Ludvikas arbetsmarknadsregion
|
|
- Per-Olof Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 förvärvsfrekvensen (åtminstone inom Karlskoga kommun) indikerar att regionen har en god förmåga att anpassa utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Regionen har ett campus under framväxt vilket bör ses som en betydande resurs för näringslivets växande kunskapsbehov. Karlskogaregionen har idag en betydande inpendling av högutbildad arbetskraft. För näringslivets framtida tillväxtpotential torde fortsatt utveckling av Campus Alfred Nobel och en starkare integration med Örebroregionen vara väsentliga prioriteringar. Ludvikas arbetsmarknadsregion Av kommunerna i Örebro län ingår Ljusnarsberg i Ludvikas arbetsmarknadsregion. Det finns 258 branscher representerade i regionen och trenden går mot en ökad branschbredd. En stor andel av de sysselsatta finns inom teknikföretag där det också sker en viss tillväxt. Den förhållandevis svaga branschbredden i kombination med en stor koncentration till teknikföretag gör att regionens tillväxt är exportberoende och därför sårbar för globala trender. Tjänstenäringarna utgör en liten del av de sysselsatta men vi kan se en stark tillväxt inom konsultverksamhet. Figur 9: Antal sysselsatta (2007) och sysselsättningsutveckling ( ) Ludvikas arbetsmarknadsregion Källa: Tillväxtverket/SCB (raps-ris). I likhet med Hälleforsregionen bedöms Ludvikaregionen i första hand vara lämplig för företagsetableringar där produkter teknik och kundrelationer antingen har ett litet utvecklingsbehov eller att utvecklingsfunktionen är förlagd till en annan ort. Det finns sannolikt allt för lite av stödjande tjänstenäringar och FoU-verksamhet för att regionen ska vara en optimal plats för företag med kunskapsintensiv verksamhet. Ludvika hör till de regioner som hotas av en omfattande arbetskraftsbrist till följd av stora pensionsavgångar och negativt flyttnetto i de yngre generationerna. 52 Det finns få indikationer på att Ludvikaregionen ska kunna bryta sin negativa befolkningsutveckling. Idag pendlar flest till Ludvika och trenden är att pendling Ljusnarsberg-Ludvika ökar. Men som ovan diskuterats är det idag svårt att med säkerhet bedöma i vilken riktning denna utveckling kommer att gå. Blir kommunen tätare integrerad med Ludvika eller är en tätare integrering med Örebroregionen att vänta? Mot bakgrund av att Örebroregionen bedöms 52 Hedfeldt M. (2009) ITPS (2009) Eliasson (2008). 61
2 har väsentligt bättre tillväxtförutsättningar än Ludvikaregionen har sannolikt Ljusnarsbergs kommun mer att vinna på att utveckla förbindelserna söderut än norrut. Arbetsplatsernas lokalisering Karta 18: Arbetstillfällen per kilometerruta 2007 Källa: SCB. 62
3 När det gäller arbetsplatsernas lokalisering kan vi delvis se en motsatt trend jämfört med befolkningens lokalisering. Knappt åtta procent av arbetsplatserna är lokaliserade utanför tätorter (>200 invånare). Nästan hälften av arbetsplatserna är belägna i tätorten Örebro. Trenden visar att allt färre arbetsplatser är lokaliserade utanför tätorterna medan allt fler arbetsplatser lokaliseras till tätorter såväl större som mindre sådana. Karta 19: Utveckling av antal arbetsplatser per kilometerruta Antal arbetsplatser per km-ruta utveckling ' <J> ')q'l- ".' " ~ "' ~ <f' ~.'~ ' '-.-'-- r~~~:;'.;_ ;;:~: "?~~:_-- -- " --~---' ~'l-' o.' K)'1kbtt'ge' r.:.. "'."" """" Norberg 810mb."". - ' } ' " "'''"T striber g \. Gynorp ~ ':. J Vtlslerl3rnebo "'.. \ R.mnlls - )(D1.va Surahjlmmar HalSl8hJmmar K.id<dnd " - / ;föf~boda / Källa: SCB. Fonol< 63
4 Handelsetableringarna flyttar från tätorten Etableringar inom handel har traditionellt varit direkt beroende av närmarknadens storlek. Detta betyder att handelsetableringar i hög grad varit framdrivna av befolkningstillväxten. Samtidigt har näringslivet och handeln i synnerhet genomgått en centraliseringsprocess i långt snabbare takt än befolkningen. Handel finns idag endast i de större tätorterna och är på tillbakagång i de flesta orter. Karta 20: Sysselsatta 2005 och sysselsättningsutveckling per tätort inom handel Källa: SCB (BeDa) egna bearbetningar. Sedan 1980-talet kan vi också se en trend i länet att närmarknadens storlek får allt mindre betydelse för handelsetableringarna. Det vi istället kan se är en handelstillväxt som är exogent driven. Det betyder att handeln är etablerad där närmarknad saknas och drivs helt och hållet av efterfrågan i omvärlden att människor och åker till dig och handlar. 64
5 Denna trend visar sig mycket tydligt på kartan nedan. För länet som helhet är handeln en näringsgren som haft en svagt positiv utveckling sedan Det vi kan se är en mycket omfattande geografisk omfördelning av handelsetableringarna: från i stort sett alla länets tätorter till Marieberg 53. En slutsats av detta är att handelsetableringar inom tätorterna fortfarande främst fyller en servicefunktion för närområdet. Dock blir vi allt mer benägna att resa långt för att handla. Detta gör att handeln inom tätorterna inte bara är känslig för närmarkadens storlek utan även från konkurrens från köpcentra. För tätorter med vikande befolkningsunderlag får handeln därigenom dubbla bördor: dels en minskad närmarknad dels att fler av dem som bor i närområdet väljer att åka någon annanstans för att göra sina inköp. På sikt bidrar detta till att skapa ett uppdelat samhälle där arbetsplatser bostäder skolor och handelsplatser ligger separerade från varandra. För planering av framtida handelsetableringar måste man därför ha förståelse för att eventuell expandering av befintliga köpcentra och etablering av nya har en mycket stor regional betydelse för handelns livskraft i länet i övrigt. En förutsättning för att många av de boende i länet ska fortsätta ha relativt korta avstånd till sin mataffär och vardagsservice framförallt i kommunhuvudorter men också i stadsdelar inom Örebro är att dessa centra förblir attraktiva för handelsetableringar. En fortsatt expandering av handel i köpcentra utanför tätorten med en medföljande minskning inom tätorten medför dessutom generellt fler och längre bilresor i samband med inköp. Detta ger en ökad miljöpåverkan och får konsekvenser för det praktiska livet. Det är också svaga (till exempel äldre) och billösa (till exempel studenter) grupper som förlorar mest när det är långt och svårt att ta sig till affärerna. God tillgång till service på gång- och cykelavstånd bör därför betraktas som en viktig jämlikhets- rättvise- och livskvalitetsfråga. Några slutsatser kring näringsliv tillväxt och etableringar Robusta arbetsmarknadsregioner har en bred branschbredd och liten koncentration av arbetskraften till enskilda branscher. Örebros lokala arbetsmarknad har en förhållandevis god branschbredd och liten koncentration till enskilda branscher. Liten branschbredd och hög koncentration av arbetskraft till enskilda branscher eller företag gör den lokala arbetsmarknaden sårbar. Karlskogas Hällefors och Ludvikas lokala arbetsmarknadsregioner har idag förhållandevis få branscher representerade. Därtill har man en mycket hög koncentration av arbetskraften till teknikföretagen en näringsgren som dessutom genomgår betydande sysselsättningsminskningar. Robusta arbetsmarknadsregioner har också en förmåga att skapa en självgenererande tillväxt. Det handlar om att skapa en lokal efterfrågan och utbud samt att matcha dessa så att regionens ekonomi växer på ett självständigt sätt. Regioner som saknar förutsättningar för en självgenererande tillväxt blir i hög grad exportberoende och känsliga för nationella och globala konjunkturer. Forskning visar att den självgenererande tillväxten främst påverkas av tre faktorer: arbetsmarknadsregionens storlek lokal kapacitet för högre utbildning samt flexibiliteten på arbetsmarknaden. Ingen av arbetsmarknadsregionerna i Örebro län bedöms skapa någon självgenererande tillväxt i större omfattning. Örebros arbetsmarknadsregion har dock i egenskap av sin storlek tillgång till högre utbildning och förmåga till matchning på arbetsmarknaden helt andra förutsättningar än övriga länet. De 53 I Marieberg har det skett en ökning från 329 sysselsatta inom handel år 1990 till 962 år
6 66 övriga arbetsmarknadsregionerna i länet är i mycket hög utsträckning beroende av att kunna exportera till en nationell och internationell marknad.
7 7. Sammanfattande diskussion Den lokala arbetsmarknadsregionen behöver bli större Mycket av detta analysarbete utgår från den nya ekonomiska geografin. Huvudtesen i den nya ekonomiska geografin är för det första att regioner är i högre grad bärare av konkurrensfördelar än nationer och för det andra att regionernas storlek och koncentration av människor och företag har en helt annan betydelse än vad som varit den tidigare dominerande föreställningen. De regioner som avses i detta sammanhang är funktionella regioner till exempel lokala arbetsmarknadsregioner. I Örebro län ingår idag fyra lokala arbetsmarknadsregioner där Örebro är den största. Även om Örebros lokala arbetsmarknadsregion idag är Sveriges sjunde största menar de flesta bedömare att en region av sådan storlek är för liten för att vara internationellt konkurrenskraftig. Idag talas det ofta om att en region behöver ha åtminstone invånare för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Även nationellt är storleken och närheten till andra kärnstäder viktig för att bilda robusta tillväxtdrivande flerkärniga stråk. Stora regioner har de bästa förutsättningarna för tillväxt eftersom företag kan utnyttja skalfördelar som uppstår med stora hemmamarknader. Små regioners främsta nackdel är att de endast i undantagsfall kan bära några särskilda lokala konkurrensfördelar om de inte är givna av naturen eller historien och är särskilt varaktiga. Mycket tyder på att det kommer att vara svårt att göra mer perifera delar av länet attraktiva för människor och företag utan en regionförstoring. Samtidigt är kärnstaden Örebro beroende av ett större befolkningsmässigt och mer integrerat omland för att klara sig i internationell och nationell konkurrens. Mot en gemensam lokal arbetsmarknadsregion? Hur stor kan då Örebros lokala arbetsmarknadsregion bli? Regionen kan växa dels genom regionförstoring dels genom regionförtätning. De senaste 20 åren har Örebros lokala arbetsmarknad vuxit med ungefär lika stora delar regionförtätning som regionförstoring. Det är rimligt att regionen kan växa med ytterligare cirka personer genom fortsatt regionutvidgning. Men förutsättningarna för regionutvidgning därutöver får betraktas som mycket begränsad. Efter 2015 återstår sannolikt endast mycket få småregioner. De allra flesta småregioner har då blivit inkluderade i större arbetsmarknadsregioner oftast med en residensstad eller större stad som kärna. Av de mindre regionerna i och kring länet bedöms det som rimligt att Karlskogaregionen Hälleforsregionen samt eventuellt delar av Ludvikaregionen kan bli inkluderade i Örebroregionen. Om Karlskogaregionen ska kunna bli fullt integrerad del av Örebroregionen till 2030 krävs dock sannolikt investeringar i spårburen trafik. Andra större regioner bedöms samtliga ligga för långt bort för att de på medellång sikt ska tillsammans med Örebroregionen ska kunna bilda en större arbetsmarknadsregion. Potentialen för Örebroregionen att växa i framtiden ligger därför i hög grad i regionförtätning. En integrering av hela länet till en lokal arbetsmarknad kan innebära bättre förutsättningar för tillväxt för de kommuner som idag ligger utanför Örebros lokala arbetsmarknad. Det är dock svårt att ha en klar uppfattning om hur stor effekten av denna regionförstoring blir. En inkludering av Hällefors och Ljusnarsberg i Örebros lokala arbetsmarknadsregion kommer sannolikt att innebära att befolkningsminskningen bromsas men för länets konkurrenskraft som helhet har en sådan regionutvidgning sannolikt en begränsad betydelse. Karlskogaregionen är däremot en större arbetsmarknad med ett som helhet starkare näringsliv. En inkludering av Karlskogaregionen i Örebroregionen skulle sannolikt vara betydelsefull både för länet som helhet och för de 67
8 kommuner som ingår i Karlskogaregionen. I förlängningen västerut finns även Kristinehamns kommun med ca invånare inom ett tidsmässigt rimligt pendlingsavstånd med ett utbyggt spårburet transportsystem i stråket Karlstad-Örebro. Infrastruktur som stödjer regionförstoring och tillväxt Länet behöver bli tätare integrerat till en gemensam lokal arbetsmarknadsregion. Denna utveckling kan delvis stödjas och drivas fram av förbättrad infrastruktur. De delar av det nationella järnvägsnätet som genomkorsar länet bör vara en viktig utgångspunkt för att tätare integrera länet till en lokal arbetsmarknadsregion. Samma betydelse och funktion har det vägnät som sammanbinder kommunhuvudorterna med kärnstaden Örebro. Om vi vidgar perspektivet till de närliggande länen och nodstäderna kan vi se att de grannlän som har störst pendlingsutbyte med Örebro län är Värmland Västmanland och Stockholm. Det indikerar att det finns ett naturligt och näringslivsinriktat stråk med täta kontakter genom Örebro län i öst-västlig riktning. Detta bör också återspeglas i prioriteringar för den storregionala infrastrukturen. Demografisk omstrukturering Vi kan se att det sker en omfattande demografisk omflyttning i länet. Följden av denna är växande och allt större inomregionala obalanser som visar sig såväl i befolkningstillväxt utbildningsnivå inkomst förvärvsfrekvens och folkhälsa. Länet har en svagt ökande befolkning men med en mycket tydlig koncentration till kärnstaden Örebro och dess omedelbara omnejd. De orter som idag tydligt expanderar är Örebro och Kumla. Landsbygden har oförändrad folkmängd medan så gott som samtliga övriga tätorter minskar. Detta betyder att vi går mot en förändrad demografisk struktur. Omstruktureringen innebär att det serviceutbud som finns i tätorter och på landsbygd idag kommer att förändras. En större befolkning och en ökad levnadsstandard kommer att medföra att efterfrågan på service och personliga tjänster kommer att öka för länet som helhet. Men efterfrågan kommer i första hand att öka där befolkningen växer. De flesta tätorter kan räkna med att det utbud av service som finns idag på sikt inte kan bestå. Det samma gäller för kulturutbud och andra former av icke-platsbundna upplevelser. För att kunna upprätthålla attraktiviteten i de delar av länet som idag har en svagare befolkningstillväxt är det sannolikt nödvändigt att göra en prioritering för i vilka tätorter ett minimiutbud (exempelvis dagligvaruhandel och skola) av service ska finnas. En sådan prioritering bör framgå i en regional översiktlig planering och därtill fastställas i de kommunala översiktsplanerna. En sådan prioritering bör baseras på hur den demografiska trenden ser ut idag planeringen kan inte gå på tvärs mot var människor de facto vill bosätta sig. Prioriteringen måste också ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. Miljömässiga vinster kan göras genom att prioritera stationsorter. Dessa orter har en potential för snabba och miljövänliga resor till och från kärnstaden Örebro och andra städer i flerkärniga stråk där flertalet arbetstillfällen finns lokaliserade. En trend mot ett ökat boende på landsbygden kan ge ökat bilberoende då det är svårt att etablera en väl fungerande kollektivtrafik i spridd bebyggelse. En möjlighet är en förtätning i den lilla skalan det vill säga att ny bebyggelse sker i närhet till redan befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse är en grundläggande förutsättning för att befolkningen ska öka. Men idag finns det försvårande omständigheter när det gäller att etablera ny bebyggelse som samtidigt utjämnar de regionala obalanserna i befolkningstillväxten. Så som bostadsmarknaden ser ut och fungerar idag är marknadspotentialen för nybyggnation mycket begränsad utanför Örebros omedelbara omnejd. Man kan sannolikt inte förvänta 68
9 sig någon omfattande nybyggnation så länge marknadspotential för nybyggnation saknas. Såväl befolkningsutveckling som marknadspotential för nybyggnation förefaller i hög grad hänga samman med tillgänglighet till arbetstillfällen. Bilen som dominerande tillgänglighetsökare och regionförstorande transportsätt förefaller ha spelat ut sin roll men en kraftig förbättring av kollektivtrafiken skulle kunna ge bättre förutsättningar för såväl boendeattraktivitet nybyggnation och regionförstoring. Olika förutsättningar Som vi tidigare beskrivit bedöms det som sannolikt att Örebros lokala arbetsmarknad kommer att vara för liten för att i framtiden kunna av egen kraft generera tillväxt (endogen tillväxt). Ändå har man helt andra förutsättningar än länets mindre lokala arbetsmarknadsregioner när det gäller att vara en attraktiv region för tjänstenäring och kunskapsintensiv produktion. Analyserna visar att Örebro stad i hög grad fyller en funktion för hela länet och att detta också bör återspeglas i den fysiska planeringen. Det kan handla om att då kärnstaden i mycket hög grad är till för regionen bör det också vara ett tydligt regionalt intresse vilken typ av verksamheter som etableras i centralare delar av kärnstaden. Det kan också handla om att det regionala utbudet av kommersiell service förefaller vara mycket känsligt för de etableringar som sker i Örebro stad. Tillgången till service på landsbygden och i mindre tätorter riskerar därför att minska i samma takt som utbudet ökar i Örebro stad. Balansgången mellan att vara en regional motor och risken att konkurrera ut möjligheter till hållbara utbud och näringar i regionens ytterområden är en viktig fråga för regionens utveckling. Detta bör också beaktas när man utformar den regionala översiktliga planeringen. När det gäller de mindre lokala arbetsmarknaderna (Hällefors Karlskoga och Ludvika) visar analyserna att tjänstenäringarna generellt haft svagare tillväxt än i Örebros lokala arbetsmarknadsregion. Teknikföretagen dominerar näringslivet i dessa lokala arbetmarknadsregioner men har dessvärre en förhållandevis svag tillväxt. Trots att länet är litet till ytan är förutsättningarna och möjligheterna att skapa tillväxt vitt skilda i olika delar av länet. Örebroregionen förefaller ha goda förutsättningar att bygga sin tillväxt på tjänsteföretag och kunskapsintensiv produktion. Karlskogaregion har också en stark kunskapsbas i sina teknikföretag som även fortsättningen bör vara en viktig plattform för framtida tillväxt. Samtidigt förefaller regionen vara för liten för att vara attraktiv för tjänstenäringar i bred bemärkelse. Hällefors- och Ludvikaregionen är båda beroende av få och smala branscher och har ett näringsliv som är starkt exportberoende. Mot bakgrund av dessa regioners litenhet generellt låga utbildningsnivå och bristande tillgång på tjänstenäringar och konsultverksamhet kan de i första hand vara en tänkbar lokalisering för verksamheter där produkter teknik och kundrelationer antingen inte har starka behov av utveckling eller huvudsakligen utvecklas av organisationer med annan lokalisering. 69
10 Källförteckning Amcoff (2008) Är Stockholm-Mälarregionen en funktionell region? s i Westholm m. fl. (2008) Regionen som vision. Det politiska projektet Stockholm- Mälarrregionen Stockholm: SNS Förlag. Banverket och Vägverket (2009) Persontransportprognoser 2020 och Banverket och Vägverket (2009 Prognoser för godstransporter Boverket (kommande rapport) Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan. Boverket (2005) Angeläget möte mellan regionalt utvecklingsarbete och fysisk översiktsplanering Stockholm: Boverket. CDUST (2008) Liv & hälsa Resultat av en undersökning om livsvillkor levnadsvanor hälsa och vårdkontakter Landstingen i Sörmlands Uppsala Västmanlands Värmlands och Örebro län. Dahl Å. Einarsson H. & Strömquist U. (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen. Rapport nr 1:2003. Fördel Stockholm-Mälarregionen. Eliasson Fredrik. (2009) Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen Örebro: Regionförbundet Örebro. Eliasson Fredrik (2008) Är Örebroregionen attraktiv för ungdomar? En långtidsstudie om ungdomars flyttmönster Örebro: Regionförbundet Örebro. Eliasson F (2007) Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik? Pendling och flyttströmmar i Örebro län. Örebro: Örebro universitet. En bättre sits (2005) PM Persontrafik Underlag inom arbetet: En bättre sits seminarium den 14 december ESPON (2004) ESPON project Final report Potentials for polycentric development in Europé Annex B. Föreningen för landsbygdshandelns främjande papper om lanthandlar och drivmedelsstationer. Glesbygdsverket (2007) Sveriges gles- och landsbygder Östersund: Glesbygdsverket. Hedfeldt Mona (2009) Arbetsmarknaden i Örebroregionen. En analys av kommande pensionsavgångar och unga på arbetsmarknaden. Örebro: Regionförbundet Örebro. Hedfeldt M. & Mörck J. (2009) Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin. Örebro: Regionförbundet Örebro. Högberg Fredrik (2009) Örebroregionens framtidsarbete: Process och dialog Örebro: Regionförbundet Örebro. ITPS (2009) Regionernas tillstånd En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier. Jakobsson Max (2009) Invandrare i Örebro län. Mobilitet och integration på arbetsmarknaden Örebro: Regionförbundet Örebro. Jonsson G. & Boström J. (2008) Regionplanearbete i Örebro län en förstudie. Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Konsumentverket (2006) Redovisning och analys av insatser för kommersiell service april Karlstad: Konsumentverket. Länsstyrelsen i Örebro län (2009) Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ. Nr. 2009:29. Örebro: Länsstyrelsen i Örebro län. Nutek (2009) Årsbok Stockholm: Nutek. Nutek (2006) Framtidens arbetsmarknadsregioner. Ett uppdrag från ansvarskommittén. R 2006:18. Stockholm: Nutek. 70
11 PriceWaterhouseCoopers (2007) Which are the largest city economies inte the world and how might this change by 2020? Regeringens proposition 2007/08:1 Regionförbundet Örebro (2009) Förstudie Biodriv i Örebroregionen. En studie om utvecklingsmöjligheter för regionalt producerade drivmedel Örebro: Regionförbundet Örebro. Regionförbundet Örebro (2009) Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län. Förslag. Regionförbundet Örebro Landstinget Västmanland & Länstrafiken (2009) Nyckelstråket Stockholm-Skövde-Göteborg via Mälardalen stråkanalys SOU 2003:37 Ökad rörlighet för sysselsättning och tillväxt Stockholm: Fritzes. Sveriges kommuner och landsting (2006) Vem planerar för regionen? Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Trivector Traffic (2006) Tillgänglighetsanalys. Karlstad - Örebro rapport 2006:42 Tyréns/Temaplan (2007) Linköping - Norrköping: Gemensam marknad och framtid. Västra Götalandsregionen (2003) Västsverige och den nya ekonomiska geografin Göteborg: Västra Götalandsregionen. Westholm m. fl. (2008) Regionen som vision. Det politiska projektet Stockholm- Mälarrregionen Stockholm: SNS Förlag Westin K. Föreläsning på Örebro universitet 17/ ( ) 71
12
13 Regionförbundets rapporter :01 Övergångsbostäder i Örebro kommun Brukarnas hyresvärdarnas och socialarbetarnas syn på viktiga utvecklingsområden. 2009:02 Stimulansmedel i Hallsbergs kommun Utvärdering och uppföljningsrapport 2009:03 Familjeteamet Sydnärke Verksamhetsbeskrivning och utvärdering 2009:04 Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin ISBN :05 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Boendesegregationens förekomst och konsekvenser i Örebroregionen ISBN :06 Invandrare i Örebro län Mobilitet och integration på arbetsmarknaden ISBN :07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum 2009:08 Underlag till Kulturstrategi för Örebroregionen- trender tillgångar mål och strategier ISBN :09 Kompetensstegen i Hallsbergs kommun Utvärderings och uppföljningsrapport 2009:10 Bilden av Örebro län Attitydundersökning 2009 ISBN :11 Ungdomars värderingar En översikt av kunskapsläget :12 Länsgemensam utveckling av stödet till anhöriga/närstående i Örebro län Slutrapport oktober :13 Arbetsmarknaden i Örebroregionen ISBN :14 Vad får studenter att vilja stanna kvar i Örebroregionen efter studierna? 25 studenters syn på vad som är attraktivt i länet ISBN :15 Tydliga destinationsområden ett otydligt län ISBN
14 Regionförbundet Örebro Örebro Tfn: Fax: Besöksadress: NetCity Forskarevägen Örebro. regionorebro@regionorebro.se
Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012
Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merRapport 2011:06. Den framtida kompetensförsörjningen. Karlskogaregionen. Maj 2011. Anders Niklasson
Rapport 2011:06 Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Maj 2011 Anders Niklasson Den framtida kompetensförsörjningen i Karlskogaregionen Av Anders Niklasson Rapport 2011:06 Dnr: 11-189-1
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merAlternativa regionbildningar
Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen
Läs merRegional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047
Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merBefolkning & tillgänglighet
Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.
Läs merÄr vi på väg mot en jämställd regionförstoring?
Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 Översyn 2015 Kommunledningskontoret 2015-05-07 - 1 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 2030 - Översyn 2015 Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merRegionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013
Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge
Läs merNyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011
Nyckelstråket Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket en nationell angelägenhet Viktiga iakttagelser ur rapporten: Stambanor med allt större kapacitetsproblem för både persontrafik och gods. Regionförstoring
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merArjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion
Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten
Läs merGötalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg
Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merREMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB
REMISS FÖR ETT BRA NÄRINGSLIVSKLIMAT OCH NYA JOBB Skicka svaren till remissvar@ framtidsjobb.nu eller Remissvar Socialdemokraterna, Slottsgatan 154, 602 20 Norrköping senast den 15 november Förord till
Läs merFramtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret
PM 2005 RI (Dnr 119-1789/2005) Framtidsutredningen om stadens ekonomiska utveckling på lång sikt Rapport från stadsledningskontoret Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsledningskontorets
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs mertillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
Läs merYttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Läs merRAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län
RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag
Läs merPlaneringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merResanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional
Läs merETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs merVARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008
VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen
Läs merBengt Eriksson 2010-01-18
BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merSundsvall och omvärlden
Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda
Läs merVision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram
Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merÄldreomsorgslyft med traineejobb
2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merStråkanalys Projekt Fjällvägen
Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner
Läs mer1/9. Samhällsbyggnadsenheten Mats Helander. 2015-10-01 Dnr: TSN 2015-252
1/9 2/9 Region Östergötlands redovisning till Sverigeförhandlingen avseende nyttor med höghastighetsjärnväg Inledning Sverigeförhandlingen erbjuder kommuner, regioner m.fl. att redovisa nyttoberäkningar,
Läs merwww.skane.se/strukturbild
Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merKunskap, glädje å så lite tillväxt
Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i
Läs merKonsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö
Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merFramtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen
Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merSTHLM ARBETSMARKNAD:
STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merRemissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merAnna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare
Anna Dyhre Bli en attraktiv arbetsgivare Anna Dyhre pratade under kompetensdagen om hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Anna var tidigare chef för Universum Sverige och är numera rådgivare och föreläsare
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merFramtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid
Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merBilaga 3 persontrafik
Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:
Läs meratt överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag
Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merGlobal konkurrenskraft, välfärd och regional kraftsamling. Ett underlag till SKL och Indelningskommittén
Global konkurrenskraft, välfärd och regional kraftsamling Ett underlag till SKL och Indelningskommittén A. Samband näringsliv - välfärd Den goda cirkeln Globalisering och att klara den globala konkurrensen
Läs mermed tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm
Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne
Läs merHandelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson
Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merArbetsledardagar 1-2 oktober. Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat
Arbetsledardagar 1-2 oktober Fördjupning bakgrundsfakta: Omvärldsanalys Befolkningsprognos Nyckeltal & Resultat Omvärldsanalys Vad i omvärlden påverkar Tingsryds möjligheter att stärka sin attraktivitet
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den
Läs merRegionsamverkan Sydsverige
2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till
Läs merDELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016
DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans
Läs merSkärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01
Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs mer1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar tillsammans för att skapa en livskraftig framtid och för att vara ett attraktivt alternativ för medborgare, företag och besökare. Kommunerna
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merBrist på arbetskraft i Stockholm
2008 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brist på arbetskraft i Stockholm Sammanfattning Konjunkturen i Stockholm nådde under år 2007 rekordnivåer inom flera branscher. Samtidigt som det
Läs merMissiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra Götaland
Missiv: Dialogunderlag inför revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram 23 juni 2015 Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Missiv Revidering av regionalt trafikförsörjningsprogram i Västra
Läs merRemiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens
Läs merBOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN
BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-02 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merBefolkningsutveckling
Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden
Läs merUtbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020
Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merLänsplan för Västmanland Lägesrapport för VKL s utökade presidium 2012-03-13
Länsplan för Västmanland Lägesrapport för VKL s utökade presidium 2012-03-13 Lägesrapport Länsplan för Västmanland JAN - MARS APRIL-JUNI RAMVERKSDOKUMENT- VAD BRED DISKUSSION ÅTGÄRDSVERKSTAD- HUR BEARBETNING
Läs mer