Tillgänglighet, vad är det?

Transkript

1 SBF Seminarium om Frångänglighet Tillgänglighet, vad är det? Elena Siré, Arkitekt SAR/MSA Certifierad sakkunnig av tillgänglighet Elena Siré Arkitekt AB

2 Definitioner Tillgänglighet Tillgänglighet och användbarhet beskriver vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället

3 Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga antal personer i Sverige i åldersgruppen 16 eller äldre personer med nedsatt rörelseförmåga personer T.ex. nedsatt funktion i armar, dålig balans. Personer kan använda rullstol, rollator eller käpp. personer med nedsatt orienteringsförmåga nedsatt syn ca personer nedsatt hörsel eller döva Nästan en miljon, eller 14% nedsatt kognitiva förmåga T.ex förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga samt numerisk och språklig förmåga.

4 Fler än hälften av de som föds idag kommer att bli äldre än 100 år enligt en rapport från danska och tyska forskare Äldre

5 Svenska folkets kulturvanor Statistiska centralbyråns kartläggning. Trend Personer år Kraftig ökning av restaurangbesökandet, främst beroende på de äldre Konsertbesökandet ökar, beroende på en ökning bland äldre kvinnor Biobesökandet ökar, i synnerhet bland de äldre Biblioteksbesökandet har minskat bland ungdomarna, men ökat bland de äldre Personer med rörelsenedsättning är fortfarande mindre kulturaktiva än personer med full rörelseförmåga

6 Gestaltningskvalitéer Staden, utomhusmiljöer Helhetslösning är motsatsen till punktvis genomförande En förutsättning för att kunna förflytta sig från en punkt till en annan på ett självständigt sätt

7 Industrilandskapet, Norrköping. Ett unik försök att skapa ett levande museum av en hel stadsdel genom att integrera nya verksamheter i omvandlade fabriker, kompletterade med nya och förändrade byggnader.

8 Komma till När vi vill besöka en byggnad måste vi först kunna ta oss dit. Förflytta oss från busshållplatsen Angöra en bil, parkera God framkomlighet till byggnadsentrén

9 Komma in Entré lätt att hitta -skyltad Utan nivåskillnader vid entrén Lättöppnade dörrar Användbar porttelefon/ kortläsare Rymliga passager och friytor gör det möjligt att öppna och stänga dörrar från rullstol Inga allergiframkallande växter planteras vid entrén Hänvisad plats för rökare minst 15m från entrén

10 Joensuu Rådhus, Finland Ett mycket bra exampel på national romantisk jugend och på värdighet.

11 Hissar eller lyftanordningar mellan våningsplan Förflyttning inomhus Personer med nedsatt rörelseförmåga Rymliga och hinderfria passager Möjligt att vända med rullstol (1,50m diameter) Utan nivåskillnader Låga och korta ramper med ledstänger

12 Förflyttning inomhus Personer med nedsatt orienteringsförmåga Möjligt att förflytta sig säkert och självständigt Enkel och logisk planlösning Tydligt att uppfatta rummens form Markerade målpunkter Bra ljusförhållanden God ljudmiljön Enhetlig skyltning

13 Orsay museum, Paris Den gamla järnvägstationen har blivit museum Ramper på sidorna Trappor i mitten Färgsättningen markerar länk mellan rampen och utställningsplatsen Den låga muren fungerar som sittplatser och avåkningsskydd

14 Användning av platsen Enkelt att orientera sig Enkelt att förflytta sig Möjligt att använda teknisk service Hörselanläggning vid behov Fördelaktiga material och klimat för personer med allergier Lättstädade lokaler Ljudmiljön som inte hindrar från att delta i verksamheten

15 Information och service Slottskapellet, Jönköping byggd 1694 Falköpings Central Tillräcklig information. Lätt att förstå. Service vid behov Toalett för personer med nedsatt rörelseförmåga Brandlarm kompletteras med optisk signal

16 Fokusgruppsundersökning Gruppdiskussion/intervju Totalt 20 personer Rörelsenedsättning, ej rullstolsanvändare Rullstolsanvändare Synskadade Hörselskadade

17 Syfte Öka kunskaperna om Personer med funktionsnedsättningars egna erfarenheter, behov, önskemål och förväntningar när det gäller utrymning Hur ser man på risker i allmänhet? Vilka behov har olika grupper i samband med utrymning? Hur ser det ut idag? Skaffa underlag för att föreslå säkerhetshöjande åtgärder

18 Upplevelser och erfarenheter Fokusgrupper Tre av sex deltagare (synskadade) har ramlat på spåret i t-bana. Utrymningsövningar har inte fungerat för dem. Undviker man platser för att de är besvärliga och kan vara potentiellt farliga? - Viktig att få information om byggnaden - Utbildning av personal Kan man få hjälp av andra? - Rullstolsanvändare: några litar på sig själva, andra på sin assistent. - Synskadade personer litar i större utsträckning på att få hjälp av andra.

19 Slutsatser Flera hade erfarenhet av att brand- och utrymningsövningar inte fungerat för deras behov De flesta undvek besvärliga platser och miljöer som kunde vara potentiellt farliga Flera var tveksamma om möjligheterna att kunna få hjälp av andra Brister fanns i den fysiska miljön men framförallt i hur utrymningar organiseras Många konkreta förslag till förbättringar

20 Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt synförmåga Nedsatt hörselförmåga Svårigheter Att kunna förflytta sig och ta sig ut. Att orientera sig hitta vägen ut. Att uppfatta larmet. Hinder Nivåskillnader, särskilt i utrymningsvägen. Höga trösklar, hinder i utrymningsvägen. Små skyltar, högt placerade. Kontrast saknas, svårt att uppfatta rummet. Utrymningslarm som saknar lågfrekvent ljud och ljussignaler. Spiraltrappor, inga ledstänger. Tunga dörrar. Tvåhandsgrepp. Spiraltrappor. Svårt att hitta öppningsbeslag när det finns flera. Svårt att förstå hur de används.

21 Riskanalyser tar mycket sällan hänsyn till olikheter hos människor. Personer med funktionsnedsättningar ses som risker som inte kan hanteras en svans som offras Nya modeller för riskanalys som grundar sig på ökade krav på delaktighet behövs

22 Enkelt avhjälpta hinder HIN 3 Enkelt avhjälpta hinder Gäller personer med nedsatt r örelse- eller orienteringsf örmåga Gäller personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

23 BFS 2013:9 HIN 3 Enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser I de ändrade reglerna har Boverket samordnat formuleringar med BBR och gjort förtydliganden i de allmänna råden. Kompletterande allmänna råd om teleslinga i receptioner har tillkommit

24 Ekonomiska konsekvenser Praktiska förutsättningar De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimliga betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren Förutsättningar på platsen påverkar bedömningen Mindre näringsidkares verksamhet får inte äventyras

25 Vem ansvarar för att kraven uppfylls? Fastighetsägaren I det inledande skedet är det oftast lokalens ägare som är ansvarig för att lagen efterlevs och som också bär kostnaderna för åtgärderna. I nästa led kan kostnaderna komma att fördelas mellan ägaren till lokalen (normalt fastighetsägaren) och/eller dennes hyresgäster. Oftast men inte om byggnaden ägs av annan än fastighetsägaren (byggnad på ofrigrund)

26 Enkla åtgärder Att öka orienterbarheten t.ex. genom kontrastmarkering, skyltning och belysning Att ta bort mindre barriärer t.ex. skaffa ramper för att överbrygga mindre nivåskillnader ändra utformningen av trottoarkanter både vid övergångsställen och generellt sätta upp tydliga anvisningar för tillgänglig väg Många av dessa åtgärder kan göras som en del av det löpande underhållet av platsen.

27 HIN 3 Utrymningslarm i hygienrum avsett för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Bristfällig larmutrustning bör kompletteras så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara Detta gäller endast om det för övrigt, enligt BBR eller annan orsak, anordnas utrymningslarm Brandskyddsföreningen rekommenderar att blixtljuset ska bestå av rött blinkande ljus Tunga dörrar bör förses med dörröppnare