Enkät Stockholm on the Move

Transkript

1 Enkät Stockholm on the Move Organisation: Länsstyrelsen Representant: Vahid Faraos Hej! Ni får denna enkät i egenskap av deltagare i Stockholm on the Move. Om ni vill får ni besvara frågorna skriftligt. Vi kommer dock att kontakta er för en muntlig intervju och sedan sammanställa resultatet. Stockholm on the Move är ett projekt om hur och varför vi utvecklar infrastrukturen i framtidens Stockholm. Inför utställning, workshop och seminarier gör vi en sammanställning över vilka infrastrukturprojekt som redan pågår och vad som planeras i Stockholms län. Vi vill också försöka kartlägga hur olika aktörer ser på sin egen och andras roll idag, vilka principer och värderingar som styr planeringen, samt vilket slags Stockholm vi vill se växa fram. Enkäten är en avgörande del i arbetet inför utställningen. Den ligger till grund för två workshopmoment och kommer att utgöra en väldigt viktig komponent i utställningsinnehållet. Vi är strikta i formatet för att det ska gå att göra jämförelser och samkörningar. ENKÄT 1. Hur ser ni på er egen roll i utvecklingen av Stockholmsregionens infrastruktur? Stockholms länsstyrelse är planupprättare för den regionala infrastrukturplanen; för statliga, regionala vägar och järnvägar. Vi för diskussioner om pengar och planer med KSL (Kommunförbundet Stockholms Län 26 kommuner), SL, TMR. Vi upprättar Länstransportplanen. Vi utgår fårn de budgetramar som finns. Det kommer nya direktiv ibland om t.ex. miljö eller säkerhet som gör att man får ompröva. Vi har alltså hand om regionens vägar. Nationella vägar, som E4, sköts av Trafikverket. För oss är det viktig att samverka med dem. 2. Vilka är de största utmaningarna/problemen från er synvinkel?

2 Länet är statens förlängda arm. Att de inte har infrastrukturplaneringen är ett problem. (Landsting är i Sverige den politiska organisation som tillhör varje län. Landstingen har kommunal beskattningsrätt och ansvarar för vissa samhällsuppgifter, i första hand hälso- och sjukvård. De har även hand om kulturfrågor, lokaltrafik och regionplanering. Landstingen utgör därför kommuner på regional nivå, så kallade sekundärkommuner. Landstingen leds av en folkvald församling, landstingsfullmäktige I Västra Götalands län, Skåne län och Hallands län har landstingen fått utökade uppgifter och kallas vanligen regioner, även om de formellt fortfarande är landsting Observera att landsting och länsstyrelser är helt skilda organisationer med olika uppgifter. En länsstyrelse är i Sverige regeringens företrädare i ett län.) TMR, före detta Regionplanekontoret, planerade förut på Landstingsnivå, dvs kollektivtrafiken, som nu ligger på SL. Landstinget beslutas av landstingspolitker, så de har egna medel och tar egna beslut. Utmaningen är att Stockholms stad är så stort, men vi har också 25 andra kommuner. Det är besvärligt att förutsättningarna skiljer sig så mycket i länet. Det är svårt att sätta ihop t.ex. arbetsgrupper. Stockholms stad kan alltid vara med, men de andra kan inte alltid avsätta resurser. Och KSL har inte heller riktigt resurser att vara med. Det är också en utmaning att politiken förändras så ofta, så strategier gäller bara i några år. 3. Vilka är de största övergripande utmaningarna utifrån projektets frågeställningar? Att Stockholm växer så mycket. Vi slår prognoserna bara efter några år. Det flyttar in folk oavsett om det byggs bostäder eller ej. Det blir också nischat. Södertälje t.ex. har helt andra behov än exempelvis Solna. Södertälje vill knyta ihop förorter och skapa stadskänsla. Vi vill bygga stadsmässigt, men samtidigt finns en trend att permanenta fritidshus och att bygga externa jättelika köpcenter. Vi har stor kapacitetsbrist i länet när det gäller infrastruktur. Och på många platser där det är trångt kommer vi dessutom behöva rusta upp det som byggdes på och 60-talet. Bygger man så stort som Förbifart Stockholm så är det en väldigt tydlig signal om att det är OK att använda bilen mer. Idag har vi tvärtemot en diskussion där alla är överens om att vi behöver använda mer kollektivtrafik.

3 4. Var tycker ni det finns störst outnyttjad potential till en positiv utveckling? Jag tror inte att Stockholm är redo för ett radikalt grepp. Vi måste istället ha många insatser. Jag tror inte att alla är medvetna om varför vi behöver fler bostäder, eller vilka slags vägar som behövs. En stor del av arbetet är information, att utveckla det. Vi pratar mycket cykel och kollektivtrafik. Cykel: Stockholm är inte en cykelstad ännu, men vi vill komma dit. Till dess kommer det vara mycket friktion mellan cyklister, bilister och gångtrafikanter. Det ligger mycket på Stockholms stad att bygga ut sina cykelstråk. Kollektivtrafik: Här måste vi sätta press på planeringen. T.ex. måste vi avsätta en viss del av gatuutrymmet för kollektivtrafik, jag tänker mest buss. Kollektivtrafiken måste bli mer flexibel, t.ex. att tillåta resenärer att ta med cykel. Vi måste få bättre tvärförbindelser. Vi har undersökt det och det är svårt att lägga in T-bana eller t.o.m. spårväg på tvären. Det finns inte tillräckligt underlag. Det är bättre att testa med buss och se om det finns ett behov. JR: Men hamnar man inte i moment 22 om man tänker så? Hönan eller ägget? Finns inga bostäder finns inte underlag för spårtrafik. Och finns ingen spårtrafik vill ingen bygga tät stad där. Jo, så är det förstås. Idag är en förutsättning för att kommuner ska bygga bostäder ofta att man blir lovad infrastruktur. Tredje området där det finns stor potential är utbyggnaden av tunnelbanan. Problemet är investeringskostnaden. Många gånger har man velat lägga kostnaden hos kommunen. Då borde Nacka bygga t-banan och få igen det när man bygger bostäder. Jag tycker att staten måste gå in och se sitt ansvar ur det nationella intresset, inte bara se det som ett regionalt och lokalt intresse. Pratar vi om attraktivitet är det attraktivt i en stad att kunna röra sig smidigt utan att ta bilen. En av bilderna man får av utländska storstäder är ju bilden av deras T-bana. Attraktivitet är väldigt bunden till en bra t-bana. Vi borde bygga tunnelbana för att knyta ihop Stockholm med t.ex. Karolinska, och med Täby/Arninge. Både Nacka och Täby har stor tillväxt, är ganska rika, har många bilister. Förut gick det bra att köra bil eller ta buss men nu är det tjockt. JR: Hur ska vi nå målen om ökad kollektivtrafikandel? Reducera biltrafiken med 30 % fram till Ta bort 25% av bilarna. Naturskyddsföreningen hade ett seminarium om hur vi kunde nå detta mål? Kollektivtrafikbranschen har ju också själva satt fördubblingsmålet till 2020.

4 5. Om ni själva fick förverkliga ert drömscenario för Stockholm, hur skulle det se ut i korthet? Steg 1-2 skulle vara försiktiga åtgärder typ måla om körfält. Små åtgärder. Att införa ett biljettsystem för hela mälardalen så det är enkelt att byta. Vi pratar ofta om att vi är en stor region, men vi agerar inte riktigt så. Vi måste överhuvudtaget göra det enklare att resa kollektivt. Steg 3-4 är bygga nytt-grejer. Personligen önskar jag att man inte behövde bygga så mycket mer. Storskalig infrastruktur (motorleder) är inte snyggt. Då skulle jag vilja att det vore nog med de bilvägar som finns och satsa på spår. Jag tror vi måste bygga mer inom järnväg. Att man ser en helhet i systemet och knyter ihop allt. Är det exempelvis inte väldigt underligt att vi inte vet hur man ska ta sig till Arlanda med SL? Vi måste skära ner på parkeringar på Arlanda. Knyt ihop Roslagsbanan och Arlandabanan. Sedan ska vi bygga smidiga bytespunkter kring Stockhom som Gare du Nord, Gare de l Est där olika trafikslag möts. Vi måste också göra många fler gator bilfria i innerstaden. Det är absurt att så många bilar kan sitta fast i bilköer i innerstaden. Något är fundamentalt fel där. 6. Upplever ni att det i Stockholmsregionen finns en målbild för Stockholm 2050 som är gemensam för er och andra aktörer? Ja. Det finns det verkligen. Vi jobbar åt samma håll. Alla vill ersätta en del av biltrafiken med spårbunden trafik och buss, och cykel. Det ses som lösningen på problemet. Man pratar om det nu, men jag är rädd för att när det kommer till kritan så när man lämnar sina önskelistor så ser de likadana ut om förr. Breddning av den och den vägen. Kommunerna måste se helheten. Det är upp till oss att ge bilden av vad vi tycker man ska satsa på för att uppnå visionen. Vi borde på bidrag till olika potter för olika åtgärder. Infokampanj vad du får för dina 700 kr i månaden. T.ex. t - baneskatt för att finansiera utbyggnaden. 7. Vilka är i så fall de viktigaste aspekterna av den målbilden? 8. Vilka principer styr besluten ni tar i er organisation? 9. Hur definierar ni hållbarhet inom er organisation? 10. Hur definierar ni infrastruktur inom er organisation? 11. Vad hoppas ni få ut av er medverkan i Stockholm on the Move? JR: En idé är att illustrera kedjan/typen av åtgärder som måste göras för att förverkliga Promenadstaden i en särskild publikation Promenadstadens

5 byggstenar : finansiering, beslutsform, fastighetsindelning, detaljplanen, kvarteret, gatan, cykelnätet, boulevarden, BRT, t-banan, pendeltåget etc.).