årsberättelse innehåll:

Transkript

1 årsredovisning 2015

2 årsberättelse Tekniska Verken levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och tar hand om våra gator och parker, ansvarar för fritidsanläggningar och gatubelysning. Vi snöröjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall, hämtar avfall i hela Kiruna kommun och levererar fjärrvärme från våra lokala värmeverk dygnet runt året runt. Vi levererar helt enkelt vardagsnytta till alla i Kiruna kommun. 2

3 årsberättelse innehåll: Året som gått...4 Bolagsstruktur...6 Styrelse...8 Hållbarhet Totalkvalitet Logistik Energi Teknik Kommunikation...20 Personal & hälsa Vatten & avlopp Gator & parker Fritid Renhållning Årsredovisning... 27

4 2015 kännetecknades vår omvärld av lågkonjunktur, oroligheter och tydliga tecken på klimatpåverkan men för vår del är 2015 ett av de mest spännande och ekonomiskt lyckosamma år i bolagets 13-åriga historia. Med systematik och ett stort tålamod fortsätter vi vår resa med hållbarhetens tre ben som övergripande strategi. ekonomiskt 2015 var ännu ett år med ett fantastiskt resultat. Ett långt och träget arbete har gett resultat och många är vi som bidragit till detta, även många som idag inte arbetar kvar inom företaget. Det är med stolthet som vi kan konstatera att vi uppnått en ekonomisk stabilitet som idag ger oss möjligheter att arbeta med ett ännu större fokus på utveckling och framtiden. Detta syns inte minst i vår sänkning av vår fjärrvärmetaxa, en mycket viktig del i vårt långsiktiga arbete mot det hållbara samhället. ekologiskt 2015 var också året då vi tydligt såg en klimatpåverkan i vår vardag. Vi upplever fler och fler exempel på extremväder vilket också är det forskarna varnat för. en omvärld i gungning men för oss är det full fart! socialt Vi växer som företag och blir därmed allt fler medarbetare. Att våra medarbetare är den viktigaste resursen vi har är självklart. Att arbeta systematiskt med ett stort fokus på detta område är viktigt och något vi har satsat på under ett flertal år. Ett viktigt område som vi med stort tålamod och systematik arbetar med är att utveckla vår företagskultur genom att arbeta med vår värdegrund och våra värdeord: ansvarsfulla, kompetenta, effektiva och stolta. Vi kan med stolthet se tydliga tecken på att detta arbete visar resultat vi har en ökad trivsel inom företaget, vi känner ett ökat förtroende från våra kunder och vi är en allt mer attraktiv arbetsgivare. Vår analys är att vårt systematiska arbete med värdegrundsfrågorna är en av de bärande orsakerna till denna framgång. Vi utvecklar vårt bemötande på alla plan, mot kunder medarbetare kollegor samhälle, detta medför att vårt varumärke stärks och detta in sin tur ger attraktivitet. 4 Enträget fortsätter vi vårt arbete mot det långsiktigt hållbara samhället. Vår strategi för detta arbete har tagit form och nu pågår intensivt arbete med förankring och planering av det fortsatta arbetet. Vi kan med stolthet konstatera att vår ambitiösa och medvetna satsning på miljön får stor uppmärksamhet i vår omgivning. Vårt arbete med LKAB mot ett gemensamt energisystem är nu i ett läge där beslut ska börja fattas. Detta energisystem kommer att medföra stora vinster för den globala miljön i form av kraftiga minskningar av växthusgas utsläpp samt en mycket högre energieffektivitet vi får en klimatneutral fjärrvärme som också har stora möjligheter att bli Sveriges billigaste. Trots en orolig och föränderlig omvärld visar alla signaler att vi som företag är på rätt väg vilket känns riktigt bra. Allt detta grundar sig i ett fantastiskt arbete och engagemang från alla medarbetare inom koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB vi kan alla känna oss stolta över vårt företag och våra prestationer.

5 vd och ordförande har ordet framtiden Som tidigare sagts så var 2015 ett år av mycket oroligheter i vår omvärld. Detta kommer även att påverka oss i vår vardag under 2016 och vi ska fortsätta anta utmaningen genom att skapa möjligheter. Bland annat möjligheten till nya Kirunabor och nya medarbetare på Tekniska Verken. Foto: Ulrika Westerberg Med ett stort fokus på långsiktig hållbarhet ska vi fortsätta fokusera på att bygga det nya hållbara Kiruna det goda exemplet 15 mil norr om polcirkeln. Under 2016 kommer ett antal systemval behöva göras. I dessa val är det viktigt att vi hela tiden håller ett samhällsperspektiv och skapar förutsättningarna för synergier mellan de olika systemen för att kunna skapa det hållbara samhället kommer också bestå av ett stort antal infrastrukturprojekt, främst med anledning av vårt nya Kiruna, men även genom offensiva satsningar på andra områden. Vi har inför 2016 den största investeringsramen på många år, drygt 50 mkr, där fokus är miljösatsningar. Med stöd av vår vision, TVAB leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle samt med övriga delar i vår affärsplan som lagts för 2016 är vi trygga i att fokus på utveckling av vårt samhälle men även vår verksamhet inte kommer minskas. Vi kommer under 2016 att fortsätta jobba mot en utvecklad värdegrund och vi kommer fortsatt sträva efter ständiga förbättringar i den löpande verksamheten. Under 2016 kommer vi som företag att öka vår satsning på de unga i samhället, en av de viktigaste grupperna i vårt arbete med vår klimatutmaning. Vi kommer göra det genom skolsatsningar främst med fokus på vår miljö men även kopplat till våra andra verksamheter. En viktig satsning är arbetet med skoltävlingen Årets vägvisare där vi årligen ska utse och premiera en skolklass som utmärker sig extra ur ett energi- och miljöperspektiv. Med detta som stöd är vi övertygade om att vår organisation är väl förberedd för de utmaningar och möjligheter vi kommer att ställas inför. Vi och alla andra i Kiruna kommer under 2016 att få se än mer av vårt nya samhälle. Vi går in i omvandlingen med ett stort fokus på miljö och långsiktig hållbarhet våra lokala lösningar skall bidra till en långsiktigt global hållbarhet. 5 Vi skall även i framtiden känna oss stolta över vårt företag! lars törnman ordförande jan fjordell vd

6 koncernen kiruna kommunpartner ab Uppdragverksamhet från Kiruna Kommun. Drift av vatten och avlopp Gator och parker, renhållning och slamtömning Fritidsanläggningar kiruna kraft ab Energi- och avfallsverksamhet. Värmeverk Fjärrvärmedistribution Drift Kiruna Avfallsanläggning (KAA) hållbarhet och affärsutveckling logistik Transport- och maskinresurer. Entreprenadverksamhet Gator och parker Renhållning Övrig körning Slamtömning Verkstad i egen regi hr/ekonomi Personalavdelning och administrativt stöd samt ekonomifunktion för hela koncernen. Lager & godsmottagning Marknadsföring Information Kommunikation Reception teknik Funktion för hela koncernen Tekniska Verken samt Kiruna kommun. Projekt Stadsomvandling Operativt ingenjörsstöd Totalkvalitet - tqm 6

7 koncernen affärsidé: Vi levererar och ansvarar för långsiktigt hållbar samhällsservice, teknisk infrastruktur och utveckling för hela Kiruna Kommun. vår vision: TVAB leder och utvecklar arbetet inom energi, miljö och samhällsservice, inom all infrastruktur, för ett långsiktigt hållbart mönstersamhälle. våra värdeord: 7

8 koncernen Foto: Ulrika Westerberg styrelsen ordinarie ledamöter Lars Törnman Ordförande (S) Stefan Sydberg Vice ordförande (M) Barbro Olofsson (S) Roland Holmdén (S) Thore Johansson (C) Katarina Hjertell (C) Birgitta Pounu (NS) Ulf Stålnacke Arbetstagarrepresentant Tommy Öhman Arbetstagarrepresentant suppleanter Ashkan Ekhtiari (S) Lisbet Isaksson (V) Peter Aléx (FI) John Tomas Påve (SL) Kenneth Paulsson (C) Vakans (C) Henry Emmoth (MP) lekmannarevisorer Tea Liikavainio (S) Sören Sidér (NS) Roger Aitomäki (C) tekniska verkens styrelse vänster bak: Jan Fjordell (vd), Marina Riekkola (ekonomichef), Birgitta Puonu, Lisbet Isaksson, Pia Falk (styrelsens sekreterare), John Tomas Påve, Katarina Hjertell, Peter Aléx, Ashkan Ekhtiari. vänster fram: Kenneth Paulsson, Barbro Olofsson, Lars Törnman, Thore Johansson, Tommy Öhman. saknas på bilden gör: Stefan Sydberg, Roland Holmdén, Ulf Stålnacke och Henry Emmoth. 8

9 koncernen koncernledning 2015 jan fjordell vd ann-helen westerberg personalchef, avd.chef hr/ekonomi thomas björnström energichef kiruna kraft ab mats nilsson chef hållbarhet och affärsutveckling michael nilsson avd.chef kiruna kommunpartner ab peter granberg tf. avd.chef teknik/chef totalkvalitet förändringar i koncernledningen * Thomas Björnström har tillträtt som Energichef Kiruna Kraft AB från den 10 mars 2015 och efterträder Johan Wirtala. * Anders Dahlström har slutat som inköpschef den 1 april christer roos avd.chef logistik marina riekkola ekonomichef Foto: Ulrika Westerberg vår roll i samhället Tekniska Verken är en leverantör av affärsmässig samhällsnytta och genom att vår ägare är Kiruna kommun så får vi en roll i samhället där vi går en balansgång mellan att vara ett företag som ska drivas affärsmässigt och samtidigt leverera samhällsnytta. Verksamheten bedrivs i en koncern där moderbolaget Tekniska Verken i Kiruna AB svarar för ledning och stab med funktioner för logistik, HR, ekonomi och kommunikation samt avdelningen Teknik som bland annat arbetar med kommunala infrastrukturprojekt kopplat till den pågående stadsomvandlingen. Dotterbolaget Kiruna Kommunpartner AB svarar för all taxefinansierad uppdragverksamhet som drift av vatten- och avloppsnät och sköter genom interna och externa entreprenörer gator och parker samt renhållning och slamtömning. Från den 30 mars 2015 ingår även drift av fritidsanläggningar. Dotterbolaget Kiruna Kraft AB äger och driver energiproduktionsanläggningarna och svarar för fjärrvärmedistributionen samt Kiruna avfallsanläggning. 9

10 hållbarhet f l hållbarhet ur perspektiv a 10

11 hållbarhet Vår värld är i förändring. En resa mot ett hållbart samhälle är nödvändig och våra världsledare har under COP21 mötet i Paris i december 2015 beslutat om ett unikt avtal som skall motverka vår tids största hot, klimatförändringarna. Om världen kommer att lyckas stävja temperaturökningen eller inte är fortfarande osäkert men viljan finns. Att världen nu skrider till verket kommer att påverka oss alla. Vår nuvarande livsstil är miljömässigt ohållbar, kommuner, näringsliv och enskilda kommer att behöva ändra beteendet överraskande snabbt. Samhället som vi känner det idag påverkar miljön och klimatet lokalt och globalt i större eller mindre utsträckning. Det är lätt att se de uppenbara områdena där t ex den fossilberoende transportsektorn är ett stort och uppenbart problemområde som helt säkert kommer att måste ställas om snabbt. Andra områden är energi för uppvärmning, avfall, avlopp o s v. De senare är även de områden där vi på Tekniska Verken har vår kärnverksamhet vilket gör att även vi måste planera för en omställning av hela vårt samhälle med hållbarhet i sikte. För detta har vi en unik situation i den möjlighet som stadsomvandlingen skapar. Här har vi möjligheten att gå före och visa på ett gott exempel för ett hållbart samhälle och dessutom kan vi tillsammans med forskning och näringsliv omsätta det vi lärt oss i processen till nya tjänster och nya företag till nytta för hela Kiruna. Att jobba med hållbarhetsfrågan och att tillvarata möjligheterna med stadsomvandlingen är ett uppdrag vi haft från vår ägare Kiruna kommun i flera år där det kanske mest kända projektet är arbetet med ett nytt energisystem i samarbete med LKAB. Tekniska Verken är med sin verksamhet Kiruna kommuns främsta verktyg i klimatarbetet. Vårt fokus ligger naturligtvis på ekologisk hållbarhet men varken lokalt eller globalt kan detta skiljas från den ekonomiska och sociala hållbarheten, vilket även är uttryckt i det visionsdokument Kiruna kommun jobbat fram och som ligger till grund för vårt uppdrag. Här ingår som en naturlig del också att bevaka utvecklingen inom hållbarhet med fokus på vår kärnverksamhet men också de områden som berörs sekundärt vilket gör ämnet betydligt bredare. Ett exempel är att beakta frågan om samhällets energiförsörjning inte bara kopplat till energiproduktion utan även byggande, transporter resande och bränsleförsörjning samt avfall mm. Vårt sätt att anta utmaningen är att jobba systemöverbryggande. Vi måste förstå sambanden mellan systemen i samhället för att kunna lösa problemet. Visst är det uppenbart i Kiruna med vårt avfallseldade värmeverk att soppåsen är kopplad till elementet. Men på samma sätt finns kopplingar till massor av andra områden. Vad händer när vi nu ska ställa om vårt avfallssystem från energiåtervinning till materialåtervinning? Vi måste även förändra vårt energisystem eftersom de är kopplade till varandra. Internt jobbar vi med att ständigt förbättra oss och att ställa om vår verksamhet i linje med de direktiv vi ser kommer att prägla vårt samhälle och vår verksamhet de kommande åren och decennierna. Vi skall leva upp till vår vilja att vara Det hållbara företaget. För att klara detta måste vi ha en sund och hållbar ekonomi som ger oss kraften och resurserna att driva utvecklingen i samhället. Jag är övertygad om att vi kommer att mötas i helt nya sammanhang som ett resultat av vår ambition att ställa om Kiruna till ett hållbart samhälle samtidigt som vi tillsammans tillvaratar möjligheterna med detta. Hur vi internt jobbar med hållbarhet kommer ni ha möjlighet att utförligare ta del av de kommande åren då vi tar steget till en hållbarhetsredovisning för koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB. mats nilsson chef hållbarhet och affärsutveckling 11

12 årsberättelse totalkvalitet Kvalitet, miljö, säkerhet och arbetsmiljö är fyra viktiga områden inom Tekniska Verkens arbete med totalkvalitet. Vi bedriver ett totalkvalitetsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten och därigenom öka tillfredställelsen för våra medarbetare, kunder och intressenter. I kvalitetsarbetet ser vi över rutiner och processer i våra verksamheter detta för att säkerställa kvaliteten på det arbete vi utför för våra kunder. Att hitta kvalitetsbristkostnader och att arbeta på rätt sätt är också en del i kvalitetsarbetet. Vi har implementerat ett dokument och ärendehanteringssystem där vi samlar våra ärenden och styrande dokument för verksamheten. Även våra projekt finns samlade i detta system. Under året har vi genomfört interna och externa miljörevisioner för att följa upp vårt arbete med miljöcertifiering. Målet är att certifiera hela koncernen Tekniska Verken i Kiruna AB enligt ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS Miljöstandarden sätter focus på två områden. Det är dels miljöaspekterna och att vi följer lagar och förordningar samt våra tillstånd. Vi arbetar med att minska de betydande miljöaspekterna i verksamheten. Med bra mätmetoder och uppföljning kan vi påverka våra betydande miljöaspekter och nå resultat som gynnar både miljön och ekonomin. I hela företaget pågår miljöarbetet som en röd tråd och utgör en viktig och naturlig del i vår verksamhet. Att vara miljöcertifierade är en stor konkurrensfördel, och ställer krav både på våra medarbetare och företaget. Säkerheten på våra anläggningar är självklart viktig för våra medarbetare och därför är ett Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) viktigt inom företaget. Även för försäkringsbolagen är detta aktiva arbete viktigt och ett krav. Vi har årliga revisioner där vi blir bedömda utifrån ett säkerhets- och brandperspektiv. Vi har ett gott samarbete med räddningstjänsten där vi utbildar och tränar olika scenariers. Ett risktänk ska alltid finnas i allt vi gör och riskhantering är en naturlig del i vår verksamhet. Ett bra arbetsmiljöarbete gör att vi är en attraktiv arbetsgivare och att arbetsplatsen är trivsam och säker. Medarbetarna ska känna sig trygga när de går till arbetet. Arbetet styrs av lagar och förordningar och minimikravet är att följa lagen. Inom företaget bedrivs även ett aktivt hälsoarbete som går hand i hand med arbetsmiljöarbetet. Mycket av arbetet inom dessa områden går in i varandra och påverkar de olika områdena. Det är ständigt ett pussel vi lägger för att helheten ska bli så bra som möjligt för medarbetarna och företaget. Vi vill bedriva vår verksamhet där vi så lite som möjligt bidrar till de globala klimatförändringarna och istället tar ett ansvar mot ett hållbart samhälle. 12

13 årsberättelse logistik Tekniska Verkens verksamhetsområde är km 2, från finska gränsen till norska gränsen och avdelningen Logistik är en samordning av verksamheten i syfte att samla transport och maskinella resurser i en avdelning och på så sätt göra samverkansvinster. Det handlar om att använda de resurser vi har på ett bättre och effektivare sätt. Logistikavdelningen genomför renhållningsuppdraget samt har ansvar för slamtömning åt Kiruna Kommunpartner AB. I uppdraget övrig körning ingår inhämtning av bygg och verksamhetsavfall från företag och industrier inom kommunen. I avdelningen ingår även fordonsverkstad för att säkerställa drift och underhåll av den egna fordonsparken. Arbetet med gata/park genomförs på uppdrag av Kiruna Kommunpartner AB. Det är en bred verksamhet med inriktning mot drift och underhåll av kommunal infrastruktur, däribland underhåll av gator, gångbanor, trafikanordningar, gatubelysning, parker och lekplatser. Snöröjningsuppdraget utgör en stor del av verksamheten under perioden oktober till maj månad. Uppdraget omfattar Kiruna tätort med undantag av Kiruna C samt delar av bostadsområdet Lombolo som utförs av externa entreprenörer. Parkverksamheten med skötsel av grönytor, parker och lekparker har även under 2015 prioriterats. Logistikavdelningen ansvarar för underhållet och drift av de gruvstadsparker som uppstått i samband med LKAB:s expansion. Samarbetet med Attraktivare Kiruna där enheten Gator och parker tillsammans med Kiruna kommun, Kiruna bostäder samt LKAB ingår har även under 2015 arbetat för att samordna, koordinera och förbättra grönområden, torg och stadsmiljöer under pågående stadsomvandling. vinterlekpark Under 2015 har avdelningen tillsammans med näringsliv, kommun och skola medverkat i en gränsöverskridande samverkansprojekt i syfte att bygga en vinterlekpark. Genom att tillföra en lekmiljö i snö i en park och skapa en naturlig dragningskraft för människor i olika åldrar skapades parken. Parken invigdes i samband med Snöfestivalen och har fått ett stort genomslag i media världen runt. Målsättningen är att Vinterlekparken blir ett årligt återkommande inslag i Kirunas vintermiljö. Logistikavdelningen med enheten entreprenad har var delaktiga förutom det löpande underhållet i ett flertal kommunala investeringsprojekt bland annat byte av pumpstationer för avloppsnätet i Karesuando under mars månad. En ny utloppsledning från reningsverket i Björkliden samt relining* av avloppsnätet i Masugnsbyn. *Invändig renovering av rörledning istället för utbyte. 13

14 årsberättelse energi Kiruna Kraft AB har under 2015 tagit över alla resurser, all personal och alla avtal från tidigare avdelning Energi. Detta för att ytterligare förbättra och förädla vår huvuduppgift att omvandla avfall, flis och industriell restvärme till värme och el för Kirunaborna. Kiruna Kraft AB har ansvar för produktion och distribution av fjärrvärme samt Kiruna avfallsanläggning, KAA, där avfall förbereds till bränsle eller återvinns. En del avfall deponeras inne på anläggningen. Kiruna Kraft levererar fjärrvärme genom mer än 13 mil fjärrvärmeledningar till nästan 2000 kunder i Kiruna. En tredjedel av alla villor och nästan 90 % av alla större fastigheter i Kiruna är anslutna till fjärrvärmenätet. Nätet är utbyggt i centrala Kiruna och i Vittangi finns ett lokalt nät med en mindre fliseldad närvärmeanläggning. I det nya Kiruna har vi inlett installationer av ny fjärrvärmeinfrastruktur var som helhet ett normalår men med en riktigt kall sommar och något varmare höst än normalt. Den kalla sommaren bidrog till ökade värmeleveranser under sommaren men en något mildare vinter gjorde att vi totalt sett sålde något mindre värme 2015 i Kiruna C än under På grund av den mildare hösten och vintern har mindre mängd olja förbrukats 2015 i oljepannorna. Elpriset har fortsatt varit på en historiskt låg nivå. Detta har både påverkat vår elförsäljning och vår kostnad för elpannekraft. Genom att noga välja när vi ska producera el och medvetet jobba med bränsleval så har lönsamheten för anläggningen ändå varit god. Vi ser också att många av våra kunder energieffektiviserar vilket vi tycker är bra. Effektiviseras det på rätt sätt så kommer vi inte att behöva elda olja när det blir kallt vilket innebär att vi alla vinner på det, inte minst vår miljö. Vi har under 2015 inlett ett arbete med att kunna erbjuda våra kunder tekniska lösningar och tjänster för fortsatt energieffektivisering. Det kommer att få genomslagskraft de kommande åren och påverka vårt miljöarbete positivt och dessutom ge möjlighet att ansluta fler till miljövänlig fjärrvärme. Under året har mängden restvärme från LKAB varit god och framförallt levererats under vårt årliga sommarstopp för underhållsåtgärder. Under eldningssäsongen har driftproblem på avfallspannan kompenserats med restvärme från LKAB. Detta är ett tydligt bevis på att vi måste fortsätta vårt samarbete med att öka andelen spillvärme från LKAB för att nå våra gemensamma miljömål och för att kunna erbjuda Sveriges billigaste fjärrvärme. 14

15 årsberättelse Under 2015 har miljöfrågorna och kvalitetsfrågan på bränsle varit högsta prioritet då våra miljövärden är helt beroende av innehållet i det inkommande bränslet till avfallspannan. Vi har startat ett antal projekt för att kunna identifiera, hantera och effektivisera hela processen från avfallslämnaren till inmatningsfickan på värmeverket. Det innebär sorteringskampanjer, utökade kontroller, bättre logistik mm. Men framförallt en fokusering på att kontinuerligt följa våra miljövärden och sätta in insatser på rätt nivå. Här har vi ett mycket gott samarbete med vår Norska huvudleverantör av avfall HRS Miljö. säsongen. Vi genomförde vårt underhållsstopp under sommaren 2015 helt enligt plan. Vår erfarna personal känner anläggningen och bedriver ett systematiskt arbete för att kunna prioritera och utföra rätt åtgärder under underhållsstoppet. I en komplex anläggning som är 30 år gammal förekommer driftsstörningar. De störningar som påverkat oss beror oftast på det inkommande bränslets kvalitét. Bränslet fastnar, inkommande metall sliter sönder delar, transportörer går sönder etc. Vi har reparerat de uppkomna störningarna på ett bra sätt men de har orsakat kostsamma stopp som också medfört miljövärdespåverkan. För att kunna minska antalet stopp behövs en bättre mottagningsfunktion med utsortering och kontroller innan bränslet lyfts in i pannorna. I kommande års investeringsplan finns dessa med. Exempel på åtgärder som genomförts är reparation av en läcka i economizern i februari, uppgradering panna 1 ny installation av Vår värmeproduktionsanläggning har under året fungerat bra, detta som en direkt följd av det omfattande underhållsarbete som rutinmässigt genomförs varje sommar. Vi går igenom hela anläggningen minutiöst, byter ut delar och produktionssystem och investerar i nya och förbättrade lösningar för att möjliggöra störningsfri drift under eldningsroster och kylväggar i eldstad, byte av rökgaskanaler och spjäll i rökgasrening, byte av rökrör i skorsten för panna 1 och 2. Bränslets innehåll kan vara miljöpåverkande och vår effektiva reningsprocess tar bort i stort sett alla miljöföroreningar utifrån de krav som myndigheter ställer. Dock kan bränslet ibland innehålla många miljöförstörande ämnen som vi inte kan upptäcka innan förbränning, framförallt elektronik och batterier som finns i hushålls och näringsavfallet. När det gått in i pannan kan vi inte fullt ut kompensera med våra reningsåtgärder. Vi samarbetar med våra parter för att bättre klara utsortering först i bränslekedjan. En ny bränsleleverantör i Vittangi har inneburit bättre bränslekvalitet med färre haverier och produktionen har varit god. Vi ser det som ett lyckat drag att samarbeta lokalt och upplever ett större ansvarstagande vilket medfört färre stopp på pannan. 15

16 årsberättelse KAA har under 2015 haft ett ökat bränslelager som efter sommaren uppgår till över ton brännbart avfall. Balning av stora delar av hushållsavfall har genomförts under sommaren st balar tillverkades i syfte att minimera nedskräpning, lakning samt bibehålla energivärdet till förbränningen. På avlastningsytan för farligt avfall har den första biosanbehandlingen genomförts och det med ett lyckat resultat. Föroreningsgraden på diesel-/oljeföroreningar gick från IFA-nivå till MKM-nivå. Stora delar av materialet som fanns inne på ytan vid vårsmältningen har bearbetats via mekanisk siktning och använt till sluttäckning av den gamla hushållsdeponin. Under 2015 slutfördes den stora sluttäckningen av den gamla hushållsdeponin. Denna var påbörjad sommaren 2014 och avslutades i oktober Ytan har vi denna sluttäckning höjts med 1,5-2 meter med dränerande och tätgjorda skikt. Stor mängd bottenaska skiktad från det lokala kraftvärmeverket har använts vid denna konstruktion. Efter färdigställd sluttäckning använts ytan som mellanlagringsplats för material som exempelvis träavfall, betong, tegel och gummi. Under sommaren byggdes en olje-/spolhall på KAA. Syfte med hallen är att kunna genomföra en behandling av oljeskadat vatten istället för den tidigare mellanlagringen av samma material. Oljeskadat vatten innehåller slam av sand, grus, och sten samt olja och vatten. Med olika behållare/ tankar separeras slammet från olje-/vattenfasen. Oljan separeras från vattnet via en skimmer och tas till spilloljetanken. All hantering sker inomhus i uppvärmda utrymmen. Samtidigt som hallen är en processhantering så fungerar den även som en spolhall för de lokala arbetsmaskinerna. Behandling av bottenaskan från lokala kraftvärmeverket påbörjas under hösten och planeras att fortsätta under försommaren Ca 9000 ton bottenaska siktades ut under hösten Fraktioner som siktas ut är järn, koppar, aluminium, rostfritt stål, bottenaska och en reject fraktion. vår utmaning Går pannan bra får vi bra ekonomi och bra miljövärden, och med ett medvetet och långsiktigt arbete med service och förebyggande underhåll åstadkommer ännu högre driftsäkerhet. Ett gott exempel på att ekonomi och miljö går hand i hand. Vi ser även framemot ett ännu bättre samarbete med LKAB och den restvärme detta kommer att tillföra. Då kan vi elda mindre olja och minska på elförbrukningen vilket kommer ge ännu bättre miljövärden och bättre ekonomi, vilket in sin tur gör det möjligt för oss att sänka priserna. För att säkra våra leveransåtaganden till de nuvarande kunder, de krav som stadsomvandlingen ställer och de förväntade nya anslutningarna och samtidigt klara våra miljövärden måste vi investera i nya miljövänliga pannor som placeras på det mest optimala läget i vårt nät. Vi måste också effektivisera vårt underhåll av vårt distributionsnät. Allt större fokus läggs på den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Kulvert för fjärrvärme är dragen till de nya områdena och fler är på väg. Vi förbereder KAA på att kunna ta emot det avfall som kommer att uppkomma vid rivningar och nyproduktioner. KAA har också intensifierat samarbetet med Bumerangen återvinningsmarknad som finns på plats vid återvinningscentralen och tar emot saker för återbruk. Om saker i stället för att slängas kan få ett nytt liv och användas av någon annan kan vi minska avfallsmängden i samhället. Vi fortsätter vårt arbete med att se över möjliga alternativ till en ny avfalls och materialhanteringsanläggning som ersättning för KAA. tydlig miljöprofil På Tekniska Verken arbetar vi kontinuerligt med att vara resurssnåla och minska vår miljö- och klimatpåverkan och i över 30 år har Kirunabornas eget energibolag levererat energi med låg miljö- och klimatbelastning. Idag producerar vi energi med omkring 76 % klimatneutrala bränslen, vi producerar helt enkelt miljövänlig värme och el. Eftersom vi förbränner avfall energiåtervinner vi en resurs som tidigare kördes till soptipp med utsläpp av bland annat växthusgasen metan som följd. Avfallsbränslet kompletteras av biobränsle som i huvudsak består av flis och till viss del torv och hela vår förbränningsanläggning är utrustad med en mycket effektiv rökgasrening som gör att vi kan leva vi upp till de högt ställda krav som myndigheterna har på vår verksamhet. Vi återvinner även restvärme från LKAB och vi önskar att fortsätta och utveckla samarbetet för att bli mer energisnål och leverera mer värme till Kirunaborna, det är en viktig del i ett resurssnålt samhälle. Att ta tillvara restvärme från industrier är ett område som det är stort fokus på just nu eftersom stora energimängder i hela landet fortfarande går till spillo samtidigt som samhället strävar efter minskad energianvändning och sänkta koldioxidutsläpp. Utbyggnaden av fjärrvärme i Sverige har resulterat i minskade utsläpp av koldioxid och Tekniska Verken har tillsammans med andra fjärrvärmeföretag på ett betydande sätt bidragit till att Sverige redan lever upp till den internationella överenskommelsen om minskade koldioxidutsläpp som Kyotoprotokollet och de krav som EU direktiv ställer. Energi- och klimatfrågan är en global och inte en lokal fråga, så för att lösa denna nyckelfråga krävs samarbeten och nya lösningar. I ett regionalt samarbete med nordnorska kommuner importerar vi avfall och energiåtervinner det. Med det gör vi en stor miljötjänst eftersom det finns väldigt begränsat med förbränningsmöjligheter i Norge. Om avfallet istället skulle ha hamnat på deponi i Norge hade det ökat utsläppen av metangas som är en kraftig växthusgas. Så för varje ton avfall vi bränner i vår avfallspanna ger det minskade utsläpp motsvarande 800 kilo koldioxid. Vi planerar även ett utökat samarbete kring materialåtervinning Fjärrvärmen är ett ekonomiskt och konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ med låga investeringskostnader för kunden och vår ambition är att våra kunder ska känna sig trygga och nöjda med sitt val av fjärrvärme 16

17 årsberättelse som uppvärmningsalternativ. Ur det globala miljöperspektivet handlar det om att arbeta bort ett el och oljeberoende, och istället ta tillvara de energiresurser som finns i avfall och restvärme från industrin. Vi har inlett ett omfattande arbete med att ta fram kunderbjudanden för nyanslutningar, konvertering från el till fjärrvärmeuppvärmning samt utbyte till energieffektiva undercentraler. Utöver detta kommer vi under 2016 ta fram ett tjänstekoncept som säkrar drift och underhåll i kundens anläggningar. Detta tillsammans med en förändrad taxemodell kommer att innebära positiva effekter för vår miljö. Vilket är vårt viktigaste mål och ansvar. 17

18 årsberättelse teknik På avdelning Teknik samlas specialistkompetens med fokus på projekt- och byggledning, kommunalteknisk infrastruktur samt miljö och hållbarhet. Det är kompetenser som servar den interna verksamheten på Tekniska Verken men även stora delar av Kiruna kommunkoncern. Ursprungligen utgjordes den stora volymen arbete av löpande investeringar i kommunalteknisk infrastruktur, idag dominerar stadsomvandlingen allt mer vår vardag. Det är också som ett resultat av stadsomvandlingen som avdelningen har vuxit från 8 till 35 personer och avdelningen fortsätter att växa. Naturligtvis ligger ett resursbehov påkallat av de omfattande investeringarna i bakgrunden men det handlar lika mycket om en strategisk satsning kring kompetens. Genom att bygga en stark organisation som kan agera operativt och samtidigt vara en kompetent beställare så säkerställs att kunskapen kring vår infrastruktur blir kvar i kommunkoncernen. Avdelningen består av två enheter med fokus på projekt respektive teknik och miljö. Den organisationen har under 2015 gett oss möjlighet och resurser till att lägga stort fokus på kvalitetshöjande åtgärder i vårt eget arbete. Detta arbete ska bland annat leda avdelningen fram till den certifiering inom kvalité, miljö och arbetsmiljö som Tekniska Verken beslutat att genomföra men ytterst ute handlar det naturligtvis om kvalité i leveranserna till våra uppdragsgivare. malmvägen Sommaren 2015 påbörjades arbetet med att schakta ner nya huvudledningar för dricksvatten och avloppsvatten under Malmvägen. Att få nya huvudledningar på plats är ett måste för att kunna säkerställa infrastrukturen till nya centrum och övriga Kiruna. Vi fortsätter med inkoppling av spill- och dagvattenledningar under mars månad Förläggningsarbete Malmvägen Vattenledningar meter Avloppsledningar cirka meter Dagvattenledningar cirka 150 meter Cirka kubikmeter massor schaktas upp under arbetet träd tar plats i nya kiruna Ett försök med att flytta träd till nya stadskärnan pågår. Detta görs för att se vilka möjligheter vi har att flytta träd från avvecklingsområdena i nuvarande stad till nya Kiruna. Den nya stadskärnan har till viss del glest med träd och projektet syftar till att se vilka trädsorter som överlever och vilka trädsorter och storlekar som kan flyttas. Under hösten och vintern 2015 har björk, rönn och tall beskurits. Träden flyttas till våren så fort tjälen går ur backen. Vi provar att flytta både unga och ett par lite större träd för att se om de överlever och om de trivs på sin nya plats. Den första sommaren kommer de flyttade trädbeståndet att behöva extra skötsel som till exempel vattning en gång i veckan oavsett om det regnar, rotsystemet behöver mycket vatten för att kunna rota sig ordentligt. 18

19 årsberättelse Om försöket visar positivt resultat kan Kiruna kommun komma att bygga en träd bank så man fortlöpande kan förse nya stadskärnan med träd och buskar. skjutbaneområdet Marken där den gamla skjutbanan låg och där 72 nya studentbostäder ska byggas har även den sanerats under sommaren Att saneringen av marken är färdig innebär att markarbetena för studentbostäderna kunde påbörjas i början av september. Husleveranser kommer sannolikt att ske under våren 2016 och färdigställandet under sommaren. Planen är att studentlägenheterna ska stå inflyttningsklara till höstterminen stadshustorget sanerat Under sommaren 2015 sanerades marken som ska bilda torget runt det nya stadshuset Kristallen. Marken är nu godkänd för all typ av användning, till exempel byggnation av bostäder och förskolor. Någon farlig jord, så kallad FA, har inte hittats på området. Däremot har förorenad jord klassad som IFA, icke farligt avfall, hittats och transporterats till Kiruna avfallsanläggning för behandling och återbruk. En del av de renare massorna har fraktats till före detta TGA:s sandmagasin och kommer att kunna återanvändas vid olika anläggningsarbeten. Saneringen av området utanför torget runt det nya stadshuset, centrumområdet, fortsätter under För att vi ska få en förbättrad kunskap om avrinning och grundvattenbildning har även ett arbete med att ta fram en ytvattenmodell gjorts. Detta arbete fortsätter och är nödvändigt för att kunna fatta väl genomtänkta beslut i stadsplaneringen avseende höjdsättningen och därmed minimera översvämningsrisker. Genom modellering kan instängda områden identifieras och förutsättningarna för en långsiktigt hållbar dagvattenplanering säkras. Modellen kommer därmed att utgöra ett viktigt underlag för den succesiva detaljprojektering av infrastruktur i nya Kiruna såväl som för mer övergripande planering. Delar av arbetet är genomfört som ett forskningsprojekt under namnet Green Blue cities vilket är ett samarbete mellan Tekniska Verken, Luleå Tekniska universitet, Universitetet i Delft, Holland och Universitetet i Innsbruck, Österrike. Projektet studerar möjligheterna att använda grön och blå infrastruktur som till exempel ytor för öppen dagvattenhantering för att hantera ytvatten och samtidigt bemöta riskerna för översvämning till följd av ett allt extremare väder. Bland de kommunala investeringsprojekt som utförts utanför stadsomvandlingen finns till exempel: Fortsatt arbete med Kiruna nytt vatten, ett projekt som skall säkra vattenkvalitén i centrala Kiruna. Arbetet med byte av belysningspunkter fortsatte för att bidra till estetik, säkerhet, trygghet och minskad energiförbrukning och miljöbelastning. Arbete med nytt vatten i Katterjokk och Riksgränsen för att säkra nödvändiga vattenvolymer för området. Sluttäckning av den gamla kommunala deponin. Utbyggnad av östra industriområdet etapp 3. Infrastruktur till bostadsområde Vistas, Kiruna C samt bostadsområdet fotvägen i Jukkasjärvi. Nya pumpstationen i Karesuando. Ombyggnad av VA och gata Triangelvägen, Kiruna C. Ny reservkraft för vattentornet samt ny reservkraft tryckstegringen. Listan kan göras lång och de ovan nämnda utgör endast exempel. För att klara den allt större efterfrågan rekryterar vi löpande nya medarbetare och anpassar organisationen för de behov stadsomvandlingen och övriga uppdrag skapar. I detta är även en satsning på gedigen vidareutbildning av vår befintliga personal en viktig strategi. Allt större vikt läggs även på arbete med utvecklings och hållbarhetsfrågor. Det är naturligtvis en av de viktigaste frågorna vi har att hantera i vår tid och stadsomvandlingen skapar en möjlighet som på många sätt är avundsvärd. Vi har en unik chans att förnya vår stad hela vägen från infrastruktur och system till byggnader och levnadssätt. Inom ramen för detta har stort arbete lagts på att förse de som jobbar med plan och utvecklingsplanefrågor med information om möjligheter och framtida krav på staden. Omvärldsbevakning och utredningsarbeten är genomförda vilket bidragit allt mer till att beskriva och utveckla tankar för nya system avseende energi, avfall, vatten och avlopp, IT och Smart Cities och så vidare. Detta är ett område som vi kommer att behöva lägga allt mer fokus på under de kommande åren och avdelningen har byggt upp en unik kunskap kring Kirunas behov, möjligheter och förutsättningar. 19

20 årsberättelse kommunikation Tekniska Verkens kommunikationsarbete har under 2015 fortsatt att utvecklas i alla dess delar. Marknadsföring och säljarbetet har tagit ett stort kliv framåt med säljverksamhet gällande fjärrvärme och Gironet, Kirunas nya stadsnät. Gironet är ett nytt uppdrag som bolaget fått att hantera och kommunikationsavdelningens roll har varit att tillhandahålla säljoch kommunikationsresurser till projektet. Arbetet har gått över förväntan med en måluppfyllelse som dubblerats. Även försäljning och marknadsföring av fjärrvärme har överskridit målen. Tekniska Verken har också fortsatt att utveckla skolarbetet och tog fram ett koncept för en skoltävling som döptes till Årets vägvisare. Kirunas klasser fick delta i en tävling som syftade till att samla in så mycket småelektronik och metaller som möjligt. Resultatet blev fantastiskt bra med en insamlad metallvikt på över ett ton vilket kan jämföras med ca 300 kg insamlad metall året innan. Bolaget har fortsatt kommunikation med skolorna för att hitta en form för ett samarbete där Tekniska Verken än mer kan bidra till skolornas naturkunskapsämnen i form av läromedel, kompetens, studiebesök osv. Detta arbete kommer att formas under Bolaget har även verkat med kommunikationsavdelningen ute på fältet vilket har bestått i medverkan vid Kirunafestivalen, rekryteringsdag i stadshuset och den årliga Tekniska Verkens dag. Dessa arrangemang har varit väldigt uppskattade och lockat många besökare. Under Kirunafestivalen samarbetade Tekniska Verken med Kiruna kommun och hade en gemensam monter som visade upp koncernens mångfald av verksamhet. Detta samarbete kommer att fortsätta och utvecklas till fler gemensamma dagar. För att tydliggöra hur koncernen ska arbeta med kommunikation bland annat vad avser målgrupper, kommunikationsvägar och så vidare ingår Tekniska Verkens kommunikatörer i en arbetsgrupp tillsammans med Kiruna Kommun och Kiruna Bostäder. Arbetet ska utmynna i en gemensam kommunikationsstrategi för hela koncernen som slutligen kommer att antas av kommunfullmäktige. En viktig del i ett bolags kommunikationsarbete är att arbeta med olika sätt att förmedla budskap. Ett hjälpmedel är vår webbplats som är en viktig portal för den externa kommunikationen. Webbplatsen är som all annan typ av media något som mellan varven behöver uppdateras. Under 2015 påbörjades ett arbete med att uppdatera Tekniska Verkens webbplats vilket bl.a. innebär att den kommer att vara anpassad även för mobila plattformar. Den nya webbplatsen kommer att lanseras under Utöver det som är på gång inom kommunikationsarbetet har det ordinarie arbetet löpt på med olika typer av driftannonser, framtagning av skyltar, löpande information på intranätet, webbplatsen och Facebook. Foto: Rebecca Lundh

21 årsberättelse personal & hälsa Tekniska Verken har under många år aktivt arbetat med hälsofrågorna och dessa frågor har haft en naturlig del i verksamheten. Inom bolaget finns ett antal hälsoinspiratörer som ska vara länken mellan ledning och den dagliga driften och tack vare engagerade inspiratörer har bolaget fortsatt utveckla hälsoarbetet. Under våren genomgick inspiratörerna en utbildning som genomfördes av Kirunahälsan, bolagets företagshälsovård. Inspiratörerna träffades vid fyra tillfällen och gick igenom hälsoarbete på arbetsplatsen, livsstilsförändringar, att vara hälsoinspiratör och hälsa på arbetsplatsen. Utbildningen avslutades med att inspiratörernas närmaste chef var med och drog upp riktlinjerna för kommande hälsoarbete. För att främja motion och hälsa betalar Tekniska Verken träningskort till anställda och i samarbete med KIRSAM, som är en sammanslutning av ett antal företag i Kiruna, arbetar vi med en rad gemensamma aktiviteter som till exempel föreläsningar, olika provapå aktiviteter och tävlingar. Därutöver anordnar vi nom bolaget ett antal aktiviteter för att bidra till en god hälsa för våra anställda. En sådan aktivitet är Klassikern som körts i två år med utlottning vid den årliga personaldagen i november. Hälsoinspiratörerna har gjort ett omtag vad gäller klassikern och utlyst 2016 till Hjärnans år. Som ett led i detta har Klassikern gjorts om och heter numera TVAB 10:an. Eftersom hälsoarbetet även ska vara inriktat på den psykiska hälsan, ingår även aktiviteter i TVAB 10:an som främjar tankens kraft såsom Yoga, spela musik, sjunga i kör eller valfri aktivitet som är av den karaktären. Hälsoinspiratörerna tror också att fler av de anställda ska kunna hitta aktiviteter som de är intresserade av. Även 2015 utnämndes Årets hälsoprofil, denna gång blev det en medarbetare som har en lång anställningstid inom bolaget. Motiveringen till utnämningen var ur två perspektiv, dels den hälsosamma delen men även hållbarhetsdelen. Lars Sjölund som utsågs till 2015 års hälsoprofil promenerar till och från jobbet varje dag och har så gjort under många år. Detta bidrar förutom till god hälsa även till en miljöbesparing i form av CO 2 då bilen mestadels står parkerad. Nästa steg i hälsoarbetet är att jobba vidare med ledarskapet och för kommande år planeras en chefsutbildning i hälsofrämjande ledarskap. Det kan inte nog understrykas att personalen är en oerhört viktig resurs och det råder inget tvivel om att frisk personal som trivs bidrar väldigt mycket till verksamhetens utveckling. frisk- och hälsotal Tekniska Verken har ett lågt sjuktal, 2015 var sjukfrånvaron 4,2 % vilket är detsamma som för Vårt låga sjuktal, eller bättre beskrivet vårt höga frisktal, tror vi är utfall av våra satsningar inom hälsoarbetet och som berör hela koncernen. årets hälsoprofil grattis lars sjölund! Lars Sjölund, chaufför på renhållningen, utsågs till Tekniska Verkens hälsoprofil Det var i samband med 2015-års personaldag i Sporthallen som han tilldelades utmärkelsen. Utdrag ur nomineringen: Lars har en väldigt aktiv vardag på jobbet med mycket rörelse och tunga drag/lyft. Utöver detta så kör han powerwalk, med eller utan stavar, varje dag till och från jobbet. Oavsett väder och vind, år efter år. Foto: Ulrika Westerberg 21

22 vatten & avlopp Vattentäkt för Kiruna stad är Torne Älv. Vid snösmältning och vid kraftigt regn transporteras partiklar och organiskt material från omgivande marker till älven. Det medför att det vatten som skall renas till ett dricksvatten kan vara missfärgat och ha viss smak och lukt av myrmark, något som är välkänt bland Kirunaborna. För att komma tillrätta med de återkommande kvalitetsproblemen vid Kiruna vattenverk i samband med snösmältningen utreds möjligheterna att komplettera behandlingsprocessen. Under utfördes storskaliga fällningsförsök över ett sandfilter och under utfördes försök med membranfiltrering. Resultaten har varit lovande och utredningar för att hitta rätt typ av process fortsätter. Under året har en del förbättrings/reparationsarbeten utförts, bl.a. har ett antal vatten- och avloppsledningar rengjorts, reparerats eller bytts ut. I Lainio har en ny råvattenbrunn borrats och brunnsöverbyggnader samt förbättrad radonbehandling är under anläggande. Rensjöns vattenverk håller på att kompletterats med ph-justerande behandling. Ett flertal utredningar pågår bl.a. utbyggnation av vattenkapaciteten i Katterjåkk och Björkliden, förbättring/komplettering av behandlingsprocesser vid Svappavaara, Lannavaara, Masugnsbyn och Parakka vattenverk, förbättrad avloppsrening i Parakka. I slutet av året inträffade två allvarligare strömavbrott vid Kiruna vattenverk och Lomboloområdet blev utan vatten. Installation av reservkraft för Kiruna vattenkedja har påbörjats och planeras att slutföras under Ordinarie provtagning vid Björkliden vattenverk i september visade förekomst av bakterier i en reservoar, vilket innebar otjänligt vatten och ett kokningspåbud utfärdades under några dagar. Inget i driften indikerade något onormalt och prover tagna på utgående vatten och på ledningsnätet vid samma tillfälle innehöll inte bakterier. Förorening av provet vid provtagningen misstänktes, vilket även bekräftades vid uppföljande provtagning. Vid Kiruna avloppsreningsverk har den biologiska behandlingen havererat och reparation pågår. Utloppsledningen från Björkliden avloppsreningsverk som var gammal och i dåligt skick har ersatts av en ny. I Karesuando har två avloppspumpstationer som var i dåligt skick bytts ut. Fortsatt prioriterad läcksökning har resulterat i att flertalet vattenläckor har identifierats och reparerats. Nya VA-ledningar har anlagts efter Triangelvägen i Kiruna. I Masugnsbyn har ca 0,5 km vatten- och avloppsledningar nyanlagts. Säkerheten kring dricksvattenanläggningarna har förbättrats bl.a. genom byte av dörrar och låssystem. VA-verksamheten håller på att miljöcertifieras. I likhet med tidigare år har det varit problem med tillförsel av lösningsmedel, petroleumprodukter och fett till avloppsreningsverken. Spårning, åtgärder och utskick med information till fastighetsägare och verksamhetsutövare pågår. För att i framtiden bevara en god vattenkvalitet har arbetet med framtagande och fastställande av vattenskyddsområden för de kommunala vattentäkterna fortsatt. Under året har permanent vattenskyddsområde i Rensjön, Jukkasjärvi, Kuttainen och Vassijaure fastställts av Länsstyrelsen. Tekniska Verken levererar vatten till dig dygnet runt, året om. 22

23 Foto: Ulrika Westerberg Plogningskriterierna innebär att plogning av prioriterade vägar ska påbörjas när snötäcket uppnår fem cm och vara åtgärdade inom fem timmar. För övriga vägar skall plogning påbörjas vid åtta cm snötäcke och vara åtgärdade inom 15 timmar. Prioriterade vägar utgörs av centrum, huvudvägar, busslinjer och viktiga GC-vägar. Övriga vägar utgörs av bostadsområden. gator & parker Vintern har varit ovanligt snörik, vilket inneburit fler plogsvängar och mer borttransport av snö. Under året har det fallit ca 2,2 m uppmätt snö och 25 prioriterade respektive 15 övriga plogsvängar har utförts. Mycket tung snö har medfört att ett flertal träd i parkerna har brutits av. Av besparingsskäl har sandupptagning inte utförts inom villaområden i Kiruna C eller byarna. Endast i yttersta nödfall sandas det inom villaområdena. I början av vintersäsongen 2015/2016 medförde dock kraftig halka att hela Kiruna behövde sandas och det gick åt stora mängder sand. Under våren har det varit stora problem med bristfällig dagvattenavledning, vilket medfört omfattande översvämningar inom flertalet områden och fler resurser än normalt har varit nödvändiga för att hantera situa- tionen. Stora delar av dagvattenledningsnätet är i dåligt skick och behöver åtgärdas. Under hösten har en hel del arbeten utförts, bl.a. har några nya gallerbrunnar anlagts på Lombolo och justeringar av diken och brunnar har utförts. Grönyteskötseln har fungerat mycket bra och växtligheten uppfattas som normal. Omfattande slyröjning har utförts inom centralorten, främst inom Lomboloområdet, där behovet har varit störst. I Svappavaara har slyröjning skett utifrån en särskild åtgärdsplan, som även har inkluderat reparation av belysning, byte av gångbroar och grillplats vid ett rekreationsområde. Beläggningsreparationer med kallasfalt och mindre beläggningsarbeten med maskinläggning har utförts men i brist på ekonomisk finansiering har toppning inte utförts. Utefter Triangelvägen har gatan byggts om. Gångbana har anlagts utefter Trädgårdsgatan och gång/cykelväg har anlagts utefter Jägaregatan och Auroravägen. Klottersanering har utförts med gott resultat. I enlighet med gällande lekplatsprogram har 6-7 lekplatser avvecklats. Syftet är att rationalisera driften och ersätta lekplatserna med områdeslekplatser. Byggande av områdeslekplatser har inte påbörjats och klagomål över rivningarna har varit många. I Karesuando och Övre Soppero har nya lekplatser anlagts. Flera belysningsprojekt med armaturbyten har genomförts eller påbörjats. Under julhelgerna utsattes belysningen i Kiruna C för omfattande skadegörelse och ca belysningspunkter sattes ur drift. 23

24 årsberättelse fritid Fritidsverksamheten som innefattar drift av fritidsanläggningar, skidspår, slalombacke och skoterspår flyttades över till Kiruna Kommunpartner AB, KKP, från kommunen i april. Driften av skidspår och skoterleder har generellt fungerat utan större störningar. Periodvis har extrem mängd snö fallit och tyngt ned träd över skidspåren, varvid större störningar som krävt merarbete vid prepareringen uppstått. Luossavaarabacken har haft en bra säsong med många besökare och ett antal arrangemang. Lombia och Matojärvi har haft fulla hus under hela säsongen. Diverse slyröjning kring motionsspår har utförts. Ett antal investeringar har utförts. En ny idrottshall Tarfalahallen för fotboll, friidrott och klättring blev klar i juni och nytt konstgräs på Lombia utomhusplan blev klart i augusti. Garaget på Lombia har byggts ut och taket till lilla läktaren vid fotbollsplanen har bytts ut. Tuollavaara isplan har försetts med ny asfaltsbeläggning och en nygammal sarg från Matojärvi har satts upp. Gammal ojämn asfalt på Luossaisen har tagits bort. Matojärvi islada har renoverats med ny ispist, sarg och kylaggregat inkl. kylslingor och värmeslingor Ett förråd/regnskydd har byggts vid boulebanorna vid Parkskolan. En spontanidrottsplats har anlagts i Svappavaara. Belysningsbyte av 256 armaturer kring motionsspår i Kuttainen, Karesuando och Idivuoma har utförts. Ett personalomklädningsrum på Luossavaara är fuktskadat och behöver åtgärdas. 24