EN DIGITAL AGENDA FÖR VÄSTERNORRLAND Dnr:
|
|
- Stig Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EN DIGITAL AGENDA FÖR VÄSTERNORRLAND Dnr:
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR EN REGIONAL DIGITAL AGENDA? 3 VISION 4 VÄGLEDANDE PRINCIPER 4 MÖJLIGHETER 4 FOKUSOMRÅDEN 8 DIGITAL VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FÖR ÖKAD TILLVÄXT, FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH HÅLLBAR TILLVÄXT 8 EN KREATIV PILOTREGION 8 EN TILLGÄNGLIG DIGITAL INFRASTRUKTUR FÖR HELA LÄNET 8 DIGITALISERING SOM PLATTFORM FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ATT ÖKA DELAKTIGHETEN OCH KONKURRENSKRAFTEN 9 NYA SAMVERKANSMODELLER FÖR ATT TA TILLVARA DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER 9 MODELL FÖR LÄRANDE 10 FINANSIERING 11 2
3 VARFÖR EN REGIONAL DIGITAL AGENDA? Bakgrunden till Västernorrlands regionala agenda är att regeringen den 6 oktober 2011 presenterade en nationell digital agenda för Sverige med målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att den nationella digitala agendan ska kunna förverkligas framhölls att den behöver omvandlas till regionala agendor som beskriver hur man ska använda IT som ett verktyg för att nå nationella och regionala mål. Regeringen lanserade därför ett signatärskap, där län och regioner och andra aktörer kunde signera en avsiktsförklaring om att ta fram en regional digital agenda i bred samverkan med olika samhällsaktörer. Detta i sig var ett nytt sätt att samverka och en lärdom är att i framtiden måste det också finnas en strategi för själva genomförandet, inte enbart undertecknandet av själva avsiktsförklaringen. Tillsammans med andra svenska regioner har Länsstyrelsen i Västernorrland och Landstinget Västernorrland gemensamt undertecknat regeringens avsiktsförklaring angående digital agenda för Sverige. Syftet med vår agenda är att använda digitaliseringens möjligheter och därigenom skapa förutsättningar för hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt, som gör att vi kan utveckla ett Västernorrland som samspelar med och ligger i linje med de visioner, insatser och mål som lyfts fram i följande strategier. Europa 2020 EU-kommissionens förslag till ny strategi, lanserades i mars Den digitala agendan för Europa är ett av sju flaggskeppsinitiativ inom ramen för denna strategi. Det övergripande syftet med den digitala agendan för Europa är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad, baserat på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. DIGITALISERING Digitalisering har kommit att bli ett centralt begrepp inom IT-politiken. I den digitala agendan används uttrycket flitigt men ingen närmare precisering, eller definition, av begreppet lämnas. [ ] Digitalisering används i dag vanligen i två olika betydelser. Dels som informationsdigitalisering, det vill säga omvandling av information till digital form, dels som samhällelig digitalisering, det vill säga (ökad) användning av it i bred bemärkelse i samhället. (Källa: SOU 2014:13, En digital agenda i människans tjänst) En digital agenda för Sverige IT i människans tjänst Målet för den digitala agendan för Sverige är att Sverige ska blir bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det finns därför ett behov av en sammanhållen strategi med tydliga mål och åtgärder som samlar alla goda krafter runt om i landet och utnyttjar befintliga resurser på ett smartare sätt. Den digitala agendan för Sverige innehåller fyra strategiska områden: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen För att regeringens IT-politik skall kunna förverkligas behöver den nationella digitala agendan omvandlas till regionala digitala agendor. Regeringen pekar i detta sammanhang ut fyra underområden som är särskilt viktiga att fokusera på i det regionala 3
4 arbetet: Digital delaktighet, Skola, Infrastruktur, e-tjänster. Framtid Västernorrland Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) Länet har många möjligheter och många utmaningar att hantera i en snabbt föränderlig omvärld. Framtid Västernorrland - Regional utvecklingsstrategi för länet , är ett verktyg för att skapa en länsgemensam handlingsbas för att hantera utmaningarna och förverkliga regionens potential. De övergripande strategimålen är: Positiv befolkningstillväxt Ökad tillgänglighet Stärkt innovationsförmåga För att uppnå dessa mål fokuserar RUS på fyra viktiga perspektiv: Strategiskt ledarskap, Funktionell integration, Hållbarhetsperspektivet, Effektiv kommunikation. Den regionala utvecklingsstrategin har sedan delats upp i fyra prioriterade fokusområden, nämligen: Människan som drivkraft, Kompetens som drivkraft, Innovationsförmåga som drivkraft, Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft. VISION För arbetet med den regionala digitala agendan för Västernorrland har följande vision tagits fram: Ett internationellt föredöme för hur en region kan skapa hållbar tillväxt genom att dra fördel av digitaliseringens möjligheter. VÄGLEDANDE PRINCIPER I arbetet med att ta fram den digitala agendan har vi utgått från sju vägledande principer. Dessa ska också gälla för arbetet med att implementera agendan fram till och med Vi ska attrahera, förstärka och förädla resurser, styrkor och fördelar i och utanför regionen. Vi ska skapa värden i och utanför regionen resultat ska kunna nyttiggöras för människor, företag och organisationer i regionen, nationellt och internationellt. Värden kan återfinnas i form av produkter och tjänster våra företag säljer och exporterar, men också i form av teknik och kunskap som skapar nytta och mervärde för våra medborgare i deras dagliga liv. Vi ska knyta an till andra utvecklingsstrategier, pågående insatser och bygga vidare på tidigare resultat. Vi ska i arbetet med den digitala agendan satsa på aktiviteter som vi vet ger konkreta resultat, men också vara modiga nog att satsa på aktiviteter som har potentialen att vara banbrytande och som kan innebära en viss risk. Vi ska arbeta integrerat utifrån ett hållbarhetsperspektiv med människors behov idag och i framtiden i fokus, samt vara lärande Lärdomar från genomförandet ska påverka de aktiviteter vi genomför. Vi ska ha människors behov idag och i framtiden i fokus. Vi ska hela tiden ha utgångspunkten att vi inte vet allt om framtiden och därför säkerställa att det finns resurser för de aktiviteter vi inte känner till idag men som kommer vara självklara imorgon. MÖJLIGHETER Vår agenda ska vara offensiv och utgå från Västernorrlands befintliga och potentiella styrkor, utan att vi blundar för de utmaningar som regionen står inför. Den digitala agendan för Västernorrlands län tar därför sin utgångspunkt i regionens erfarenheter och potential, samt digitaliseringens möjligheter. De valda fokusområdena i strategin, som presenteras längre fram, motiveras av utmaningarna i att dels dra fördel av våra styrkor, dels övervinna hinder för hållbar tillväxt. 4
5 För att lyckas med detta har regionen som den regionala utvecklingsstrategin Framtid Västernorrland formulerar det ett behov: av att framgångsrikt och uthålligt överbrygga olika slags fysiska och andra avstånd. Vi behöver uppnå en befolkningsökning i länet. Till detta krävs ett modernt näringsliv, kompetent arbetskraft och företagande samt funktionell och anpassad service. Vi behöver stärka vår stolthet över och vidareutveckla de attraktiva boende- och naturmiljöerna i länet. Problem med en åldrande befolkning, hög arbetslöshet, svaga integrationsresultat, eftersatt hälsoläge och gles bebyggelse måste vändas till utmaningar som sporrar utvecklingsidéer. Utifrån den regionala digitala agendan ser vi ett antal områden som är speciellt intressanta för Västernorrlands del. I resten av detta avsnitt belyser vi dessa samt ger några exempel. Observera att detta är exempel, inte en slutgiltig kartläggning. Vi ska dra fördel av den kunskap som produceras av universitet och högskolor i och utanför regionen. I synnerhet att vi har ett universitet i regionen som bidrar till att Västernorrland ska vara ett starkt kompetenscentrum inom ett antal områden relevanta för att dra fördel av digitaliseringens möjligheter och stärka de fokusområden som vi pekar ut i agendan. Inom universitetet finns flera konkurrenskraftiga forskningsinriktningar. Till varje område finns en centrumbildning anknuten, som utgör både plattform för samverkan och spjutspets inom respektive område. Exempel är Industriell informationsteknologi och digitala tjänster med centrumbildningen STC och Skogen som resurs med centrumbildningen FSCN. Förutom dessa kan ytterligare forskningsinriktningar, centrumbildningar och forskargrupper inom ett flertal ämnen som exempelvis samhällsvetenskap, turism, genusvetenskap och teknik, och allt i från demokratifrågor, sensorbaserade tjänster och digitaltryck till digital informationsförvaltning och organisationers kommunikation lyftas fram. Kunskap som är en konkurrensfördel och möjlighet för regionen och som ska stärka digitaliseringens möjligheter. Exempel med bäring på den digitala agendan är Centrum för digital informationsförvaltning (CEDIF), Critical studies of digital technologies and societal change (CRIDIT), SESPA - Societal Entrepreneurship in Sparsley Populated Areas och Sustainable information and information systems (SIIS). Det finns naturligtvis fler exempel. Rätt förvaltat kommer detta att möjliggöra bättre förutsättningar för att skapa livslångt lärande, men också för att stärka den verksamhets- och samhällsutveckling som krävs för ökad tillväxt, förnyelseförmåga och hållbarhet. I vår region finns ett antal starka kompetensområden och branscher. Dessa ska vi förstärka och förädla utan att fastna i för givet tagna historiska självbilder som hindrar oss att se det nya. Det finns en lång tradition av företagande baserat på att utveckla råvaruresurser som jord, skog och vattenkraft i regionen. Men, vi ska inte glömma bort att vi från tidigt 1920-tal när landets första automatiska telefonstationer tog i bruk i Sundsvall, eller mitten av 40-talet när Sundsvall hade en världsledande position inom växelteknologi haft ett styrkeområde inom telekom och informationshantering. Denna gren har fortsatt genom åren med ledande positioner inom utveckling och förvaltning av mobiltelefoni, från 1970-talet och framåt till världsledande introduktion av ADSL på 90- talet. Vi ska framförallt se det möjligheter som kan skapas när det gamla och det nya möts. Ett sådant exempel kan hämtas från 1960-talet när SDC bildades (Skogsbrukets datacentral) för vissa speciella skogsindustriella behov. Mycket snart etablerades också en samverkan med snabbt framväxande IT-behov inom banksektorn. Sundsvallsbanken (så småningom en del av Nordea) drev under lång tid en mycket framgångsrik utveckling av banktjänster. Morgondagens tillväxtområden finns troligtvis bland annat i att vidareutveckla aktivitets- och innovationsområden som exempelvis big data management/informationsförvaltning, Internet 5
6 of Things/M2M på tjänste- och applikationsnivån (i samverkan med Fiber Optic Valley på teknik/enabling technology nivån), Gamification med spellogik med särskilt fokus på unga innovatörer inom nya marknadssegment. Ett annat tillväxtområde är besöksnäring som har en stor utvecklingspotential och vi ska fortsätta att utveckla destinationer som Skogslandet, Höga Kusten och Sundsvallsområdet. Vi ska fortsätta utveckla de styrkor vi har i att utveckla samhällets informationssystem. Det som i olika sammanhang kallas för egovernment eller 24- timmarsmyndigheten och som handlar om hur digital teknik möjliggör för att producera effektivare och mer lättillgängliga offentliga tjänster för medborgare och företag. Vi ska ta tillvara de existerande och potentiella resurser som genereras i och med att det hela tiden sker en randtillväxt av företag och verksamheter runt ett kärnområde. Runt skogsråvara och elkraft har exempelvis efterhand utvecklats specialistkompetens inom en lång rad områden som styr- och reglerteknik, miljö- och hållbar energiteknik samt drift och underhåll. Våra klusterbildningar Processum Framtidens Bioraffinaderi, Bio Business Region, Packaging Mid Sweden, Safety and Rescue Region (SRR), Bank-Försäkring-Pension (CER) är exempel på detta. Ett ytterligare kluster som bör bli en viktigare resurs för oss är Fiber Optic Valley med bas i Hudiksvall. Inom ramen för FOVs strategiska inriktning för 2020 finns stark vilja att bygga upp och utveckla ett storregionalt kluster eller innovationssystem inom information, sensorer i framförallt Västernorrland och Gävleborg, men med bäring utanför dessa två län. Vi ska se de stora möjligheterna för det regionala näringslivet i de förändrade förutsättningar som ny teknik, nya marknader, ny typ av efterfrågan, förändrad lagstiftning med mera innebär. Det som Tillväxtanalys i sin årsbok definierade som Internationaliseringen 3.0. Teknik som löser logistiken i samband med produktion och försäljning i andra länder. Det som möjliggör att ett företag kan välja ett höghastighetsspår vid sidan av den långsamma och stegvisa vägen ut (man talar om born globals ). VAD VI MENAR MED HÅLLBAR TILLVÄXT En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov (Brundtlandkommissionen, 1987). Den digitala agendan för Västernorrland ska bidra till en hållbar tillväxt för regionen. Den bärande principen för hållbar tillväxt är att miljömässiga, sociala och ekonomiska förhållanden ska betraktas som integrerade och som varandras förutsättning och stöd. En ekonomisk utveckling ska till exempel inte medföra att man gör avkall på miljön eller vice versa. Den sociala dimensionen handlar om att resurser, inflytande och makt ska fördelas jämlikt och jämställt och att alla människor känner trygghet och delaktighet. Miljödimensionen handlar om att värna om ekosystemet, vår levnadsmiljö och våra naturresurser. Den ekonomiska dimensionen bygger på att tillväxt betraktas som en förutsättning för utveckling och ökad välfärd, men också att tillgängliga resurser används effektivt och ansvarsfullt för att skapa nytta för individer och för samhället. Vi kanske till och med snart för första gången kan tala om en någorlunda sammanhållen global värld i informations- och kommunikationshänseende. Detta möjliggör för hela den internationella affären i ett antal branscher att flytta ut till internet : utveckling, produktion, försäljning med mera kan ske helt och hållet i integrerade 6
7 INTERNATIONALISERING 3.0 Tillväxtanalys årsbok, Tillväxtfakta 2014, handlar om något som definieras som Internationaliseringen 3.0. Med detta menas att ett antal tekniska och andra förändringar radikalt ändrar förutsättningarna för små- och medelstora företag att vara innovativa och utvecklas, också på en internationell marknad. Många gånger utan att ens utvecklas och växa på en lokal hemmamarknad först. Digitaliseringen förändrar förutsättningarna när det gäller organisation av produktion, produktutveckling, marknadsföring, innovation. Detta är en mycket viktigt del av det som kännetecknar Internationaliseringen 3.0. Andra kännetecken är att internet i sig öppnar upp nya marknader och att den enorma utvecklingen av mängden data i sig blir en affärsmöjlighet, i princip inom alla branscher. Ett ytterligare kännetecken är att globala värdekedjor blir alltmer viktiga. Det vill säga, att stora företag idag globalt organiserar sin produktion utifrån en specifik resurs eller kompetens oavsett om den finns i Kairo eller Kramfors, Sundsvall eller Shanghai. och globala digitala system. Sammantaget gör detta att även små företag i dag kan agera som stora. Med teknikens hjälp spelar den fysiska geografin inte heller lika stor roll längre. Innovationer kan lika gärna uppstå på landsbygden i Västernorrland som i den mest tillgängliga världsmetropol. Vi ska inte framhålla oss som ett helt igenom glesbefolkat län med de utmaningar som glesheten innebär. Vi ska se glesheten som en konkurrensfördel. Att dra fördel av det glesa ska vara en del av framtidens tillväxt. Det kan gälla energi, träförädling, turism, olika typer av testverksamhet, avståndsöverbryggande teknologi och geografiska informationssystem. I ett europeiskt och internationellt perspektiv, med tät befolkning och ekologiska problem, blir de gleshetsrelaterade resurser som Västernorrland har allt mer värdefulla. Vi ska därför inte se glesheten som ett problem utan just som en möjlighet förutsatt att vi rätt matchar de egna resurserna mot en nationell och internationell efterfrågan. Att leva i det glesa kommer aldrig innebära samma sak som att leva i en tätare stad, men bland annat digitala tjänster ska möjliggöra en täthet och attraktivitet när det gäller exempelvis tjänsteutbudet. För att detta ska lyckas krävs bland annat en tillgänglig digital infrastruktur i hela länet, men också satsningar som möjliggör att vi blir en pilotregion inom området. Europa 2020 pekar ut ett tydligt fokus på globala utmaningar/samhällsutmaningar som drivkraft för tillväxt och innovation. Exempel på sådana utmaningar är klimat- och energifrågan samt vård- och omsorg i ett demografiskt perspektiv. Digital teknik beräknas ha en potential att kunna minska koldioxidutsläpp betydligt, framförallt inom byggande och boende samt energi- och transportområdet. Digital teknik är därmed ett viktigt verktyg som kan bidra till att vi skall uppnå våra gemensamma klimat- och miljömål. Detta är ett exempel på utvecklingsområden där digital teknik i samspel med nya modeller för samverkan mellan aktörer kan ha en stor betydelse för samhällsutvecklingen i Västernorrlands län och hur vi gör de stora samhällsutmaningarna till en drivkraft för utveckling. Genom att dra fördel av den kunskap som finns i regionen, bland annat exemplifierat av projekt som Green Highway, ska vi bidra till att skapa affärsmöjligheter, tillväxt, minskad miljöpåverkan och en attraktiv miljö för turister och permanentboende. Green Highway arbetar med miljövänlig utveckling, innovation och turism i en grön korridor mellan de tre kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim, med syftet att stimulera internationell turism samt till teknisk utveckling inom transportsystem och energiproduktion. Detta kräver såväl ny typ av kunskap, såväl som att företag och offentliga organiserar sin verksamhet på nya sätt. 7
8 FOKUSOMRÅDEN Vi har valt att inrikta vårt arbete på fyra fokusområden. Varje fokusområde anknyter till den regionala utvecklingsstrategin för Västernorrland, den nationella digitala agendan, samt till den digitala agendan för Europa. Aktiviteter inom fokusområdena bör anpassas till lokala förhållanden och prioriteringar. Agendan ska inte ses som en tvingande helhet. Olika aktörer i länet bör till exempel prioritera aktiviteter inom ett eller flera fokusområden utifrån de utvecklingsområden som är mest prioriterade. DIGITAL VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING FÖR ÖKAD FÖRNYELSEFÖRMÅGA OCH HÅLLBAR TILLVÄXT Aktiviteter som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och en verksamhetsutveckling i offentlig och privat sektor. Exempel på insatser kan vara att främja näringslivets förmåga till affärsutveckling och innovation samt att utveckla befintliga affärsmodeller och utveckla nya. Det kan omfatta modeller där offentliga och privata aktörer samverkar och på olika sätt bidrar till att en idé når en marknad. Utmaningen i detta sammanhang handlar dels om att skapa nya modeller för att sprida denna tjänst till olika typer av kunder och konsumenter ofta kännetecknas tjänsten av att den är en komplex systemlösning med många olika typer av aktörer inblandade. Dels om att hitta nya modeller för att identifiera och fördela de kvantitativa och kvalitativa värden som skapas. pelaren i den digitala agendan för Europa Samhällsnytta genom IKT. EN KREATIV PILOTREGION Nationell och internationell forskning som framförallt rör användningen av IT i bred bemärkelse i samhället ska nyttiggöras för offentlig sektor och näringsliv inom hela regionen. Genom ett nära samarbete mellan akademin, näringslivet och offentlig sektor ska aktiviteter genomföras som stärker Västernorrlands position som digital pilotregion. Fokus för dessa aktiviteter ska vara att ta tillvara regionens digitala styrkeområden genom att till exempel utveckla och testa digitala system och tjänster. Aktiviteterna ska präglas av lärande, öppenhet och kommunikation. Fokusområdet stödjer Innovation som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt Tjänster som skapar nytta i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den femte pelaren i den digitala agendan för Europa Forskning och innovation. EN TILLGÄNGLIG DIGITAL INFRASTRUKTUR FÖR HELA LÄNET Fokusområdet omfattar aktiviteter som syftar till att öka tillgängligheten till den digitala infrastrukturen i hela regionen samt utvecklingen av information, funktioner och tjänster för att öka interoperabiliteten. Det vill säga att få system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs. Fokusområdet stödjer Människan som drivkraft och Innovation som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt IT:s roll för samhällsutvecklingen och Tjänster som skapar nytta i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den sjunde Figur 1. Den digitala infrastrukturens tre perspektiv 8
9 Fokusområdet stödjer Tillgänglighet och infrastruktur som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt målet Det behövs infrastruktur i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer därtill den andra respektive den fjärde pelaren i den digitala agendan för Europa - Interoperabilitet och standarder respektive Tillgång till snabbt och ultrasnabbt internet. DIGITALISERING SOM PLATTFORM FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ATT ÖKA DELAKTIGHETEN OCH KONKURRENSKRAFTEN Fokusområdet omfattar aktiviteter för en ökad kunskap och kompetens kring digitalisering, samt att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för en ökad generell kunskaps- och kompetensnivå. Aktiviteterna ska beröra en rad olika inriktningar, exempelvis generella kunskapshöjande insatser, spetskompetens inom olika sakområden, språkkunskap och entreprenöriell förmåga. Detta ska i sin tur bidra till att stärka individens makt att påverka sin egen situation, sina arbetsuppgifter och sin roll i samhället idag och imorgon, oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Fokusområdet stödjer Kompetens som drivkraft och Människan som drivkraft i den regionala utvecklingsstrategin samt Lätt och säkert att använda i den nationella digitala agendan. Fokusområdet stödjer också den sjätte pelaren i den digitala agendan för Europa Digital förståelse och förmåga samt inkludering. NYA SAMVERKANSMODELLER FÖR ATT TA TILLVARA DIGITALISERINGENS MÖJLIGHETER För att tillvarata de utvecklingsmöjligheter som digitaliseringen innebär krävs nya former för samspel mellan aktörer i regionen, bland annat eftersom ingen aktör är självklar ägare av frågan. Policyutformning och policygenomförande kräver nya samverkansmodeller för att såväl förstå och identifiera möjligheterna som för att prioritera och implementera nya insatser. Traditionella samverkansmodeller kommer naturligtvis att finnas kvar, men de måste utvecklas för att kunna hantera komplexa lösningar byggda på samarbeten mellan intressenter från olika sfärer och samhällsnivåer. Sådana modeller måste hantera den grundläggande avvägningen mellan styrning för stabilitet och styrning för flexibilitet. Vi ska därför samverka utifrån en gemensam målbild, där den regionala digitala agendan utgör fundamentet och där de aktörer som ingår i utvecklingsarbetet så långt möjligt utifrån sina incitament och de formella krav som finns på aktören delar målbilden. Effektiv samverkan kräver ett tydligt ledarskap som har legitimitet och en tydlig ansvarsfördelning. För att hålla samman insatserna inom ramen för den digitala agendan krävs ett tydligt och av de genomförande aktörerna accepterat ledarskap. För att uppnå den förändring vi vill bidra till inom vart och ett av fokusområdena krävs också att ansvaret för genomförandet fördelas på de berörda aktörerna. Det tydliga ledarskapet innebär inte nödvändigtvis samma sak som att den ledande aktören har formell makt att styra över alla delar av utvecklingsprocessen eller över alla ingående aktörer. Samverkan ska vara inkluderande och distribuerande. Genomförandet ska inte drivas av en ensam aktör eller endast av aktörer inom en viss sektor utan ska engagera människor, myndigheter, företag, akademi och andra relevanta aktörer. Vi ska också samverka utifrån ett tydligt flernivåperspektiv då de insatser vi vill genomföra kräver engagemang och stöd från aktörer på lokal, regional och nationell nivå. I arbetet med att genomföra den digitala agendan ska våra samverkansmodeller kännetecknas av informationsutbyte och transparens. För att resultat och lärdomar av 9
10 insatser ska kunna komma till nytta för hela regionen, samt även utanför densamma, ska ett aktivt och strukturerat utbyte av information och kunskap ske. aktiviteter är ändamålsenligt utformade för att kunna nå målsättningarna. I figuren nedan illustrerar vi fokus för en portföljutvärdering i förhållande till en tänkt insatslogik. MODELL FÖR LÄRANDE Arbetet med den regionala digitala agendan ska präglas av ett lärande perspektiv. Detta innebär att insatser inom de fyra fokusområdena ska följas upp och utvärderas löpande. Det innebär också att de lärdomar vi drar ska kunna påverka genomförandet av agendan. Fokus på ett lärande perspektiv ställer också höga krav på utformningen av indikatorer som tydligt illustrerar den förändring vi vill åstadkomma, som är realistiska och relevanta, men som också är utvärderingsbara. De indikatorer vi mäter måluppfyllelse med ska vara väl avgränsade och beröra sådana förhållanden som insatser inom ramen för agendans genomförande realistiskt kan påverka och bidra till. Den stora utmaningen är att utforma indikatorer som mäter den förändring som insatser inom agendan ska bidra till och som samtidigt underlättar uppföljning och utvärdering. För att underlätta lärandeprocessen under genomförandet har en utvärderingsmodell tagits fram som bygger på en portföljutvärderande ansats, en resultatutvärderande ansats och en måluppfyllelse- och effektutvärderande ansats. De tre ansatserna uppfyller olika syften. Portföljutvärderingen syftar till att bedöma och värdera de aktiviteter som genomförs inom ramen för agendans fokusområden. Resultatutvärderingen syftar till att utvärdera vilka resultat som en insats leder till. Effektutvärderingen syftar till att utvärdera i vilken grad de övergripande målen för insatserna (inom respektive fokusområde) har påverkats. Portföljutvärderingen kan analytiskt användas för att se hur olika delar i en insats knyter an till de övergripande målen för fokusområdet/ agendan samt i vilken utsträckning olika Resultatutvärderingen ska följa upp och utvärdera de resultat som direkt kan knytas till aktiviteterna som genomförts. Resultaten kan följas upp och utvärderas med olika tidshorisonter till exempel redan under pågående insats, direkt efter genomförd insats och efter olika lång tid efter insatsen för att bedöma resultatens långsiktighet. Att mäta resultaten kan kräva både kvalitativa och/eller kvantitativa metoder beroende på aktiviteternas karaktär och omfattning. De frågor som kan belysas i den här typen av utvärdering är: Vilka resultat har uppnåtts genom de aktiviteter som genomförts? Varierar resultaten mellan olika aktiviteter och målgrupper? Är resultaten de vi förväntat oss? Når vi målen för insatsen? Slutligen bör vi utvärdera den övergripande måluppfyllelsen för agendans genomförande. Utmaningen i detta fall är att den förändring vi vill bidra till ofta påverkas av andra faktorer än de insatser vi genomför. Av det skälet krävs väl avgränsade och för agendan så relevanta indikatorer som möjligt för att minimera påverkan från andra faktorer. Vi vill också kunna mäta insatsernas effekt på den förändring vi vill åstadkomma. Med effekt menar vi skillnaden mellan hur stor påverkan vi fått med insatsen jämfört med den påverkan vi 10
11 skulle ha fått utan insatsen. Detta illustreras med figuren nedan. Tillsammans ska utvärderingsansatserna skapa förutsättningar för ett stärkt lärandeperspektiv under genomförandet. Slutsatser från olika utvärderingsinsatser ska kunna påverka de aktiviteter som genomförs under arbetet med agendan. EN INKLUDERANDE PROCESS Följande aktörer har deltagit i processen för Västernorrlands digitala agenda: Länsstyrelsen Västernorrland Landstinget Västernorrland Sundsvalls kommun Sollefteå kommun Timrå kommun Ånge kommun Kramfors kommun Härnösands kommun Örnsköldsviks kommun Kommunförbundet Västernorrland Riksarkivet Trafikverket Mittuniversitetet Post- och telestyrelsen Sundsvall 42 Sambiblioteket Länsmuseet Västernorrland Företagarna Västernorrland Regionförbundet Jämtland FINANSIERING För att ta tillvara de möjligheter som pekas ut i agendan krävs ett strategiskt utnyttjande av tillgängliga utvecklingsresurser inom befintliga organisationer och hos olika individer. Dessa resurser som kan utgöras av ekonomiska medel, kunskap, nätverk etc. ägs bland annat av människor, organisationer (länsstyrelsen, kommuner, Mittuniversitet etc.) och av regionens näringsliv. I detta avsnitt redogör vi dock enbart för de ekonomiska utvecklingsresurserna. Den större delen av dessa återfinns hos de aktörer som också ska genomföra agendan. Flera olika finansieringskällor lämpar sig väl för finansiering av de aktiviteter som ska bidra till agendans realisering. Länsstyrelsen i Västernorrland förvaltar årligen drygt 115 miljoner kronor i 1:1-anslag för regionala tillväxtåtgärder. Kommunernas och landstingets egna utvecklingsresurser är också helt centrala för genomförandet av agendan. Förutom dessa interna resurser finns därtill flera möjliga externa finansieringskällor för utvecklingsinsatser i regionen. De interna resurserna från bland annat kommunerna utgör en viktig källa för medfinansiering för att externa resurser ska beviljas. Tilldelningen av 1:1-anslag är svår för regionen och dess aktörer att påverka. Det finns dock andra finansieringskällor som regionen och dess aktörer kan få större del av genom ett medvetet strategiskt arbete och förvaltandet av konkurrenskraftiga partnerskap mellan forskning, näringsliv och offentlig sektor. Vinnovas strategiska område Innovationskraft i offentlig verksamhet syftar till att genom ökad innovationsförmåga inom offentlig sektor höja kvaliteten i välfärden och ge ökade möjligheter för tillväxt och samhällsnytta. Ett närmare samarbete mellan offentliga aktörer, idéburna och privata organisationer samt akademin lyfts fram som en viktig förutsättning för att nå framgång. I dagsläget finns fem olika program inom området där det finns möjlighet att söka finansiering för olika insatser, bland annat kring innovationsupphandling, innovationsslussar och testbäddar samt sociala 11
12 innovationer. Under de senaste åren ( ) har aktörer i Västernorrland tilldelats relativt lite programmedel från Vinnova. Genom bland annat detta strategiska område finns det möjligheter för regionen att ändra på detta. Inom ramen för Horizon 2020 finns möjligheter för starka partnerskap av aktörer att få tillgång till resurser för att genomföra insatser som kan bidra positivt till utvecklingen inom fokusområdena i den digitala agendan. Inom Horizon 2020 föregångare, Sjunde ramprogrammet, fördelades nära 2 miljarder kr per år till svenska aktörer inom ramen för projekt där man var koordinator eller deltagare. Aktörer i Västernorrland var dock jämte Blekinge dem som fick del av minst andel resurser bland Sveriges regioner. IKT har pekats ut som ett prioriterat område inom pelaren Industriellt ledarskap i Horizon En strategisk, aktörsöverskridande samverkan i partnerskap, med Mittuniversitetet som drivande part, har potential att stärka regionens tilldelning av utvecklingsresurser inom Horizon strukturfondsperiod. För Västernorrlands del är detta också potentiellt viktiga resurser i arbetet med den digitala agendan, i synnerhet insatser kopplade till fokusområdet En tillgänglig digital infrastruktur för hela regionen. Inom ramen för framför allt fokusområdet Digitalisering som plattform för livslångt lärande för att öka delaktigheten och konkurrenskraften kan insatser bedrivas för att exempelvis höja den digitala kunskapen och kompetensen. För den typen av insatser lämpar sig finansiering från Socialfonden väl, specifikt genom finansiering inom programområde 1 kompetensförsörjning. I programförslaget för ESF ska insatser inom området rikta sig till anställda och icke-sysselsatta med fokus på relevans för yrkesutövning och ställning på arbetsmarknaden. Det föreslagna regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland där Västernorrland och Jämtland ingår har en programbudget på 1,4 miljarder kr i EU-medel. Lika mycket skjuts till i form av medfinansiering. I det föreslagna programmet går 29 procent av resurserna till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, 24 procent till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation samt 20 procent till att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Dessa tre tematiska mål matchar väl de fokusområden som den regionala digitala agendan pekar ut vilket gör programmets resurser i hög grad aktuella för genomförandet av den digitala agendan. Via Landsbygdsprogrammet har PTS sedan 2010 medfinansierat stöd till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Landsbygdsprogrammet för är ännu inte klart och godkänt men mycket tyder på att resurser för liknande insatser kommer gå att söka även under kommande 12
2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket
Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merSmart region Västra Götaland
Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merKoncernkontoret Avdelning regional utveckling
Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merDalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merUTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merStatliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess
Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik
Läs merRegionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)
YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merAtt göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur
Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merAtt göra. Handlingsplan Företagande och entreprenörskap
Att göra. Handlingsplan Företagande och entreprenörskap Diarienummer: 300-6345-14 Tryck: Länsstyrelsen Västernorrland Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merSkånskt Bredbandsforum, SBBF
Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merÖverblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020
Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020 Sammanfattning Upplandsbygd är en ideell förening med ansvar att vara en drivande partner för landsbygdens aktörer inom Lokalt
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merSamverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Läs merAntagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018
Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3
Läs merRegion Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030
Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes
Läs merLanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!
Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merTillväxt genom internationellt arbete
Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt
Läs merINSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING
2016-03-09 INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING Skåne Innovation Week 2016 AKTIVITETER MED FOKUS PÅ INNOVATION, ENTREPRENÖRSKAP OCH UTVECKLING 1. Bakgrund Region Skåne utlyser 220 000 kr för genomförande av aktiviteter
Läs merDatum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne
Läs merMotion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merVanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merFörslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen
2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merStrategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi
Läs merKatalysatorprojektet. Strategisk inriktning 2014-11-23
Katalysatorprojektet Strategisk inriktning 2014-11-23 Innehåll Innehåll... 2 1 Förord... 4 2 Affärsplanen i korthet... 5 3 Utgångspunkter... 7 3.1 Samhällets utmaningar ökar kraven på innovation och förnyelse...
Läs merArbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020
Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden
Läs merBidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merRoland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu
Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs merturism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020
The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merSvar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa transporter
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-09-24 LS 1405-0688 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse om att landstinget bör forska på effektiv energi, smarta klimatåtgärder och innovativa
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merForskningspolicy Region Skåne
Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merLeader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap
Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merInternationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun
Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merKRAFTSAMLING 2011-2015
KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merJobben är vår viktigaste fråga
Jobben är vår viktigaste fråga Vår politik gör skillnad Jobb och framtidstro! Socialdemokraterna i Olofström har genom en framsynt politik lagt grunden till den positiva utveckling vi idag har i kommunen.
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merVINNVINN konceptdokument
Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett
Läs merRegional tillväxtpolitik allas ansvar?
Regional tillväxtpolitik allas ansvar? Anna Olofsson, Enheten för Regional tillväxt, Från regionalpolitik till en regional tillväxtpolitik 1995 - Regionalpolitikens mål: att skapa förutsättningar för hållbar
Läs merFlernivåstyre i Västerbotten. Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se 070-611 57 77
Flernivåstyre i Västerbotten Aurora Pelli aurora.pelli@regionvasterbotten.se 070-611 57 77 Region Västerbotten En av flera viktiga aktörer Politiskt ansvar och företrädarskap för regional utveckling Länets
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merUtvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015
Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter
Läs merJÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merPressmeddelande 2011-05-19
Sidan 1 Pressmeddelande 2011-05-19 270 miljoner till jobb och utveckling i 16,5 miljoner till Jamtli! Vid dagens sammanträde prioriterade strukturfondspartnerskapet 13 projekt i Europeiska Socialfonden
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER
SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs mer