Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan :23

Transkript

1 Ta bort kondensator vid byte till LED rör? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan :23 Hej! Jag gjorde lite tester på skillnaden mellan LED rör och konventionella rör. Ett vanligt 58 W lysrör inkl reaktor och 7uF kondensator drog 76 W. När jag kopplade loss kondensatorn visades 27W. LED röret är märkt 27 W. Jag har använt en vanlig digital energimätare som sätts i vägguttaget. (Osäker på hur den hanterar kapacitiv effekt) TIllverkarna av LED rör säger inget om att man bör koppla bort kondensatorerna. Men hur blir det när man byter många rör mot LED och låter kondensatorer sitta kvar. Vad säger elleverantörer om all den kapacitiva effekt som uppstår. Och hur belastar det kablage i anläggningen. Då det är så många år sedan jag lärde mig beräkna detta har jag glömt bort. Hoppas någon kan hjälpa mig... Postad av Electrum - 30 jan :48 Först och främst ska vi väl säga att sådana enkla energimätare kan mäta riktigt kasst så fort det inte är rent resistiv belastning. Men sen finns det grader även i helvetet. Men det är bra att du tänker på att det kanske inte är korrekt. Men sen då. Ja, den kompenseringskondingen känns ju som att den blir riktigt tokig ifall man tar bort reaktorn. För ett fullt kompenserat 32W lysrör så är kondingen på runt 4-5 uf vill jag minnas. Och då utgör den en reaktiv last Xc på ca 800 ohm som drar ca 0,3 A i fasvriden ström. 1 / 7

2 Nu är ju strömmen fasvriden, och därmed ska väl inte elmätaren registrera den, iaf om den är fullt ut 90 fasvriden (vilket den borde vara, väl?) Men en enkel energimätare kanske bara mäter spänning och ström och sen multiplicerar, och låter sig därför luras. (Och det skulle väl bli runt W då, och med dubbla lysrör så motsvarar det ju vad din energimätare visar, på ett ungefär) Men i vilket fall så har man ju knappast någon nytta av en massa fasvriden ström som belastar ledningar och brytare, så det är väl bättre att koppla ur kondensatorn. Men en rejäl brasklapp att jag kan har tänkt eller räknat fel i princip var som helst. Det är ju så sällan sånt här roligt dyker upp. Så jag bjuder upp till både kontrollräkning och kontrolltänk. Postad av Torbjörn Forsman - 30 jan :08 Jag håller med om det här med att billiga "energimätare" varken tar hänsyn till fasvridning eller till övertoner. Ett bra sätt att testa en sådan är att koppla in den till vilken lysrörsarmatur som helst och sedan kolla om den ändrar utslag beroende på om man har faskompenseringskondensatorn inkopplad eller inte. För att testa den med avseende på övertoner så kan man leta rätt på någon gammal bilkupévärmare eller annan värmeapparat från före CE-märkningens tid, där omkopplingen mellan full och halv effekt sker med en diod i serie med värmeelementet. Om energimätaren tar hänsyn till övertoner på korrekt sätt så ska dess visning gå ner till exakt hälften när man slår om värmeapparaten till halv effekt, och visningen ska inte ändras om man polvänder värmeapparaten (vänder stickproppen). 2 / 7

3 Postad av Ride84XL - 30 jan :15 Det där med att reglera halv effekt med en diod har jag träffat på på en ny infravärmare också (inköpt för drygt ett år sen på Clas Ohlson) - och CE-märkning är det på den också. Full effekt på den är 1200 W Jag upptäckte det genom att jag fick missljud i ett par transformatorer som låg anslutna på samma fas som jag kände igen (från diverse tester) beror på att kärnan går upp i mättnad i "toppen" av vågorna. Dom vanligaste typerna av övertoner (som är ungefär lika i både positiv och negativ halvvåg) brukar ju inte ge den effekten eftersom induktansen ökar ju med frekvensen och övertonerna får ju svårare att passera primärlindningen än grundtonen på 50 Hz. Men jag kollade nätspänningen med ett ocilloskåp - och det var i nästan perfekt sinusvåg. Så - vad kunde det det bero på liksom? Sen så började man ju söka runt bland prylar man hade anslutna och sen upptäckte jag att när infravärmaren stod på halv effekt så uppstod problemet. Jag har även lindat en spole med ca 4,5 H induktans och 1 kg 0,3 mm koppartråd och lite gamla trafoplåtar som kärna. Det roliga med den är att när man ansluter till en mikrofonförstärkare (en specialbyggd med extra låg ingångsimpedans som man vill ha här, tvärtemot mickar som vill ha så hög ingångsimpedans som möjligt) så kan man "lyssna" på alla magnetfält som finns i omgivningen. Vid starka fält behöver man inte ens nån förstärkare utan kan lyssna med hörlurar direkt från spolen. Då kan man verkligen höra övertonerna på olinjära laster - t ex om man sätter spolen vid säkringen i centralen. Med den hörde man att det lät "orent" men inte på det sätt man är van vid. Sen ohm-mätte jag på stickproppen med multimeter och fick inget motstånd alls (vilket berodde på att testspänningen vid ohm-mätning är lägre än diodens framspänning). Sen satte jag på diodtest - då såg det ut som när man testar vilken diod som helst. Då fick man ju också förklaringen till missljudet i transformatorerna. Eftersom man bara drar ström "i en riktning" så uppstår det ju en svag likspänning när spänningsfallet i ledningarna bara påverkar ena halvvågen. Den fick ju likström att passera rätt genom transformatorerna - nästan bara begränsad av primärlindningarnas resistans som ligger på ca 1-2 Ohm. Om den normala magnetiseringsströmmen vid tomgång ligger på ca ma (vilket är rätt normalt för ringkärnetransformatorer på VA) där kärnan redan ligger ganska nära mättnad så behövs inte många tiondels volts likspänning för att förskjuta strömmen så att den går långt över mättnad i den ena av halvvågorna (likströmmen påverkas ju inte av lindningens induktans men läggs ju ändå på eller dras ifrån den totala strömmen). Så numera använder jag aldrig halveffektsläget. Här var den ju: 3 / 7

4 Dom som säljs nu har 2 rör istället och vid halv effekt kopplar man väl ur det ena - men på den tidigare modellen jag köpte så är det ett rör och vid halv effekt kopplas en diod in. Dom kanske fått anmärkning på att den orsakade störningar och så har dom bytt ut den mot en annan/nyare modell Postad av Tomas Karlsson - 30 jan :11 Charlie Sveningborg skrev: Hej! Jag gjorde lite tester på skillnaden mellan LED rör och konventionella rör. Ett vanligt 58 W lysrör inkl reaktor och 7uF kondensator drog 76 W. När jag kopplade loss kondensatorn visades 27W. LED röret är märkt 27 W. Jag har använt en vanlig digital energimätare som sätts i vägguttaget. (Osäker på hur den hanterar kapacitiv effekt) TIllverkarna av LED rör säger inget om att man bör koppla bort kondensatorerna. Men hur blir det när man byter många rör mot LED och låter kondensatorer sitta kvar. Vad säger elleverantörer om all den kapacitiva effekt som uppstår. Och hur belastar det kablage i anläggningen. Då det är så många år sedan jag lärde mig beräkna detta har jag glömt bort. Hoppas någon kan hjälpa mig... Koppla bort både drossel och konding i ett sånt fall, onödigt att ta värmeförlusten i drosseln även om den är lite mindre än vid normalfallet. Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan :53 Det är konstigt att mätaren visade 140 W då det bara var en lysrörsränna jag provade i. Alltså endast ett rör... 4 / 7

5 Postad av Electrum - 30 jan :44 Hur många µf är kondingen på? Hade du reaktorn kvar också? Postad av Charlie Sveningborg - 30 jan :45 "Ett vanligt 58 W lysrör inkl reaktor och 7uF kondensator drog 76 W. När jag kopplade loss kondensatorn visades 27W." Postad av Electrum - 31 jan :04 Så reaktorn satt kvar hela tiden? Jaja, nu ska jag gå och lägga mig, jag kan kanske försöka räkna lite på reaktor + kondensator imorgon. Men jag har dock lite dåligt med tid imorgon och till sön em. Och så skulle ett värde på kapacitansen vara värdefullt, för annars kan man ju bara gissa vad man ska räkna på. Egentligen reaktansen på ballasten också, men det vet jag inte om det står angivet. Postad av Tomas Karlsson - 01 feb :07 5 / 7

6 Charlie Sveningborg skrev: "Ett vanligt 58 W lysrör inkl reaktor och 7uF kondensator drog 76 W. När jag kopplade loss kondensatorn visades 27W." Dina uppmätta värden verkar helt rimliga om din mätare bara visar skenbar effekt vilket verkar vara fallet. Som sagt bort med både drossel och kndensator om du kör med såna rör. Postad av Charlie Sveningborg - 02 feb :56 Kapacitans = 7 uf Reaktansen kan jag tyvärr inte svara på men vanlig konventionell reaktor för 58 W lysrör Postad av Michell Andersson - 02 feb :49 Med tanke på att det talas om att modifiera en befintlig CE-märkt armatur så kanske det kan vara av intresse att läsa genom denna tråd. Vidare så kan det vara av intresse att kika i detta dokument. Sen är det kanske något annat hur man ska gå tillväga för att det bara ska fungera. Postad av Torbjörn Forsman - 05 feb :10 Electrum skrev: Så reaktorn satt kvar hela tiden? Jaja, nu ska jag gå och lägga mig, jag kan kanske försöka räkna lite på reaktor + kondensator imorgon. Men jag har dock lite dåligt med tid imorgon och till sön em. 6 / 7

7 Och så skulle ett värde på kapacitansen vara värdefullt, för annars kan man ju bara gissa vad man ska räkna på. Egentligen reaktansen på ballasten också, men det vet jag inte om det står angivet. Jag har mätt på en lysrörsreaktor, tyvärr hade jag ingen 58 W lätt tillgänglig utan det blev en gammal (troligen tillverkad 1969) 80 W reaktor. Märkdata: 1x80 W 0,85 A 220 V 50 Hz cosφ 0,6. I armaturen fanns en faskompenseringskondensator på 12 uf. Nu har jag ingen möjlighet att mäta vid 50 Hz utan fick mäta vid 100, 120 och 1000 Hz och sedan extrapolera. Då kommer jag fram till att impedansen vid 50 Hz bör vara ungefär 91 ohm, till allra största delen reaktiv, Om man vill simulera reaktorn vid godtycklig frekvens kan man betrakta den som en ideal spole på 0,29 H parallellt med 4 kohm och alltsammans i serie med 15 ohm. Likströmsresistansen är 10,3 ohm. Postad av Bo Siltberg - 06 feb :42 Gäller märkdatat vid (tända) lysrör i serie, men utan konding? Postad av Torbjörn Forsman - 06 feb :47 Bo Siltberg skrev: Gäller märkdatat vid (tända) lysrör i serie, men utan konding? Jag skulle tro det. 7 / 7