Program för miljöanpassat och resurseffektivt

Transkript

1 Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande Kommunens Agenda 21 och kretsloppsplan Kommunfullmäktige antog den 14 oktober 1996 Ekoprogram för Gotland. Den 23 april 1998 beslutade kommunstyrelsen om en Kretsloppsplan för Gotlands kommun och den 8 juni 1998 antogs Kretsloppsplanens inriktningsmål av kommunfullmäktige. Ekoprogrammet och kretsloppsplanen bildar tillsammans Gotlands Kommuns Agenda 21. Detta är ett led i arbetet för att uppfylla beslutet vid FN s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 där det bestämdes att varje kommun ska ta fram ett lokalt program för en långsiktigt hållbar utveckling. Agenda 21-arbetet är en angelägenhet för hela Gotland, och därmed också för byggbranschen. Avsikten är att detta program ska ligga i linje med de övergripande ambitionerna och målen i Ekoprogrammet och kretsloppsplanen. Långsiktiga kriterier för byggande Människans liv idag innebär att vi på många olika sätt bryter mot villkor som är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Byggandet, det vill säga hur vi planerar, bygger, förvaltar och river hus, är en del i detta. Begreppet ekologiskt byggande är svårdefinierat och kan vara vilseledande eftersom allt byggande har ekologiska effekter. Vi väljer i detta program istället att tala om ett resurseffektivt och miljöanpassat byggande. Utgångspunkten för ett resurseffektivt och miljöanpassat byggande är att det ska sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling. Dagens behov ska tillgodoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Självklart ska också byggandet leda till hälsosamma och sunda bostäder av god kvalitet. Utgångspunkter för miljöanpassat byggande och kretsloppsanpassning Lokalisering av bebyggelse Ett resurssnålt och miljöanpassat byggande bör lokaliseras till platser där den sammanlagda miljöbelastningen blir så liten som möjligt. Programmet för resurseffektivt och miljöanpassat byggande omfattar inte den övergripande hanteringen med lokalisering av bebyggelse. Programmet förutsätts ta vid och tillämpas parallellt med det detaljplanearbete som påbörjas i och med att beslut finns att en viss plats är lämplig att bebygga. Programmet ersätter därvid inte den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som enligt plan- och bygglagen ska ingå i planprocessen. 1

2 Sunda hus Ett av de grundläggande målen med att bygga är självklart att skapa sunda och bra bostäder för människor att leva i. Sjuka hus är ett särskilt problemkomplex som rymmer många aspekter. Kombinationen av material och inomhusklimat kan vara sådan att människor drabbas av hälsoproblem. Effekterna kan variera i allt från komfortstörning och huvudvärk till allergier, astma och andra sjukdomar. Sambanden mellan miljöfaktorer och hälsoeffekter är i stor utsträckning ännu ej vetenskapligt klarlagda. Men det finns dock samband som går att påvisa och som relaterar symtomen till framför allt brister i ventilation och för hög fuktighet. Många samband är ännu inte klart belagda men det pågår mycket utvecklingsarbete inom branschen. Materialhantering inom byggsektorn Materialval och materialhantering har stor betydelse för hur kretsloppsanpassat ett byggnadsprojekt blir. Miljö- och naturresursdepartementets Kretsloppsdelegation lämnade i februari 1996 ett förslag i samverkan med Byggsektorns Kretsloppsråd om producentansvar i byggsektorn. Producentansvaret ska leda till dels kretsloppsanpassning av nya produkter och konstruktioner. Dels minskade mängder restprodukter samt ökad återanvändning och återvinning av de restprodukter som ändå uppstår. Byggsektorns Kretsloppsråd har arbetat fram ett handlingsprogram för att miljöanpassa byggsektorns aktiviteter. Byggsektorn har åtagit sig att genomföra en miljöanpassning av sina produkter och aktiviteter genom att utforma byggvarudeklarationer, kretsloppsanpassa byggstandarder, källsortera farligt avfall och restprodukter samt genomföra utbildningsinsatser. Kvalitetssäkring Ett resurseffektivt och miljöanpassat byggande kan bara uppnås om kvalitetstänkandet genomsyrar hela byggprocessen. Under senare år har olika typer av miljökvalitetsprogram utarbetats med syfte att företaget själv genom miljöledningssystem ska säkerställa att de grundläggande lagkraven följs, och att ständiga förbättringar eftersträvas inom den egna verksamheten. Gotlands Kommun anser att tillämpningen av principerna i ett etablerat miljöledningssystem såsom ISO eller BS 9780 eller en certifiering av verksamheten enligt EMAS (Eco Management and Audit Scheme) är en positiv miljöåtgärd men det finns ännu inget krav om sådant för att få köpa mark för exploatering. 2

3 Programmet i byggprocessen Detta Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande är avsett att användas vid nybyggnad av bostäder inom hela Gotlands kommun. Programmet kan i tillämpliga delar även användas för nybyggnad av lokaler, men eftersom frågeställningarna och lösningarna ibland är annorlunda, måste detta särskilt beaktas. Programmet ska också tillämpas vid rivning i samband med ny-, om- och tillbyggnad. Tiden från det att de första skisserna för en ny bostadsbebyggelse tas fram tills dess att bebyggelsen är färdig och inflyttad är ofta lång. Projekt som sträcker sig över 3-4 år är vanliga. Under de första åren koncentreras arbetet på att ta fram en ny detaljplan. När detaljplanen vunnit laga kraft, byggsamråd genomförts och Byggnadsnämnden beslutat om kontrollplan kan byggnadsarbetena påbörjas. Efter ytterligare ca år kan de första hyresgästerna flytta in. När bebyggelsen är färdig och hyresgästerna flyttat in kan byggprocessen i huvudsak sägas vara avslutad och förvaltningsskedet tar vid. Detaljplaneprocessen Kommunen har genom Byggnadsnämnden det övergripande ansvaret för detaljplaneläggningen av nya projekt. I detaljplanearbetet ska olika behov och intressen vägas mot varandra. Planprocessen är en demokratisk process med remisser och samråd där bland annat synpunkter från de boende i ett område där ny bebyggelse planeras ska vägas in. Framtagandet av detaljplanen sker också i nära samarbete med organisationer, myndigheter och aktuella byggherrar. Detta samarbete är nödvändigt för att erhålla optimala planer som är möjliga att genomföra. Byggherrens intentioner och önskemål om byggnationen har stor betydelse för att uppnå ett lyckat resultat. Formellt besked om att ett projekt kan genomföras föreligger inte förrän detaljplanen vunnit laga kraft. Det bör i detta sammanhang påpekas att det i samband med upprättande av detaljplaner ställs krav på miljökonsekvensbeskrivning, MKB, i vissa fall. Även MKB tar upp frågor om miljöanpassning. En skillnad är att medan MKB redovisar projektets lämplighet och möjligheter till förändringar ställer föreliggande program krav på byggherren att uppnå önskvärda resultat. Programmet för miljöanpassat och resurseffektivt byggande ersätter således inte MKB som är en del av planhandlingarna i en ny detaljplan. Markanvisning För att en byggherre som är aktuell för byggnation på mark som kommunen äger ska våga satsa resurser i ett visst projekt erhåller byggherren, i samband med att planprogrammet upprättas men före återstående planprocess, en markanvisning av kommunen genom Tekniska nämnden. 3

4 För varje område ges först en kort problembelysning av aktuellt nuläge. Problembeskrivningen är inte avsedd att ge en heltäckande kunskapssammanställning inom respektive område. Inom varje område anges mål. Målen har i så stor utsträckning som möjligt gjorts operativa, det vill säga att mätbara nivåer har angivits. Målen följs av uppställda krav. Målen och kraven är formulerade så att olika lösningar kan väljas för att uppfylla dessa. I de fall kommunen föredrar en särskild lösning är kraven mer detaljerade. Kraven är också formulerade så att de samverkar med den sammanvägning av olika kvaliteter och hänsyn som enligt Plan- och Bygglagen (PBL) ska ske i planprocessen. Syfte med programmet Programmet är som tidigare nämnts i första hand avsett att tillämpas vid exploateringar där kommunen är markägare. Vid de fall Gotlands Kommun inte äger marken överlämnar Byggnadsnämnden programmet som råd till byggherren i samband med att detaljplanearbetet påbörjas. Programmets användning Nedan anges hur och vid vilka tillfällen programmet ska användas. 1. MARKANVISNING Som villkor för den markanvisning som byggherren erhållit av Tekniska nämnden gäller att byggherren ska följa kraven och sträva efter att uppnå målen i programmet. 2. ÖVERENSKOMMELSE OM EXPLOATERING I samband med tecknandet av överenskommelse om exploatering ska byggherren redovisa hur kraven i programmet skall uppfyllas. Finns särskilda skäl att frångå något krav ska detta motiveras. Programmet skall också tillämpas i de fall kommunen väljer att sälja marken. 3. BYGGANMÄLAN - SAMRÅDSPROTOKOLLET Byggherren ska medtaga programmet till samrådsprotokollet vid bygganmälan. Vid byggsamrådet ska byggherren genom dokumentation kunna redovisa hur kraven i programmet och eventuella egna förslag ska kvalitetssäkras. 4. SLUTREDOVISNING Vid bebyggelsens färdigställande ska byggherren aktualisera programmet. Byggherren ska skriftligt redovisa till Tekniska förvaltningen hur kraven har uppfyllts. Avvikelser från planerade åtgärder enligt programmet utgör inte laglig grund för Byggnadsnämnden att hindra utfärdandet av slutbevis. 5

5 Markanvisningen, som sker tidigt i planprocessen, innebär att Gotlands kommun förbundit sig att låta den utvalde byggherren genomföra projektet under förutsättning att en ny detaljplan vinner laga kraft, och att övriga av tekniska nämnden ställda villkor uppfylls. I detta tidiga skede av detaljplanearbetet arbetar byggherren endast med enklare skisser över den tilltänkta bebyggelsen. Överenskommelse om exploatering I slutskedet av planprocessen, innan detaljplanen antas av Byggnadsnämnden eller i vissa fall Kommunfullmäktige, tecknar Tekniska nämnden en överenskommelse om exploatering med byggherren. I överenskommelsen regleras de olika villkor som ska gälla för exploateringen. Då kommunen är markägare har kommunen möjlighet att ställa egna krav på byggherren utöver de som lagstiftningen medger. Bygglov När detaljplanen vunnit laga kraft ska byggherren ansöka om bygglov innan byggnadsarbetena kan påbörjas. Byggherren ska göra en bygganmälan och i samband med detta ska byggsamråd ske. Byggsamrådet leder till att ett samrådsprotokoll upprättas. Därefter beslutar byggnadsnämnden om den så kallade kontrollplanen på underlag av de handlingar som inlämnats tidigare. Utöver handlingar som krävs enligt gällande lagstiftning har byggnadsnämnden möjlighet att kräva sådan dokumentation som nämnden anser nödvändig, exempelvis dokumentation som rör projektets miljöanpassning. Ansvaret för dokumentationen åligger byggherren. Det är först när beslut om kontrollplan finns som byggnadsarbetena kan påbörjas. När byggnadsarbetena enligt kontrollplanen är färdigställda utfärdar byggnadsnämnden slutbevis. Som underlag till beslut om slutbevis krävs dokumentation som är relaterad till handlingarna i samrådsprotokollet och kontrollplanen. Ansvaret för dokumentationen är även i detta skede byggherrens. Mål och kravformuleringar i programmet I detta kapitel indelas programmet i följande sju delområden: - Tomtens utnyttjande - Energi - Restprodukter från hushållen - Restprodukter från byggande och rivning. - Byggnadsmaterial - Vatten och avlopp - Förvaltning och brukaraspekter 4

6 Avvikelserna ger däremot en uppfattning om hur väl projektet lyckats uppfylla de uppställda målen och kraven. Väsentliga avvikelser innebär dock att villkoren i överenskommelsen om exploatering inte är uppfyllda vilket innebär ett avtalsbrott. Tillsammans ger detta Gotlands Kommun möjlighet att välja inriktning vid framtida fördelning av mark. Programmets möjligheter Avsikten och utgångspunkten med programmet är att ta ett helhetsgrepp för ett resurseffektivt och miljöanpassad byggande. Eftersom många olika intressenter är inblandade i byggprocessen innebär detta att ansvaret är fördelat på många olika parter. Programmet vänder sig i första hand till på Gotland verksamma byggherrar. Men mål och krav berör inte enbart byggherrens aktiviteter utan förutsätter också medverkan från kommunala förvaltningar, entreprenörer, byggvaruproducenter med flera. Vem som har ansvar för en fråga varierar under planerings- och exploateringsprocessen. Om en byggherre exempelvis väljer att ansluta en ny bebyggelse till det allmänna vatten- och avloppsnätet svarar kommunen för rening av spillvattnet, medan en enskild lösning beroende på hur den utformas kan bli byggherrens och därefter förvaltarens ansvar. Eftersom utgångspunkten för detta program är att visa på möjligheter och driva på utvecklingen för ett resurseffektivt och miljöanpassat byggande, inte att ge färdiga lösningar, kan ansvarsfördelningen inte entydigt anges på förhand. I de projekt där det uppstår oklarheter kring ansvarsfördelningen måste dessa avgöras av de parter som är inblandade i projektet. Det väsentliga är att programmet uppfylls på ett tillfredsställande sätt. 6

7 Mål och krav Grundkrav för miljöhänsyn och människors hälsa anges i bygglagstiftningen och miljö- och hälsoskyddslagstiftningen. Det finns nationella riktlinjer inom många områden och Gotlands Kommun har också antagit krav och riktlinjer inom miljöområdet. Detta program upprepar inte annat än undantagsvis redan gällande krav, men de grundläggande kraven gäller givetvis inom varje område. Inom vart och ett av de sju delområdena nedan anges först mål att sträva efter men inte krav för närvarande. Åtgärder för att nå dessa mål bör vidtas där så är möjligt. Därefter följer en lista på krav som ska uppfyllas om inte särskilda förhållanden finns som gör att kraven kan frångås. Dessa förhållanden ska redovisas. TOMTENS UTNYTTJANDE Varje byggnation innebär att omgivningen påverkas, ofta tas även obebyggd mark i anspråk. De effekter som uppträder vid en exploatering kan delas in i sådana som den nya bebyggelsen åstadkommer och sådana som beror av omgivningen. Därför måste noggranna inventeringar göras för att klara ut tomtens förutsättningar, som vegetation och grönytor, geologi, lokalklimat, buller- och vibrationsstörningar, markföroreningar och förekomst av radon skyddsavstånd till störande verksamheter, elektromagnetiska fält från ledningar etc. Det finns ett flertal viktiga riktlinjer som ska efterföljas. Därför är det viktigt att redan i ett tidigt skede i planprocessen göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av alla effekter som inträffar så att erforderliga åtgärder kan vidtas. De baskrav som ställs i samband med upprättande av MKB hanteras inte, annat än i undantagsfall, vidare i föreliggande program. Begreppet tomt är i juridiskt mening liktydigt med fastighet. De juridiska gränserna för en fastighet sammanfaller inte med de gränsdragningar som behöver göras för att främja ett långsiktigt hållbart, resurseffektivt och miljöanpassat byggande. Mål och krav nedan berör därför ofta ett större område än tomten. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. Bebyggelsen planeras och uppförs så att tomtens naturliga förutsättningar tas till vara på bästa möjliga sätt för miljön och människan. Inom och i anslutning till bebyggelsen bevaras värdefulla markområden som har betydelse för lokala kretslopp, växt- och djurliv samt de närboendes välbefinnande. Där det råder brist på ovanstående markområden tillskapas nya med hög kvalitet och av sådan storlek och utformning som behövs för lokala kretslopp, växt- och djurliv och de närboendes välbefinnande. Kvalitetshöjningen ska syfta till biologisk mångfald och främja en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad förvaltning av grönytorna. Åtgärds- och skötselplaner upprättas för grönytor inom den färdiga bebyggelsen. 7

8 Tomtens naturliga förutsättningar och kvaliteter ska inventeras och ligga till grund för utformning och placering av byggnader och anläggningar. Inplaceringen i terrängen ska göras med hänsyn till omgivande grönytor och vegetation. Särskilt värdefull vegetation, grönytor, hällar etc. bevaras. Grönytor som tas i anspråk för bebyggelse kompenseras av grönytor med god kvalitet i närheten eller genom kvalitetshöjning av grönytor inom eller i anslutning till bebyggelsen. Icke bebyggda delar av markområdena inom och i anslutning till bebyggelsen ska ha en sådan storlek och utformning att de ger utrymme för anläggningar som behövs för lokala kretslopp. Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Hårdgöring av ytor ska minimeras. Parkering och angöring ska utformas så att störningar minimeras. Buller, luft- och luktstörningar ska minimeras. Etableringsytor ska minimeras och placeras så att ytor som ej ska exploateras eller hårdgöras ej skadas. Befintlig vegetation ska skyddas under byggskedet. 8

9 ENERGI Energianvändningen under en byggnads livstid är den helt dominerande faktorn vid bedömning av en byggnads resursanvändning. Av en byggnads totala energibehov under dess livscykel ligger cirka 14 % i produktionsskedet, cirka 85 % i driftsskedet och cirka 1 % i rivningsskedet. En effektiv energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och drift är därför av avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. I den färdiga byggnaden svarar uppvärmning för två tredjedelar av energianvändningen. Den återstående tredjedelen används för drift av belysning och apparater. Sverige, och därmed Gotland, står inför en omfattande omställning av energisystemen den dag avvecklingen av kärnkraften påbörjas. El kommer på sikt inte att vara ett kostnadseffektivt uppvärmningsalternativ. För att klara Gotlands Kommuns långsiktiga mål om en energi baserad på förnyelsebara, och helst inhemska, energikällor krävs en omfattande omställning av energiproduktionen. En förutsättning för att målen ska nås är att användningen av energi sker så effektivt som möjligt. Detta innebär exempelvis att el som är en högvärdig energikälla i första hand ska användas till funktioner där den inte kan ersättas med andra energislag. En mycket stor del av den el vi använder idag utnyttjas för sådant ändamål där den skulle kunna ersättas av lågvärdiga energislag. Ett exempel på sådan användning är uppvärmningen av våra hus. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. Bebyggelsens användning av ej förnyelsebar energi bör vara max 30 % av totala energibehovet, jämfört med dagens cirka 65 %. Miljö- och hälsopåverkan och resursförbrukning minimeras i samband med energiproduktion, distribution och användning. Vid bedömning av en energiform beaktas resursförbrukningen vid alla moment av energikällans tillkomst, utvinning och användning. Förnyelsebar energi i form av exempelvis solpanel och dylikt bör användas. Bebyggelse i kommunen utformas energieffektivt med avseende på behovet av köpt energi för uppvärmning, produktion av tappvatten och driftel. Behovet av köpt energi understiger 110 kwh/m2, varav högst 35 kwh/m2 är el. Byggherren ska göra en uppföljning av inneklimatet efter andra uppvärmningssäsongen. 9

10 RESTPRODUKTER FRÅN HUSHÅLLEN På Gotland alstras årligen stora mängder av det vi i dagligt tal kallar för hushållsavfall. En stor del av detta avfall kan återanvändas eller återvinnas i någon form. Det är därför bättre att tala om restprodukter från hushållen. Ordet avfall bör bara användas om den del av restprodukterna som måste deponeras. Behandlingen av olika fraktioner av restprodukterna görs inte alltid på bästa sätt. Ett särskilt problem är att farligt och miljöskadligt avfall inte sorteras ut tillräckligt bra. Enligt målen inför en kretsloppsanpassad samhällsutveckling är rangordningen mellan olika åtgärder för att minska mängden restprodukter som idag bränns eller deponeras följande: - Minimering/resurssnålhet. - Återanvändning/återbruk/retursystem. - Materialåtervinning. - Energiutvinning/förbränning. Andelen restprodukter som går till återanvändning och återvinning bör öka. Enbart källsortering gör inte att mängderna minskar. Men källsortering är en förutsättning för att behandlingen av olika typer av avfall ska ske på bästa sätt. Hur det biologiskt behandlingsbara matavfallet ska hanteras för att få den bästa miljövinsten är inte entydigt. Olika försök med lokal kompostering pågår medan mer storskaliga projekt med rötning och biogasutvinning för närvarande inte anses aktuellt för Gotlands Kommuns del. Det finns idag en lagstiftning om producentansvar som ålägger den som producerar varor att samla in och ta hand om dessa när de blir avfall. Syftet är i förlängningen att minska avfallsmängderna och minimera sådant avfall som man inte kan ta hand om på annat sätt. Detta system bygger på källsortering. Producenterna, som organiserat sig i ett antal materialbolag, har gemensamt tagit fram källsorteringssystem för insamling där hänsyn tas till tillgängligheten för de boende, transporter och miljön. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. Restprodukter återanvänds, materialåtervinns respektive energiutvinns. Den organiska restprodukten ska vara av sådan kvalitet att den, utan restriktioner, kan användas på jordbruksmark. 10

11 Allt farligt och miljöskadligt avfall skall sorteras ut och omhändertas så att sådana ämnen inte läcker ut i miljön. Vid nybebyggelse ska förutsättning för källsortering finnas tillgänglig inom tomten, kvarteret eller i omedelbar anslutning till den aktuella bebyggelsen. Vid flerbostadshusbebyggelse får avståndet till källsorteringsplatsen inte överstiga 150 meter från bostädernas entréer. Vid grupphusbebyggelse (småhus) får avståndet inte överstiga 300 meter. Vid flerbostadshusbebyggelse ska permanent plats eller plats för regelbunden hämtning av grovavfall finnas inom 200 meter från bostädernas entréer. Lägenheterna ska utrustas med lämpliga utrymmen för källsortering. Vid källsorteringsplatsen ska utrymme för följande fraktioner finnas: Returpapper (tidningar, tidskrifter, kataloger, kartong). Förpackningar av metall (aluminium/stålplåt). Förpackningar av plast. Förpackningar av färgat glas. Förpackningar av ofärgat glas. Ytterligare kan tillkomma i enlighet med producentansvaret. Dessutom ska behållare finnas för följande fraktioner: Batterier (miljöskadligt avfall). Övriga sopor (det vill säga ej källsorteringsfraktioner samt farligt och miljöskadligt avfall). Omhändertagande av miljöfarligt och miljöskadligt avfall ska ske antingen genom tillfredsställande anordning vid källsorteringsplatsen eller genom särskild förvaring inom varje lägenhet för avlämning till miljöstation. Till miljöskadligt avfall räknas sådant som inte är lämpligt att bränna, bland annat avfall som innehåller metaller och halogeniserande ämnen, exempelvis lysrör, glödlampor, sprayburkar, småelektronik, läder med mera. 11

12 RESTPRODUKTER FRÅN BYGGANDE OCH RIVNING Den totala mängden byggavfall som produceras i Gotlands kommun varje år bedöms uppgå till ton. Byggavfallet utgörs dels av rivningsavfall från totalrivningar och ombyggnader, dels av spill och förpackningar som genereras under byggskedet. Huvuddelen av byggavfallet körs idag till deponi. En stor del av detta materialavfall kan återanvändas eller återvinnas. Trots detta är andelen som tas till vara liten. Vid ny- och ombyggnad, rivning av byggnader och sanering av gamla industritomter med mera uppkommer farligt och -miljöskadligt avfall. Tidigare verksamheter som funnits i byggnaden eller på tomten kan också ha gett upphov till farligt eller miljöskadligt avfall. Trots att ansvaret för hanteringen är relativt väl definierat i lag kommer farligt och miljöskadligt avfall på avvägar och når aldrig behandlingsanläggningarna. Det främsta syftet med de ändringar av PBL som trätt i kraft från och med är att säkerställa det gällande minimikravet på att det farliga avfallet tas om hand på ett godtagbart sätt. Därutöver ska bygg- och rivningsmaterial så långt möjligt återanvändas och återvinnas. Det innebär att rivningslov och rivningsansökan normalt krävs. Till rivningsansökan ska bifogas en rivningsplan där bland annat sortering, återanvändning och återvinning bör redovisas. Byggherren ska även utse en kvalitetsansvarig. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. I bygg- och rivningsavfall utsorteras allt farligt och miljöskadligt avfall och lämnas till miljöriktig behandling. Därefter gäller följande prioritetsordning för behandlingen av avfallet: Återanvändning. Återvinning. Energiutvinning. Deponering. Byggherren ska upprätta planer för källsortering av bygg- och rivningsavfall. Byggherren ska ta hand om farligt och miljöskadligt avfall som ska lämnas till miljöriktig behandling. Byggherren ska återanvända och återvinna lämpligt material. Byggherren ska utse särskild avfallsansvarig i tidigt skede av projektet. 12

13 BYGGNADSMATERIAL De material och konstruktioner som vi idag använder oss av i byggandet ger i många fall problem för miljön och människans hälsa. Antalet produkter och olika typer av material som används i byggsektorn är mycket stort, och nya oprövade material som i framtiden kan visa sig ha oförutsedda effekter tas kontinuerligt fram. För att åstadkomma ett miljöriktigt och sunt byggande måste man ta hänsyn till en byggnads samtliga materials totala miljöbelastning under hela dess livstid, från råvaruutvinning till byggnadens rivning. I en byggnad samverkar olika material i olika delar av byggnaden. Beroende på utformning och hur materialen samverkar kan ett visst materials miljöbelastning variera. Påverkande faktorer är bland annat konstruktion, produktion, materialhantering, förvaltning, underhåll och rengöring. Vid val av byggnadsmaterial och kombinationer av material i byggnadsdelar ska försiktighetsprincipen tillämpas, det vill säga sådana lösningar ska väljas där egenskaper och effekter är belagda. Problemområdet sjuka hus kommenteras inledningsvis. För att undvika sjuka hus är det mycket viktigt att emissionerna från byggnadsmaterialen är låga. Därför måste byggnaden projekteras och produceras så att fukt inte byggs in. Torra konstruktioner ska alltid eftersträvas. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. Miljö- och hälsopåverkan samt resursförbrukning från samtliga ingående byggnadsmaterial, byggnadskonstruktioner samt den byggprocess som används minimeras. Vid bedömningen beaktas samtliga skeden i ett byggnadsmaterials livscykel. Användningen av koppar som fasad- och takmaterial eller vattenledningsrör minimeras. Miljöansvarig för projektet ska utses i tidigt skede. Material, konstruktioner, installationer och byggmetoder ska väljas så att sunda hus med låg miljöbelastning erhålles. Byggkonstruktionen ska vara utformad så att ingående material tål den fukt som konstruktionen utsätts för under uppförande och brukande. Resurssnåla material ska väljas. Material och konstruktioner ska väljas som vid framtida rivning medger återanvändning och återvinning. Möjligheter att använda återvunnet material i nybyggnationen ska beaktas. 13

14 VATTEN OCH AVLOPP Renvatten Gotlands kommun tar sitt råvatten från ett flertal grundvattentäkter och från Hau och Tingstäde träsk. Vattnet håller god kvalitet. Förbrukningen av renvatten uppgår i dag till ca 170 liter per person och dygn. En aspekt när man talar om resurshushållning är att få ner vatten-förbrukningen. Detta kan exempelvis ske genom ändrade vattenvanor, att vattensnåla installationer och apparater används. Vid kraftig sänkning av vattenförbrukningen måste dock konsekvenser för nuvarande avloppssystem utredas. Oavsett vilken vattenresurs som väljs för råvatten måste vatten av god kvalitet garanteras. Avlopp och dagvatten Avloppsvattnet kan delas upp i dagvatten och spillvatten. Spillvatten kan i sin tur delas upp i svartvatten, som innehåller urin och fekalier, och gråvatten eller BDT-vatten som består av bad-, disk- och tvättvatten. Kvaliteten på avloppsvattnet, och därmed också på rötslammet, är beroende av de primära föroreningskällorna hushållen, industrin, trafiken, byggnadsmaterialen med mera. När man talar om resurshushållning är det också viktigt att beakta mängden vatten som strömmar genom systemet. Mängden beror dels av den vattenförbrukning som konsumenterna har, dels inläckaget i avloppssystemet. Som nämnts ovan måste konsekvenserna för avloppssystemet utredas om vattenförbrukningen sänks kraftigt. Avloppsvattnet i de kommunala avloppsnäten på Gotland behandlas idag i ett flertal avloppsreningsverk. Vid reningsprocessen i konventionella reningsverk bildas slam. En stor del av energiinnehållet tillgodogörs vid rötning i form av gas som används till värme i fjärrvärmenätet. Rötslammet som produceras vid avloppsreningsverk innehåller tungmetaller. Även om halterna är låga finns det en risk att dessa ämnen ackumuleras i den produktiva marken. Det allvarligaste problemet är tillförsel av tungmetaller och organiska miljögifter från verksamheter, hushåll, ledningssystem och trafik. Detta får till följd att kretsloppen för bland annat fosfor och mullämnen inte kan slutas genom att slammet inte kan återföras till jordbruket. För närvarande pågår också lokala försök med urinseparerande toaletter. Sedan finns det på Gotland sedan ett flertal år tillbaka returvattendammar där avloppsvatten renas naturligt. Detta sker genom att avloppsvattnet lagras i stora dammar och sedan i de flesta fall bevattnar åkermark. Många frågor återstår att lösa inom detta område, bland annat hygieniska risker, transportfrågor, driftsäkerhet. Oavsett val av lösning är det viktigt att den totala miljöbelastningen med hänsyn till miljö, hygien, energi, transporter, lagring med mera minimeras. Dagvattnet från hårdgjorda ytor, särskilt trafikområden, innehåller ofta tungmetaller och olämpliga och ibland skadliga ämnen som inte bör nå recipienterna. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. 14

15 KONSUMTIONSVATTEN De boende garanteras en säker tillgång på vatten av god kvalitet. God hushållning med renvatten och energi uppnås. Vid val av enskild vattentäkt ska dricksvatten av god kvalitet garanteras. Om enskild lösning prövas får inte grundvattennivån påverkas negativt. Observera även kraven på tillstånd för vattenverksamhet, miljöbalkens 11 kapitel, med prövning vid miljödomstolen. Installationer med låg vattenförbrukning ska väljas. SPILLVATTEN God hushållning med vatten och energi uppnås. Fosfor och andra näringsämnen återförs till jordbruket i största möjliga mån med hänsyn tagen till energiåtgången. Innehållet av miljöfarliga och miljöskadliga ämnen i avloppsvattnet minimeras så att recipienter inte påverkas. Energiåtgång vid transport och behandling av avloppsvatten och slam ska minimeras. De grundläggande krav med avseende på hygien och reningsgrad som finns ska uppnås oavsett val av lösning för rening av spillvattnet. Vid enskild avloppslösning ska slam eller andra restprodukter klara tillämpliga krav. Tillförseln av miljöfarliga och andra skadliga ämnen till avloppsvattnet ska reduceras kraftigt, exempelvis genom att farligt och miljöskadligt avfall omhändertas på särskilt sätt inom bebyggelsen. 15

16 DAGVATTEN Dagvattnet tas om hand lokalt och renas på sådant sätt att recipienter inte påverkas. Dagvattnets förmåga att genom bäckar och dammar bidra till kommunens biologiska mångfald skall tas tillvara. 16

17 FÖRVALTNING OCH BRUKARASPEKTER Det är inte alltid den som planerar och bygger som senare ska förvalta huset. Dessutom har brukarna oftast små möjligheter att delta, utom möjligen sent i planeringen. När brukarna/förvaltarna kommer in är i regel förutsättningarna låsta genom de system som byggts in. De människor som ska bo och använda hus och anläggningar är dock nyckelpersoner när det gäller drift, underhåll och skötsel. De boendes engagemang och livsstil är viktiga för hur långt resurshushållningen och miljöanpassningen förs vidare under bebyggelsens hela livslängd. Anläggningar och installationer måste vara lätta att använda och det är en stor fördel om förbrukningen av exempelvis energi och vatten är individuellt mätbar och påverkbar. Gotlands Kommuns miljöarbete syftar bland annat till att engagera den enskilda människan i miljöfrågor. Detta bör också genomsyra byggandet. Globala perspektiv ska leda till konkreta och praktiska tillämpningar på den lokala nivån. Nedanstående mål bör uppfyllas medan kraven skall uppfyllas. Förvaltningsfrågor beaktas tidigt i projektet. Förutsättningar för ett resurssnålt och miljövänligt brukarskede planeras och byggs in i fastigheten. Kopplingen mellan livsstil och miljöpåverkan ska vara tydlig. Alla hushåll bör förstå hur man kan påverka resursförbrukningen och minimera miljöpåverkan i sitt boende. Vid utformning av byggnader och system ska konsekvenser för drift och underhåll under hela livslängden beaktas med hänsyn till resursutnyttjande och miljöpåverkan. Val och utformning av system och material ska ge den enskilde goda möjligheter att själv påverka sitt boende mot en mer resurssnål livsstil. Byggherren ska vid överlämnande till förvaltare och brukare lämna information om hur material, utrustning och installationer ska skötas och underhållas på ett resurssnålt och miljövänligt sätt. 17