Process och Politik Planera för det oförutsedda: Process och politik

Transkript

1 58

2 Here s an opportunity freely to imagine what should be done, unhindered by administrative worries about what can t possibly be done Frances Stark, artist Det kan vara många funktioner inblandade i ett skapande arbete. De som till slut tillgodoser att kultur kan gestaltas och presenteras för en publik i Sverige är institutioner. En kulturinstitution kan vara liten eller stor, den kan vara självorganiserad eller instiftad av stat eller kommun. I Sverige finns en mångfald institutioner som har två saker gemensamt: de är alltid eller ibland delaktiga i en bidragsekonomi på statlig, regional eller kommunal nivå och de samarbetar och samverkar med andra. Institutionerna är påhittiga i hur de ska möjliggöra presentationen av konst för olika publikgrupper. Samtidigt måste de vara lika påhittiga i hur de ska möjliggöra sin egen existens. Institutioner arbetar med ett helt kluster av förutsättningar som är givna eller initierade av institutionen själv. En del av det klustret kan bestå av hanteringen av den egna tiden och det egna engagemanget. Många självorganiserade institutioner bildas av konstnärer. Inte sällan är verksamheten större än vad det finns finansiering för och den egna tiden och det egna engagemanget blir valutor för institutionen. En annan del av det som möjliggör institutionen är det lokala nätverket av föreningsliv, företag och andra institutioner. Det här kan vara en omfattande infrastruktur även på mindre orter. För en institution med små eller inga marginaler är samverkan lokalt inte sällan avgörande för att verksamheten ska fungera. Det kan gälla alltifrån från gemensamma ansökningar, gemensamma In sti tu tion [in-sti-too-shuh n, -tyoo-] noun 1. an organization, establishment, foundation, society, or the like, devoted to the promotion of a particular cause or program, especially one of a public, educational, or charitable character: This college is the best institution of its kind. 2. the building devoted to such work. 3. a public or private place for the care or confinement of inmates, especially mental patients or other disabled or handicapped persons. 4. Sociology. a well-established and structured pattern of behavior or of relationships that is accepted as a fundamental part of a culture, as marriage: the institution of the family. 5. any established law, custom, etc. Dictionary.com 59

3 evenemang till samarbeten kring sponsring, marknadsföring och lokaler. För institutionen är det här viktiga men också arbetskrävande samarbeten. Sverige har 290 självbestämmande kommuner och överallt finns det konstinstitutioner. Institutionernas finansiering kommer ibland från staten, med de särskilda villkor som hör till det, och ibland från region och kommun. De här finansieringarna kräver alla ansökningar, dialog och ett aktivt förhållningssätt från institutionen gentemot de uppdrag som medföljer finansieringen. Institutionen har alltså två produktiva fält. Det ena är att utforma innehåll och bygga nationella och internationella samarbeten som stöder kvalitativ utveckling. Det andra är att arbeta strategiskt med den egna överlevnaden. Det här är två fält som är sammanhängande och löper in i varandra. Det finns ett behov både från institutioner och från kommuner, som är en närstående möjliggörare för många kulturinstitutioner, att utveckla former för att arbeta mer offensivt och strategiskt med de här överlappande förutsättningarna. Hur ska institutionerna organisera sitt eget arbete för att kunna hantera och prioritera i sin verksamhet? Var är dialogplattformen mellan institution och kommun och andra avgörande samarbeten? Vad innebär det att utveckla ett språk som kan synliggöra komplexiteten i institutionernas verksamhet och göra den tillgänglig för utveckling? 60

4 I samarbete med SKL Workshop i samarbete med SKL. Övningar följer. Varsågod att låna och ändra! Breddad finansiering dolda resurser En workshop där vi tillsammans formulerar möjliga innebörder av breddad finansiering och undersöker vad det potentiellt kan innebära för våra respektive verksamheter. Syftet är att producera möjliga tolkningar och tillämpningar för att vi ska ha ett rikt och konkret idématerial att ta med oss till fortsatta diskussioner. Vi kommer att arbeta i ett högt tempo med grupparbeten kring begrepp, analys och strategier. Workshopledare: Pernilla Glaser, innovationsutvecklare och ansvarig för Lab 13 på Riksutställningar, leder workshopen. Ur konferensprogrammet SKL:s målformulering: Workshopen undersöker kunskaps- och kommunikationsbehov kring barn och ungas kulturutövande ur politikers respektive verksamhetsledares perspektiv. Arbetet ligger till grund för hur vi vidare utformar projektet Kulturskola

5 I samarbete med SKL Var: Stockholms stadsmuseum När: En timme i juni 2013 Vilka: Ett tiotal kulturskolechefer och politiker Riv ur och använd Workshop del 1 Förberedelser OBS: Man får vara lite flexibel och beredd på att stanna upp och prata om det som känns mest angeläget. Man är hjälpt av att ha ett stort papper på väggen eller en whiteboard där man kan skriva upp idéer och reflektioner som uppstår på vägen så att de blir tillgängliga för alla i det fortsatta arbetet. Det kan vara en hjälp att ta tio minuter och ställa sig i en ring och göra en liten fysisk uppvärmning. Det är ett bra sätt att få alla att lämna sina mobiltelefoner och markera att något nytt ska hända. Att röra lite på kroppen är också ett bra sätt att få fart på huvudet. Det behöver inte vara märkvärdigt. Sträck på armarna, rulla med axlarna, hoppa på stället Något som alla kan göra. Övning Börja med en individuell övning. Skriv på ett papper vad som är det viktigaste jag eller vi på vår institution, eller den institution jag har bäst insyn i, gör för ungas kulturutövande. Sätt upp pappret på väggen. Dela upp er i grupper om mellan tre och fem personer. Rita en karta över vilka väsentliga samtal som förs på kulturskolor med externa samarbetspartners. Ringa in de vita fläckarna vad talar vi inte om och vilka talar vi inte med? Redovisa för varandra. 62

6 I samarbete med SKL Var: Stockholms stadsmuseum När: En timme i juni 2013 Vilka: Ett tiotal kulturskolechefer och politiker Riv ur och använd Workshop del 1 Fortsättning Fortsätt att arbeta i gruppen. Identifiera några grupper/funktioner som är väsentliga för kulturskolan att föra dialog med. Skapa ett dialogtillfälle och skriv en fin inbjudan. Att skriva en fin inbjudan till samtal är ett väldigt bra sätt att skapa något man omedelbart kan omsätta. Foto: Pernilla Glaser 63

7 I samarbete med SKL Var: SKL:s Kulturkonferens Vi pratar pengar Stockholm När: Två timmar oktober 2013 Vilka: Ett trettiotal kommunpolitiker, strateger, utvecklare och politiker Riv ur och använd Workshop del 2 Förberedelser OBS: Fastna inte i att komma överens. Plocka med allas idéer och bygg vidare på varandras reflektioner. Kort presentation av alla närvarande. Uppvärmningsövning: Dela in er två och två. Spåna fritt fram en lista över vad ni kommer att tänka på när ni hör begreppet breddad finansiering. Övning Kort redovisning. Dela upp er i små grupper om fyra till sju personer. Sortera begreppen som associerats fram i kategorier, till exempel enligt storlek eller komplexitetsgrad. Poängen är att se om det finns vissa som hör ihop. Redovisa. Utse någon som skriver ner huvuddragen av det som sägs på en whiteboard eller ett stort papper. Bilda nya smågrupper. Diskutera era respektive förutsättningar för breddad finansiering med stöd av begreppsindelningen. Lokalisera några huvudfrågor som är problematiska, utmanande, intressanta och möjligen gemensamma. Fundera till exempel på arbetssätt, förhållningssätt och intern respektive extern kompetens. 64

8 I samarbete med SKL Var: SKL:s Kulturkonferens Vi pratar pengar Stockholm När: Två timmar oktober 2013 Vilka: Ett trettiotal kommunpolitiker, strateger, utvecklare och politiker Riv ur och använd Workshop del 2 Övning Fortsättning Kort ny redovisning. Fortsätt att arbeta i gruppen. Identifiera några grupper/funktioner som är väsentliga för kulturskolan att föra dialog med. Skapa ett dialogtillfälle och skriv en fin inbjudan. Fortsätt arbeta i era smågrupper. Använd stora papper och färgade tuschpennor. Rita så mycket som möjligt. Titta på begreppen och förutsättningarna och börja diskutera strategier utifrån följande: Vilka mätverktyg behöver vi i arbetet med breddad finansiering och hur utvärderar vi hur de fungerar? Fundera till exempel på målsättningar och riskbedömning. 65

9 Samtidskonstdagarna Var: Samtidskonstdagarna State of the Art Göteborg När: Två timmar oktober 2013 Vilka: Ett femtontal curatorer, administratörer och arrangörer av konst Riv ur och använd Psykodrama för konstinstitutioner I samarbete med Signe Johannessen, Art Lab Gnesta Övning OBS: Två timmar är ett minimum i tid. Lägg gärna på en extra timme om ni har möjlighet. Var noga med att komma överens om att det som sägs och görs inom ramen för workshopen inte återberättas för andra. Störst värde har workshopen om man är flera olika institutioner och/eller verksamheter som kan göra den tillsammans. Kort presentation. Dela in er två och två eller tre och tre. Diskutera: om din institution var en familj, vilken familjemedlem skulle du då vara? Det här är förstås inte ett dugg vetenskapligt utan mer ett sätt att fundera på vilken roll man tar i sitt yrkesmässiga sammanhang. För att det ska bli bra så försök vara så konkret som möjligt, typ den ansvarstagande storasystern eller den utarbetade mamman. Gå vidare med att prata om vilka informella uppdrag som följer med din roll. Exempelvis att påminna om saker som ska göras, att lyssna på folks privata bekännelser o.s.v. Kort redovisning. Dela in er i grupper om mellan tre till fem personer. Utrusta er med stora papper och färgglada tuschpennor. Välj en av de institutioner som finns representerade i er grupp. Föreställ er att er institution är en familjemedlem i en större familj. Lokalisera de andra familjemedlemmarna och vilka roller de spelar. Fundera över vilka som är nära och vilka som håller sig, eller hålls, på avstånd. Lokalisera vilka familjemedlemmar som är möjliggörare för din verksamhet och vilka som mer utgör hinder. Hjälp till med frågor och egna erfarenheter. Rita upp institutionen och de andra familjemedlemmarna. Redovisning. Ställ gärna frågor om något är oklart men avstå från att fastna i resonemang. 66

10 Samtidskonstdagarna Var: Samtidskonstdagarna State of the Art Göteborg När: Två timmar oktober 2013 Vilka: Ett femtontal curatorer, administratörer och arrangörer av konst Riv ur och använd Psykodrama för konstinstitutioner I samarbete med Signe Johannessen, Art Lab Gnesta Övning Fortsättning Psykodrama. Ställ två stolar på scenen och låt övriga vara publik. Antingen bestämmer ni tillsammans eller så väljer processledaren en institution. En frivillig spelar institutionen. Den andra parten ska vara en hindrande familjemedlem i institutionens familj, t.ex. kommunen, EU, fastighetsägaren Nu är institutionen och hindraren hos familjeterapeuten och talar ut. Institutionen börjar med att berätta för hindraren hur den får institutionen att känna sig med sitt agerande. Hindraren svarar med vad hen upplever från institutionens sida. Efter en stund, processledaren bestämmer hur länge, får publiken komma med förslag på hur dialogen kan utvecklas. Dessa behandlas helt öppet och alla prövas av institutionen och hindraren förbehållslöst. Fortsätt så länge det sker en utveckling. Hälsa de verkliga personerna välkomna åter. Det här kan man fortsätta med så länge man har tid och institutioner att arbeta med. Men påbörja inte en ny runda om ni har ont om tid. Varje exempel måste få ha sin process. Avsluta med en liten runda där alla får säga vad de tänker och känner och tacka varandra för arbetet. 67

11 Utbildningsdag i Örebro Var: Örebro läns museum, utbildningsdag Örebro När: En timme november 2013 Vilka: Ett tjugotal konstkonsulenter, konsthallschefer, konstnärer, kulturpolitiker och andra konst-initiatörer Riv ur och använd I samarbete med Johan Pousette, samordnare för samtidskonst på Riksutställningar Övning OBS: Om man har kort om tid och ska arbeta med stora frågor är det viktigt att presentera workshopen som en igångsättare så att inte deltagarna blir frustrerade över att man inte hinner dyka ner på djupet En kort presentation av deltagarna. Det kan vara en hjälp att mycket kort konkretisera vad som kan inrymmas när man pratar om kulturinstitutioners förutsättningar. Till exempel politiska uppdrag, finansieringsformer o.s.v. Kort redovisning. Vänd er mot närmsta granne och dela in er i grupper om två och två, eller tre och tre om antalet deltagare är ojämnt. Dela ut papper och pennor. Lista några av de viktigaste samtal som du personligen, respektive din institution, för med politiker, möjliggörare för din verksamhet och/eller konkurrenter. Kort redovisning. Processledaren kan skriva upp utfallet på ett stort papper eller en whiteboard. Många av förslagen på listorna kommer förmodligen att gå igen hos flera. Vänd er tillbaka till grupperna. Prata om vilka samtal som inte förs. Tillverka en fin inbjudan till ett nytt möjligt samtal Några fina inbjudningar från Örebro: Låt en institution ta över en annan, Släpp in asylsökande i verksamheten, Prata med politiker om konstens roll i en demokrati Avsluta med en redovisning och en kort runda där alla får säga något om arbetet. Passa gärna på att tacka varandra. 68

12 Reflektion Av Madeléne Beckman Madeléne Beckman är pedagog på arkitektur- och designcentrum. En lyckad process?! Eller En stund i himlen Välj en avgränsad plats utan vardagens störningar, gärna en inspirerande plats med bra arkitektur och design kryddad med historia. Sätt start- och sluttid med andra ord en tidsbegränsad process, en deadline att gemensamt jobba mot. Ge input från kunnig person som finns med genom hela processen och som kan komma med respons, kloka infall och råd och stöd. Se till att det finns olika kompetenser i gruppen, möjligtvis besvärligt men lönar sig i längden. Ha en gemensam värdegrund i projektet. Avslutningsvis så är det viktigt med ett tydligt och accepterat mål. Var beredd på tredje dagens kris och ifrågasättanden, den kommer och den går över. Kan man toppa med lite kravlös social samvaro mellan arbetspassen så har man nog hamnat i den kreativa processens himmel... Jyväskylä. 69

13 Ett samtal med Mathilda Tham Av Pernilla Glaser Mathilda Tham är doktor i design. Hon beskriver sin verksamhet som ett positivt, kreativt och aktivistiskt gränssnitt mellan hållbarhet och framtidsstudier. Mathilda ansvarar för kursen Designing Futures på Goldsmiths University of London och är professor på Beckmans designhögskola i Stockholm. Jag träffar Mathilda Tham i London, där hon bor, en morgon i april. Jag vill veta vad hon uppfattar som en bra process. Mathilda: En bra process är produkten av min design, delade inlärningsupplevelser och att designa tillsammans med andra. Motsatsen till process är begränsning av frihet, att inte ha en röst, att vara instängd. Pernilla: Vad är bra förutsättningar för att en dynamisk process ska äga rum enligt din erfarenhet? Mathilda: För att en bra process ska kunna ske behövs en strukturerad ytterkant, ett safe space. Process är en sorts lek och det förutsätter en tydlighet i ramarna. Det innebär att man har en avgränsad tid och plats för när processen ska äga rum kombinerat med en överenskommen början och slut. Oavsett vilken sorts grupp som ska gå igenom en process tillsammans är det bra att börja med att informera om agendan och även tillåta gruppen att förändra den innan man börjar. Det finns mycket som kallas exempelvis för workshops, men som i själva verket inte är det. En workshop är ett gemensamt process-arbete under en avgränsad tid. Det är viktigt att gruppen kan påverka reglerna för processen så att man sedan kan enas om vad som ska gälla, ett sorts kontrakt som alla är med på innan man börjar. Det är också väsentligt att vara tydlig med om och hur arbetet dokumenteras och hur det materialet i sin tur kommer att användas. Det är inte självklart att alla workshops måste dokumenteras. Pernilla: Hur använder du processarbete? Mathilda: Som en metodik för att ta reda på det oväntade. Summan av gruppens arbete blir större än de enskilda deltagarnas insatser. Det är den synergin man är ute efter. På Goldsmiths kallar vi våra processmetoder metadesign. Det är en uppsättning verktyg som också kan vara ett antal roller. Pernilla: Hur arbetar ni med de här rollerna? Mathilda: Det är ett strategiskt arbete som är ganska inspirerat av Edward de Bonos sätt att beskriva tänkande och processer. Man kan säga att det är kognitiva handlingsstilar. Vi har utformat fyra roller som alla behövs i processarbete. Oftast väljer man instinktivt en av dessa roller, utifrån vem man är, och då gäller det att gruppera rätt personligheter med varandra. Men man kan också lära sig att växla mellan rollerna och att i en grupp använda dem mer som strategier. Ibland delar vi helt enkelt ut rollerna till olika personer. De fyra roller som vi arbetar med är: 70

14 Matilda Tham. Foto: Pernilla Glaser The new knower, en roll som är taktil och kännande, som tillåter sig att uttrycka sig spontant och intuitivt och som kan vara lite av en enfant terrible i en grupp. Visionary, en strategisk roll. Den som sätter de stora ramarna, tänker i system och matriser och omvärldsbevakar. Push and doer är den som knyter ihop säcken och är samtidigt den produktorienterade praktikern. Och slutligen: The language, den som tar uppgiften att sätta ord på processen, att formulera, förtydliga och översätta mellan olika parter. Pernilla: Vad är det som avgör om man ska låta något gå igenom en process? Mathilda: Det måste vara tydligt att det blir meningsfullt för de inblandade att det är värt ansträngningen helt enkelt. argument delas upp och rör sig mellan deltagarna. Man kan ta en genväg och iscensätta cross-championing genom att till exempel låta inköpare argumentera för hållbarhetsfrågor och utvecklare för kommersiella frågor. Pernilla: Om man är ovan vid processarbete men vill lära sig, var ska man börja? Mathilda: Hitta en allierad. En kollega på din egen institution eller någon annan som du kan slå dig ihop med. Någon som förstår vad du vill göra. Börja med din egen komfortzon. Gör en workshop kring en näraliggande liten fråga som är tydligt hanterlig och begriplig. Ett bra sätt att få med många från början är Open Space. Låt så många som möjligt få vara delaktiga, se och förstå vad du gör. Pernilla: Hur generell kan man bli kring processmetodik? Mathilda: Jag tror att det är bra att kunna erbjuda olika kognitiva inlärningsformer, olika sätt att angripa frågeställningar och akta sig för att typecasta. Man behöver olika saker beroende på person och situation. Måttet på en riktigt bra workshop kan vara crosschampioning, det vill säga när ägandet av frågor och 71

15 Ett samtal med Göran Björnberg, Riksutställningar Av Pernilla Glaser Göran Björnberg är omvärldsanalytiker på Riksutställningar. Som tidigare chef för metodutveckling tog Göran initiativet till det projekt som kom att bli Lab 13. Hur lärande organiseras och hur man skapar format för utveckling samt metoder för kvalitetssäkring är frågor som engagerar Göran. När Göran Björnberg föreslog ett LAB på Riksutställningar var en stark utgångspunkt Riksutställningars nya upp- drag. Ett uppdrag med inriktning på utveckling krävde ett forum för öppna processer och metoder, just för att initiera, utveckla och dokumentera öppna processer. Göran tänkte sig ett LAB som kunde skapa verktyg såväl internt på Riksutställningar som för sektorn i stort. Göran säger att utveckling alltid förutsätter två delar. Dels en öppen förutsättningslös utvecklingsprocess och samtidigt strukturerad innovation. Det är viktigt både för Riksutställningar och för museisektorn att få stöd i hur man kan metodutveckla olika sorters processer. I museisektorn har man inte haft någon stark eller tydlig relation till metodik. Det saknas en reflektionsnivå kring vad man gör pedagogiskt. Det finns pedagogiska verktyg men inte metoderna att sätta dem i ett sammanhang. Saknar du färger på paletten så blir det lätt att du gör som du alltid har gjort. Här är det viktigt att ha en värdegrund, hur man ser på kunskap och lärande. Det får inte pedagogerna i sektorn lära sig, man har inte jobbat med det på institutionerna. Men, fortsätter Göran, nu kommer ju en förändring. Riksförbundet Sveriges museer har startat en utbildning i pedagogik och fler och fler ser behovet av att arbeta med metodik. Då behöver Riksutställningar ha en tydlig roll i de här frågorna. Vi måste utrusta Riksutställningar med kompetens i metodik så att vi kan hantera stora och små processer. Tidigare hade Riksutställningar den egna praktiska erfarenheten i verktygslådan. Vi tog intryck, reste och prövade. Nu befinner vi oss på distans eftersom vi inte gör egna utställningar och våra processer ser helt annorlunda ut. Ett LAB kan vara ett praktiskt prövande både av teknik, metoder och kunnande. Vi kommer att vara relevanta så länge vi har proffs som gör rätt omvärldsanalys och kan omsätta den till utställningssektorn. Vi behöver erfarna praktiker såväl som journalister och processledare. Man behöver både begreppsförståelse och kontextförståelse. Internt skulle vi kunna låta oss inspireras av Google där man jobbar individuellt med sitt case och sen går in i peer-coachinggrupper och bollar. Det blir så lätt när man sitter själv att man hittar sin favoritkulle och man ser vad man ser från den kullen. Det värsta är om man börjar argumentera för att det är den kullen som är den bästa. 72

16 Göran Björnberg Just nu bedriver vi vår omvärldsanalys genom att framför allt besöka konferenser samtidigt som vi tittar väldigt lite in bakom kulisserna på verksamheter och tar reda på hur de jobbar. Det är viktigt både för oss och för sektorn att förstå hur alla kommer med i förändringsprocesser. Det handlar inte om att ha stora informationsmöten och peka med hela handen. Det handlar om att alla som är viktiga för det publika mötet räknas. Från föremålsspecialist till pedagog. Det måste även finnas ett professionellt språk för vad man håller på med. Det språket finns i nuläget inte för museipedagogerna och har heller inte varit comme il faut. Här har det skett en generation-landslide i det publika arbetet som vrider museet 180 grader. I värsta fall försöker man behålla hierarkierna i de nya uppdragen. De som är modiga vågar säga: vi har helt fel kompetens, det behövs processledare och pedagogiskt utbildade. 73

17 Reflektion Av Mats Persson Mats Persson är generalsekreterare för Riksförbundet Sveriges museer (RSM), den svenska museisektorns gemensamma intresseorganisation. I dagsläget är drygt 200 av Sveriges museer medlemmar. Riksförbundet Sveriges museer arrangerar möten och konferenser och under 2014 genomför man ett processorienterat visionsarbete kring museernas utveckling och värdegrund. Internationella undersökningar visar att Sverige har välbesökta museer med hög legitimitet. Vi har haft möjlighet att genomföra riktade satsningar i många år inte minst för barn och unga. Samtidigt kanske vi inte alltid har nått så långt som vi skulle ha velat med de grupperna. Det händer många saker som påverkar de målgrupperna just nu med till exempel den nya läroplanen som ställer nya frågor om kunskap och förmedling. Det här är ju en chans för museerna att ta plats ännu mer och göra skillnad ännu mer. Vi behövs. Men vi behöver också ta vår egen kompetensutveckling på allvar. När vi från RSM gick ut med en enkät och frågade hur man arbetar med museipedagogik visade det sig att en tredjedel av museipedagogerna har adekvat utbildning. Det betyder absolut inte att de andra inte gör ett bra jobb men det visade på att det kanske finns ett behov här. Vi kontaktade ett antal lärosäten och samlade ett par museer som ligger långt fram i sitt pedagogiska arbete och frågade de hur vi skulle kunna dra sektorn framåt med hjälp av deras kompetens. Det blev en utbildning som är konstruerad som kunskapsmoduler. Man kan välja någon eller några eller gå alla. Vi har fått stor respons på det här från sektorn. En poäng med den här typen av uppdragsutbildningar där lärosätena hjälper oss att tillgodose specifika behov, är att respektive arbetsgivare kan ställa krav på utbildningen och vad den ska ge till verksamheterna. Museerna har generellt ett stort förtroendekapital i samhället. Människor har en god relation till museet och vad det står för. Men inte minst digitaliseringen av museets arkiv och kunskapsresurser utmanar gamla roller. Många museer samarbetar exempelvis med Wikipedia och använder crowdsourcing av kunskap som en positiv resurs. Men att man traditionellt har hög kredibilitet som kunskapsinstitution skapar också rädsla och osäkerhet. Man kan inte alltid se vilka nya roller som museet kan och bör utveckla. Det är viktigt att vara optimistisk och formulera en vision. Den engelska organisationen Museums Associations skapade ett visions- och värdegrundsdokument kallat Museums Change Life som inspirerar. Vi måste sätta vår egen agenda och vara proaktiva. Det blir extra viktigt i de dialoger vi för med kulturpolitiker, andra näringar och varandra. Vi behöver också placera oss i vår omvärld och ha en analys av vad som händer i Europa. Museerna skulle kunna spela en betydande roll i arbetet med att bryta utanförskap till exempel. Då måste 74

18 Mats Persson vi visa att det viktigaste är att samtalen förs. Vi behöver inte spika fast alla svar i svart eller vitt, det är nyanserna emellan som är viktigast. Det visionsarbete som vi nu påbörjar ska ske i en process. Det kommer att ske i dialog med våra medlemmar i form av fyra seminarier på olika platser i landet under Dialogen kommer också att ske under hela året på vår webbplats. Målet är att fånga så många röster som möjligt. Det ska landa i ett material som är både ett verktyg för att tydliggöra och driva våra intressen och samtidigt ett underlag för samtal mellan museisektorn och det omgivande samhället. 75