Huvudämnesstudier i specialpedagogik inriktning speciallärare Kursbeskrivningar och tidsläggning av studier

Transkript

1 Huvudämnesstudier i specialpedagogik inriktning speciallärare Kursbeskrivningar och tidsläggning av studier Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Specialpedagogik 1

2 2

3 Innehållsförteckning Kursöversikt 6 A. Språk och kommunikation 8 B. Huvudämne: Specialpedagogik 15 Grundstudier i specialpedagogik 15 Ämnesstudier i specialpedagogik 20 Fördjupade studier i specialpedagogik 28 C. Grundskolans ämnen och ämneshelheter 37 Tanke och handling 38 Kultur och identitet 44 Valbara kurser inom grundskolans ämnen och ämneshelheter 50 D. Pedagogiska studier för lärare 50 Grundstudier 50 Ämnesstudier 56 E. Valfria studier 63 Teknisk manual för vetenskapligt skrivande 64 3

4 Studier i specialpedagogik speciallärarutbildning och övriga studier i specialpedagogik Speciallärarutbildningen leder till en pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne. Studierna är upplagda på fem år. Studieinriktningen för speciallärare ger behörighet för speciallärartjänster inom den grundläggande utbildningen samt för specialpedagogiska tjänster inom andra stadiets utbildningar. Vidare ger utbildningen beredskap för tjänster, t.ex. inom rehabilitering och handikappservice, som anknyter till den specialpedagogiska sektorn. Under de första studieåren har studierna nära anknytning till klasslärarnas studieprogram. Utbildningen omfattar totalt 300 studiepoäng (180 sp på kandidatnivå, 120 sp på magisternivå) fördelade främst på specialpedagogik, grundskolans ämnen och ämneshelheter och pedagogik. I studierna ingår även kurser i bl. a. psykologi och logopedi. Specialpedagogik kan även studeras som biämne. 4

5 Studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning 60 sp A. Ingår i magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne: Grund- Ämnes- Fördjupade Studier studier studier Introduktion till specialpedagogik 5 sp En skola för alla 5 sp Inlärningssvårigheter I 5 sp Perspektiv på funktionsnedsättning I 5 sp Mångprofessionellt arbete med elever i 5 sp Specialpedagogisk verksamhet 5 sp Inlärningssvårigheter II del 1 4 sp Inlärningssvårigheter II del 2 6 sp Perspektiv på funktionsnedsättning II 5 sp Handledande verksamhet I 5 sp Tal- och språkstörningar 6 sp Inlärningssvårigheter III/ 4 sp Handledande verksamhet II/ Perspektiv på funktionsnedsättning III -litteraturkurs 25 sp 20 sp 15 sp B. Avläggs inom pedagogie magisterexamen för klasslärare eller ämneslärare* i textilslöjd, tekniskt arbete, huslig ekonomi för erhållande av speciallärarbehörighet inom den grundläggande utbildningen. Studierna kan även avläggas som påbyggnadsstudier: Introduktion till specialpedagogik En skola för alla Inlärningssvårigheter I Perspektiv på funktionsnedsättning I Mångprofessionellt arbete med elever i Specialpedagogisk verksamhet Inlärningssvårigheter II del 1 Inlärningssvårigheter i teori och praktik Perspektiv på funktionsnedsättning II Handledande verksamhet I Tal- och språkstörningar Grund- Ämnes- Fördjupade Studier studier studier 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 4 sp 10 sp 5 sp 5 sp 6 sp 25 sp 24sp 11 sp * För att ämneslärare skall erhålla specialklasslärarbehörighet krävs även minst 60 sp studier i grundskolans ämnen och ämneshelheter. 5

6 Speciallärarutbildningen Kandidatnivå Magisternivå ÅK1 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 Totalt Sp sp sp Sp sp A. Studier i språk och kommunikation 25 Finska som andra inhemska språk/pf 5 Engelska för pedagogiska fakulteten 5 Skriftlig kommunikation I och II 2 2 Tal och samtal 4 PF:s studieorientering 2 IT som arbetsredskap (ingår i magexamen) 2 Valfria studier 3 B. Studier i specialpedagogik Grundstudier 25 Introduktion till specialpedagogik 5 Perspektiv på funktionsnedsättning I 5 Inlärningssvårigheter I 5 En skola för alla 5 Mångprofessionellt arbete med elever i 5 psykosociala svårigheter Ämnesstudier 35 Specialpedagogisk verksamhet 5 Inlärningssvårigheter II del 1 4 Inlärningssvårigheter II del 2 6 Perspektiv på funktionsnedsättning II 5 Forskningsmetodik I 2 Kvalitativa metoder I Kvantitativa metoder I Litteratursökning Kandidatavhandling i specialpedagogik Fördjupade studier 70 Tal- och språkstörningar 6 Handledande verksamhet I 5 Handledande verksamhet II 5 Värdegrund, verksamheter och perspektiv 5 inom specialpedagogik Forskningsmetodik II Kvalitativa metoder II Kvantitativa metoder II Avhandling Pro gradu 35 Alternativa kurser: Inlärningssvårigheter III eller 4 Handledande verksamhet III

7 C. Grundskolans ämnen och ämneshelheter 60 Tanke och handling 20 Tema Gymnastik 4 Tema Slöjd 4 Tema Biologi, geografi och hälsokunskap 5 Tema Matematik 1 3 Tema Fysik och kemi 4 Kultur och identitet 20 Kultur som upptäcktsresa 5 Tema Text och gestaltning 3 Tema Finska och främmande språk 3 Tema Samhälle, tro och tradition 3 Tema Musik 3 Tema Bildskapande och visuellt tänkande 3 Matematik II 5 Modersmål och litteratur 5 Valbar kurs i konst- och färdighetsämnen 5 Valbar kurs inom grundskolans ämnen och 5 ämneshelheter D. Pedagogiska studier för lärare Grundstudier 25 Introduktion till pedagogik 5 Pedagogisk psykologi 3 Socialpsykologi och grupprocesser* 2 Utbildningssociologi 3 Mediekultur 2 Lärararbete 5 Praktik 1: Inledande praktik* 5 Ämnesstudier 35 Motivation och lärande 5 Att organisera elevers lärande 3 Barn och skolstart 2 Multikulturell pedagogik 5 Pedagogiska seminarier 5 Praktik 2: Grundläggande praktik* 5 Praktik 3: Biämnespraktik 5 Praktik 4: Avslutande praktik* 5 *Handhas av huvudämnet specialpedagogik E. Valbara studier Inom fördjupade studier i specialpedagogik: Kurserna Handledande verksamhet III och Inlärningssvårigheter III ordnas vardera vartannat år. Inlärningssvårigheter III ordnas läsåret

8 A. Språk och kommunikation (25 sp) Finska som andra inhemska språk/pf (5 sp) Finnish as Second Official Language/Faculty of Education Studerande som har svenska som skolutbildningsspråk ska visa att de har sådana kunskaper i finska 1. som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och 2. som är nödvändiga med tanke på det egna området (examensförordningen (794/2004) 6 ). Det här betyder att studerande ska visa nöjaktig eller god förmåga att i tal och skrift använda finska inom sitt ämnesområde. Studerande kan välja att avlägga finskan antingen genom en ämnesområdesspecifik kurs eller i ett språkprov för det egna ämnesområdet. SPRÅKPROV Språkcentret anordnar ett ämnesspecifikt språkprov i finska under höstterminen och ett under vårterminen. Uppläggningen är den samma som för språkexamen för statsförvaltningen ("lilla språkprovet") med den skillnaden att också språket inom det egna ämnesområdet testas. Förmågan att använda finska i tal (Muntlig förmåga ) testas i delproven muntlig framställning och hörförståelse. Vartdera delprovet bedöms med vitsordet nöjaktig eller god. Om båda bedöms med samma vitsord blir detta också vitsordet för förmågan att använda finska i tal. Om det ena delprovet bedöms med nöjaktig och det andra med god blir vitsordet nöjaktig för förmågan att använda finska i tal. Förmågan att använda finska i skrift ( ) testas i delproven skriftlig framställning och textförståelse. Vartdera delprovet bedöms med vitsordet nöjaktig eller god. Om båda bedöms med samma vitsord blir detta också vitsordet för förmågan att använda finska i skrift. Om det ena delprovet bedöms med nöjaktig och det andra med god blir vitsordet nöjaktig för förmågan att använda finska i skrift. I språkprovet ingår delproven i hörförståelse, textförståelse och skriftlig framställning. För delprovet i muntlig framställning (15-30 min.) ska studeranden boka en särskild tid antingen före eller efter språkprovet. Både till språkprovet och till delprovet i muntlig framställning anmäler man sig via språkcentrets portal ( Deltagare i språkprovet anmäler sig inte via MinPlan. KURS I FINSKA Språkcentret erbjuder en ämnesområdesspecifik kurs i finska ( ). Under kursen avlägger de studerande: - Muntlig förmåga i finska ( ), genom att hålla anföranden, delta i diskussioner och utföra uppgifter i hörförståelse. - Skriftlig framställning ( ) genom 3 4 skriftliga uppgifter och uppgifter i textförståelse Studerande har inte rätt att delta i språkprovet under samma termin som de deltar i kursen. Däremot kan de försöka höja vitsordet i enskilda delprov i ett språkprov som ordnas följande termin eller senare. Anmälan till kursen i finska görs i MinPlan. De som ämnar ta språkprovet i stället för kursen anmäler sig inte i MinPlan. 8

9 Vitsorden i förmåga att använda finska i tal och i skrift antecknas på examensbetyget och har samma juridiska innebörd som ett separat intyg över språkexamen för statsförvaltningen (det s.k. lilla språkprovet) t.ex. vid sökande av offentliga tjänster. För att bli godkänd med vitsordet GOD muntlig och skriftlig förmåga i finska förväntas den studerande kunna förstå tal i normalt tempo och kunna följa med samtal och muntliga framföranden om olika slags ämnen i det egna området reda sig i olika kommunikativa situationer och kunna uttrycka sitt ärende klart och exakt på ett sätt som är anpassat till situationen. Talet är i huvudsak flytande och naturligt förstå nästan utan svårighet många slags texter som har anknytning till det egna området, också krävande texter skriva många slags texter som hänför sig till det egna området och behandla ämnet klart, ledigt och detaljerat. Kunna i sina texter göra skillnad mellan formellt och informellt språkbruk. För att bli godkänd med vitsordet NÖJAKTIG muntlig och skriftlig förmåga i finska förväntas den studerande kunna förstå tal i normalt tempo som handlar om bekanta ämnesområden inom det egna ämnesområdet ta initiativ i bekanta talsituationer, även om talet kan vara långsamt och uttalet och användningen av uttryck och strukturer avviker från målspråket. Avvikelserna hindrar dock inte kommunikationen förstå vanliga texter som hänför sig till det egna området och kunna uppfatta huvudpunkterna i dem skriva korta rutinmässiga texter i anslutning till det egna området som inte förutsätter omfattande och grundlig behandling av ämnet. Texten är i huvudsak förståelig, även om den innehåller språkfel och stilbrott. Texter med inriktning på det egna ämnesområdet samt annat material enligt examinators direktiv. Kurs: skriftliga och muntliga examinationsuppgifter, läs- och hörförståelseuppgifter, förhör, aktiv närvaro (minst 75 %) Språkprov: delprov i skriftlig framställning, muntlig framställning, textförståelse och hörförståelse 9

10 Engelska för Pedagogiska fakulteten (5 sp) English for Special Purposes: Faculty of Education Specialkursen i engelska är avsedd att hjälpa kursdeltagarna att arbeta effektivt på engelska inom det egna ämnesområdet och att vara verksam i en internationell omgivning. Innehåll: Kursinnehåll: analys av ett urval facktexter för utvidgande av vokabulär samt som underlag för diskussion. I kursen ingår också introduktion till akademiskt skrivande, skrivuppgifter och uppsats, muntliga presentationer, diskussionsövningar, hörförståelser och grammatikövningar. Färdighetsnivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk. Efter avslutad kurs förväntas de studerande: kunna förstå och tillägna sig information i specialiserade texter inom det egna akademiska området kunna relativt lätt följa med föreläsningar, diskussioner och debatter inom det egna akademiska området kunna skriva stilistiskt anpassade, välstrukturerade och argumenterande texter inom det egna ämnesområdet, utan större grammatiska fel kunna delta effektivt i längre diskussioner och debatter av akademiskt eller professionellt intresse kunna uttrycka sig ledigt i tal inom det egna ämnesområdet för sociala, akademiska och yrkesmässiga ändamål Färdigheterna bedöms på skalan 0-5 beroende på hur väl studerande uppfyller lärandemålen. Allmänfärdigheter: kommunikations- och presentationsförmåga samarbets- och ledarskapsförmåga datorkunskap informationssökning och kompetens Undervisningsformer: Undervisningen sker i form av föreläsningar, par- och grupparbeten, skriftliga och muntliga övningar, textanalyser och förståelse. Kursdeltagarna får också öva sig i att hålla föredrag och att fungera som diskussionsledare. Moodle kan användas som materialbank och informationskanal. Facktexter ur engelskspråkiga tidningar, tidskrifter och akademiska publikationer. Godkända presentationer i klass, inlämningsuppgifter och kurstentamen. Delarna bedöms på en vitsordsskala 0-5. För slutvitsordet avrundas en decimal på över 0,7 uppåt och övriga avrundas neråt. 10

11 Skriftlig kommunikation del I/PF (2 sp) Written skills part I/Faculty of Education Kursen ger de studerande ökade insikter om förutsättningarna för ändamålsenlig skriftlig kommunikation, med särskild hänsyn till produktion av facktext på svenska. Innehåll: Kursen behandlar frågor i anslutning till textproduktion. Aktuella språkfrågor diskuteras och belyses med adekvata språkliga hjälpmedel. Texter av varierande slag produceras, bearbetas och kommenteras. Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna förstå faktorer som inverkar på muntlig och skriftlig kommunikation, samt visa medvetenhet om såväl egna som andras kommunikationsstrategier kunna uttrycka sig ledigt på standardsvenska i olika typer av kommunikationssituationer medvetet kunna producera ändamålsenliga facktexter på en god svenska kunna visa medvetenhet om vetenskapligt skrivande på svenska känna till aktuella frågor inom svensk språkplanering och språkvård känna till och kunna använda de vanligaste språkliga hjälpmedlen. Allmänfärdigheter: Muntlig kommunikation Undervisningsform: föreläsningar och övningar Schött, K. et al. (2007). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber Lindstedt, I. (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Material som delas ut under kursen. Omfattning: 2 sp, 12 timmar gruppundervisning samt eget arbete Aktivt deltagande och inlämningsarbeten i enlighet med givna anvisningar. Skriftlig kommunikation del II/PF (2sp) Written skills part II, Faculty of Education Målet är att utveckla de studerandes förmåga att producera vetenskaplig text på svenska. Innehåll: Stilfrågor samt text- och språkriktighet i anknytning till vetenskapligt skrivande. Textexempel analyseras och diskuteras med hjälp av adekvata språkliga hjälpmedel. Individuell textrespons 11

12 Efter avslutad kurs förväntas de studerande: medvetet kunna producera ändamålsenliga facktexter på en god svenska kunna visa förtrogenhet med vetenskapligt skrivande på svenska kunna visa medvetenhet om hur vetenskapliga texter skiljer sig från närliggande texttyper kunna visa att de är insatta i ett urval aktuella frågor inom svensk språkplanering och språkvård känna till och kunna använda adekvata språkliga hjälpmedel. Undervisningsform: Föreläsningar och övningar,tentamen "Svenska skrivregler", Inlämningsuppgifter, individuell textrespons Svenska skrivregler (2008). Liber. ISBN/ISSN: Handbok i uppsatsskrivande och material delas ut på kursen. Omfattning: 10 timmar gruppundervisning samt eget arbete Tentamen "Svenska skrivregler", inlämningsuppgifter, aktiv närvaro, individuell textrespons Tal och samtal (4 sp) Communication Skills/Oral Skills Studerande får grundläggande teoretiska insikter i muntlig kommunikation. Blir medvetna om och kan tolka sig själva och andra i olika kommunikationssituationer. Utvecklar sin röst och sitt kroppsspråk som en del av den pedagogiska professionalismen. Innehåll: F1 Berättarkonst F2 Retorik F3 Röst F4 Kommunikation och kroppsspråk A1 Berättarkonst A2 Berätta en saga A3 Röstvård i praktiken A4 Videofilmat anförande A5 Analys av anförande A6 Analys av anförande Efter avslutad kurs förväntas de studerande: kunna redogöra för berättarkonstens betydelse för att en berättelse blir livfull kunna tillämpa teoretiska kunskaper om röstapparatens uppbyggnad för grundläggande röstergonomi 12

13 kunna bedöma sin egen röstanvändning professionellt och privat, utgående från litteratur och/eller röstanalys kunna förklara och tillämpa grundläggande kunskaper i retorik, kommunikation och kroppsspråk kunna hålla förberedda och oförberedda anföranden kunna analysera egen och andras muntliga framställning utgående från röstanvändning, retorik, kommunikation och kroppsspråk Allmänfärdigheter: Muntlig kommunikation Undervisningsformer: föreläsningar och övningar Sala, E. (2005) Röstergonomi. Helsingfors: Institutet för arbetshygien: Arbetarskyddscentralen. Nilsson, B & Waldermanson, K (2007) Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Ärnström, U. (2008) Varför? En bok om berättelser i undervisning. Lund: BTJ förlag. Aktivt deltagande, inlämningsarbete, videobandning och analys av muntligt framförande, hemtentamen eller tentamen IT som arbetsredskap (2 sp) Information Technology as a Work Tool Studerande införskaffar kunskaper om utrustning och verksamhetsformer samt färdigheter i att utveckla och använda IT som arbetsredskap i undervisningen. Praktiska tillämpningar av utrustning, programvara och webbapplikationer i pedagogiskt arbete. Kursen tangerar centrala didaktiska aspekter av IT-användning. Studerande lär sig grunderna i hur IT på ett ändamålsenligt sätt kan användas som pedagogiskt arbetsredskap i undervisningen. Efter godkänd kurs förväntas den studerande känna till aktuella IT-didaktiska verktyg, samt principerna för att didaktiskt bedöma dessa. Allmänfärdigheter: Undervisningsformer: Föreläsningar, demonstrationer och övningar Föreläsningar och aktuellt material (kompendium) 13

14 Pf:s studieorientering (2 sp) Introduction to studies Målsättningar och innehåll: Målet med kursen är att deltagarna ska - lära känna den fysiska och sociala studiemiljön - lära känna målen för den vetenskapliga verksamheten vid universitetet, utbildningsområden, huvudämnen och specialiseringsmöjligheter inom dessa och de yrken utbildningen leder till - lära sig akademiska studiefärdigheter - bekanta sig med nätstudier och inlärningsplattformen Moodle - lära känna studerandes påverkningsmöjligheter Efter genomgången kurs förväntas deltagarna - kunna överblicka den fysiska och sociala miljön vid PF - känna till vad akademiska studier innebär - självständigt kunna göra upp en studieplan - självständigt kunna anmäla sig till kurser- och tentamina - känna till olika studietekniker som behövs för att kunna ta till sig studierna - vara bekant med att studera på nätet - känna till vilka påverkningsmöjligheter en studerande har och veta hur man går tillväga för att påverka inom akademisamfundet. Allmänfärdigheter: Deltagarna i kursen lär känna studiemiljön, studietekniker och kan planera sina studier. Undervisningsformer: Nätbaserat arbete Prestationer, examination och bedömning: Avklarade uppgifter som lämnas in via Moodle inom utsatt tid.bedömning godkänd/icke godkänd. Kursen är obligatorisk för alla första årets studerande vid PF. Om du inte avlägger denna obligatoriska kurs avlägger du i stället kurserna Akademiska studier 1 sp (kod ) och Studieteknik 1 sp (kod ). Kursen är nätbaserad. Mera information hittar du på Valfria studier 3 sp 14

15 B. Huvudämne: Specialpedagogik (130 sp) Grundstudier i specialpedagogik (25 sp) Basic studies in Special Education Introduktion till specialpedagogik (5 sp) Introduction to Special Education Kursens syfte är att studerande erhåller kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion i ett historiskt och nutida perspektiv. Kursens syfte är vidare att ge den studerande en introduktion till specialpedagogiken som verksamhets- och vetenskapsområde. Kursen syfte är också att utveckla kunskaper om och förståelse för särskilda behov. Innehåll: Introduktion till specialpedagogiken som vetenskapsområde Specialpedagogikens utveckling och nuläge Specialpedagogik etik och människosyn Reflektion kring bemötande och empatifrågor Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: definiera vad specialpedagogik är ange de närliggande vetenskapsområdena till specialpedagogik beskriva specialpedagogikens utveckling i Finland förklara begreppen: etik och människosyn presentera de mest centrala styrdokument som berör specialundervisning i Finland Allmänfärdigheter: Teoretisk kunskap om specialpedagogik som vetenskapsområde Utveckla förmågan till vetenskapligt och reflekterande tänkande Grupparbetsförmåga Undervisningsformer: h ledd undervisning, grupparbeten, gruppdiskussion, presentation av eget arbete. Valda delar ur: Hautamäki J. M.fl. (2009). Erityispedagogiikan perusteet. WSOY Jakobsson, I-L. & Nilson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur. (kapitel 1 3). Kinge, E. (1999). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning (kan vara delvis nätbaserad) 15

16 Tentamen och skriftliga inlämningsuppgifter, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning, presentation av eget arbete. Bedömning i skala 0-5. Perspektiv på funktionsnedsättning I (5 sp) Perspectives on Disabilities I Kursens syfte är att studerande erhåller grundläggande kunskap om funktionsnedsättningar och lärande samt om stödåtgärder i skola och samhälle. Studerande skall även reflektera kring bemötande av individer med funktionsnedsättning samt få medvetenhet om hur bemötandet inverkar på individens utvecklingsmöjligheter. Innehåll: Teorier om och bedömning av olika funktionsnedsättningar: begåvningshandikapp, beteendestörningar, AD/HD och autismspektrumstörning Stödåtgärder i skola och samhälle för individer med funktionsnedsättning Efter avslutad kurs skall studerande kunna: redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till olika funktionsnedsättningar ge exempel på hur dessa funktionsnedsättningar kan ta sig i uttryck ge exempel på olika stödåtgärder i skola för personer med funktionsnedsättningar Allmänfärdigheter: Teoretisk kunskap om funktionsnedsättningar Sociala och kommunikativa färdigheter Grundläggande analytisk förmåga Undervisningsformer: h ledd undervisning, egen presentation, grupparbeten Asmervik, S. m.fl. ( 2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur Kaski, M. (toim.) (2001). Kehitysvammaisuus. WSOY. Porvoo. (s ) Kirk, S.A, m.fl. (2012). Educating exceptional children (13 th ed.). Houghton Mifflin Company. USA. ISBN: Michelsson, K. (2002). AD/HD. Diagnosticering, rehabilitering och anpassning. Lärumförlag AB. ISBN: Gillberg, C. (2002). Autism: medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura bokförlag. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Tentamen, inlämningsarbete, egen presentation, grupparbeten, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala

17 Inlärningssvårigheter I (5 sp) Learning Disabilities I Kursens syfte är att studerande erhåller grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom kommunikation, språk och matematik. Kursens syfte är också att öka studerandes beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet. Innehåll: Kommunikationssvårigheter Läs- och skrivsvårigheter Matematiksvårigheter Efter avslutad kurs skall studerande kunna: redogöra för elevers språk-, läs, skriv- och matematikutveckling redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom kommunikation, språk, läsning, skrivning och matematik. känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter. ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheter Allmänfärdigheter: Teoretisk kunskap om identifiering av inlärningssvårigheter Grundläggande analytisk förmåga Undervisningsformer: h ledd undervisning, övningsuppgifter Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub. Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I. & Strid, A. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och kultur. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Heilä-Ylikallio, R. & Oker-Blom, G. (2006). Språkraketen. Utbildningsstyrelsen. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Tentamen och litteraturrapportering, övningsuppgifter, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning per kursdel. Bedömning i skala

18 En skola för alla (5 sp) A School for All Kursens syfte är att studerande erhåller en teoretisk bakgrund och förståelse samt praktisk beredskap för inklusion och integrering i skola och samhälle. Innehåll: Beredskap att möta individuella behov Arbetsformer och samarbete Modeller för inklusion och integrering Stöd för lärande och skolgång Mångprofessionellt samarbete Styrfaktorer för utbildning och specialpedagogisk verksamhet Efter avslutad kurs skall den studerande: visa attitydmässig och handlingsmässig beredskap att möta mångfald i skolan ha kännedom om verksamhetsmodeller och arbetsformer som främjar inkluderande undervisning ha grundläggande kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd) kunna redogöra för de internationella och nationella styrdokument som rör en skola för alla Allmänfärdigheter: Baskunskaper om inkludering Reflekterande tänkande Argumentationsteknik Undervisningsformer: h ledd undervisning, gruppdiskussioner/debatter Valda delar ur: Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Murto, P., Naukkarinen, A. & Saloviita, T. (toim) (2001). Inkluusion haaste koululle. oikeus yhdessä oppimiseen. Jyväskylä: PS-kustannus. Putnam, J.W. (2001). Co-operative learning and strategies for inclusion. Baltimore: Paul Brookes Publishing. Saloviita, T. (2003). En skola öppen för alla. Lärum. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Inlämningsuppgifter, artikelanalyser, intervju, gruppdiskussion/debatter, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala

19 Mångprofessionellt arbete med elever i psykosociala svårigheter (5 sp) Multiprofessional Work with Pupils in Psychosocial Difficculties Kursens syfte är att studerande förvärvar kunskap om hur psykosociala svårigheter hos barn och ungdomar kan studeras och förstås ur olika sociala och psykologiska perspektiv. Studerande ska utveckla grundläggande beredskap att upptäcka, förstå och analysera olika uttryck för psykiska och sociala svårigheter hos pojkar och flickor, samt känna till hur man pedagogiskt kan stöda elever i psykosociala svårigheter. Studerande skall även bekanta sig med förebyggande arbetsmetoder och känna till hur hem, skola och vårdinstanser kan samarbeta för att stöda barn och unga i psykosociala svårigheter. Innehåll: Olika perspektiv och teoretiska förklaringar på psykosociala problem Kännetecken på psykosociala svårigheter hos flickor och pojkar Barnskyddsfrågor och elevvård Möjligheter till stöd samt vårdande instanser Att möta och undervisa barn i psykosociala svårigheter Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Beskriva olika teorier och perspektiv om psykosociala svårigheter Ge exempel på psykosociala svårigheter hos pojkar och flickor Redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården Identifiera faktorer som kan vara till hjälp för att påverka till bättre utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i risk Utforska och beskriva skolans och vårdinstansers stödinsatser och möjligheter Allmänfärdigheter: Teoretisk kunskap om psykosociala svårigheter Grundläggande analytisk förmåga Presentationsförmåga Undervisningsformer: h ledd undervisning, case- och gruppuppgifter Broberg, A. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur Gillberg, C., & Hellgren, L. (red.) (2000). Barn och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur och Kultur Ogden, T. (2003). Socialkompetens och problembeteende i skolan. Stockholm: Liber Taskinen, S. (2007). Barnskyddslag (417/2007): tillämpningsbestämmelser. Helsinki: Stakes Von Knorring, (2011). Psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Lund: studentlitteratur Åkerman, S. (2009). För att överleva -om självskadebeteende. Stockholm: Natur & Kultur. Bredvid läsning /valbar litteratur: Käcko, M. (2008) Ta livet av mig mamma! Helsingfors: Söderströms förlag Saphire. (2009). Precious. Noble Entertainment Åkerman, S. (2004) Zebraflickan. Västerås: Författarhuset Wahlström, Gunilla O.(2001). Kirre: En bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. 19

20 Vällingby: Runa Förlag AB. Eventuell övrig litteratur så som artiklar, lagstiftning, förordningar eller styrdokument enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning. Inlämningsarbete samt case- och gruppuppgifter, egen presentation, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala 0-5. Ämnesstudier i specialpedagogik (35 sp) Intermediate studies in Special Education Specialpedagogisk verksamhet (5 sp) Special Educational Activities Kursens syfte är att de studerande får kunskap om speciallärarens mångfacetterade verksamhet och yrkesroll inom olika utbildningsstadier samt grundläggande insikter i samtal som stöd för specialpedagogisk verksamhet med fokus på pedagogisk handledning. Vidare ger kursen kunskap om nationella och lokala styrfaktorers betydelse för den specialpedagogiska verksamhetens utformning och förverkligande. Innehåll: Speciallärarroll och arbetsuppgifter Specialläraren som samtalspartner och rådgivare/handledare i specialpedagogiska frågor Studiebesök Lärandemål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: ge exempel på olika sätt att organisera specialundervisning och specialpedagogisk verksamhet i skola och samhälle beskriva speciallärares arbete med utgångspunkt i styrdokument redogöra för speciallärares arbetsuppgifter inom olika skolformer och stadier reflektera kring speciallärares olika yrkesroller i teori och praktik redovisa grundläggande beredskap för (special)pedagogisk handledning Allmänfärdigheter: Kännedom om lagstiftning Kunskap om områdets etiska regler Reflekterande tänkande 20

21 Undervisningsformer: h ledd undervisning, studiebesök, gruppdiskussioner, intervjuer Eriksson Gustavsson, A-L.,Göransson, K., Nilholm K. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Hautamäki J. M.fl. (2009). Erityispedagogiikan perusteet. (kap.8). WSOY. Huhtanen, K. (2011). Tehostettu tuki peruspetuksessa. Työvälineeksi pedagoginen ennakointi. Jyväskylä: PS-Kustannus. Laatikainen, P. (2011). Laaja-alainen erityisopetus alaluokilla. Jyväskylä: PS-kustannus Oja, S. (2012). Kaikille kelpo koulu. Jyväskylä: PS-kustannus. Villa, R.A., Thousand, J.S. & Nevin, A.I. (2013). A Guide to Co-Teaching (3rd ed.). Thousand Oaks: Corwin Press. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning tentamen/fackuppsats, inlämningsuppgifter, studiebesök, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala 0-5. Förkunskaper: 15 sp inom grundstudier i specialpedagogik Inlärningssvårigheter II del 1 (4 sp) Learning Disabilities II part 1 Kursens syfte är att studerande tillägnar sig kunskap om kognitiva processer och bakomliggande neuropsykologiska stukturer samt funktioner. Studerande skall utveckla sin kunskap om hurudana svårigheter olika neuropsykologiska variationer kan ge upphov till och kunna analysera dem gentemot olika kontextuella påverkansvariabler. Kursen syftar även till att ge beredskap för åtgärdsplanering för stödåtgärder i skolmiljön samt beredskap för att utveckla samarbetet mellan undersökande och vårdande institutioner. Innehåll: Kognitiva processer såsom tänkande, perception, minne och inlärning Hjärnan samt dess funktioner och utveckling Nervsystemet Neuropsykologiska utredningar och diagnostisering Habiliterande åtgärder och samarbete Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: beskriva hur hjärnan, nervsystemet och olika kognitiva processer utvecklar sig beskriva i huvuddrag, hur hjärnan och nervsystemet fungerar beskriva och analysera funktionen av olika kognitiva processer och deras anknytning till hjärnans funktioner 21

22 redogöra för hur olika dysfunktioner i hjärnan och de relaterade kognitiva svårigheterna syns i det individuella handlandet göra individuella åtgärdsplaneringar och planera för tillämpningar av skolans arbetssätt med hjälp av den individuella analysen Allmänfärdigheter: Teoretiskt kunnande inom det egna området Förmåga att tillämpa teoretisk kunskap Undervisningsformer: h ledd undervisning, gruppdiskussioner, instuderingsfrågor Valda delar ur: Adler, B. (2006). Neuropedagogik: om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur. Ahonen, T., Korhonen, T., Riita, T., Korkman, M. & Lyytinen, H. (toim.) (2004). Aivot ja oppiminen: kliinistä lastenneuropsykologiaa. Jyväskylä: PS-kustannus. Groome, D. (2010). Kognitiv psykologi: processer och störningar. Lund: studentlitteratur. Lyytinen m.fl (2002). Oppimisvaikeudet: neuropsykologinen näkökulma. Helsinki: WSOY. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 4 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Tentamen, inlämningsuppgifter, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala 0-5. Inlärningssvårigheter II del 2 (6 sp) Learning Disabilities II part II Kursens syfte är att den studerande utvecklar fördjupade kunskaper om matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter och deras orsaker samt fördjupar sitt kunnande om lärande och undervisning i matematik och modersmål inom intensifierat och särskilt stöd Innehåll: Kartläggning av matematikutveckling och matematiksvårigheter, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter Kompensatoriska hjälpmedel Åtgärdsprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter Efter avslutad kurs skall studerande kunna: visa fördjupade kunskaper om olika teoretiska perspektiv och synsätt på läs-, skriv- och matematiksvårigheter 22

23 utföra kartläggningar gällande elevers kunnande i läsning och skrivning samt matematik självständigt analysera resultat och utarbeta åtgärdsprogram på basen av kartläggningar Allmänfärdigheter: Analytiskt och systematiskt tänkande Problemlösningsförmåga Argumentationsteknik Undervisningsformer: h ledd undervisning,testning, uppgörande av åtgärdsplan Bjar, L. & Frylmark A. (red.) (2009). Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Dowker, A. (2005). Individual Differences in Arithmetic: Implications for Psychology, Neuroscience and Education. Hove: Psychology Press Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. Stockholm: Natur och Kultur. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Ericsson, B. (red) (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur. Kay, J. & Yeo, D. (2003). Dyslexia and Maths. London: David Fulton Publishers Räsänen, P., Kupari, P., Ahonen, T. & Malinen, P. (toim.) 82004). Matematiikka näkökulmia opettamiseen ja oppimiseen. Jyväskylä: Niilo Mäki Instituutti. Samuelsson, S., Arnqvist, A. m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 6 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Tentamen, uppgörande av åtgärdsplan, egen presentation, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning per kursdel. Bedömning i skala 0-5. Perspektiv på funktionsnedsättning II (5 sp) Perspectives on Disabilities II Syftet med kursen är att studerande ur olika teoretiska perspektiv skall fördjupa sina kunskaper om undervisning och habilitering för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. 23

24 Innehåll: Fördjupad kunskap om funktionsnedsättning Olika pedagogiska modeller AKK Habilitering och terapimetoder IT som stöd i undervisningen Studiebesök Projektarbete Efter avslutad kurs skall studerande: kunna analysera hur funktionsnedsättning påverkar den vederbörande individens liv känna till olika habiliteringsmetoder och terapeutiska metoder ha kunskap om olika pedagogiska modeller som kan tillämpas för elever med funktionsnedsättningar känna till den nya teknikens möjligheter i undervisning och habilitering kunna analysera hur man kan främja de individuella resurserna för bättre självstyrning hos elever med funktionsnedsättningar Allmänfärdigheter: Analytiskt och systematiskt tänkande Kunskap i informationssökning Presentationsfärdighet Kunskap i projektarbete Undervisningsformer: h ledd undervisning Barkley, R.A. (2005). Attention-Deficity Hyperactivity Disorder: A handbook for diagnosis and treatment (3 rd edition). The Guilford Press. Doherty, M.J. (2009). Theory of mind: How children understand other s thoughts and feelings. Hove: Psychology Press. Kirk, S. m.fl. (2012). Educating exceptional children. Boston: Houghton Mifflin Schreibman, L. (2005). The science and fiction of autism. Harvard University Press. Vargas, J. (2009). Behaviour analysis for effective teaching. NY: Routledge. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar. Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Skriftligt slutarbete/projektrapport, presentation av eget arbete, studiebesök, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning. Bedömning i skala

25 Forskningsmetodik I (2 sp) Research Methods I Målsättningar och innehåll: Att studerande får insikt i grunderna till vetenskaplig verksamhet samt bekantar sig med olika vetenskapssyner och forskningsstrategier. Att studerande får insikt i pedagogisk forskning och den vetenskapliga forskningsprocessen. Att studerande kan koppla pedagogiskt forskningsarbete till samhällsrelaterade uppgifter (exempelvis det egna lärararbetet). Pedagogisk forskning inom aktuella utbildningsprojekt Forskningsprocesser inom de pedagogiska vetenskaperna Efter avslutad kurs skall studerande: kunna identifiera och beskriva grundvillkor som berör pedagogisk forskning kunna reflektera och diskutera kring frågor gällande den vetenskapliga forskningsprocessen kunna förhålla sig kritisk till och föra en dialog kring pedagogisk forskning i samhället Undervisningsformer: Föreläsningar och gruppövningar Se minplan Omfattning: 2 sp, h ledd undervisning Godkända kursuppgifter och/eller tentamen, aktivt deltagande, bedömning i skala 0-5 Kvalitativa metoder I (3 sp) Qualitative methods I Målsättningar och innehåll: Att studerande känner till grunderna i kvalitativa metoder inom pedagogisk forskning Att studerande får insikt i arbetet med forskningsuppgifter som kräver ett kvalitativt tillvägagångssätt Olika tillvägagångssätt vid kvalitativ forskning Datainsamling, analys och tolkning av kvalitativ data Efter avslutad kurs skall studerande: kunna identifiera och beskriva den kvalitativa forskningens kännetecken och tillvägagångssätt kunna välja och tillämpa ändamålsenliga kvalitativa metoder för vetenskapliga undersökningar kunna presentera kvalitativ forskning och reflektera kring erhållna forskningsresultat 25

26 Undervisningsformer: föreläsningar och gruppövningar Se minplan Godkända kursuppgifter och/eller tentamen, aktivt deltagande, bedömning i skala 0-5 Kvantitativa metoder I (3 sp) Quantitative Research Methods I Målsättningar och innehåll: Att studerande känner till grunderna i kvantitativa metoder inom pedagogisk forskning Grundläggande statistiska analyser på färdigt insamlat data Efter godkänd kurs förväntas studerande: kunna identifiera och beskriva kvantitativ metodanvändning kunna tillämpa grundläggande kvantitativa metoder Deskriptiv analys, chi-två, t-test, korrelation och de två sistnämndas non-parametriska motsvarigheter kunna presentera och förstå forskningsresultat där man använt kvantitativa metoder Allmänfärdigheter: Analytiskt tänkande Undervisningsformer: Föreläsning samt övningar i datorklass med statistisk programvara Se minplan Tentamen, aktivt deltagande, bedömning i skala 0-5 Litteratursökning (1 sp) Literature and information search Målsättningar och innehåll: Att studerande får insikt i manuell och datorbaserad litteratursökning Olika sökmetoder: metodisk informationssökningsprocess och sökstrategier Informationssökning inom det egna forskningsämnet Etiska riktlinjer för användning av material Efter godkänd kurs förväntas studerande: kunna identifiera informationsbehov kunna konstruera söktermer för det egna informationsbehovet känna till och kunna använda relevanta databaser inom det egna vetenskapsområdet 26

27 kunna tillämpa olika sökstrategier kunna kritiskt granska och utvärdera sökprocessen och resultatet kunna värdera och diskutera olika källors relevans för det egna forskningsarbetet kunna bedöma källornas vetenskapliga status samt följa etiska riktlinjer vetenskaplig forskning Undervisningsformer: i samarbete med vetenskapsbiblioteket Tritonia frivillig närvaro vid närstudietillfällen enligt anmälan obligatoriskt nätbaserat arbete i Moodle Se minplan Prestationskrav och bedömning: Uppgörande av litteraturlista, tentamen Kandidatavhandling i specialpedagogik (6 sp) Bachelor s Thesis in Special Education Syftet är att studerande utvecklar ett vetenskapligt tänkande och får beredskap att utföra ett vetenskapligt arbete inom det specialpedagogiska området. Innehåll: Uppgörande och presentation av forskningsplan Planering, genomförande och rapportering av ett vetenskapligt forskningsarbete Presentation av forskningsarbetet Opponent på ett annat vetenskapligt arbete Mognadsprov Litteratursökning Informationskompetens Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna: med användning av adekvata metoder självständigt genomföra och försvara ett vetenskapligt arbete som ger kunskap inom huvudområdet Allmänfärdigheter: Analytiskt och systematiskt tänkesätt Kritiskt tänkande Kunskap i informationssökning Förmåga att greppa helheter Förmåga att sålla fram väsentlig information Förmåga att skriva och bearbeta texter Argumentationsteknik 27

28 Undervisningsformer: 4+30 h ledd undervisning, självständigt skrivarbete under handledning Ahlberg, A. (red.). (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund: Studentlitteratur. American Psychological Association. (2001). Publication manual of the American Psychological Association. Washington: American Psychological Association. ISBN: Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktivt deltagande i kursen Forskningsmetodik 9sp Examinationen är en färdig godkänd avhandling och mognadsprov (inklusive språkgranskning), minst 75 % närvaro vid ledd undervisning samt presentation av sin text och opponering av en annan studerandes text. Bedömning i skala 0-5. Fördjupade studier i specialpedagogik (70 sp) Advanced studies in Special Education Handledande verksamhet I (5 sp) Consultation I Kursens syfte är att studerande skall tillägna sig beredskap att inom sitt arbete som speciallärare kunna fungera som handledare inom det specialpedagogiska fältet. Studerande skall fördjupa förståelsen hur man med hjälp av handledande samtal (enskilt och i grupp) kan förbättra inlärningsförutsättningarna för elever i behov av stöd. Innehåll: Samtal som stöd i specialpedagogiskt arbete. Grundläggande samtalsmetodik Speciallärarens roll som handledare Teorier om handledning. Olika handledningsstrategier och modeller. Praktiska handledningsövningar såväl individuellt som i grupp. Handledningspraktik. 28

29 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: beskriva centrala handledningstraditioner och -modeller tillämpa grundläggande samtalsmetodik i samtalssituationer genomföra ett handledningssamtal utgående från kunskap om olika handledningsmodeller och samtalsteknik reflektera kring och ge exempel på hur olika handledningsmodeller kan tillämpas i skolan Allmänfärdigheter: analytiskt och reflekterande tänkande kommunikationsfärdigheter problemlösningsförmåga Undervisningsformer: h ledd undervisning + 3 h gruppdiskussioner, övningar och litteraturcirkel. Dettmer, P., Knackeldoffel, A. P. & Thurston, L. P. (2012). Consultation, collaboration and Teamwork for Students with Special Needs (7th ed.). Pearson. Hägg, K. & Kuoppa, S-M. (1997). Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Löw, O. (2011). Pedagogisk handledning. Lund: Studentlitteratur. Sundqvist, C. (2012). Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo Akademis förlag. Tillgänglig i elektroniskt format. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning + 3 h gruppdiskussion Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik Minst 14 sp inom ämnesstudier i specialpedagogik Handledningsrapport, avslutande inlämningsarbete, minst 75 % närvaro under ledd undervisning samt obligatorisk närvaro under gruppdiskussion. Bedömning i skala 0-5. Forskningsmetodik II (2sp) Research Methods II Målsättning och innehåll: Att studerande kan inleda, gestalta och genomföra en pro gradu avhandling i pedagogik Introduktion och gestaltning av en pro gradu avhandling i pedagogik Uppgörande och presentation av forskningsplan Val av och redogörelse för metodologiska överväganden och metodiska tillvägagångssätt 29

30 Presentation av en färdig pro gradu avhandling under olika skeden i forskningsprocessen Opponering av en annan avhandling pro gradu under olika skeden i forskningsprocessen Efter godkänd kurs förväntas studerande: kunna självständigt skriva och presentera en vetenskaplig avhandling med beaktande av kvalitetskriterier inom pedagogisk forskning kunna analysera och kritiskt reflektera över den forskande pedagogens bidrag till utveckling av utbildningsrelaterade frågor i samhället. Undervisningsformer: Projektseminarier Se minplan! Forskningsplan, seminariepresentationer, aktivt deltagande i ledd undervisning. Bedömning i skala 0-5. Kvalitativa metoder II 4 sp Qualitative methods II Målsättning och innehåll: Att studerande kan använda och kritiskt granska kvalitativa metoder inom pedagogisk forskning Förutsättningar för och tillämpning av tolkande ansatser vid kvalitativa undersökningar Datainsamling, analys och tolkning av kvalitativ data i enlighet med olika kunskapsansatser Tillförlitlighet, trovärdighet, etik och kvalitetskriterier i kvalitativa undersökningar Efter godkänd kurs förväntas studerande: ha beredskap för att använda kvalitativa metoder i såväl egen forskning som i utbildningsrelaterade uppgifter i samhället kunna tillämpa kvalitativa metoder på komplexa pedagogiska problem kunna analysera och kritiskt reflektera över kvalitativa kunskapsbidrag i förhållande till utbildningsrelaterade frågor i samhället Undervisningsformer: Föreläsningar och gruppövningar Se minplan! Omfattning: 3 sp Tentamen och/eller godkända kursuppgifter, aktivt deltagande i ledd undervisning. Bedömning i skala

31 Kvantitativa metoder II 4 sp Quantitative research methods II Målsättning och innehåll: Att studerande kan använda och kritiskt granska kvantitativa metoder inom pedagogisk forskning Statistiska analyser på eget insamlat material Efter godkänd kurs förväntas studerande: ha redskap för att kunna använda kvantitativ datainsamling för såväl egen forskning som i sitt kommande yrke kunna tillämpa mera avancerade kvantitativa metoder variansanalys, regressionsanalys, faktoranalys kunna analysera och kritiskt reflektera över kvantitativa kunskapsbidrag i förhållande till utbildningsrelaterade frågor i samhället kunna använda elektroniska enkäter för insamling av data Allmänfärdigheter: Analytiskt tänkande och problemlösning Se minplan! Omfattning: 3 sp Tentamen, skriftlig slutuppgift, aktivt deltagande i ledd undervisning. Bedömning i skala 0-5. Tal- och språkstörningar (6 sp) Speech and Language Disorders Studerande får en inblick i det barnlogopediska fältet och fördjupar sina kunskaper om olika hinder i utvecklingen av tal, språk och kommunikation hos barn och unga. De utvecklar också sin förmåga att i skolmiljön identifiera och bemöta barn och ungdomar med svårigheter på dessa områden. Innehåll: Grundbegrepp gällande tal, språk och kommunikation De vanligaste diagnoserna Behandling av dyslali (praktik) Bemötande vid dysfasi och specifik språkstörning Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) 31

32 Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna: redogöra för olika hinder i utvecklingen inom området tal, språk och kommunikation hos barn och unga ha beredskap att identifiera och bemöta barn och ungdomar med tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter i skolmiljö tillämpa övningar som stöder tal, språk och kommunikation hos barn och unga Allmänfärdigheter: Kritisk utvärdering av det egna arbetet Förmåga att samarbeta med andra Kunskap i att tillämpa teoretisk kunskap i praktiken Undervisningsformer: h ledd undervisning, talhandledning, grupparbete Ahonen, T., Siiskonen, T. & Aro, T. (red.) (2000). Sanat sekaisin? Jyväskylä: PS-Kustannus. Bjar & Liberg (red.) (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Glennen, S.L. & DeCoste, D.C. (1997). The handbook of augmentative and alternative communication. San Diego: Singular Publishing Group. Juhlin, L. (2009). Tala ut och prata på. Lund: Studentlitteratur. Launonen, K. & Korpijaakko-Huuhka, A-M. (toim) (2011). Kommunikoinnin häiriöt. Helsinki: Palmenia Lees, J (2001). Children with language disorders. London: Whurr Publishers. Svensson, A-K. (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Minst 14 sp inom ämnesstudier i specialpedagogik Tentamen/Inlämningsuppgifter, godkänd talhandledning och -rapport, minst 75 % närvaro vid ledd undervisning (per kursdel). Bedömning i skala 0-5. Handledande verksamhet II (5 sp) Consultation II Kursens syfte är att studerande skall utveckla sin beredskap att samarbeta med elever, föräldrar och kollegor med fokus också på mer krävande samtalssituationer. Studerande skall även tillägna sig kunskap om kris- och konflikthantering samt tillägna sig beredskap att möta kris- och konfliktsituationer i skolan. Innehåll: Konflikter i skolan, orsaker till konflikter samt konflikthantering Kris och krisbearbetning Handlingsmodeller för olika krissituationer i skolan 32