberättelse finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter Sedan den 1 januari 2010 har Upplands Väsby kommun tillhört det finska förvaltningsområdet. Att tillhöra ett finskt förvaltningsområde ställer särskilda krav på kommunen vad gäller det finska språket. Bland annat är kommunen skyldig att bemöta invånarna på finska, ifall invånarna önskar det. Invånarna har även rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på finska ifall de önskar så. Upplands Väsby kommun arbetar kontinuerligt för att uppfylla kraven som läggs på kommunen och för att följa Lagen (SFS 2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Information och bemötande Som tidigare år har kommunen även 2015 kartlagt de finska språkkunskaperna hos kommunens medarbetare genom en enkät på kommunens intranät Insidan. I samband med enkäten ges medarbetarna möjlighet att samtidigt anmäla sig som finskspråkig kontaktperson inom sitt verksamhetsområde. Kommunen lägger ut enkäten på Insidan en gång per termin. Kontakttjänstemännen i de olika verksamheterna svarar på frågor och ger service till invånarna på finska. Under 2015 hölls en träff med alla kontakttjänstemän för att gå igenom rollen och se hur tjänstemännen kan bilda ett stödjande nätverk. Arbetet med att stödja kontakttjänstemännen kommer att fortsätta under 2016 genom regelbundna träffar. Kontakttjänstemännen erbjuds också kompetensutveckling i sin roll, till exempel genom språkvårdsseminarium för finska som anordnas av Finlandsinstitutet. Det är viktigt att ta tillvara på medarbetares språkkompetens och ge dem möjlighet att utveckla denna för att kunna ge ännu bättre bemötande till invånarna. För närvarande har kommunen 11 stycken finskspråkiga kontaktpersoner i flera olika verksamheter. I november 2013 antog kommunfullmäktige en policy för arbetet med de nationella minoriteterna där den sverigefinska gruppens rättigheter särskilt lyfts fram. Kommunen ska bland annat erbjuda förskola och äldreomsorg på finska om invånarna så önskar, och vid rekrytering av

2 2 (6) personal lyfta fram behovet av finskspråkiga medarbetare. Målet med minoritetsarbetet och policyn är att få in arbetet i den ordinarie verksamheten så att samtliga verksamheter på ett systematiskt sätt arbetar med minoriteterna, samt att nationella minoriteters rättigheter tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Under 2014 påbörjades ett arbete med att förankra minoritetspolicyn i organisationen. Under våren 2015 fortsatte detta arbete då ansvarig samordnare och kommunikatör för arbetet har informerat om minoritetspolicyn. Alla enheter i kommunen har nu fått en information om innehållet i kommunens minoritetspolicy. För att få bättre kunskap om sverigefinländarnas behov och önskemål genomfördes hösten 2013 en enkätundersökning bland 1200 väsbybor med sverigefinsk bakgrund. En slutsats av undersökningen var att flera av kommunens tjänster, som redan idag finns för den finsktalande befolkningen, behövde lyftas fram ytterligare. I planen för 2015 var därför en satsning att öka informationen på kommunens hemsida om finska verksamheter och aktiviteter i Väsby. Det här har framförallt genomförts av ansvarig kommunikatör för finskt förvaltningsområde som kontinuerligt har lagt ut aktiviteter från föreningslivet på kommunens finska hemsida. Alla föreningar har också själva möjligheten att lägga ut finska aktiviteter på kommunens svenska hemsida. Genom samrådet för finskt förvaltningsområde får kommunen regelbundna rapporter om pågående aktiviteter inom civilsamhället. Enligt kartläggningen som gjordes hösten 2013 fanns det största önskemålet vad gäller finskspråkig service bland invånarna inom vård och omsorg procent önskade finskspråkig service som till exempel hemtjänst, hemsjukvård samt vård- och omsorgsboende för äldre. För att se över hur pass väl kommunen säkerställer äldreomsorg på finska har en mindre kartläggning gjorts bland kommunala och fristående utförare. Kartläggningen visar att det kommunalt finansierade utbudet av finskspråkig service för äldre i Upplands Väsby ser relativt gott ut. För närvarande bor det 17 finsktalande vid äldreboendet Hedvigsgården med tillgång till finskspråkig personal. Vad gäller hemtjänst så finns det flera hemtjänstaktörer med finskspråkig personal och enligt social- och omsorgskontoret vet invånare som söker hemtjänst generellt sett om vilka dessa utförare är och söker sig aktivt till dessa. Under 2015 har även Stockholms läns landsting lanserat sjukvårdsupplysningen 1177 på finska. För att kunna konstatera att utbudet av finskspråkig äldreomsorg i Upplands Väsby matchar efterfrågan krävs dock att man i framtida kartläggningar förutom att se över det befintliga utbudet i kommunen också frågar invånare om de anser att utbudet matchar deras efterfrågan. Till sist kan nämnas att arbetet med att utbyta erfarenheter med andra kommuner och aktörer har fungerat väl under Ansvariga

3 3 (6) tjänstemän har deltagit aktivt i flera nationella konferenser för att bevaka och påverka utvecklingen inom nationella minoritetspolitiken, såväl inom det finska förvaltningsområdet som av regeringens strategi för romsk inkludering. Goda exempel från Upplands Väsby kommuns arbetssätt och verksamhet har spridits genom fyra nationella nätverksträffar och genom två studiebesök från Österåkers och Sundbybergs kommun. Upplands Väsby har även varit en aktiv aktör i finskspråkig media, bland annat genom att ordföranden för samrådet för finskt förvaltningsområde medverkat i ett avsnitt av nyhetsprogrammet Uutiset. Inflytande och delaktighet Inom området inflytande och delaktighet har samrådsgruppen för det finska förvaltningsområdet fortsatt sitt arbete med två möten per termin. Samrådsgruppen har bland annat diskuterat frågor som berör den sverigefinska minoriteten och det finska språket, behandlat bidragsansökningar och varit rådgivande vid ärenden som berör finskspråkiga invånare. Under 2016 har arbetet fokuserat på att nå ytterligare fler målgrupper av sverigefinnar. För att fler unga ska få inflytande i kommunen har ansvariga tjänstemän haft träffar med sverigefinska ungdomar vid olika skolor. Förhoppningen har varit att få den yngre målgruppen mer medveten och intresserad av att driva minoritetsfrågorna framåt och att de ska få påverka vilka aktiviteter som görs riktat till kommunens sverigefinska befolkning. Hittills har åtta ungdomar från årskurs fyra till årskurs ett i gymnasiet visat intresse för att samråda med kommunen. Arbetet med att öka ungdomars inflytande kommer fortsätta under Ungdomarna kommer bjudas in till regelbundna träffar med kommunens tjänstemän och ansvariga politiker med målet att skapa en bestående referensgrupp till samrådet. För att få tips och inspiration om hur man kan öka unga sverigefinnars inflytande deltog även representanter från Upplands Väsby i ett halvdagsseminarium i ämnet hösten Samrådet med den sverigefinska minoriteten har vidare utvecklats genom att en representant från föräldraföreningen vid Sverigefinska skolan har valts in till samrådsgruppen. En fråga som samrådet för finskt förvaltningsområde drivit har varit att öka antalet platser vid Hedvigsgården för finsktalande äldre. Under 2015, i samband med att det nya äldreboendet Brobacken stod färdigt, öppnades en ny avdelning vid Hedvigsgården upp för finsktalande äldre. Finsktalande äldre, som tidigare bodde vid övriga boenden i kommunen utan tillgång till finskspråkig personal, erbjöds då att flytta till Hedvigsgården. Sedan hösten 2013 har kommunen även haft samråd med den romska minoriteten. Ansvarig projektledare för romsk inkludering har hållit i mötena under 2015 och under 2016 kommer gruppen, precis som samrådet för finskt förvaltningsområde, att ha status som ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. För att särskilt öka unga romers

4 4 (6) inflytande har även fem finskromska ungdomar mellan år deltagit i en nationell två dagars konferens anordnat av romska ungdomsförbundet. En fråga som drivits av samrådet för romsk inkludering har varit att kommunen ska anställa en romsk brobyggare som ska fungera som en länk mellan romer och kommunala verksamheter. Beslutet att anställa en brobyggare togs av kommunstyrelsen i oktober 2015, efter att medel avsatts i flerårsplan med budget. Att kommunen valt att anställa en brobyggare är ett tydligt exempel på när den romska minoriteten getts ett reellt inflytande över kommunens verksamhet i linje med vad som står i minoritetslagen. Anställningen är ett medel för att nå regeringens mål med den övergripande strategin för romsk inkludering. Kulturinsatser Tack vare en omprioritetering av personalresurserna har mer pengar lösgjorts till 2015 års verksamhet inom området kulturinsatser. Det har länge funnits en önskan från kommunens sverigefinnar att föreningar och intresseorganisationer att genom bidrag från kommunen själva arrangera olika kulturella evenemang åt sina medlemmar och intresserad allmänhet. De extra medel som lösgjorts under 2015 ur det statliga bidraget har därför använts för att stödja olika föreningar som kommunen har ett nära samarbete med. För att ge alla organisationer med finskt anknytning likvärdiga möjligheter att ta del av pengarna har riktlinjer tagits fram för vad bidragen till föreningar och organisationer ska gå till. Riktlinjerna utgår ifrån nationella riktlinjer för vad statsbidraget ska användas till och användes för att göra bedömningen att de statliga medlen användes på rätt sätt av organisationerna. PRO finska i Upplands Väsby kunde tack vare de extra medlen åka med 35 medlemmar till Åland för en historisk rundtur. Föreningen skriver i sin rapport att Resan var väldigt omtyckt och alla tackar. Den här dagen var en trygg glädjens dag för många ensamma. Kultur, historia, umgänge, glada skratt Mer sånt. Finska föreningen använde också de extra medlen för en Ålandsresa för sina medlemmar, samt för utbildning av sina frivilliga. Öppet hus för unga romer har använt pengarna för två utflykter med 12 respektive 20 ungdomar till historiska sevärdheter, samt till två temakvällar med en filmvisning och en föreläsning med fokus på romernas historia i Sverige. Utöver de föreningar som finns representerade i samrådet kunde även den finskspråkiga kören vid Hammarby församling, Vilundakören, samt föreningen Action Zone bekosta olika projekt med hjälp av statsbidraget. Vilundakören använde bidraget för kringkostnader i samband med deras jubileumskonsert som arrangerades i Vilunda kyrka för att fira att kören funnits i 15 år. Action Zones aktivitetskvällar med romska ungdomar som kommunen sedan tidigare finansierat kunde fortsätta även våren Innehållet i aktivitetskvällarna var bland annat en undervisningsstund med diskussion, spel, idrott och träning samt fikastund. Projektet, som leds av en lärare vid Sverigefinska skolan, har

5 5 (6) under alla år fokuserat på barnens identitet och självbild, social sammanhållning och utveckling av det finska språket. Alla redovisningar från nämnda föreningar om hur medlen använts finns att hämta i kommunens dokumentdatabas. Ytterligare ett önskemål från samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde inför 2015 var att fler kulturella aktiviteter för äldre ska ordnas. Utöver satsningen på organisationer så har två aktiviteter på finska ordnats för de boende vid Hedvigsgården i form av en filmvisning och en allsångskväll. Finskt förvaltningsområde har för år 2015 bekostat en prenumeration för av den populära dagstidningen Helsingin Sanomat för bibliotekets besökare. Tidningen skickas numera även vidare varje vecka till de boende vid Hedvigsgården. Under 2015 krockade Finlands självständighetsfirande med invigningen av kommunens nya kulturhus. På grund av detta så ordnades inte något kommunalt firande av dagen. Istället fördes medel över från 2015 års budget till år 2016 för att bekosta en konsert i nya kulturhuset med musikgruppen Duo Nord. Ett traditionsenligt firande av självständighetsdagen ordnades dock av Hammarby församling och olika föreningar. Finskt förvaltningsområde har tidigare år bekostat finska söndagar med aktiviteter vid biblioteket med sagostunder och pyssel för barn i åldrarna 0-4 år och 5-9 år. Från och med år 2015 har de finska aktiviteterna istället ordnats som en del i bibliotekets ordinarie verksamhet. Träffarna ordnas 4 gånger per termin och verksamheten är ett gott exempel på en från början tillfällig insats vilken numera integrerats i kommunens ordinarie verksamhet. Inom ramen för projektet för romsk inkludering anordnades två kunskapshöjande föreläsningar om romers historia och nutida situation. Föreläsningarna var riktade till föreskole- och skolpersonal respektive personal anställda inom Individ- och familjeomsorgen. Deltagandet under föreläsningarna varierade med 25 deltagare under föreläsningen till Individ- och familjeomsorgens personal respektive 12 deltagare under föreläsningen riktad till förskole- och skolpersonal. Övrigt Under vintern 2015/2016 genomförde Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med Sametinget en nationell uppföljning av barns rätt till sitt minoritetsspråk. Ett antal kommuner, inklusive Upplands Väsby, valdes ut för intervjuer och ett större antal kommuner fick besvara en enkät. Uppföljningen omfattade kommunens förskolor och skolor och redovisningen av de utvalda kommunernas arbete inom utbildningsområdet kommer att rapporteras till regeringen under mars 2016.

6 6 (6) Kostnader 2015 Erhållet statsbidrag 2015: kronor Redovisning av förbrukade medel: Information och bemötande (t.ex. kommunikationsmaterial och utbildningar) Inflytande och delaktighet (t.ex. samrådsmöten) Kulturinsatser (t.ex. för föreningarnas verksamheter och författarbesök på biblioteket) Samordning av verksamheten (personalkostnader) kronor kronor kronor kronor Förbrukade medel totalt: Överförda medel till 2016: kronor kronor