Utvärdering Skogsbranden i Västmanland Modern tids största samverkansinsats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering Skogsbranden i Västmanland 2014. Modern tids största samverkansinsats"

Transkript

1 Utvärdering Skogsbranden i Västmanland 2014 Modern tids största samverkansinsats

2 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...4 Syfte...4 Avgränsningar...4 Centrala begrepp och förkortningar...4 Utvärderingens genomförande...4 Disposition...4 Bakgrund...5 Om Frivilliga resursgrupper (FRG)...5 Västerås stads FRG...5 Organisation vid insats...5 Resurser och utbildningar...5 Sammanfattning skogsbranden i helhet...5 Händelselogg FRG:s insats dag för dag...6 Utvärdering...9 Uppgifter...9 Lärdomar...9 Samverkan, ansvar och ledning...9 Personalförsörjning...9 Kommunikation/ information...9 Media...10 Ekonomi...10 Resurser/tilldelning av resurser...10 Spontanfrivilliga/ e-spontanfrivilliga...10 Arbetsmiljö och säkerhet...10 Rekvirering av andra grupper...11 Efter insatsen...11 Slutsatser och rekommendationer till förbättringar...12 Kunskap och förbättringar...12 Förslag till utveckling av FRG-konceptet...12 Bilaga - organisationsschema...14 Ansvariga för denna rapport är Västerås stads Frivilliga resursgrupp. Utvärderingsansvariga: Andreas Weiborn & Christopher Forsberg Kontaktuppgifter till ansvariga för utvärderingen: Christopher Forsberg FRG-ansvarig, , forsberg.christopher@gmail.com Andreas Weiborn FRG-ledare, , andreas.weiborn@gmail.com Övriga frågor om Västerås FRG: frg.vasteras@gmail.com Diarienummer: 2015/309-KS-169

3 Förord Västerås stad har sedan år 2010 haft en frivillig resursgrupp (FRG) att kunna nyttja när kommunen drabbas av kriser eller samhällsstörningar. Före sommaren 2014 bestod gruppen av 60 individer och gruppen hade aldrig nyttjats av staden i skapt läge. Skogsbranden i Västmanland 2014 kom att bli Västerås FRG:s första skarpa insats. Gruppen var den FRG som var först att bli involverad i räddningsarbetet samt den FRG som deltog längst i arbetet. När branden startade var kunskapen om vad FRG kunde bidra med låg bland i princip alla organisationer som medverkade i arbetet med skogsbranden. Den 11 september när räddningstjänstarbetet avslutdes var det få som inte kände till hur FRG kan bidra i hanteringen av kriser. Tillsammans med andra FRG:er kom Västerås FRG att utgöra en viktig funktion under räddningsarbetet. FRG:s insats kom att bli en milstolpe i svensk krishantering som visar på att samhället vid större händelser behöver frivilliga resurser och att frivilliga insatser med rätt hantering kan vara en viktig styrka och förmåga under en kris. Vidare kom insatsen att bli ett kvitto på att FRG:s konceptet fungerar vid större samhällsstörningar. Föreliggande rapport tar sin utgångspunkt i FRG Västerås insats. Rapporten belyser insatsen och problematiserar densamma samt lämnar förslag för framtiden och hur avnämnare kan utveckla konceptet. Johan Ahlström Västerås stad Christopher Forsberg FRG-ansvarig Andreas Weiborn FRG-ledare UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

4 Sammanfattning Den 31 juli 2014 startade en skogsbrand i Västmanland som kom att bli den största i modern tid. Branden omfattade ett område på ca hektar med en omkrets på nästan 65 km. Efter att Västerås stad hade ställt sin FRG till Mälardalens brand- och räddningsförbunds förfogande beslutades lördagen den 2 augusti att FRG skulle kallas in och vara i insats från och med 3 augusti. Västerås FRG var den första gruppen att kallas in och kom senare att kalla på förstärkning från andra grupper. För Västerås FRG var detta den första skarpa insatsen och för hela FRG-konceptet kom detta att bli den mest omfattade insatsen och sett till insatsens omfattning även den längsta. Från den 3 augusti till den 17 augusti pågick FRG:s insats i Ramnäs. För svensk krishantering bör FRG:s insats ses som en milstolpe. Denna utvärdering kommer att behandla FRG:s insats med fokus på Västerås-gruppens arbete. Syftet med denna utvärdering är att sprida lärdomar och erfarenheter från FRG:s insats till aktörer inom Sveriges krisberedskapssystem på alla nivåer. De slutsatser och förslag till åtgärder som utvärderingen kommer fram till handlar bland annat om kunskapsluckor och en bristande ledningsstruktur i FRG-konceptet vid större händelser. Utvärderingen har genomförts av ledare och ansvariga som arbetade under insatsen. Inledning Syfte Utvärderingens syfte är att ta vara på Västerås FRG:s erfarenheter och lärdomar från insatsen vid skogsbranden i Västmanland Dessa lärdomar ska sedan bidra till utveckling och förbättringar för gruppen. I ett större perspektiv vill vi sprida lärdomar och erfarenheter till andra FRG-grupper och krisberedskapsaktörer i Sverige för att visa på styrkor, brister och förbättringsrekommendationer i FRGkonceptet. Avgränsningar Utvärderingen kommer att begränsas till Västerås FRG:s insats och kommer inte behandla övriga aktörers verksamheter under insatsen. Däremot kommer den samverkan som skedde med andra aktörer under insatsen att beröras i utvärderingen. För den del av utvärderingen som berör den operativa insatsen kommer utvärderingen att vara avgränsad till tiden 2 augusti - 17 augusti Centrala begrepp och förkortningar Spontanfrivilliga - Frivilliga som inte tillhör någon organisation utan spontant uppsöker FRG eller andra organisationer och vill bistå i arbetet. FRG Frivillig resursgrupp. MBR Mälardalens brand- och räddningsförbund. RC Räddningscentralen Vallby, MBR:s ledningscentral. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utvärderingens genomförande Utvärderingen bygger på dokumentation från loggar, gruppsamtal, observa tioner och enskilda samtal med ansvariga, ledare samt myndigheter. Materialet bearbetades enligt utvärderingens syfte, strukturerades i olika kapitel som slutligen sammanfattades i förbättringsförslag. Disposition I Inledning presenteras utvärderingens övergripande syfte, avgränsningar, centrala begrepp samt utvärderingens genomförande. I kapitlet Bakgrund ges en kort bakgrundsbeskrivning av FRG-konceptet och Västerås FRG. I det tredje kapitlet Händelselogg dag för dag redogörs för FRG:s insats från den 2 augusti t o m den 17 augusti. Utvärdering beskriver gruppens lär domar utifrån olika teman. Sista kapitlet Slutsatser och rekommendationer är de slutsatser vi ska ta vidare för att förbättra vår egen organisation men här ges även rekommendationer för hur FRG konceptet kan utvecklas i hela Sverige (på regional och nationell nivå). 4 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

5 Bakgrund Om Frivilliga resursgrupper (FRG) 1 Konceptet FRG är ett organiserat sätt för en kommun eller myndighet att ta vara på frivilliga från frivilliga försvarsorganisationer, i syfte att förstärka sin krisberedskapsförmåga. I Sverige finns idag 18 frivilliga försvarsorganisationer, exempelvis Röda korset, Frivilliga radioorganisationen och Försvarsutbildarna. För att ta vara på dessa 18 organisationer på ett effektivt sätt i det civila krisberedskapssystemet utvecklades konceptet FRG. FRG är ett koncept där medlemmar från samtliga 18 frivilliga försvarsorganisationer har möjlighet att representeras. Syftet med FRG är att stödja en kommun när ordinarie resurser inte räcker till, exempelvis vid större olyckor, avbrott eller extraordinära händelser. En grupp bildas när en uppdragsgivare, vanligtvis en kommun, gör en beställning. Civilförsvarsförbundet har sedan i uppdrag att rekrytera en FRG-ansvarig (gruppens högst ansvariga) i samråd med beställaren. Vidare skrivs en lokal överenskommelse som reglerar gruppens uppdrag, ersättning och andra praktiska arrangemang. Därefter rekryterar FRG-ansvarig gruppens FRG-medlemmar. För att bli en fullgod medlem krävs en grundutbildning på 36 timmar samt ett påskrivet individavtal mellan kommun (uppdragsgivare) och de frivilliga. Gruppen sammansätts och anpassas efter uppdragsgivarens lokala förhållanden. År 2014 finns FRG i 120 kommuner och varje år startas nya grupper. Västerås stads FRG År 2010 utbildades gruppens första medlemmar. Våren 2014 har gruppen ca 60 medlemmar och representerar 10 av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna. Hälften av gruppens medlemmar utbildades under våren 2014, vilket innebar att många var oövade och saknade tidigare erfarenhet av FRG-verksamheten när de sattes in i arbetet med branden. Organisation vid insats FRG-ansvarig FRG-ansvarig larmar ut gruppen efter uppdragsgivarens beslut/behov och har vidare det strategiska ansvaret för bemanning, samverkan med uppdragsgivaren och ledning. FRG-ledare Leder gruppen operativt i fält under insats och samverkar med aktörer under insats. FRG-medlem Utför det operativa arbetet under ledning av FRG-ledaren. Resurser och utbildningar Gruppen är integrerad i Västerås stads krisorganisation. Vid händelser där FRG kallas in sitter en representant med i den centrala krisledningsorganisationen. Till vardags inbjuds FRG till att delta i stadens övningar, utbildningar och är representerade i stadens säkerhetsnätverk. Gruppen har tillgång till Rakelmobil, lokaler och annan utrustning som kan vara nödvändig vid insats via staden. Vidare har gruppen möjlighet att nyttja krisledningssystemet Crisis Commander där ansvariga kan larma och informera medlemmar via masssms, e-post och röstmeddelanden. Detta gör att gruppen sparar mycket tid vid alarmering som annars hade skett genom alarmering via telefonlistor. Systemet möjliggör att FRG kan logga och att andra aktörer inom Västerås stad kan se det. Sammanfattning skogsbranden I slutet av juli drabbas Västmanland av en kraftig värmebölja, eldningsförbud införs och på vissa ställen uppmäts rekord i torka. Den 31/7, ca får SOS-alarm in ett samtal om skogsbrand. MBR skickar styrkor till platsen. Senare visar det sig att platsen ligger i Sala kommun, och räddningstjänsten Sala-Heby tar därför över ledningsarbetet. De första dagarna sprider sig branden relativt sakta. På morgonen måndagen den 4/8 omfattar branden ca 2800 hektar. Den allt mer ökande vinden gör att branden sprider sig snabbt och beräkningar som gjorts visar att branden hade en hastighet på upp emot 1,8 km/h. På måndag kväll kl är branden ca hektar till ytan och stannar upp. Under kommande veckor sprider sig inte branden mer utan kan hållas inom det avgränsade området. Den 5/8 på tisdagen är räddningsinsatsen enorm med hundratals brandmän, hemvärnsmän, polis, ambulans helikoptrar m.fl. På tisdag förmiddag tar Länsstyrelsen över räddningsinsatsen och räddningsledare blir Lars-Göran Uddholm. Den 11/8 meddelas att branden är under kontroll och en månad senare på torsdagen den 11 september avslutas räddningsinsatsen officiellt. Det innebär att staten lämnar över ansvaret för marken och det fortsatta eftersläckningsarbetet till skogsägarna själva. 1) För mer information om Frivilliga resursgrupper besök: eller UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

6 Händelselogg FRG:s insats dag för dag Händelseloggen bygger på egen dokumentation från observationer, intervjuer och loggar i systemet Crisis Commander. Fredagen den 1 augusti diskussion påbörjas Diskussion påbörjas mellan Västerås stad och FRG-ansvarig om huruvida en stödinsats till MBR kan vara aktuell för FRG om brandläget förändras. Lördagen den 2 augusti Inkallning Västerås stad ställer FRG till MBR:s förfogande. Beslut tas kl av MBR:s stf räddningschef att kalla in FRG. 8 FRG-medlemmar begärs in för att stödja räddningsinsatsen med start söndagen den 3 augusti kl Avtalet mellan medlem och Västerås stad gäller. Följande kompetenser, fördelning och resurser begärs från MBR: 3 tankbilsförare - kräver c-körkort. 1 på ledningsplats/ brytpunkt Seglingsberg 4 trafikledare, 2 platser 2 personer 1 sköter transporter med skåpbil. Bensin, mat etc. 1 på MBR Vallby. Stödja stab med logg, radio, möta media. 8 Rakel lånas från Västerås stad. 1 husvagn lånas och placeras vid brytpunkt Seglingsberg. FRG lånar minibuss och skåpbil från MBR. Arbetstid mellan och Söndagen den 3 augusti Dag 1, väntan och många oklarheter Gruppen åker ut till brytpunkt Seglingsberg och är på plats ca De första timmarna händer inte mycket. Det råder svårigheter att få tag på insatsledare som kan hänvisa till uppdrag. Initialt sker fåtalet matoch utrustningsleveranser. Kl beslutas att FRG:s brytpunkt vid Seglingsberg ska flyttas till Ramnäs hotell och konferens. Strax före kl flyttas även främre ledning 2 från Klämstorp till konferensen. En FRG-medlem har tidigare skickats till ledningsplatsen och bistår med flytten till den nya platsen. På RC arbetar FRG med stabsassistans och planering av FRG:s egen insats med personalförsörjning inför måndagen. Många samtal når FRG från människor som vill hjälpa till. FRG hänvisar all gåvohantering till FRG på plats vid den nya ledningsplatsen. På kvällen har FRG fullt upp med att leverera mat till räddningspersonal. Söndagen avslutas kl med samling på Vallby brandstation. Under dagen har totalt 9 medlemmar från FRG deltagit i insatsen. Måndagen den 4 augusti Dag 2, uppdraget växer, FRG:s roll blir tydligare Arbetet fortsätter med leveranser av mat och utrustning som under söndagen, men uppgifterna blir fler och FRG begär därför att få kalla in mer resurser och får beslut att ta in 4 medlemmar från Arbogas FRG. Gruppen får utökade uppdrag med transportuppdrag i Västerås samt bistår med stabsassistenter i Ramnäs. Kl är totalt 16 FRG-medlemmar involerade. På RC får FRG i uppgift att administrera MBR:s Facebooksida. Utöver detta pågår som tidigare loggföring och planering av egen verksamhet med personalförsörjning. I slutet av dagen börjar FRG att motta gåvor från privatpersoner och företag. De professionella matleverantörer som anländer till Ramnäs bistår FRG med expertkompetens inom livsmedelshantering och bistår även med olika värme-/kylmöjligheter. Ett frivilligcenter öppnar i Västerfärnebo Sala, av Sala kommu, dit frivilliga från allmänheten kan vända sig. FRG Västerås Facebook-sida blir en viktig informationskanal vid samordnandet rörande gåvor och frivilliga. Ett inlägg når ca personer och delas nästan 700 gånger. För FRG blir detta en väldigt intensiv dag, där våra resurser som tidigare var tillräckliga börjar kännas otillräckliga. FRG ansvarig i Västerås tar då kontakt med en FRG medlem i Dalarna, för att orientera sig om möjligheten att få stöd av FRG:er från Dalarna. Medlem kallas in till tisdag för stabsorientering. Måndagens insats avslutas kl ) Räddningsledningen fanns initialt vid en gård som heter Klämstorp. Räddningsledningen bestod av räddningsledare, Polisens insatschef, helikopterdirigering och militär insatschef. 6 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

7 Tisdagen den 5 augusti Dag 3, fler FRG grupper kallas in och gåvor blir ett problem Under tidig morgon deltar två ledare från Västerås FRG på ett stabsmöte i Ramnäs. I och med att räddningsinsatsen växer måste FRG utöka organisationen. FRG får av räddningsledningen beslut om att kalla in de resurser FRG behöver för att lösa våra uppgifter. FRG begär förstärkning genom Dalarnas FRG-medlem. Avesta FRG bistår med två bilar och fyra personer Gåvorna fortsätter att komma in och det som tidigare bara var en husvagn börjar sakta byggas upp till en verksamhet i Ramnäs. På fm får FRG ut ökade arbetsuppgifter och ska bevaka utgångar i stabsbyggnaden. Efter en stund får även Dalarnas FRG-medlem fler uppgifter tilldelade Dalarna som kallar in totalt 25 extra FRG-medlemmar från Skinnskatteberg, Avesta och Hedemora. Parallellt med insatsen i Ramnäs pågår ett antal mindre FRG-insatser i de drabbade kommunerna, med egna FRG-resurser. Mot kvällen börjar problem uppstå när för många gåvor strömmar in till Ramnäs, och det är en stor blandning, allt från livsmedel och läke medel till djur foder, leksaker samt kläder mm. Folkets park i Sura hammar blir provisoriskt gåvolager. Det blir en sen kväll och FRG Västerås inser att kvällsskiftet måste förlängas. Onsdagen den 6 augusti Dag 4, Facebookgrupp hjälper till FRG:s totala insats i storlek uppskattas till medlemmar. FRGledare från Västerås FRG önskar att starta en FRG-stab för den totala insatsen men får inte gehör för det av FRG Dalarna. Den frivilliga insatsen uppmärksammas i många riksmedier. Det frivilliga engagemanget kring branden är enormt. Flera Facebookgrupper arbetar dygnet runt med att samla in gåvor. Västerås FRG får under dagen kontakt med en av de större grupperna och inleder samverkan med den, något som visar sig vara framgångsrikt. Nu kan gåvor styras utifrån de behov som finns. De övriga FRG som är med i insatsen får utökade uppgifter kring trafik- och parkeringsvakter och behörighetskontroller i stabsbyggnaden för att inte släppa in obehöriga. ICA:s personal från olika butiker och lager runt om i Västmanland bistår oss under kvällstid alla kommande dagar t o m den 15 augusti. Torsdagen den 7 augusti Dag 5 FRG:s insats växer och utvecklas i samma takt som resten av räddningsinsatsen. För varje dag som går blir strukturen bättre och bättre i FRG:s organisation. Inom gruppen skapas tydliga funktioner och roller. Under början av veckan vet inte många om att FRG ansvarar för logistik av livsmedel, vilket gör att när informationen når fler kommer fler beställningar av mat och uppdrag in. I genomsnitt körs mellan 200 och 300 portioner mat ut, frukost, lunch och middag. Till detta mellanmål och stora mängder vätska. Övriga FRGinsatser pågår som tidigare. Dalarna bidrar som tidigare med parkeringsvakter, vägvakter, logistöd i sovsalar, stabsstöd, dörrvakter och berörighetskontroller. Fredagen den 8 augusti Dag 6, nattskift Det införs avstämningsmöten under dagen vid skiftbyten så att alla ska få information om vad som är gjort, vad som ska göras och vilka resurser som finns. Detta tillsammans med organisationen som bygger på olika funktionsansvar blir en stor förbättring. Under dagarna som kommer finns följande funktionsansvariga: Matansvarig Logistikansvarig Samverkansansvarig Tältansvarig Bilansvarig Insatsen förlängsa med nattskift. Detta gäller FRG Västerås verksamhet med mat, parkeringsvakter och dörrvakter. För gruppens del innebär det konkret att ett nytt pass införs med två personer från till Nu arbetar gruppen dygnet runt. Lördagen den 9 augusti Dag 7, lugnare tempo Första nattskift har genomförts, FRG fortsätter planera kommande vecka för nattskift i samma utsträckning. I Ramnäs blir tempot lugnare då många aktörer drar ner på sin bemanning under helgen. Övriga aktiviteter från dagarna före pågår oförändrade och bemanningsstorleken på FRG:s insats är st. Måndagen den 11 augusti Söndagen den 17 augusti Kl tas beslutet om att en funktionsrepresentant för FRG ska ingå i ledningsstaben. Det är Västerås FRG som får i uppgift att bistå med representanten då gruppen var först på plats och initierade hela FRGinsatsen. Detta innebär i praktiken att FRG för första gången under insatsen är en del av krisledningsstaben från det att Länsstyrelsen tagit över ansvaret för insatsen. Det blir en av Västerås FRG-ledare som får ta uppgiften som funktionsrepresentant. Genom platsen i staben kan det totala FRG uppdraget börja diskuteras. Många grupper ställer sig frågan hur länge uppdraget ska hålla på, vilket är något som blir lättare att besvara med vår nya kontaktväg in mot staben. På onsdagen den 13 augusti beslutar MBR att avveckla det administrativa stöd som givits av FRG inne på RC då behovet inte längre är lika stort. I övrigt fortsätter gruppen med tidigare uppdrag i samma omfattning och vår FRG-ledare fortsätter att koordinera hela FRG-insatsen. De andra FRG-grupper som kallats in av Dalarnas FRG arbetar fortsatt med UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

8 sina uppdrag och i samma omfattning. I mitten av veckan byter Dalarnas FRG av hela sin verksamhet med FRG från Örebro och närliggande kommuner. Insatsen börjar lida mot sitt slut och senare under veckan bestämmer staben att FRG:s insats ska avvecklas samtidigt som staben flyttar på söndag kväll och hela insatsen övergår i ett nytt skede. På lördagen den 16 augusti går Västerås FRG ut med ett pressmeddelande som når TT och på så sätt större delen av Sveriges medier: Expressen, Aftonbladet, SVT, DN, SvD, GT, P4 m.fl. Insatsen avslutas med en ceremoni där samtliga FRG-grupper som är med i insatsen deltar i. Länsstyrelsen i Västmanland beslutar senare att kalla in Västerås FRG ännu en gång för fortsatt stöd med leverans av mat, dock i mindre skala. Detta är en insats som består t o m den 30 augusti. Organisation Under insatsen kom FRG att vara en del i flera organisationer och strukturer. Det på grund av att insatsens organisering förändrades i och med att ansvaret för insatsen förändrades samt att FRG från det att Länsstyrelsen hade tagit över ansvaret rent organisatoriskt förändrades. Delvis på grund av att antalet FRG:er ökade samt att FRG som enhet var både enskild aktör och blev senare även en del av insatsen och en stabsfunktion. Från det att FRG larmades ut den 2 augusti till den 5 augusti löd FRG under MBR. Under denna period hade FRG kontakt med inre befäl genom att FRG hade personal på plats vid RC. Från den 5 augusti tills det att FRG avslutade sin insats i Ramnäs den 17 augusti löd FRG under Länsstyrelsen i Västmanland. När myndigheten tog över ansvaret förändrades organisationen både för insatsen i stort och för FRG. FRG:s organisation bestod från den 5 augusti av grupper från Dalarnas och Västmanlands län. Rent organisatoriskt var dessa autonoma enheter parallella med varandra men de utgjorde gemensamt en enhet. Varje enhet bestod av ett antal grupper. FRG definierades under perioden som en av flera övriga aktörer som opererade och samverkade med dessa och insatsen. Under perioden gick FRG från att ha ett aktivt ledarskap till att ha ett passivt ledarskap. Under perioden gavs uppdragen från flera aktörer utan någon konkret tydlighet. Organisationsschemat nedan syftar till att illustrera FRG under den aktuella perioden. Den 11 augusti blev FRG en del av staben genom att FRG fick en funktionsrepresentant i staben underställd stabschefen. FRG återgick då till ett aktivt deltagande och fick nu en tydlig kontaktpunkt mot insatsen. Insatsen fick också en punkt till FRG. Inträdet i staben förändrade också organisationen för FRG. Organisationsschemat i bilaga 1 syftar till att illustrera FRG:s ställning från den 3 augusti fram tills det att FRG avslutade sin insats i Ramnäs. 8 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

9 Utvärdering Uppgifter Nedan sammanfattas de uppgifter FRG Västerås hade tillsammans med andra FRG:er under insatsen: Stabsassistenter Initialt fanns två stabsassistenter hos MBR:s bakre ledning på Vallby brandstation. Från måndagen den 4 augusti bistod FRG även med 2-4 assistenter i den stora krisledningsstaben på Ramnäs konferens. Denna uppgift pågick nästan dygnet runt med ca 3 byten/dag. Informatörer Tidigt i insatsen fick FRG uppdrag att ansvara för MBR:s Facebooksida. Där fick medlemmar i uppgift att svara på allmänhetens frågor och publicera information. Hantering av gåvor/ livsmedel Alla de gåvor som strömmade in och som var till nytta för räddningsinsatsen tog Västerås FRG emot, sorterade och distribuerade. Logistik Den absolut största uppgiften var matlogistik samt transport av utrustning och manskap. Parkeringsvakter FRG Västerås bistod med personal till uppdrag som parkeringsvakter. Till största del bedrevs detta av andra FRG-grupper. Inköp Ett av de första uppdragen var att köpa in utrustning till MBR, exempelvis rökskydd, kartor och livsmedel. Service Allmän service var en del av alla de uppdrag FRG Västerås åtog sig. Senare under insatsen drev FRG service och logi i en idrottssal som gjordes om till en stor sovanläggning. Funktionsrepresentant FRG Västerås fick bidra med en person som blev FRG:s funktionsrepresentant i ledningsstaben. Lärdomar Nedan sammanfattas i utvärderingen de viktigaste lärdomarna och erfaren heterna utifrån olika teman. I redo görelsen nedan förekommer även egna reflektioner och tankar från oss som skrivit utvärderingen. Samverkan, ansvar och ledning Initialt fanns en bra lägesbild över FRG:s insats då MBR var uppdragsgivare. När insatsen växte blev lägesbilden sämre, detta i kombination med att staten tog över ansvaret och vår tidigare utarbetade kontakt på MBR inte fanns längre. Vid den tidpunkt då fler grupper anslöt förlorades lägesbilden helt. Vi hade där emot bra grepp om Västerås FRG:s egen insats. Behovet av en gemensam FRG-stab hade varit nödvändig, men så blev det aldrig utan alla grupper arbetade på sina håll. Dock fördes ständigt samtal och samverkan mellan grupperna. Efter ca 1 vecka blev FRG erbjuden en plats i staben vilket gjorde att vi åter igen fick en bra lägesbild över den totala insatsen och samverkan blev betydligt bättre. Personalförsörjning För Västerås FRG var det initialt svårt att uppbringa tillräckligt mycket personal då många var på semester. Efter några dagar blev det enklare att fylla våra scheman. Till största del klarade vi oss genom att bemanna våra uppdrag endast med vår egen personal inklusive 3-6 från Arboga FRG. Även spontanfrivilliga från allmänheten stöttade vår försörjning. I ett samtal med gruppen i efterhand menar många att vissa av passen var allt för långa och att ett tak för hur länge man fick arbeta per dag hade varit nödvändigt. I samma diskussion säger medlemmar att det är en svår avvägning att göra då det inte fanns tillräcklig mängd personal för att genomföra kortare arbetspass. Fanns viljan hos medlem att arbeta längre än 8 timmar var det av stor betydelse. Kommunikation/information Facebook blev ett viktigt verktyg för gruppen. Redan dagen före uppdraget började ledare och ansvariga aktivt publicera på Västerås FRG:s Facebooksida. Ett syfte var att informera om FRG:s verksamhet under insatsen. I efterhand har mycket beröm givits till den verksamhet som bedrevs. Många vände sig endast till vår Facebooksida för att få information UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

10 då vi var så aktiva och hade aktuell information om insatsen. Vi ökade antal gilla-markeringar från 94 till ca 1500 under två veckors tid. Facebook användes även som ett verktyg för att kommunicera behov av gåvor och hur man som frivillig kunde hjälpa till. Det frivilliga engagemanget via sociala medier är något som vi i efterhand valt att kalla e-spontanfrivilliga, dvs. oorganiserade frivilliga som ville hjälpa till via nätet att samla in gåvor med mera. På detta sätt kunde vi styra gåvor mot de reella behov som fanns. Initialt skickades fel typ av gåvor till Ramnäs, något som vi senare kunde styra med att kommunicera via Facebook. Vi vill poängtera vikten av att endast förmedla information från betrodda myndighetskällor och inte sprida information som inte kommer från trovärdiga källor. Våra medlemmar anser att det fanns en bristande intern kommunika tion. Det vill säga information till våra medlemmar i insatsen men även till dem som skulle arbeta kommande dagar. Anledningen till att det blev på sådant vis var att det inte fanns någon utsedd person att ansvara för den interna informationen. Det enda som skickades ut var ett schema, och aktuellt behov av personal. Media Under insatsen kom FRG i kontakt med flertalet medier, både lokal- och riksmedia. Våra frivilliga anser sig ha blivit positivt bemötta av media under insatsen men betonar samtidigt att det är viktigt att endast tala om FRG:s insats och inte hur övriga myndigheter och organisationer arbetade. En frågeställning som har uppkommit från våra frivilliga är i vilken grad media ska tillåtas att vara närvarande. Detta med hänsyn till professionellas och annan personals möjligheter till återhämtning samt förmåga att kunna arbeta ostört under insatsen. Ekonomi Ett av FRG:s större uppdrag var inköp av utrustning och dylikt. Tidigt i insatsen när FRG löd under MBR var det tydligt vart faktureringen skulle gå samt att det då fanns möjlighet att disponera förbundets kreditkort för inköp. När Länsstyrelsen tog över insatsen försvann denna tydlighet och det var enligt gruppens frivilliga otydligt om inköp kunde genomgöras och hur inköpen skulle administreras. Efter insatsen uppstod problematik när ersättning skulle betalas ut till gruppens frivilliga och de spontana frivilliga. Oklarheten grundade sig i vem som skulle sköta administrationen, vem som skulle betala ut ersättningen samt vilket avtal som gällde. Slutligen betalades ersättning ut från Västerås stad enligt tidigare ersättningsvillkor och gruppen fick denna gång OB (vilket inte ingår i nuvarande avtal). Staden sammanställde sedan den totala löneutbetalningen och fakturerade MSB via Länsstyrelsen Västmanland. Resurser/tilldelning av resurser Gruppen anser att de resurser som fanns tillgängliga räckte väl. Detta tack vare den sponsring från företag och privatpersoner som skedde. Även försvarsmakten bidrog med ett stort tält vilket bidrog till en bättre arbetsplats. De system som Västerås FRG hade tillgång till, Rakel och Crisis Commander, användes flitigt. Rakel slutade dock att användas några dagar in i insatsen då andra aktörer hade större behov av dessa. Det initiala problemet med Rakel var att det inte gick att tilldela FRG rätt talgrupper. Trots att räddningschef i beredskap skrev intyg på att FRG skulle ha tillgång till två av MBR:s talgrupper kunde ingen aktör lösa detta. Spontanfrivilliga/ e-spontanfrivilliga Betydelsen av hur viktiga spontanfrivilliga är blev tydlig. Vi klarar oss inte utan samhällets hjälp. Lärdomen är hur viktigt det är att bemöta frivilliga väl även om de inte behövs för till fället. För detta ändamål hänvisade vi alla frivilliga till att registrera sig på listor som tillhandahölls av Sala kommun. När det fanns avsaknad av en viss kompetens tog vi in frivilliga som passade in på profilen. Exempelvis saknade vi kunskap om livsmedelshantering (värmekedjor mm), och då tog vi in frivilliga (oftast från privata företag) som bistod med kylmöjligheter/värmemöjligheter och instruerade i hantering av livsmedel. Med det digitala samhället som vi lever i idag får vi inte bortse ifrån kraften från sociala medier. Detta gör att alla kan hjälpa till som har tillgång till internet. Genom att finnas tillgänglig i sociala medier kan man som FRG ta till vara denna kraft, vilket vi också gjorde. Exempelvis som tidigare beskrevs att vi efterfrågade olika gåvor för att täcka vårt behov. Arbetsmiljö och säkerhet Även om de frivilliga inte arbetade direkt med släckningsarbetet var arbetsmiljön riskfylld utifrån ett flertal perspektiv. Genom den fysiska arbetsmiljön fanns det exempelvis en riskbild för dem som körde transporter. Det fanns risk att möta tung trafik som körde snabbt på smala vägar. Det var även riskfyllt för de FRG-medlemmar som var parkeringsvakter och vägvakter. Många frivilliga beskrev att röken från branden irriterade ögon och andningsvägar, något som resulterade i att de frivilliga fick andningsmasker. Den psykosociala arbetsmiljön var även den ansträngd och under vissa perioder stress, något som dock är helt naturligt vid insatser av denna storlek. I en sådan miljö finns även en risk för irritationer och konflikter, något som våra frivilliga dock menar inte fanns i större utsträckning. Det beskrivs i stället en bra laganda och en glädje i arbetet. På andra håll rapporterades om något som liknade vuxenmobbing och att frivilliga blev illa bemötta av personal på plats. 10 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

11 FRG lärde sig hur viktigt det är med att reda ut arbetsmiljöansvaret. Slutsatsen är att detta ansvar var delat av Västerås stad och MBR fram till den 5 augusti. Från den 5 augusti ansvarade Länsstyrelsen för FRG:s arbetsmiljö. Största ansvaret har ledare och ansvariga på plats som ska säkerställa en trygg arbetsmiljö. Rekvirering av andra grupper Under skogsbranden tog FRG Västerås direktkontakt med ansvarig för FRG Arboga och genom Civilförsvarsförbundet fick gruppen kontakt med FRG:er i Dalarna. Eftersom FRG är en kommunresurs bör utlarmningen anses som felaktig. Kontakterna och utlarmningen av andra grupper borde i början av insatsen ha förmedlats genom Västerås stads ansvariga personal. Från det att Länsstyrelsen tog över ansvaret för insatsen borde utlarmningen av andra grupper inte ha skett genom Civilförsvarsförbundet eller andra grupper utan genom en stabsfunktion mot respektive ansvarig användare. Efter insatsen Avlastande samtal Ungefär en vecka efter avslutad insats hölls ett första avlastande samtal med gruppen. Samtalet leddes av en medlem i gruppen som har lång tidigare erfarenhet av krisstöd. Gruppsamtalet var nödvändigt i syfte att säkerställa medlemmarnas psykiska välmående, och även för att identifiera behov och informera om att mer professionellt stöd finns om så är nödvändigt. Under samtalet genomfördes även en utvärdering där gruppens medlemmar fick diskutera vissa frågor. Totalt genomfördes två avlastande samtal och en gemensam utflykt. Avtackning I början av 2015 genomförde FRG Västerås en gemensam träff med gruppen för att blicka tillbaka på branden och tacka alla medlemmar. Samtidigt delades det ut intyg och minnesmedalj till alla deltagare. Återställning Under insatsen fick gruppen en stor mängd sponsrad utrustning som till viss del skänktes bort i efterhand, men den utrustning som anses komma till nytta har behållits av gruppen. Under nästan 5 månader bedrevs ingen verksamhet inom övning och utbildning för gruppen, detta för att ansvariga var fullt upptagna med administration kring efterarbete men även för att vila och hämta kraft. Det finns ett stort intresse från kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra organisationer att komma och föreläsa för dem om branden och FRG:s erfarenheter. Fortfarande 2015 får gruppen förfrågningar om att hålla i föreläsningar. Gruppens bedömning är att detta kommer att fortsätta under överskådlig tid framöver, något som anses viktigt då gruppen vill sprida lärdomar och erfarenheter. UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

12 Slutsatser och rekommendationer till förbättringar Kunskap och förbättringar Livsmedel FRG bör säkerställa kunskap inom livsmedelshantering. FRG:s största uppgift var att hantera livsmedel vilket ställer stora krav på så väl kunskap som kvalitet och hantering. Allmänheten och spontanfrivilliga kunde dock bistå med denna kompetens. Redan 2015 planerar Västerås FRG i samarbete med Västerås stad att genomföra utbildningsinsatser inom detta område. Koordinater Under insatsen arbetade FRG med koordinater och olika former av koordinatsystem. Allt eftersom löstes de problem som uppkom men gruppens erfarenhet är att gruppen bör förbättra sin förmåga att hantera kartor och koordinatsystem. Medlemmarna måste snabbt kunna hitta till platser utan hjälp av GPS. Ledningsförmåga Stabs- och ledningsmetodik fyller ett viktigt behov vid denna storlek av insats. Efter insatsen har ansvariga och ledare genomgått en kvalificerad utbildning just inom området för att reparera kunskapsluckan. Stabs- och informationsstöd Även stabs- och informationsstöd, vilket blev en av FRG större uppgifter, försvårades av att kompetensen saknades som i gruppen. En utbildning som idag finns att tillgå via Svenska lottakåren och FRG bör därför uppmana medlemmar att söka utbildningen. Media Under insatsen visade sig hur stort intresset var från media att intervjua FRG och de frivilliga. FRG bör därför säkerställa att personer är utbildade i att hantera media. Intern information Vid framtida insatser bör en person vara ansvarig för att informera FRG om insatsen, med fokus på händelseförloppet och vad vår egen organisation arbetar med. Därför bör FRG utbildas inom informationshantering och källkritik. Arbetsmiljö FRG bör sträva efter att alltid utse en säkerhetsansvarig på plats, som i samverkan med uppdragsgivaren fokuserar på fysisk och psykisk arbetsmiljö. Ersättning Det är av yttersta vikt att frivilliga snabbt får sin ekonomiska ersättning efter avslutat uppdrag, något som inte gick vägen. Idag finns nu upparbetade rutiner hos Västerås stads lönecenter samt en skriftlig rutin skapad av FRG för att säkerställa att utbetalningsprocessen blir mer effektiv. I första hand ska kommunen alltid betala ut ersättning och sedan fakturera even tuell andreparts uppdragsgivare. Förslag till utveckling av FRG-konceptet Roller och strukturer Det är viktigt att skapa förståelse för roller och strukturer som gör det möjligt att skala upp. Avnämarna bör exempelvis utse personer i respektive län som kan agera läns-frgansvarig och läns-frg-ledare och leda flertalet grupper samt vara kontakt inför en större FRG-insats. Deras mandat bör även tydliggöras i en överenskommelse mellan avnämarna inom respektive län. Befattningar Det måste finnas en standardisering kring FRG-befattningar i Sverige. Under insatsen vid skogsbranden förekom västar med FRG-chef. Oklarheter bidrar endast till att försvåra ledningsarbetet. Att vara ut bildad FRG-ansvarig eller FRGledare innebär inte att man alltid är det, när flera FRG arbetar tillsammans. Ett problem som uppstod var just att detta skedde i Ramnäs, vilket gjorde det väldigt svårt att hitta de riktiga ledarna/ ansvariga för insatsen. De befattningar som finns inom FRG bedöms kunna användas på en högre nivå men förståelse och kunskap för detta saknas idag. Därför bör befattningssystemet inom FRG-konceptet anpassas i syfte att skapa förutsättning för avnämare eller nationell, regional aktör att genomföra rekvirering av flera FRG:er. FRG bör få tillgång till informationssystemet WIS, dels för att kunna logga själv vid en insats, och dels för att kunna ta del av andra organisationers information och logga åt andra organisationer. 12 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

13 MSB-utbildning Vi rekommenderar att det ska finnas en specifik stabs- och ledningskurs för FRG-ledare och FRG-ansvariga som bygger på MSB:s projekt Ledning och samverkan. Problemet idag är att grupper genomför egna lednings- och stabsutbildningar som tyvärr inte går ihop med den metodik som MSB och länsstyrelser implementerar, vilket försvårar samverkan. Nationell TIB för FRG Att på lång sikt införa en nationellt FRG-TIB (Tjänsteman i beredskap) eller liknande hos MSB. Funktionen bör således kunna bistå med samband till frivilliga försvarsorganisationer och frivilliga resurser men också kunna bistå med samband till expertis och kunnig person vid krishändelser. Funktionen bör även kunna genomföra rekvirering av avnämares FRGresurser. Funktionen bör också ha förmåga och mandat att vid behovs kontakta avnämare för rekvirering av FRG-resurser. FRG webbplats Nationellt föreslås att det ska finnas en egen FRG-webbplats som alla frivilliga försvarsorganisationer står bakom och ansvarar för. Webbplatsen ska möjliggöra informationsspridning om FRG-relaterad verksamhet såsom incidenter och utbildning. Vidare bör webbplatsen också främja e-baserat erfarenhetsutbyte mellan FRG:er. Utbildning som FRG medlemmar kan söka hos de frivilliga försvarsorganisationerna bör även presenteras. Dessutom bör ett gemensamt ansökningssystem skapas i syfte att underlätta ansökningsprocessen. 30-minutersmetoden En del i FRG grundutbildning är 30-minutersmetoden, vilken bör ses över. Verkligheten visar helt andra typer av flöden än de som 30-minutersmetoden baseras på. Exempel på nya flöden är gåvor, e-spontanfrivilliga och informationsbehov. Större delen av koordineringen av spontanfrivilliga skedde över internet eller via telefon. Av de frivilliga som ville hjälpa FRG var det endast ett fåtal som hade rätt kunskap kopplat till behov. 30-minutersmetoden föreslås utvecklas med fortsättning- och påbyggnadskurser i syfte att skapa en starkare och flexiblare förmåga hos FRG. Försäkring- och ersättning Det bör finnas bättre stöd och information centralt för frågor kring försäkring och ersättning. Även om kommunen i slutänden bestämmer bör det finnas förslag till olika typer av standard. Inte minst kring ersättning. FRG:er bör följa aktuellt RIB-avtal 3. Dessutom bör Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Frivilliga Försvarsorganisationernas Samarbetskommitté (FOS) och MSB utreda frågan i syfte att likrikta avtalen och ersättningarna samt skapa förutsättningar för större FRG-insatser. Nätverk och erfarenhetsutbyte För att främja samverkan över länsgränser och utveckla FRG nationellt rekommenderar vi att FOS med SKL och MSB skapar ett nationellt forum/ nätverk för FRG där varje län representeras av 3-4 FRG-ansvariga utsedda i samråd mellan ett läns avnämare. FRG:s uppbyggnad bör utgå från de tre nivåerna: lokal, regional och nationell, men konceptet bör även fortsättningsvis vara ämnat för kommuner. Att ha detta tankesätt kan komma att underlätta större insatser. Rakel Fler och fler grupper börjar få tillgång till Rakel. FRG bör få egna regionala talgrupper, vilket är något som Länsstyrelsen i varje län bör se över och MSB beaktar i de nationella riktlinjerna för Rakel. WIS FRG bör få tillgång till informationssystemet WIS, dels för att kunna logga själv vid en insats, och dels för att kunna ta del av andra organisationers information och logga åt andra organisationer. 3) Kollektivavtal för räddningstjänstpersonal i Beredskap RiB UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

14 Bilaga FRG 3-5 augusti MBR Andra aktörer Polisen Kommuner Andra räddningstjänster Försvarsmakten FRG Västerås FRG Arboga Sala kommun Sala-Heby Västerås kommun Södra Dalarna FRG Surahammar Norberg kommun Surahammars kommun Fagersta kommun 14 UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland 2014

15 FRG 5-11 augusti Övriga aktörer Stab Räddningsledare Försvarsmakten Polisen Landshövding FRG Stabschef FRG Västmanland FRG Dalarna Ledning FRG Västerås FRG Arboga FRG Surahammar FRG:er från Dalarna FRG:er från Stockholm Evakuering Info Logistik Krishantering på kort- och lång sikt FRG augusti Landshövding Övriga aktörer Räddningsledare Försvarsmakten Polisen MSB Stabschef Planering Ledningsstöd FRG Info Personal Insats Logistik FRG Västmanland FRG Dalarna, Örebro-Värmland FRG Västerås FRG:er från Dalarna FRG Arboga FRG:er från Örebro och Värmland FRG Surahammar UTVÄRDERING Skogsbranden i Västmanland

16 Västerås stad Trygghets- och säkerhetsenheten Västerås Kontaktcenter: Produktion: Västerås stad Konsult och Service

Utvärdering Skogsbranden i Västmanland Modern tids största samverkansinsats

Utvärdering Skogsbranden i Västmanland Modern tids största samverkansinsats Utvärdering Skogsbranden i Västmanland 2014 Modern tids största samverkansinsats Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...4 Syfte...4 Avgränsningar...4 Centrala begrepp och förkortningar...4 Utvärderingens

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland 2014, när katastrofen blev ett faktum vers.4 Torsdagen den 31 juli 2014 startar branden som ska komma att bli en av de största i Sverige, i modern tid. Den har sin början i ett

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta

PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta 1 INTERVJU MED FRG-PERSONAL FRÅN INSATSEN VID SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND 2014 PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta 2 Vem är du och vilken roll har du i FRG i din kommun? Jag heter Philipe Gustavsson och är med

Läs mer

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF 1 Civilförsvarsförbundet i Flen har uppdrag av Flens kommun att vara samordnare av frivilligresurserna (de frivilliga resursgrupperna, FRG) inom kommunen då dessa utnyttjas vid fredstida kriser inom Flens

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland Torsdag 31 juli Foto: VLT Söndag 3 augusti U-sam har sitt första möte. 2 kommunikatörer på länsstyrelsen lägger ut uppdateringar på webb, Facebook och skickar via mejl till

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Arbetsinstruktion RRC-funktionen Datum: 2017-04-25 Version: 1.3 Status: Beslutad på Räddsam Handläggare: Jonathan Sjöberg Arbetsinstruktion RRC-funktionen Arbetsuppgifter Regional räddningschef (RRC) är en gemensam ledningsresurs för

Läs mer

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är

Läs mer

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Ledningsplan POSOM Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Dokumenttyp Plan Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-03-27 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Orust kommun

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Förfrågan med anledning av regeringsuppdrag angående stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 2014

Förfrågan med anledning av regeringsuppdrag angående stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 2014 1 SALA K MMUN Kommunstyrelsens förvaltning lnk. 2015-10- 2 7 AktbilaQa \ 2015-08-19 Förfrågan med anledning av regeringsuppdrag angående stärkt krisberedskap efter skogsbranden i Västmanland 2014 Räddningstjänsten

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6

9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6 9 Inrättande av Tjänsteman i Beredskap (TiB) vid Sala kommun jfr Bilaga KS 2014/225/1 Ärendet behandlas på ledningsutskottets sammanträde den 6 november. laga KS 2014/225/1 l (3) 2014-10-31 KOMMUNSTYRELSENS

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 61 Den 2019-05-07 61 Dnr 2019/00213 Kriskommunikationsplan Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till kriskommunikationsplan antas.

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Frivilliga Resursgrupper

Frivilliga Resursgrupper FRG-info RIKSVER 060508 / GL 1 Frivilliga Resursgrupper 1 Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Läs mer

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Robin Karlsson robin.karlsson@miun.se Risk and Crisis Research Center STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar

Läs mer

Vad är FRG? Varför bildas FRG?

Vad är FRG? Varför bildas FRG? Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 Vilka uppdrag rekryterar ni till nu? Criscom har fått medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att rekrytera och utbilda frivilliga

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Handlingsplan. Reviderad

Handlingsplan. Reviderad Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Regional ledningssamverkan

Regional ledningssamverkan Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA Bill Skoglund FAK Hur många frivilliga försvarsorganisationer finns det i Sverige? Det finns 18 st De omfattas av en särskild författning De har ca 500.000 medlemmar

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter

Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter Skogsbranden i Västmanland 2014 När krisen kom till Kontaktcenter Folkmängd Totalt 22 000 invånare 31/12-15 Centralort Sala ca 12 000 Västmanlands län Störst av de drabbade kommunerna Totaleral 1 211,12

Läs mer

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS

LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS LEDNING OCH SAMVERKAN INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET: AKTÖRER UTANFÖR DEN OFFENTLIGA SEKTORN SOM RESURS Roine Johansson roine.johansson@miun.se STUDIEOMRÅDE Vilka förutsättningar har länsstyrelser

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering. Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.

Läs mer

Krisledningsplan för Perstorps kommun

Krisledningsplan för Perstorps kommun Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden

Läs mer

STARKARE CIVIL BEREDSKAP

STARKARE CIVIL BEREDSKAP STARKARE CIVIL BEREDSKAP Mandat, ansvar och resurser Stockholm, den 31 juli 2018 Sveriges krisledningsförmåga behöver stärkas Tsunamikatastrofen, IT-skandalen vid Transportstyrelsen och skogsbranden i

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kriskommunikationsplan för Kungsörs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-04-10, 71 KS-handling nr 15/2017 Planen ersätter tidigare plan antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 Innehåll 1 Kommunikationsplan

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164

12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 21 (39) 2017-03-27 Kf Ks 63 12. Ledningsplan för extraordinära händelser Dnr 2017/30-164 Utskottet för folkhälsa och samhällsskydd har 2017-02-08 125 behandlat ärende

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69

KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ansvar... 3 Informationsstabens uppgifter...

Läs mer

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA

Läs mer

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning

Läs mer

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1

Informationsplan. Informationsplan vid kris och extraordinär händelse. Informationsavdelningen maj 2013. Informationsplan Falköpings kommun 1 Informationsplan vid kris och extraordinär händelse Informationsavdelningen maj 2013 1 Innehållsförteckning Informationsbehov vid kris 3 Mål 3 Syfte 3 Organisation 3 Informationsavdelningen 4 Informationsgruppen

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplan Bilaga till Ledningsplan vid allvarliga och extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-18 (Uppdaterad november 2016) 2 Innehåll

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland Bortrest på semester när rutinlarmet kom Semester liksom så många andra. Kontaktcenter och POSOM aktiverat Söndag Måndag Helvetet! Temperatur +35 C Vind 15 m/s Branden sprider

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland 12 dagar när Sverige stred för Västmanland Ingela Regnell, beredskapsdirektör Länsstyrelsen och Lena Lundgren, beredskapsplanerare, Landstinget 2015-03-20 Upplägg Kort bakgrund,

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Plan för extraordinära händelser i Heby kommun HebyFS 2015:20 Infördes i författningssamlingen 20 maj 2015 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter

MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter Sök MSB: Snudd på olagligt att dirigera ut civil helikopter PREMIUM Bortprioriterade till förmån för utländska aktörer som både är dyrare och stationerade betydligt längre bort. Privata helikopterföretag

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan s- och övningsplan för mandatperioden 2015-2018 : 2016-07-13 Dnr: 2016 00553/168 RAPPORT Sida 2(5) Innehåll Inledning... 3 Syfte och målbeskrivning... 3 s- och övningsplan... 3 Kostnader och ansvarsfördelning...

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Härjedalens kommun

Plan för extraordinära händelser i Härjedalens kommun för extraordinära händelser i Härjedalens kommun 2015-2018 Kommunfullmäktige Datum: 2015-11-23 Dnr: 180-248-15 KS händelser 2(8) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Planen ett levande dokument...

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,

Läs mer

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier

Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Hastigt uppkomna nätverk under extraordinära händelser En kortfattad beskrivning av tekniska arbetet och två fallstudier Eva Törnqvist, Simin Nadjm Tehrani 2011 09 23 Innehåll 1. Olika aktörers agerande

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075 Kmc_ra_06_075 006-11-13 Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping 06-11-09 Samverkansövning

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer