VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning

Transkript

1 Yttrande (6) VA och dagvattenfrågor vid fastigheten Danarö 5 i anslutning till Nora Torg. Bakgrund Området mellan Kvarnparken i Nora och Ekebysjön har varit ett träskområde. I omgångar har tröskeln ovanför kvarnen sänkts och området torrlagts. På mitten av 1900-talet höjdes tröskeln igen, troligen till en högre höjd än den ursprungliga nivån. På så sätt har ett så kallat invallat område skapats. Illustration av det invallade området. För att det invallade området inte skall hamna under vatten har en dagvattenledning av betong förlagts under fördämningen. Denna ledning ligger på upp till sju meters djup. Parallellt med denna går även ledningar för spillvatten från ett stort upptagningsområde. Fastigheten där fördämningen är belägen har i aktuell detaljplan stora begränsningar gällande möjligheten till bebyggelse för att dessa ledningar skall vara tillgängliga för förnyelse och reparation. I dagsläget har fastighetsägaren visat intresse för att bebygga den mark som idag har dessa begränsningar. Avledning av avloppsvatten Vatten i naturen infiltrerar ned genom jordlagren ned till grundvattnet. Om grundvattennivån hamnar ovan marknivån avleds vattnet över markytan. Om marken är plan så skapas ett träsk. Om det är en grop så skapas en sjö.

2 Yttrande (6) För att slippa ha den delen av avloppsflödet som består av spillvatten ytligt så lade man avloppsrör under marken ned till och längs dalgångarna ned till sjön. Senare har dessa ledningar ersatts av separata ledningar för spillvatten respektive dagvatten. Redundans för stopp eller underdimensionering i dessa ledningar är avledning på markytan. Osäkerhet gällande vattenflöden Vattenflöden kan bestå av nederbörd. De nederbördsmodeller som används idag för rördimensionering vet vi inte stämmer, efter att dessa har kontrollerats mot nederbördsstatistik. Vattenflödet påverkas också av den fördröjning som markens beskaffenhet har. Vid ökad hårdgörningsgrad uppströms ökar flödena. De modeller som används för denna påverkan är mycket stora förenklingar som inte tar hänsyn många faktorer med mycket stor påverkan. Extrema nederbördstillfällen prognostiseras även att öka i framtiden. Därutöver kan flöden komma från ledningsbrott på vattenledningar. Norrvatten huvudvattennät, två huvudledningar finns uppströms Nora torg, kan ge stora volymer på kort tid. Runt kubikmeter på två timmar har förekommit vid rörbrott på Norrvattenförbundets huvudledningsnät. Dimensionering av dagvattenledningar Föreskrifter för dimensionering av dagvattenledningar saknas i Sverige. I stället har de rekommendationer branchorganisationen Svenskt vatten tagit fram varit normgivande. Ledningar skall enligt dessa klara av ett 10-årsregn. Det betyder att i genomsnitt vart tionde år så klarar inte ledningen av att avbörda flödet och vatten tränger upp och avleds, om möjlighet finns, ytledes. Saknas denna möjlighet så stiger vattennivån. Så länge översvämningsområdet är obebyggt så begränsas skadekostnaden. Framnäsparken. Tekniska kontoret känner till tre översvämningstillfällen på denna plats: 1. Pumpstationen stannade. 2. Brunnslock på förbipasserande dagvattenledning lyfte av vattentrycket från ledningen. 3. Avvattnande ledning fram till pumpstationen satte igen av sediment.

3 Yttrande (6) Inlopp till rörledningar Inlopp till rörledningar förses med galler för att hindra att bland annat barn skall ta sig in i kulverten. Det finns genom detta alltid risker för att inloppet sätter igen av föremål som medföljer vattenströmmen. Denna risk ökar markant vid extrema vattenflöden. För att minska denna risk så går det att skapa anordningar med flera inloppsgaller samt att på olika sätt hårdgöra marken framför inloppet. Dagvatteninlopp i Jönköping. För att minska risken för stopp så är det först flera fångsdammar framför inloppet. Inloppet har i sin tur fyra inloppsgaller om något av dem skulle sätta igen av medföljande skräp. Men som med alla tekniska lösningar så kan det alltid uppkomma situationer där tekniken inte klarar påfrestningen. Det är i dessa situationer bra om endast små följdskador uppstår. Samma plats som föregående bild. Det kom mer regn än enligt gängse beräkningsmodeller.

4 Yttrande (6) Skydd mot yt- och grundvatten Byggnader och anläggningar som inte tål översvämning skyddas mot ytvatten på ett säkert sätt genom att marken lutar från dessa. Vid vattentäta grundkonstruktioner som tål vatten utvändigt räcker det att öppningar i dessa är belägna över den vattenyta som kan uppstå vid värsta flödesscenario och ytlig avledning. Så länge dalgångarna bibehålls och inga byggnader placeras i lägsta punkten så blir skadekostnaden för ytavrinning obetydlig. Om byggnader placeras i lågpunkter eller i botten av dalgångar, eller att sådana skapas runt byggnader, uppstår skador på dessa om de, eller deras innehåll, inte tål vatten. Mot grundvatten skyddar man sig genom att placera byggnaden över högsta grundvattennivån eller genom grundvattensänkning. Detta sker med öppet dike, dräneringsledning eller pump. Grundkonstruktionen skall klara kortvarig vattenbelastning vid avbrott i dräneringsanläggnings funktion. Grundkonstruktion som tål långvarigt vattentryck utifrån klarar sig utan grundvattensänkande åtgärder. Reparation av VA-ledningar Normaldjup för VA ledningar i Sverige ligger på knappt två meter för att dessa inte skall frysa. Vid Nora torg har dalgången dämts upp på den platsen där fastigheten Danarö 5 är belägen. Avloppsledningarna har genom denna markhöjning hamnat på upp till sju meters djup. Detta är ett djup som det är dyrt och tidskrävande att ta sig ner till. I princip ökar schaktvolymen och kostnaden för schakt och återfyllnad med kubiken på djupet vid en punktreparation. Om schakt för tvåmetersgrop kostar kronor så kostar alltså en sjumetersgrop kronor, om det finns plats för masslagring på platsen. För detta krävs att garagebyggnader rivs och att parkeringsplatsen utryms. Vid en tvåmetersschakt finns det oftast plats att lägga upp schaktmassorna bakom grävmaskinen. Vid stora volymer är det troligt att massorna måste transporteras till ett upplag så kostnaderna ökar troligen ytterligare. Utöver detta når inte normala grävmaskiner ned 7 meter varför schakten måste ske med specialmaskin eller schakt i två steg via hylla, vilket ökar schaktvolymen ytterligare. På samma sätt som kostnaden ökar vid större djup så ökar även tiden fram till att skadan kan repareras. Under denna tid kommer vattendjupet uppströms kulverten stiga. Val av hustyp för olika lägen När man bygger hus uppe på höjder så kan man bygga hus med källare med relativt små skaderisker. Dräneringsvatten kan ledas ut med självfall mot lägre liggande terräng och avloppsledningar för ett bra fall ned mot dalgångarna.

5 Yttrande (6) På plan mark, oftast på slätter och i dalgångar väljer man oftast hus utan källare då förutsättningarna enligt ovan saknas. Risken för baktrycksvatten från avloppsledningarna är stor från högre liggande bebyggelse och terräng om hus med källare skulle väljas på plan mark. På lutande mark fungerar suterränghus bra då byggnaden i sig anpassas till rådande marknivå både på uppströmssida såsom nedströmssida. Risken för baktrycksvatten är i stort sätt obefintlig då vatten kan flöda ut på marken via brunnar på nedströmssidan innan det kan skada byggnaden. I det ide -förslag som KOD arkitekter tagit fram har man låtit bli att utnyttja suterränghusets fördelar i en slänt. Med att utnyttja suterrängshusens fördelar får man en bättre anpassning av bebyggelsen mot en å. Tekniska kontorets VA-verksamhet har i stället skissat på förslag där lämplig hustyp har valts. Ide -skiss framtagen av tekniska kontoret på öppen Nora å uppströms Kvarnparken där suterränghus tar upp höjdskillnaden i å-brinken. Spillvattenledning förläggs på optimalt djup under GC-vägen. Hur ska vi göra nu? Alternativ 1 Vi ändrar inte detaljplanen och ändrar ingen bebyggelse. Vi behåller en låg exploateringsgrad. Det finns en ständig risk för översvämningar av uppströms liggande områden som delvis är bebyggda. Vid reparationsbehov av avloppsledningarna förbi fastigheten blir kostnaden för detta mycket stor och tiden till felavhjälpande lång. Detsamma gäller kostnaden vid förnyelse av avloppsledningarna. Det är olämpligt att ytterligare bebygga invallat område uppströms. Alternativ 2 Vi förtätar området ovanpå dammen ytterligare med ett antal radhus. Kostnaden för förnyelse och reparation ökar ytterligare. Det är fortfarande olämpligt att bebygga invallat område uppströms.

6 Yttrande (6) Alternativ 3 Vi öppnar upp dalgången till den nivå som öppnades upp vid det senaste dikningsföretaget. Troligen river vi den lägenhetslänga, som nu är sliten och som fastighetsägaren vill bygga om till radhus. Dalgången utnyttjas till suterränghus som kompletteras med ytterligare byggrätter. Garage byggs företrädesvis i suterrängplanet varvid mark frigörs för ytterligare bostadsyta. Skaderisken för bebyggelse inom det invallade området elimineras. I och med att denna risk inte längre är av handen blir området lämpligt för framtida bebyggelse. Då kommunen och dess bolag är ägare till dessa markområden så ökar värdet på kommunens realkapital. Ytterligare vinster är att skapa en grön och blå korridor från kvarnparken och upp mot församlingsgården som möjliggör passage för både flanörer och fiskar samt andra djur.