Huvudämnesstudier i specialpedagogik inriktning speciallärare Kursbeskrivningar och tidsläggning av studier

Transkript

1 Huvudämnesstudier i specialpedagogik inriktning speciallärare Kursbeskrivningar och tidsläggning av studier Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Specialpedagogik 1

2 2

3 Innehållsförteckning Schema 6 A. Språk och kommunikation 8 B. Huvudämne: Specialpedagogik 15 Grundstudier i specialpedagogik 15 Ämnesstudier i specialpedagogik 20 Fördjupade studier i specialpedagogik 26 C. Grundskolans ämnen och ämneshelheter 36 Tanke och handling 37 Kultur och identitet 42 Valbara kurser inom grundskolans ämnen och ämneshelheter 48 D. Pedagogiska studier för lärare 49 Grundstudier 49 Ämnesstudier 54 E. Valfria studier 61 Teknisk manual för vetenskapligt skrivande 62 3

4 Studier i specialpedagogik speciallärarutbildning och övriga studier i specialpedagogik Speciallärarutbildningen leder till en pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne. Studierna är upplagda på fem år. Studieinriktningen för speciallärare ger behörighet för speciallärartjänster inom den grundläggande utbildningen samt för specialpedagogiska tjänster inom andra stadiets utbildningar. Vidare ger utbildningen beredskap för tjänster, t.ex. inom rehabilitering och handikappservice, som anknyter till den specialpedagogiska sektorn. Under de första studieåren har studierna nära anknytning till klasslärarnas studieprogram. Utbildningen omfattar totalt 300 studiepoäng (180 sp på kandidatnivå, 120 sp på magisternivå) fördelade främst på specialpedagogik, grundskolans ämnen och ämneshelheter och pedagogik. I studierna ingår även kurser i bl. a. psykologi och logopedi. Specialpedagogik kan även studeras som biämne. 4

5 Studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning 60 sp A. Ingår i magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne: Grund- Ämnes- Fördjupade Studier studier studier Introduktion till specialpedagogik 5 sp En skola för alla 5 sp Inlärningssvårigheter I 5 sp Perspektiv på funktionsnedsättning I 5 sp Mångprofessionellt arbete med elever i 5 sp Specialpedagogisk verksamhet 5 sp Inlärningssvårigheter II del 1 4 sp Inlärningssvårigheter II del 2 6 sp Perspektiv på funktionsnedsättning II 5 sp Handledande verksamhet I 5 sp Tal- och språkstörningar 6 sp Inlärningssvårigheter III/ 4 sp Handledande verksamhet II/ Perspektiv på funktionsnedsättning III -litteraturkurs 25 sp 20 sp 15 sp B. Avläggs inom pedagogie magisterexamen för klasslärare eller ämneslärare* i textilslöjd, tekniskt arbete, huslig ekonomi för erhållande av speciallärarbehörighet inom den grundläggande utbildningen. Studierna kan även avläggas som påbyggnadsstudier: Introduktion till specialpedagogik En skola för alla Inlärningssvårigheter I Perspektiv på funktionsnedsättning I Mångprofessionellt arbete med elever i Specialpedagogisk verksamhet Inlärningssvårigheter II del 1 Inlärningssvårigheter i teori och praktik Perspektiv på funktionsnedsättning II Handledande verksamhet I Tal- och språkstörningar Grund- Ämnes- Fördjupade Studier studier studier 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 4 sp 10 sp 5 sp 5 sp 6 sp 25 sp 24sp 11 sp * För att ämneslärare skall erhålla specialklasslärarbehörighet krävs även minst 60 sp studier i grundskolans ämnen och ämneshelheter. 5

6 Speciallärarutbildningen Kandidatnivå Magisternivå ÅK1 ÅK3 ÅK4 ÅK5 ÅK1 ÅK2 ÅK3 ÅK4 ÅK5 Totalt Sp sp sp Sp sp A. Studier i språk och kommunikation 25 Finska som andra inhemska språk/pf 5 Engelska för pedagogiska fakulteten 5 Modersmål/skriftlig kommunikation 2 2 Tal och samtal 4 Informationsbehandling 2 2 MinPlan 3 B. Studier i specialpedagogik Grundstudier 25 Introduktion till specialpedagogik 5 Perspektiv på funktionsnedsättning I 5 Inlärningssvårigheter I 5 En skola för alla 5 Barn och ungdomar i psykosociala svårigheter 5 Ämnesstudier 35 Specialpedagogisk verksamhet 5 Inlärningssvårigheter II del 1 4 Inlärningssvårigheter II del 2 6 Perspektiv på funktionsnedsättning II 5 Forskningsmetodik I 9 Kandidatarbete i specialpedagogik 6 Fördjupade studier 70 Tal- och språkstörningar 6 Handledande verksamhet I 5 Handledande verksamhet II 5 Forskningsmetodik II 5 Inledning till avhandling Pro gradu 5 Avhandling Pro gradu 35 Värdegrund, verksamheter och perspektiv 5 inom specialpedagogik Alternativa kurser: Inlärningssvårigheter III / 4 Handledande verksamhet III/ 4 Perspektiv på funktionsnedsättning 4 - Litteraturkurs C. Grundskolans ämnen och ämneshelheter 60 Tanke och handling 20 Tema Gymnastik 4 Tema Slöjd 4 6

7 Tema Biologi, geografi och hälsokunskap 5 Tema Matematik 1 3 Tema Fysik och kemi 4 Kultur och identitet 20 Kultur som upptäcktsresa 5 Tema Text och gestaltning 3 Tema Finska och främmande språk 3 Tema Samhälle, tro och tradition 3 Tema Musik 3 Tema Bildskapande och visuellt tänkande 3 Matematik II 5 Modersmål och litteratur 5 Valbar kurs i konst- och färdighetsämnen 5 Valbar kurs inom grundskolans ämnen och 5 ämneshelheter D. Pedagogiska studier för lärare Grundstudier 25 Introduktion till pedagogik som vetenskap 5 Introduktion till pedagogisk psykologi 3 Socialpsykologi och grupprocesser* 2 Utbildning och samhälle 3 Mediekultur 2 Lärararbete 5 Praktik 1: Inledande praktik* 5 Ämnesstudier 35 Motivation och lärande 5 Att organisera elevers lärande 3 Barn och skolstart 2 Multikulturell pedagogik 5 Pedagogiska seminarier 5 Praktik 2: Grundläggande praktik* 5 Praktik 3: Biämnespraktik* 5 Praktik 4: Avslutande praktik* 5 *Handhas av huvudämnet specialpedagogik E. Valbara studier (varav eventuell valbar praktik 5sp) Inom fördjupade studier i specialpedagogik: Kurserna Handledande verksamhet III och Inlärningssvårigheter III ordnas vardera vartannat år. Inlärningssvårigheter III startar läsåret Litteraturkurs ordnas varje år. 7

8 A. Språk och kommunikation (25 sp) Finska som andra inhemska språk/pf (5 sp) Finnish as Second Official Language/Faculty of Education Studerande som har svenska som skolutbildningsspråk ska visa att de har sådana kunskaper i finska 1. som enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) krävs av statsanställda vid tvåspråkiga myndigheter, och 2. som är nödvändiga med tanke på det egna området (examensförordningen (794/2004) 6 ). Det här betyder att studerande ska visa nöjaktig eller god förmåga att i tal och skrift använda finska inom sitt ämnesområde. Studerande kan välja att avlägga finskan antingen genom en ämnesområdesspecifik kurs eller i ett språkprov för det egna ämnesområdet. SPRÅKPROV Språkcentret anordnar ett ämnesspecifikt språkprov i finska under höstterminen och ett under vårterminen. Uppläggningen är den samma som för språkexamen för statsförvaltningen ("lilla språkprovet") med den skillnaden att också språket inom det egna ämnesområdet testas. Förmågan att använda finska i tal (Muntlig förmåga ) testas i delproven muntlig framställning och hörförståelse. Vartdera delprovet bedöms med vitsordet nöjaktig eller god. Om båda bedöms med samma vitsord blir detta också vitsordet för förmågan att använda finska i tal. Om det ena delprovet bedöms med nöjaktig och det andra med god blir vitsordet nöjaktig för förmågan att använda finska i tal. Förmågan att använda finska i skrift ( ) testas i delproven skriftlig framställning och textförståelse. Vartdera delprovet bedöms med vitsordet nöjaktig eller god. Om båda bedöms med samma vitsord blir detta också vitsordet för förmågan att använda finska i skrift. Om det ena delprovet bedöms med nöjaktig och det andra med god blir vitsordet nöjaktig för förmågan att använda finska i skrift. I språkprovet ingår delproven i hörförståelse, textförståelse och skriftlig framställning. För delprovet i muntlig framställning (15-30 min.) ska studeranden boka en särskild tid antingen före eller efter språkprovet. Både till språkprovet och till delprovet i muntlig framställning anmäler man sig via språkcentrets portal ( Deltagare i språkprovet anmäler sig inte via MinPlan. KURS I FINSKA Språkcentret erbjuder en ämnesområdesspecifik kurs i finska ( ). Under kursen avlägger de studerande: - Muntlig förmåga i finska ( ), genom att hålla anföranden, delta i diskussioner och utföra uppgifter i hörförståelse. - Skriftlig framställning ( ) genom 3 4 skriftliga uppgifter och uppgifter i textförståelse Studerande har inte rätt att delta i språkprovet under samma termin som de deltar i kursen. Däremot kan de försöka höja vitsordet i enskilda delprov i ett språkprov som ordnas följande termin eller senare. Anmälan till kursen i finska görs i MinPlan. De som ämnar ta språkprovet i stället för kursen anmäler sig inte i MinPlan. Vitsorden i förmåga att använda finska i tal och i skrift antecknas på examensbetyget och har samma juridiska innebörd som ett separat intyg över språkexamen för statsförvaltningen (det s.k. lilla språkprovet) t.ex. vid sökande av offentliga tjänster. 8

9 För att bli godkänd med vitsordet GOD muntlig och skriftlig förmåga i finska förväntas den studerande kunna - förstå tal i normalt tempo och kunna följa med samtal och muntliga framföranden om olika slags ämnen i det egna området, - reda sig i olika kommunikativa situationer och kunna uttrycka sitt ärende klart och exakt på ett sätt som är anpassat till situationen. Talet är i huvudsak flytande och naturligt, - förstå nästan utan svårighet många slags texter som har anknytning till det egna området, också krävande texter, - skriva många slags texter som hänför sig till det egna området och behandla ämnet klart, ledigt och detaljerat. Kunna i sina texter göra skillnad mellan formellt och informellt språkbruk. För att bli godkänd med vitsordet NÖJAKTIG muntlig och skriftlig förmåga i finska förväntas den studerande kunna - förstå tal i normalt tempo som handlar om bekanta ämnesområden inom det egna ämnesområdet, - ta initiativ i bekanta talsituationer, även om talet kan vara långsamt och uttalet och användningen av uttryck och strukturer avviker från målspråket. Avvikelserna hindrar dock inte kommunikationen, - förstå vanliga texter som hänför sig till det egna området och kunna uppfatta huvudpunkterna i dem, - skriva korta rutinmässiga texter i anslutning till det egna området som inte förutsätter omfattande och grundlig behandling av ämnet. Texten är i huvudsak förståelig, även om den innehåller språkfel och stilbrott. Texter med inriktning på det egna ämnesområdet samt annat material enligt examinators direktiv. Kurs: skriftliga och muntliga examinationsuppgifter, läsoch hörförståelseuppgifter, förhör, aktiv närvaro (minst 75 %) Språkprov: delprov i skriftlig framställning, muntlig framställning, textförståelse och hörförståelse Tidpunkt: Första studieåret Engelska för Pedagogiska fakulteten (5 sp) English for Special Purposes: Faculty of Education Specialkursen i engelska är avsedd att hjälpa kursdeltagarna att arbeta effektivt på engelska inom det egna ämnesområdet och att vara verksam i en internationell omgivning. Kursinnehåll: analys av ett urval facktexter för utvidgande av vokabulär samt som underlag för diskussion. I kursen ingår också introduktion till akademiskt skrivande, skrivuppgifter och uppsats, muntliga presentationer, diskussionsövningar, hörförståelser och grammatikövningar. 9

10 Färdighetsnivå B2-C1 enligt den europeiska referensramen för språk. Efter avslutad kurs förväntas de studerande: - kunna förstå och tillägna sig information i specialiserade texter inom det egna akademiska området - kunna relativt lätt följa med föreläsningar, diskussioner och debatter inom det egna akademiska området - kunna skriva stilistiskt anpassade, välstrukturerade och argumenterande texter inom det egna ämnesområdet, utan större grammatiska fel - kunna delta effektivt i längre diskussioner och debatter av akademiskt eller professionellt intresse - kunna uttrycka sig ledigt i tal inom det egna ämnesområdet för sociala, akademiska och yrkesmässiga ändamål Färdigheterna bedöms på skalan 0-5 beroende på hur väl studerande uppfyller lärandemålen. Facktexter ur engelskspråkiga tidningar, tidskrifter och akademiska publikationer. Godkända presentationer i klass, inlämningsuppgifter, kurstentamen med hörförståelse och skriftliga uppgifter. Delarna bedöms på en vitsordsskala 0-5. För slutvitsordet avrundas en decimal på över 0,7 uppåt och övriga avrundas neråt. Tidpunkt: Tredje studieåret. Modersmål/skriftlig kommunikation (4 sp) Written Skills Skriftlig kommunikation del I/PF (ingår i Modersmål) (2 sp) Written skills part I/Faculty of Education Kursen ger de studerande ökade insikter om förutsättningarna för ändamålsenlig skriftlig kommunikation, med särskild hänsyn till produktion av facktext på svenska. Kursen behandlar frågor i anslutning till textproduktion. Aktuella språkfrågor diskuteras och belyses med adekvata språkliga hjälpmedel. Texter av varierande slag produceras, bearbetas och kommenteras. Efter avslutad kurs förväntas de studerande - kunna förstå faktorer som inverkar på muntlig och skriftlig kommunikation, samt visa medvetenhet om såväl egna som andras kommunikationsstrategier - kunna uttrycka sig ledigt på standardsvenska i olika typer av kommunikationssituationer - medvetet kunna producera ändamålsenliga facktexter på en god svenska 10

11 - kunna visa medvetenhet om vetenskapligt skrivande på svenska - känna till aktuella frågor inom svensk språkplanering och språkvård - känna till och kunna använda de vanligaste språkliga hjälpmedlen. Schött, K. et al. (2007). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber Lindstedt, I. (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Material som delas ut under kursen. Omfattning: 12 timmar gruppundervisning samt eget arbete Aktivt deltagande och inlämningsarbeten i enlighet med givna anvisningar. Tidpunkt: Andra studieåret. Skriftlig kommunikation del II/PF (ingår i Modersmål) (2 sp) Written skills part II, Faculty of Education Målet är att utveckla de studerandes förmåga att producera vetenskaplig text på svenska. Stilfrågor samt text- och språkriktighet i anknytning till vetenskapligt skrivande. Textexempel analyseras och diskuteras med hjälp av adekvata språkliga hjälpmedel. Individuell textrespons Efter avslutad kurs förväntas de studerande - medvetet kunna producera ändamålsenliga facktexter på en god svenska - kunna visa förtrogenhet med vetenskapligt skrivande på svenska - kunna visa medvetenhet om hur vetenskapliga texter skiljer sig från närliggande texttyper - kunna visa att de är insatta i ett urval aktuella frågor inom svensk språkplanering och språkvård - känna till och kunna använda adekvata språkliga hjälpmedel. Svenska skrivregler (2008). Liber. ISBN/ISSN: Handbok i uppsatsskrivande och material delas ut på kursen. Omfattning: 10 timmar gruppundervisning samt eget arbete Aktivt deltagande, tentamen och arbetsuppgifter utförda i enlighet med givna anvisningar. Alternativa examinationsformer enligt överenskommelse med examinator. Tidpunkt: Fjärde studieåret. 11

12 Tal och samtal (4 sp) Communication Skills/Oral Skills Studerande får grundläggande teoretiska insikter i muntlig kommunikation. Blir medvetna om och kan tolka sig själva och andra i olika kommunikationssituationer. Utvecklar sin röst och sitt kroppsspråk som en del av den pedagogiska professionalismen. F1 Berättarkonst F2 Retorik F3 Röst F4 Kommunikation och kroppsspråk A1 Berättarkonst A2 Berätta en saga A3 Röstvård i praktiken A4 Videofilmat anförande A5 Analys av anförande A6 Analys av anförande Efter avslutad kurs förväntas de studerande: - kunna redogöra för berättarkonstens betydelse för att en berättelse blir livfull - kunna tillämpa teoretiska kunskaper om röstapparatens uppbyggnad för grundläggande röstergonomi - kunna bedöma sin egen röstanvändning professionellt och privat, utgående från litteratur och/eller röstanalys - kunna förklara och tillämpa grundläggande kunskaper i retorik, kommunikation och kroppsspråk - kunna hålla förberedda och oförberedda anföranden - kunna analysera egen och andras muntliga framställning utgående från röstanvändning, retorik, kommunikation och kroppsspråk Sala, E. (2005) Röstergonomi. Helsingfors: Institutet för arbetshygien: Arbetarskyddscentralen. Nilsson, B & Waldermanson, K (2007) Kommunikation samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Ärnström, U. (2008) Varför? En bok om berättelser i undervisning. Lund: BTJ förlag. Omfattning: 20 h Aktivt deltagande, inlämningsarbete, videobandning och analys av muntligt framförande, hemtentamen eller tentamen Gruppstorlek: Max 16 studerande Tidpunkt: Första studieåret. 12

13 Informationsbehandling (4 sp) Information Technology IT i studierna (ingår i informationsbehandling) (2 sp) Information Technology in my studies Att studeranden blir förtrogna med grundbegrepp inom informationsbehandling och med datorn samt Internet som arbetsredskap Studerande förväntas att självständigt efter avslutad kurs: - kunna grundläggande begrepp och terminologi inom informationsbehandling - kunna använda Åbo Akademis lärplattform Moodle dvs. logga in, anmäla sig till en kurs, ta del av information, ladda upp dokument, göra uppgifter - kunna grunderna i filhantering, kunskaps- och informationssökning - kunna grundläggande användning av verktygsprogrammen Microsoft Word, Powerpoint och Excel - kunna använda Tritonias tjänster - kunna konstruera söktermer för det egna informationsbehovet - kunna tillämpa olika sökstrategier - kunna granska och kritiskt utvärdera sökprocessen och sökresultatet - kunna bedöma materialets pålitlighet samt de etiska riktlinjerna för användning av material Uppgifter i Moodle samt en tvådelad tentamen (PF och Tritonia) IT som arbetsredskap (ingår i informationsbehandling) (2 sp) Information Technology as a Work Tool Studerande införskaffar kunskaper om utrustning och verksamhetsformer samt färdigheter i att utveckla och använda IT som arbetsredskap i undervisningen. Praktiska tillämpningar av utrustning, programvara och webbapplikationer i pedagogiskt arbete. Kursen tangerar centrala didaktiska aspekter av IT-användning. Studerande lär sig grunderna i hur IT på ett ändamålsenligt sätt kan användas som pedagogiskt arbetsredskap i undervisningen. Efter godkänd kurs förväntas den studerande känna till aktuella IT-didaktiska verktyg, samt principerna för att didaktiskt bedöma dessa. Föreläsningar och aktuellt material (kompendium) 13

14 MinPlan (3 sp) Information technology and My Plan Syftet med den individuella studieplanen är att den studerande gör sig förtrogen med sitt utbildningsprogram och bildar sig en helhetsuppfattning av utbildningsprogrammet samt vilka val- och fördjupningsmöjligheter som erbjuds. Den studerande gör årligen upp sin egen studieplan som innehåller såväl tids- som innehållsplan för studiernas genomförande som diskuteras med egenläraren. Efter genomgången förväntas den studerande: - självständigt kunna göra upp en egen studieplan i MinPlan - självständigt kunna anmäla sig till kurser- och tentamina - kunna överblicka den fysiska och sociala studiemiljön vid PF och ÅA - känna till vad akademiska studier innebär - känna till vilka påverkningsmöjligheter en studerande har och veta hur man går tillväga för att påverka inom akademisamfundet - känna till olika studietekniker som behövs för att kunna ta till sig studierna - vara bekant med att studera genom nätkurser - kunna överblicka den fysiska och sociala miljön vid PF 14

15 B. Huvudämne: Specialpedagogik (130 sp) Grundstudier i specialpedagogik (25 sp) Basic studies in Special Education Introduktion till specialpedagogik (5 sp) Introduction to Special Education Kursens syfte är att studerande erhåller kunskap om specialpedagogikens framväxt och funktion i ett historiskt och nutida perspektiv. Kursens syfte är vidare att ge den studerande en introduktion till specialpedagogiken som verksamhets- och vetenskapsområde. Kursen syfte är också att utveckla kunskaper om och förståelse för särskilda behov. Introduktion till specialpedagogiken som vetenskapsområde Specialpedagogikens utveckling och nuläge Specialpedagogik etik och människosyn Reflektion kring bemötande och empatifrågor Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: definiera vad specialpedagogik är ange de närliggande vetenskapsområdena till specialpedagogik beskriva specialpedagogikens utveckling i Finland förklara begreppen: etik och människosyn presentera de mest centrala styrdokument som berör specialundervisning i Finland Valda delar ur: Hautamäki J. M.fl. (2009). Erityispedagogiikan perusteet. WSOY Kinge, E. (1999) Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. ISBN: Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning (kan vara delvis nätbaserad) Aktiv närvaro, deltagande i studie- och diskussionsgrupper, godkända inlämningsuppgifter och/eller tentamen. Bedömning i skala A-E. 15

16 Perspektiv på funktionsnedsättning I (5 sp) Perspectives on Disabilities I Kursens syfte är att studerande erhåller grundläggande kunskap om funktionsnedsättningar och lärande samt om stödåtgärder i skola och samhälle. Studerande skall även reflektera kring bemötande av individer med funktionsnedsättning samt få medvetenhet om hur bemötandet inverkar på individens utvecklingsmöjligheter. Teorier om och bedömning av olika funktionsnedsättningar: synskador, hörselskador, begåvningshandikapp, beteendestörningar, AD/HD och autismspektrumstörning Stödåtgärder i skola och samhälle för individer med funktionsnedsättning Efter avslutad kurs skall studerande kunna: redogöra för de vanligaste orsaksförklaringarna till olika funktionsnedsättningar ge exempel på hur dessa funktionsnedsättningar kan ta sig i uttryck ge exempel på olika stödåtgärder i skola för personer med funktionsnedsättningar Asmervik, S. m.fl. ( 2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur Kaski, M. (toim.) (2001). Kehitysvammaisuus. WSOY. Porvoo. (s ) Kirk, S.A, m.fl. (2012). Educating exeptional children (upplaga 13). Houghton Mifflin Company. USA. ISBN: Michelsson, K. (2002). AD/HD. Diagnosticering, rehabilitering och anpassning. Lärumförlag AB. ISBN: Gillberg, C. (2002). Autism: medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura bokförlag. Takala, M. & Lehtomäki, E. (toim.) (2002). Kieli, kuulo ja oppiminen: kuurojen ja huonokuuloisten lasten opetus. Finn Lectura. Helsinki. ISBN: Lundgren, G., Rivera, T. & Westman, G. (red.) (2006). Synguiden skola en vägledning för dig som möter elever med synskada i utbildning. Specialpedagogiska institutet. Finns på följande webbadress: %C3%A5den/Syn/SG_2007_nov.pdf Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Aktiv närvaro samt godkänd tentamen och/eller inlämningsarbete. Bedömning i skala A-E. 16

17 Inlärningssvårigheter I (5 sp) Learning Disabilities I Kursens syfte är att studerande erhåller grundläggande kunskap om inlärningssvårigheter inom kommunikation, språk och matematik. Kursens syfte är också att öka studerandes beredskap att identifiera och analysera samt ge förslag på åtgärder för elever med inlärningssvårigheter inom ramen för det allmänna och intensifierade stödet. Kommunikationssvårigheter Läs- och skrivsvårigheter Matematiksvårigheter Efter avslutad kurs skall studerande kunna: redogöra för elevers språk-, läs, skriv- och matematikutveckling redogöra för de vanligaste formerna av inlärningssvårigheter inom kommunikation, språk, läsning, skrivning och matematik. känna till olika kartläggningsmaterial för att identifiera läs-, skriv- och matematiksvårigheter. ge förslag på åtgärder i samband med inlärningssvårigheter Berch, D.B. & Mazzocco, M. (ed.). Why is math so hard for some children? : the nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. Baltimore: Paul Brooks Pub. Butterworth, B. & Dorian, Y. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Høien, T. & Lundberg, I. (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I. & Strid, A. (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och kultur. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Heilä-Ylikallio, R. & Oker-Blom, G. (2006). Språkraketen. Utbildningsstyrelsen. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Aktiv närvaro, deltagande i studie- och diskussionsgrupper samt godkänd tentamen. Bedömning i skala A-E 17

18 En skola för alla (5 sp) A School for All Kursens syfte är att studerande erhåller en teoretisk bakgrund och förståelse samt praktisk beredskap för inklusion och integrering i skola och samhälle. Beredskap att möta individuella behov Arbetsformer och samarbete Modeller för inklusion och integrering Stöd för lärande och skolgång Mångprofessionellt samarbete Styrfaktorer för utbildning och specialpedagogisk verksamhet Efter avslutad kurs skall den studerande: visa attitydmässig och handlingsmässig beredskap att möta mångfald i skolan ha kännedom om verksamhetsmodeller och arbetsformer som främjar inkluderande undervisning ha grundläggande kunskap om skolans stödformer (allmänt stöd, intensifierat stöd samt särskilt stöd) kunna redogöra för de internationella och nationella styrdokument som rör en skola för alla Valda delar ur: Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Murto, P., Naukkarinen, A. & Saloviita, T. (toim) (2001). Inkluusion haaste koululle. oikeus yhdessä oppimiseen. Jyväskylä: PS-kustannus. ISBN: Putnam, J.W. (2001). Co-operative learning and strategies for inclusion. Baltimore: Paul Brookes Publishing. ISBN: Saloviita, T. (2003). En skola öppen för alla. ISBN: Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Aktiv närvaro samt examination. Bedömning i skala A-E 18

19 Mångprofessionellt arbete med elever i psykosociala svårigheter (5 sp) Multiprofessional Work with Pupils in Psychosocial Difficculties Kursens syfte är att studerande förvärvar kunskap om hur psykosociala svårigheter hos barn och ungdomar kan studeras och förstås ur olika sociala och psykologiska perspektiv. Studerande ska utveckla grundläggande beredskap att upptäcka, förstå och analysera olika uttryck för psykiska och sociala svårigheter hos pojkar och flickor, samt känna till hur man pedagogiskt kan stöda elever i psykosociala svårigheter. Studerande skall även bekanta sig med förebyggande arbetsmetoder och känna till hur hem, skola och vårdinstanser kan samarbeta för att stöda barn och unga i psykosociala svårigheter. Olika perspektiv och teoretiska förklaringar på psykosociala problem Kännetecken på psykosociala svårigheter hos flickor och pojkar Barnskyddsfrågor och elevvård Möjligheter till stöd samt vårdande instanser Att möta och undervisa barn i psykosociala svårigheter Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Beskriva olika teorier och perspektiv om psykosociala svårigheter Ge exempel på psykosociala svårigheter hos pojkar och flickor Redogöra för huvuddragen i barnskyddslagen och bestämmelser kring elevvården Identifiera faktorer som kan vara till hjälp för att påverka till bättre utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar i risk Utforska och beskriva skolans och vårdinstansers stödinsatser och möjligheter Broberg, A. (2003). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur och Kultur Gillberg, C., & Hellgren, L. (red.) (2000). Barn och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur och Kultur Ogden, T. (2003). Socialkompetens och problembeteende i skolan. Stockholm: Liber Taskinen, S. (2007). Barnskyddslag (417/2007): tillämpningsbestämmelser. Helsinki: Stakes Åkerman, S. (2009). För att överleva -om självskadebeteende. Stockholm: Natur & Kultur. Bredvid läsning /valbar litteratur: Käcko, M. (2008) Ta livet av mig mamma! Helsingfors: Söderströms förlag Saphire. (2009). Precious. Noble Entertainment Åkerman, S. (2004) Zebraflickan. Västerås: Författarhuset Wahlström, Gunilla O.(2001). Kirre: En bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Vällingby: Runa Förlag AB. Eventuell övrig litteratur så som artiklar, lagstiftning, förordningar eller styrdokument enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: h ledd undervisning. Aktiv närvaro (75 %) samt godkända uppgifter, inlämningsarbete. Bedömning i skala A-E 19

20 Ämnesstudier i specialpedagogik (35 sp) Intermediate studies in Special Education Specialpedagogisk verksamhet (5 sp) Special Educational Activities Kursens syfte är att de studerande får kunskap om speciallärarens mångfacetterade verksamhet och yrkesroll inom olika utbildningsstadier samt grundläggande insikter i samtal som stöd för specialpedagogisk verksamhet med fokus på pedagogisk handledning. Vidare ger kursen kunskap om nationella och lokala styrfaktorers betydelse för den specialpedagogiska verksamhetens utformning och förverkligande. Speciallärarroll och arbetsuppgifter Specialläraren som samtalspartner och rådgivare/handledare i specialpedagogiska frågor Studiebesök Lärandemål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: ge exempel på olika sätt att organisera specialundervisning och specialpedagogisk verksamhet i skola och samhälle beskriva speciallärares arbete med utgångspunkt i styrdokument redogöra för speciallärares arbetsuppgifter inom olika skolformer och stadier reflektera kring speciallärares olika yrkesroller i teori och praktik redovisa grundläggande beredskap för (special)pedagogisk handledning Eriksson Gustavsson, A-L.,Göransson, K., Nilholm K. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur Hautamäki J. M.fl. (2009). Erityispedagogiikan perusteet. (kap.8). WSOY. Hägg, K. & Kuoppa, S-M.(1997). Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Aktivt deltagande i ledd undervisning. Skriftliga arbeten och muntliga redovisningar både enskilt och i grupp. Bedömning i skala A-E. Förkunskaper: 15 sp inom grundstudier i specialpedagogik 20

21 Inlärningssvårigheter II del 1 (4 sp) Learning Disabilities II part 1 Kursens syfte är att studerande tillägnar sig kunskap om kognitiva processer och bakomliggande neuropsykologiska stukturer samt funktioner. Studerande skall utveckla sin kunskap om hurudana svårigheter olika neuropsykologiska variationer kan ge upphov till och kunna analysera dem gentemot olika kontextuella påverkansvariabler. Kursen syftar även till att ge beredskap för åtgärdsplanering för stödåtgärder i skolmiljön samt beredskap för att utveckla samarbetet mellan undersökande och vårdande institutioner. Kognitiva processer såsom tänkande, perception, minne och inlärning Hjärnan samt dess funktioner och utveckling Nervsystemet Neuropsykologiska utredningar och diagnostisering Habiliterande åtgärder och samarbete Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: beskriva hur hjärnan, nervsystemet och olika kognitiva processer utvecklar sig beskriva i huvuddrag, hur hjärnan och nervsystemet fungerar beskriva och analysera funktionen av olika kognitiva processer och deras anknytning till hjärnans funktioner redogöra för hur olika dysfunktioner i hjärnan och de relaterade kognitiva svårigheterna syns i det individuella handlandet göra individuella åtgärdsplaneringar och planera för tillämpningar av skolans arbetssätt med hjälp av den individuella analysen Valda delar ur: Lyytinen m.fl (2002). Oppimisvaikeudet: neuropsykologinen näkökulma. Helsinki: WSOY. Ahonen, T., Korhonen, T., Riita, T., Korkman, M. & Lyytinen, H. (toim.) (2004). Aivot ja oppiminen: kliinistä lastenneuropsykologiaa. Jyväskylä: PS-kustannus. Adler, B. (2006). Neuropedagogik: om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur. Cazzanica, M.S., Ivry, R.B., & Mangun, G.R. (Ed.) (2009). Cognitive neuroscience. The biology of mind (3rd ed.). New York, NY: W.W. Norton Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 4 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktivt deltagande samt instuderingsuppgifter och tentamen (alternativt inlämningsuppgift). Bedömning i skala A-E. 21

22 Inlärningssvårigheter II del 2 (6 sp) Learning Disabilities II part II Kursens syfte är att den studerande utvecklar fördjupade kunskaper om matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter och deras orsaker samt fördjupar sitt kunnande om lärande och undervisning i matematik och modersmål inom intensifierat och särskilt stöd Kartläggning av matematikutveckling och matematiksvårigheter, läs- och skrivutveckling samt läs- och skrivsvårigheter Kompensatoriska hjälpmedel Åtgärdsprogram för elever med läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter Efter avslutad kurs skall studerande kunna: visa fördjupade kunskaper om olika teoretiska perspektiv och synsätt på läs-, skriv- och matematiksvårigheter utföra kartläggningar gällande elevers kunnande i läsning och skrivning samt matematik självständigt analysera resultat och utarbeta åtgärdsprogram på basen av kartläggningar Bjar, L. & Frylmark A. (red.) (2009). Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Dowker, A. (2005). Individual Differences in Arithmetic: Implications for Psychology, Neuroscience and Education. Hove: Psychology Press Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. Stockholm: Natur och Kultur. Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber. Ericsson, B. (red) (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur. Kay, J. & Yeo, D. (2003). Dyslexia and Maths. London: David Fulton Publishers Räsänen, P., Kupari, P., Ahonen, T. & Malinen, P. (toim.) 82004). Matematiikka näkökulmia opettamiseen ja oppimiseen. Jyväskylä: Niilo Mäki Instituutti. Samuelsson, S., Arnqvist, A. m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 6 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktiv närvaro, deltagande i studie- och diskussionsgrupper, godkända inlärningsuppgifter samt godkänd essä och/eller tentamen. Bedömning i skala A-E. 22

23 Perspektiv på funktionsnedsättning II (5 sp) Perspectives on Disabilities II Syftet med kursen är att studerande ur olika teoretiska perspektiv skall fördjupa sina kunskaper om undervisning och habilitering för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar. Fördjupad kunskap om funktionsnedsättning Olika pedagogiska modeller Habilitering och terapimetoder IT som stöd i undervisningen Studiebesök Projektarbete Efter avslutad kurs skall studerande: kunna analysera hur funktionsnedsättning påverkar den vederbörande individens liv känna till olika habiliteringsmetoder och terapeutiska metoder ha kunskap om olika pedagogiska modeller som kan tillämpas för elever med funktionsnedsättningar känna till den nya teknikens möjligheter i undervisning och habilitering kunna analysera hur man kan främja de individuella resurserna för bättre självstyrning hos elever med funktionsnedsättningar Barkley, R.A. (2005). Attention-Deficity Hyperactivity Disorder: A handbook for diagnosis and treatment (3 rd edition). The Guilford Press. Doherty, M.J. (2009). Theory of mind: How children understand other s thoughts and feelings. Hove: Psychology Press. Kirk, S. m.fl. (2003 eller 2006). Educating exceptional children. Boston: Houghton Mifflin Schreibman, L. (2005). The science and fiction of autism. Harvard University Press. Vargas, J. (2009). Behaviour analysis for effective teaching. NY: Routledge. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar. Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktiv närvaro samt slutrapport i form av skriftligt inlämningsarbete. Bedömning i skala A-E. 23

24 Forskningsmetodik I (9 sp) Research Methods II Målsättningar och innehåll: Kursens syfte är att studerande erhåller insikter i forskningsmetodik och specialpedagogisk forskning samt kännedom om såväl kvantitativt som kvalitativt orienterande metoder. Allmän forskningsmetodik (1 sp) Kvalitativa metoder (3 sp) Kvantitativa metoder (3 sp) Litteratursökning (2 sp) Efter avslutad kurs skall studerande kunna: ge exempel på olika inriktningar inom specialpedagogisk forskning ta del av forskningsresultat presenterade i vetenskapliga artiklar och avhandlingar söka litteratur i olika databaser tillämpa grundläggande statistiska metoder tillämpa grundläggande kvalitativa analysmetoder Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Newby, P. (2010). Research methods for education. Harlow: Pearson. Stukat, S. (1993). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur Sprinthall, R. (2012). Basic statistical analysis, 9 th ed. Boston: Allyn & Bacon. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 9 sp, h ledd undervisning Förkunskapskrav: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktivt deltagande, bedömning i skala A-E Kandidatavhandling i specialpedagogik (6 sp) Bachelor s Thesis in Special Education Syftet är att studerande utvecklar ett vetenskapligt tänkande och får beredskap att utföra ett vetenskapligt arbete inom det specialpedagogiska området. 24

25 Uppgörande och presentation av forskningsplan Planering, genomförande och rapportering av ett vetenskapligt forskningsarbete Presentation av forskningsarbetet Opponent på ett annat vetenskapligt arbete Mognadsprov Litteratursökning Informationskompetens Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna: med användning av adekvata metoder självständigt genomföra och försvara ett vetenskapligt arbete som ger kunskap inom huvudområdet Ahlberg, A. (red.). (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur. ISBN: American Psychological Association. (2001). Publication manual of the American Psychological Association. Washington: American Psychological Association. ISBN: Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 6 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik 25 sp Aktivt deltagande i kursen Forskningsmetodik 9sp Aktivt deltagande i seminarier samt genomförd och godkänd kandidatavhandling. Bedömning i skala A-E. 25

26 Fördjupade studier i specialpedagogik (70 sp) Advanced studies in Special Education Handledande verksamhet I (5 sp) Consultation I Kursens syfte är att studerande skall tillägna sig beredskap att inom sitt arbete som speciallärare kunna fungera som handledare inom det specialpedagogiska fältet. Studerande skall fördjupa förståelsen hur man med hjälp av handledande samtal (enskilt och i grupp) kan förbättra inlärningsförutsättningarna för elever i behov av stöd. Samtal som stöd i specialpedagogiskt arbete. Grundläggande samtalsmetodik Speciallärarens roll som handledare Teorier om handledning. Olika handledningsstrategier och modeller. Praktiska handledningsövningar såväl individuellt som i grupp. Handledningspraktik. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: beskriva centrala handledningstraditioner och -modeller tillämpa grundläggande samtalsmetodik i samtalssituationer genomföra ett handledningssamtal utgående från kunskap om olika handledningsmodeller och samtalsteknik reflektera kring och ge exempel på hur olika handledningsmodeller kan tillämpas i skolan Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad: Karlstads Universitet. Erchul, W. & Martens, B. (2006) (2:nd ed.). School Consultation. Conceptual and Empirical Bases of Practice. Springer. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hägg, K. & Kuoppa, S-M. (1997). Professionell vägledning med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Måhlberg, S. & Sjöblom, M. (2004). Lösningsinriktad pedagogik. Stockholm: Mareld. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik Minst 14 sp inom ämnesstudier i specialpedagogik 26

27 Aktivt deltagande, genomförda uppgifter, inlämningsarbeten och rapporter samt godkänd handledningspraktik. Bedömning i skala A-E. Forskningsmetodik II (5sp) Research Methods II Syftet är att de studerande får insikter i olika forskningsmetoder med relevans för pro graduarbetet i specialpedagogik. Olika ansatser inom specialpedagogisk forskning. Fördjupade insikter i kvantitativa tillvägagångssätt. Datainsamling, analys och tolkning av kvantitativa data med statistisk programvara (SPSS) Fördjupade insikter i kvalitativa tillvägagångssätt. Datainsamling, analys och tolkning av kvalitativa data. Efter avslutad kurs förväntas studerande kunna: kritiskt granska forskningsresultat presenterade i vetenskapliga artiklar och avhandlingar tillämpa mer avancerade statistiska metoder (variansanalys, regressionsanalys, faktoranalys) redogöra för och tillämpa olika kvalitativa forskningsansatser tillämpa adekvata och mer avancerade kvalitativa analysmetoder Allwood, C.M (red). (2004). Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur Brown, T. (2006). Confirmatory Factor Analysis for Applied Research. London: The Guilford Press. Ejlertson, G. (2005) Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Hirsjärvi, S. & Hurme, H. (2008) Tutkimushaastattelu: Teemahaastattelun teoria ja käytäntö. Helsinki: University Press Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Huck, S. (2009). Reading Statistics and Research. Boston: allyn & Bacon. Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur. Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Sprinthall, R. (2007). Basic Statistical Analysis. Boston: Allyn & Bacon. 27

28 Starrin, B. & Svensson, P-G. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Wahlgren, L. (2005). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur. Wallen, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik (25 sp) Forskningsmetodik I (9 sp) Minst 14 sp andra kurser inom ämnesstudier i specialpedagogik. Aktivt deltagande i ledd undervisning. Inlämningsarbete och/eller tentamen. Bedömning i skala A E. Tal- och språkstörningar (6 sp) Speech and Language Disorders Studerande får en inblick i det barnlogopediska fältet och fördjupar sina kunskaper om olika hinder i utvecklingen av tal, språk och kommunikation hos barn och unga. De utvecklar också sin förmåga att i skolmiljön identifiera och bemöta barn och ungdomar med svårigheter på dessa områden. Grundbegrepp gällande tal, språk och kommunikation De vanligaste diagnoserna Behandling av dyslali (praktik) Bemötande vid dysfasi och specifik språkstörning Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna: redogöra för olika hinder i utvecklingen inom området tal, språk och kommunikation hos barn och unga ha beredskap att identifiera och bemöta barn och ungdomar med tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter i skolmiljö tillämpa övningar som stöder tal, språk och kommunikation hos barn och unga 28

29 Ahonen, T., Siiskonen, T. & Aro, T. (red.) (2000). Sanat sekaisin? Jyväskylä: PS-Kustannus. Bjar & Liberg (red.) (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Glennen, S.L. & DeCoste, D.C. (1997). The handbook of augmentative and alternative communication. San Diego: Singular Publishing Group. Juhlin, L. (2009). Tala ut och prata på. Lund: Studentlitteratur. Launonen, K. & Korpijaakko-Huuhka, A-M. (toim) (2011). Kommunikoinnin häiriöt. Helsinki: Palmenia Lees, J (2001). Children with language disorders. London: Whurr Publishers. Svensson, A-K. (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 6 sp, h ledd undervisning. Under praktiken ges även handledning i grupp och individuellt. Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik Aktivt deltagande och godkända kursuppgifter. Bedöms i skala A-E. Handledande verksamhet II (5 sp) Consultation II Kursens syfte är att studerande skall utveckla sin beredskap att samarbeta med elever, föräldrar och kollegor med fokus också på mer krävande samtalssituationer. Studerande skall även tillägna sig kunskap om kris- och konflikthantering samt tillägna sig beredskap att möta kris- och konfliktsituationer i skolan. Konflikter i skolan, orsaker till konflikter samt konflikthantering Kris och krisbearbetning Handlingsmodeller för olika krissituationer i skolan Samtalsmetodik vid krävande situationer, transaktionsanalys Motstånd i samtalssituationer Interkulturell kommunikation Samtalsövningar Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: beskriva krisbearbetning och lärarens roll vid kriser i skolan reflektera kring hur man i skolan kan bemöta mobbning och samtala kring mobbning utgående från olika mobbningsmodeller beskriva vad man som lärare bör tänka på vid samtal med elever och föräldrar från andra kulturer tillämpa samtalsmetodik för mer krävande samtalssituationer med elever och föräldrar 29

30 Valda delar ur: Bouakaz, L. (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, E. & Arnkil, T.E. (2006). Ta upp oron. En handbok i tidiga dialoger. Stakes. Hammarlund, C-O (2001). Bearbetande samtal : krisstöd, debriefing, stress och konflikthantering. Stockolm: Natur och Kultur Hougaard, B. (2004). Praktisk vägledning i kommunikation för lärare i förskola och skola. Stockholm: Liber. Nilsson, B & Waldemarsson, A-K. (2007). Kommunikation: samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering. Lund. Studentlitteratur. Raundalen, M. & Schultz, J-H. (2007). Krispedagogik. Lund. Studentlitteratur. Salmivalli, Ch. (2003). Koulukiusaamiseen puuttuminen: kohti tehokkaita toimintamalleja. Jyväskyla. PS-kustannus. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar. Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik Handledande verksamhet I Minst 14 sp andra kurser inom ämnesstudier inom specialpedagogik Aktivt deltagande samt godkända uppgifter och/eller inlämningsarbeten. Värdegrund, verksamheter och perspektiv inom specialpedagogik (5 sp) Values, Activities and Perspectives in Special Education Kursens syfte är att studerande erhåller kunskap om och förståelse för olika synsätt på specialpedagogik som vetenskaps-, verksamhets- och forskningsområde och hur dessa synsätt och perspektiv påverkar specialpedagogisk verksamhet och specialundervisning. Kursen syftar också till att öka de studerandes medvetenhet om betydelsen av ett etiskt förhållningssätt till den egna verksamheten och till utsatta grupper i samhället. Specialpedagogiken som akademisk disciplin Paradigm och synsätt inom specialpedagogik Normalitet och avvikelse Ideologiska och politiska synsätt som styrfaktorer för specialpedagogisk verksamhet Speciallärarprofession och yrkesetik Etik och människosyn 30

31 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: redogöra för och analysera hur olika teoretiska perspektiv och grundantaganden om normalitet och avvikelse är relaterade till den specialpedagogiska verksamheten och utvecklingen av denna kritiskt granska den specialpedagogiska verksamheten utifrån ett professionsperspektiv ha beredskap att diskutera och analysera etiska frågeställningar i relation till specialpedagogik Barnes, C., Oliver, M. & Barton, L. (Eds) (2002). Disability studies today. Cambridge, UK: Polity. Gallagher, D., Heshusius, L., Iano, R.P. & Skrtic, T.M. (2003). Challenging orthodoxy in special education. Denver, Colorado: Love Publishing. Ladonlahti, T., Naukkarinen, A. & Vehmas, S. (toim.) (1998). Poikkeava vai erityinen? Erityispedagogiikan monet ulottuvuudet. Jyväskylä: Atena. (del II). Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Vehmas, S. (2005). Vammaisuus: johdatus historiaan, teoriaan ja etiikkaan. Helsinki: Gaudeamus. Artiklar och övrig litteratur enligt föreläsarens anvisningar Omfattning: 5 sp, h ledd undervisning Förkunskaper: Grundstudier i specialpedagogik (25 sp) Minst 25 sp inom ämnesstudier i specialpedagogik Aktivt deltagande, godkända skriftliga arbeten samt tentamen. Bedömning i skala A-E Inlärningssvårigheter III (4sp) Learning disabilities III Målsättningar och innehåll: Syftet med kursen är att ge studerande möjlighet att ytterligare fördjupa sina kunskaper i inlärningssvårigheter i läsning och matematik med särskild fokus på forskningsbaserade interventioner och evidensbaserad undervisning. På forskning baserade interventioner i läsning och matematik Fördjupning inom specifikt område inom läs- eller matematiksvårigheter Modeller för att utveckla evidensbaserade undervisningsmetoder i läsning och matematik inom ramen för intensifierat och särskilt stöd 31