Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 30 mars klockan i Sparbankens hörsal

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2

3 Innehåll VD-kommentar 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag - Nyckeltal 8 Resultat- och balansräkning Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Noter 13 Underskrift av styrelsen 40 Revisionsberättelse 41 Företagsstyrning 42 Sparbankens huvudmän 43 Sparbankens styrelse och revisorer 44 Definitioner 45

4 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 30 mars klockan i Sparbankens hörsal 2

5 VD kommentar Global konjunkturmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Vi bedömer att världsekonomin växte med 3,6% under 2011 efter att ha ökat med drygt 5% år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50-strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMU-länderna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande kreditspreadar. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Missförtroendet för den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomisk-politiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december förra året sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och i offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att förskjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under förra året. Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNP-tillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal bedömer vi att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4% i genomsnitt under helåret För nästa år kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför vi bedömer att exporten kommer 3

6 att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att förskjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december förra året från 2 % till 1,75 %. I mitten av februari 2012 kom ytterligare en sänkning på 0,25 %. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. Lokal utveckling Även om siffrorna från omvärlden är mycket tydliga och neråt, så har vi så här långt inte märkt så mycket av det i Ulricehamn. Som Ulricehamns enda lokala bank följer vi noga den ekonomiska utvecklingen, både i omvärlden och på hemmaplan. Ulricehamn har så här långt visat stor motståndskraft, men jag tror att den svaga omvärldsutvecklingen på sikt även kommer att påverka oss. För att följa utvecklingen tittar vi på ett antal olika faktorer. Arbetslösheten är kanske den viktigaste. Arbetslösheten, inklusive sökande i program med aktivitetsstöd ligger på 4,9% vilket är en förbättring med 0,4%. För riket ligger denna siffra på 6,5% med en förbättring på 0,3%. Det är alltså mycket goda siffror, klart under genomsnittet, och bra förbättring. Arbetslösheten ligger på historiskt mycket låg nivå. Ungdomsarbetslösheten i Ulricehamn har utvecklats positivt. Den ligger nu på 9,4% vilket är 1,4% bättre än i fjol. I riket ligger den på 11,8% och minskningen är 0,2%. Att Ulricehamn är en stark företagarkommun är väl känt. Utvecklingen bland våra företag fortsätter på ett bra sätt. Antalet AB har under året ökat från 636 till 675 st. Omsättningen bland dessa företag ökar med 9% till drygt 9 miljarder. Även lönsamhet och soliditet bland företagen ökar bra. Ulricehamns näringsliv ser mycket starkt ut. Bostadsbyggandet fortsätter i god takt. Under året har några segdragna överklagandeärenden fått sin lösning, och ett antal nya projekt har startats upp. Byggandet fortgår, i en som jag uppfattar det lagom takt. Tidigare har jag hyst viss oro för långsiktigheten i planer för framtida byggande, men nu känns det som att dessa planer börjar bli tydligare. Fastighetspriserna i Ulricehamn har haft en fortsatt stark utveckling under året. Här går Ulricehamn verkligen tvärt emot övriga Sverige, vilket jag tar som ytterligare ett tecken på Ulricehamns goda utveckling. Den redovisade prisutvecklingen i hela kommunen, på villor och fritidshus är 20 %, och inne i tätorten 8 %. Sparbanken har under många år engagerat sig starkt för utbyggnaden av R40 till motorväg. Under 2011 kom vi närmare målet, och under februari 2012 kom äntligen det som vi hoppats, nämligen det slutliga beskedet att utbyggnaden ska påbörjas under året. Befolkningen ökar under året med 158 personer och uppgår vid årets slut till personer. Det är en av de största ökningarna på många år och ligger nästan på genomsnittet för riket. Det känns väldigt positivt och visar att de satsningar som kommun och näringsliv gör tillsammans ökar attraktiviteten i Ulricehamn blev ett bra år för Ulricehamn. De flesta tecknen tyder på en bra ekonomi och beskedet om motorvägen gör att vi kan se mycket positivt på framtiden. Året som gått i banken Varje bankår är givetvis olika, precis som inom alla andra näringar. När vi gick in i 2011 såg jag ett bra bankår framför mig. Utvecklingen visade sig bli ännu starkare. När vi summerar 2011 har vi ett av de bästa åren i bankens historia. Lönsamheten har stärkts från förra årets låga nivå. Främsta orsakerna är de ökade räntorna och en bra utdelning på våra aktier i Swedbank. Hög affärsmässighet, god kostnadskontroll och effektivitet är också viktiga faktorer. Vi har även gjort återvinningar på tidigare reserverade kreditförluster. Resultatet innehåller även kostnader för en renovering av bankens fastighet, där ett löpande underhåll sker. Ulricehamns övriga företag har en total balansräkning på ca 8,7 mdr. Ulricehamns Sparbank har en affärsvolym på 9,2 mdr. Man kan alltså konstatera att banken hanterar lika mycket pengar hela näringslivet har i tillgångar. Det belyser verkligen vikten av att det finns en lokal bank med en stark ekonomi. Bankens företagsavdelning har under året haft ett intensivt arbete. Genom ett långsiktigt arbete med att ha en nära relation till kunderna får vi många förfrågningar om nya affärer. I affären med företagskunderna är båda parters nytta av affären alltid viktig. Under året har vi deltagit i ett stort antal företagsaffärer och större investeringar bland våra kunder. Genom vår kreditgivning och kompetenta rådgivning bidrar vi till företagens utveckling och tillväxt. Tillsammans bygger sparbanken och alla dessa företag ett starkt näringsliv i vår kommun. Utvecklingen inom bankvärlden går mycket fort. Nya produkter kommer hela tiden. Men det är inte de nya produkterna som påverkar mest, utan kundernas ständigt förändrade beteende. Bankkunden är mycket påläst, nyfiken, innovativ och tar till sig nyheter snabbt. Banken är en del av samhället och följer givetvis med i, och påverkar ibland, utvecklingen. En del kunder tycker förändringar är jobbigt, men för banken är det en nödvändighet. Banken kommer aldrig att stå stilla och se likadan ut som året innan. För oss i bankledningen handlar det om att hela tiden hitta den rätta balansen mellan förnyelse och tradition. 4

7 Under 2011 har vi som vanligt fokuserat på ekonomiska rådgivningar till ett stort antal kunder och den framgångsrika försäljningen av sakförsäkringar har fortsatt. Vi har också med stor framgång lanserat vårt helkundskoncept Nyckelkund under året, och har nu över nyckelkunder. Att ha banken fullt tillgänglig i mobiltelefonen är en tjänst som ökat starkt. Vi tror att detta kommer att ta ytterligare fart under 2012, då väldigt många kunder numera har en smartphone. Många banker slutar numera med kontanthantering. Trenden är mycket tydlig. Vi ser hur kontantanvändandet i samhället raskt minskar, och vi följer utvecklingen. Vi har dock inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering. Som ett led i det förändrade användandet av bankkontor beslutade styrelsen under hösten att avveckla kontoren i Dalum och Hökerum efter 50 års verksamhet på orterna. Stängningen genomfördes i januari Sparbanksfonden Ulrica Sparbanksfonden Ulrica har nu funnits i sju år. Under 2011 gjordes en avsättning på 1 mkr vilket innebär att totalt 20 mkr avsatts för utdelning till lokala projekt. Till stämman 2012 föreslår styrelsen en utdelning på 2,2 mkr. Framtiden 2011 blev ett bra år för banken, trots en stor turbulens i omvärlden. Den turbulensen tycks inte minska För Ulricehamns Sparbank är det dock med tillförsikt vi går in i Banken har en stark ekonomi och trygga kunder. Räntorna har på senaste tiden varit på väg lite neråt, och utlåningsefterfrågan har minskat något, vilket ihop minskar räntenettot. Detta möter vi med ökad effektivisering och det gör att vi räknar med ett resultat i samma nivå som 2011, mellan 50 och 55 mkr. Ulricehamn i februari 2012 Lars Karlsson På personalsidan har vi några år med ett stort generationsskifte bakom oss. Flera nyckelmedarbetare har lämnat oss med pension de senaste åren, och ersatts med nästan lika många nya medarbetare. Nu är merparten av detta generationsskifte genomfört och takten av personalförändringar går in i en lugnare fas. Vi har också klarat utbildningen av de nya medarbetarna och har nu en mycket välutbildad och aktiv personal. 5

8 Redovisning för verksamhetsåret 2011 Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, bankens 122:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Vi ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till djup kunskap, ekonomisk överblick samt trygga och starka relationer. Det ska vi lyckas med genom att varje dag verka för en god ekonomisk utveckling och större ekonomisk trygghet för Ulricehamn och Ulricehamnaren. Enkelt uttryckt betyder det här att vi ska vara världsmästare i Ulricehamnsbygden. Så måste det vara om man är en bank som tänker Ulricehamn för hela slanten. Sparbankens resultat Årets resultatet uppgår till 43,5 mkr. Räntenettot uppgick till 75,9 mkr, vilket är en ökning mot föregående år med 35 %. Faktorer som påverkat räntenettot positivt var högre allmänt ränteläge med tillhörande villkorsändringar, samt volymtillväxt. Därutöver belastades räntenettot av nya avgifter i form av stabilitetsavgift och en ökad kostnad för insättargarantin. Reporäntan har under året förändrats från 1,25 % vid årets ingång till 1,75 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 9,7 mkr, under 2010 erhölls ingen utdelning. Provisionsnettot uppgick till 26,0 mkr, vilket är en ökning med 1,0 mkr. Utvecklingen var positiv inom områden som in- och utlåningsprovisioner samt betalningsförmedling och något svagare för provisioner relaterade till värdepappersmarknaderna, dvs courtage, fondprovisioner samt försäkringsprovisioner. I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument och dessa uppgick till 1,4 mkr mot 1,0 mkr föregående år. Övriga rörelseintäkter, vilka till övervägande del består av fastighetsintäkter, uppgick till 2,3 mkr vilket är något bättre mot föregående år. Sammantaget uppgick rörelseintäkterna till 115,3 mkr mot 84,4 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlusterna uppgick till 62,8 mkr, och är en ökning med 3,9 mkr mot året innan. Ökningen består till största del av yttre samt inre underhåll av bankens fastighet. De totala personalkostnaderna uppgick till 34,7 mkr en ökning med 0,9 mkr. IT-kostnaderna sjönk med 1,0 % till 10,5 mkr, en sänkning med 0,1 mkr. Kreditförlusterna bestod till övervägande del av återvinningar och gav således ett positivt resultat uppgående till 3,6 mkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2011 uppgick till 3 879,9 mkr, en ökning med 284,6 mkr eller 7,9 % under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 9 190,4 mkr, en ökning med 3,4 %. Inlåningen från allmänheten ökade med 8,2 %, eller 235,4 mkr, och uppgick vid årsskiftet till 3 108,0 mkr. Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sammanlagt marknadsvärde av 1 510,7 mkr, en minskning med 7,3 %, mest beroende på börsutvecklingen under året. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 2 903,9 mkr, en ökning med 159,1 mkr, eller 5,8 %. Sparbanken har vid årsskiftet placerat 199,1 mkr i räntebärande värdepapper och 322,2 mkr i aktier. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 701,3 mkr. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2011 uppgick till 2,02. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag - nyckeltal på sid 8. samt Resultat- och balansräkningar 2007 till 2011 på sid 9. Personal Medelantal anställda är 51 st (varav i banktjänst 47 st) en minskning mot föregående år med två anställda. Riskaptit och Likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets- och finansförvaltning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta sparbankens balansräkning och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagande. Sparbankens affärsmodell bygger också på att matcha utlånings- och inlåningsflöden i så stor utsträck- 6

9 ning som möjligt. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegränsningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter sparbanken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar sparbankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Sparbanken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Sparbanken skall dessutom alltid ha en likviditetsreserv som klarar av 30 dagar, och reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Riskhanteringen i sparbanken bygger på tanken att en långsiktig god riskkultur baseras på en gemensam värderingsplattform som är väl förankrad i hela organisationen och syftar till att: Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2012 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande konjunktur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära press på intjäningen. Resultatet år 2012 förväntas uppgå till mkr, före kreditförluster. - Identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en kraftigt negativ inverkan på sparbanken. - Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att sparbankens ställning hotas. Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för ytterligare olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3. Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp behandlas enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,02 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,90). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 7

10 Fem år i sammandrag - Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 3,4 6,0 9,5-1,0 5,2 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 18,07 18,83 16,72 14,02 20,43 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas / kapitalkrav 2,02 1,90 1,77 2,02 2,22 Primärkapitalrelation Primärkapital / kapitalkrav 2,98 2,92 2,78 2,64 3,40 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,04 1,61 1,80 2,42 2,19 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,28 0,99 1,46 1,51 1,43 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,62 0,33 0,62-1,30 0,61 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt e.k 6,00 3,37 7,06-13,11 5,61 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,70 0,57 0,52 0,56 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,51 0,66 0,58 0,64 0,57 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 62,55 50,68 54,51 65,05 83,07 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,17 0,46 0,55 0,39 0,09 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier. 0,00 0,00 0,02 0,55 0,04 Övriga uppgifter Medelantal anställda i banktjänst Antal kontor

11 Resultat- och balansräkning , tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

12 Resultaträkning 1 januari - 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkning per den 31 december, tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 18 - Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Eget kapital 26 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 27 - Garantier Åtaganden 28 - Övriga Åtaganden

14 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget kapital värde reserv Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar (-) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen

15 Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, org. nr ,med säte i Ulricehamn får härmed avge årrsredovisning för Sparbankens verksamhet per 31 december 2011, bankens 122:a verksamhetsår. Adressen till huvudkontoret är Lilla Torget, Box 304, ULRICEHAMN 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyntill sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde inklusive ränta på osäkra fordringar. - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. 13