Nyhetsbrev från Demografiska databasen

Transkript

1 Nyhetsbrev från Demografiska databasen Nr 9 maj 2006 Utbildning Förslag till uppsatsämnen Under våren kommer forskare vid Centrum för befolkningsstudier att formulera olika förslag till uppsatser baserade på material som finns på Demografiska databasen. Förslagen innehåller utöver syfte/frågeställningar information om bakgrund och litteraturtips. De riktar sig till C- och D-studenter oavsett disciplin. Forskarna vid CBS kan vid behov fungera som handledare alternativt som kontaktpersoner för ytterligare upplysningar. Katalog med förslagen kommer att läggas upp på nätet ( i god tid före höstterminens start. Nytt projekt om spädbarnsdödlighet I oktober 2005 delade Riksbankens Jubileumsfond ut 2,5 miljoner kronor till projektet Överföring av demografiska mönster mellan generationer fertilitet och spädbarnsdödlighet, som leds av professor Göran Broström. Det är ett samarbetsprojekt mellan Centrum för Befolkningsstudier (CBS)och Statistiska institutionen, Umeå universitet och löper över tre år. Det är ett välkänt faktum att spädbarnsdödlighet drabbar familjer ojämlikt i så gott som alla befolkningar. Det kan inte förklaras med vanliga egenskaper som socialgruppstillhörighet, utbildning eller geografi, vilket har studerats intensivt under flera år. Vad som däremot inte har studerats är hur detta mönster fortplantar sig över generationer. I detta projekt utnyttjas det unika datamaterialet i Demografiska databasen för att bygga familjehistorier rörande fertilitet och spädbarnsdödlighet. Resultaten av projektet är viktiga, inte bara för att kasta ljus över mekanismer i vår historia, utan också för att förstå och kunna åtgärda situationen i dagens utvecklingsländer, där spädbarnsdödlighetsmönstret mycket liknar de mönster vi ser i 1800-talets Sverige. Nya böcker Hans Nilsson och Lars-Göran Tedebrands Familjer i växande städer. Strukturer och strategier vid familjebildning i Sverige utkom vid årsskiftet 2005/2006 som nummer 27 i Demografiska databasens rapportserie. I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden men också med utblickar fram till idag. Det är en tid under vilken Sverige förvandlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning. I fokus för undersökningen står familjebildning och reproduktion inom åtta giftermålskohorter av män och kvinnor som ingick äktenskap , , och

2 Internationell workshop: Indigenous Identity in Demographical Sources september 2006 I slutet av september månad ordnar CBS och CeSam en workshop i Umeå. Ämnet som behandlas är urfolk i historiskt och samtida demografiskt material. Forskare som studerar urfolk i bland annat Skandinavien, Ryssland, Canada, USA, Australien och ämnar delta under den två dagar långa workshopen. Varför ha en workshop på detta ämne, kanske någon undrar? Ja att försöka fastställa etnicitet i ett demografiskt material är tämligen komplicerat och därför intressant. Vi vet ju att det allt som oftast står i kyrkoboksmaterialet vem som är same eller nybyggare. Men vad baserar sig egentligen dessa noteringar på? Var det på grund av personens släktskap, yrke eller språkliga färdighet. Vilka är det som bestämmer kategorierna och hur de ska se ut? I folkräkningarna från 1800-talets början skulle främmande stam noteras, samer föll in under denna kategori. Då utgick prästen främst från språket som talades i hemmet, men i och med att de vetenskapliga teorierna om raser började råda en bit in på 1900-talet började man från statens sida anse att samer inte kunde urskiljas enbart genom språk. I 1930-års folkräkning infördes därför kategorier som hellappar och halvlappar, där man blev hellapp om båda föräldrarna var född i en lappby medan om fadern ansågs vara lapp och modern svensk blev barnet halvlapp. Var modern född i en lappby och fadern svensk blev barnet halvlapp av annan stam gjordes en särskild lappräkning där man utgick främst från språk och näring. Höll man på med renskötsel och/eller talade samiska i hemmet var man att betrakta som same. Problemen med definitioner och andra världskrigets rasideologiska bakgrund kom att innebära att Sverige valde att sluta med att försöka fastställa etnicitet i den officiella statistiken. Som forskare måste vi om vi vill studera urbefolkningars etnicitet i demografiska material diskutera och förhålla oss till statens och kyrkans sätt att kategorisera individer och föra in dem i statistiken eller husförhörslängden. Men förhållandet mellan det svenska samhället och samerna är inte unikt, det finns många urfolk som blivit kategoriserade av koloniserande befolkningar som lämnat efter sig demografiskt material. För att lära om dessa och om metoder, tolkningar förhållningssätt som kan vara användbara i studier av urfolk anordnas denna workshop. Kontakta Per Axelsson, tel , eller via e-post Per.Axelsson@cesam.umu.se Konferenser Den mars pågick European Social Science History Conference i Amsterdam. Denna konferens, som är en avläggare av den amerikanska Social Science History Associations möten, hålls vartannat år och har snabbt blivit en viktig mötesplats för främst europeiska socialhistoriker. Forskare från Centrum för befolkningsstudier var välrepresenterade under konferensen, där de gav presentationer om bl.a. samisk demografi, brottslingars livslopp, äldres boende, fosterbarn, intergenerationella demografiska mönster och lutherska församlingen i Paris. I anslutning till konferensen hölls också en workshop om historiska databaser med deltagande från Demografiska databasen.

3 Forskning vid CBS Släktgiftermål i norra Sverige I ett samarbetsprojekt mellan Inez Egerbladh, CBS, och professor Alan Bittles, Centre for Human Genetics, Edith Cowan University, Perth, fokuseras släktgiftermålen på landsbygden i norra Sverige under 1800-talet. Hur omfattande var dylika giftermål? Vem gifte sig med en släkting och varför? Vilka konsekvenser fick giftermålen för ättlingarna? Att gifta sig med en släkting, framför allt en kusin, prioriteras i många kulturer idag, men förekommer numera sällan i västvärlden. Det var länge förbjudet i åtskilliga länder, i Sverige fram till 1844 för den icke-samiska befolkningen, men kunde då ofta ske efter dispens. Borttagandet av förbudet ledde till en kraftig ökning av såväl giftermål mellan kusiner som mellan mer avlägsna släktingar i norra Sverige, och särskilt bland bönder. Släktgiftermålen speglar religiösa och kulturella attityder, och en mångfald motiv brukar anföras som förklaring till fenomenet. I Sverige har vanligen ekonomiska faktorer framhållits. Företeelsen varierade dock högst väsentligt i bondebefolkningen, och projektets syfte är att försöka identifiera demografiska, sociala, ekonomiska och kulturella orsaker till släktgiftermålen, framför allt äktenskapen mellan kusiner, i norra Norrlands kustbygd. Under dispensperioden var släktgiftermålen till synes slumpmässigt förekommande i undersökningsområdet. Över tiden utvecklades emellertid tydliga familje traditioner och partners kunde även vara besläktade med varandra på flera sätt. Traditionerna kan spåras till vissa del områden, eftersom banden med födelseorten var starka och flyttningarna relativt begränsade. Släktgiftermålen förstärkte genetiska sjukdomar, som ger sig tillkänna även i nutiden i kustbygden. Bland konsekvenserna av kusingiftermålen märktes även att fler barn var dödfödda eller dog som spädbarn eller i unga åldrar, medan effekterna på fruktsamheten ännu inte är kända. Gästforskare Nu i maj har sociologen Hilde Bras från Vrije Universiteit i Amsterdam vistats vid DDB/CBS som gästforskare. Hon har tidigare bedrivit forskning om tjänstefolk, migration och social rörlighet och ingår för närvarande i ett större projekt där syskons betydelse i livsförloppet fokuseras. Inom ramen för detta projekt har bröders och systrars effekter på flyttningar och giftermål under 1800-talet och tidigt 1900-tal studerats i Nederländerna. På material från Hilde Bras i hemmamiljö DDB (Skellefteå och Sundsvall) kommer hon att analysera vilken betydelse syskon och andra släktingar haft för dödligheten bland äldre. Nathan Lauster, University of British Columbia, Canada, besöker DDB i slutet av maj. Under december och januari var Joana Maria Pujades, Universitat de les Illes Balears, Palma de Mallorca, gästforskare vid CBS och DDB. Hon studerar utvecklingen av spädbarns- och barnadödlighet på Mallorca från 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Seminarieprogram för CBS våren februari, Tom Ericsson, Integration and Social Networks. The Lutherans in Revolutionary Paris, mars, Kristina Bohman, Uppsala universitet, Spädbarnsdödligheten i Ådalen under slutet av 1800-talet. 16 mars, Svenn-Erik Mamelund, Oslo, Dödlighet av spanska sjukan hos etniska minoriteter i Norge april, Åsa Andersson, Förgubbningen av befolkningen: vetenskapliga förståelser av åldrande. 27 april, Elisabeth Engberg, Master or substitute parent? Household structure and motives for fostering in rural Skellefteå in the 1830s. 4 maj, Hilde Bras (University of Amsterdam), Linked lives? Sibling effects on migration and marriage in Belgium and The Netherlands, maj, Lotta Vikström, Life-Course and the Impact of Crime. Young Delinquents and Their Demographic Paths in Comparison to that of Ordinary Youths in the Nineteenth-Century Sundsvall Region, Sweden. Onsdag 17 maj 14.30, Nathan Lauster, Rethinking Sexual Revolution: New Measures for the USA. 18 maj, Anna Pettersson och Gunnar Malmberg, Avstånd till gamla föräldrar analyser av svensk registerdata. 8 juni, Leonardo Fusé, When the partner died. The constitution of the extended family 15 juni, Gabriella Edholm, Äktenskap och familjebildning i Jämtlandsfjällen under det sena talet.

4 Sökprogrammet Indiko Indiko är ett verktyg för att söka i Demografiska databasens befolk nings databas Popum på internet. Med Indiko kan information kring individer ur valda områden hämtas. Syftet med programmet är att ge möjlighet att på ett enkelt sätt söka information kring individer i ett svenskt historiskt källmaterial från främst 1800-talet, följa dessa och deras familjer över tid och generationer. Det är också möjligt att söka direkt i de olika källorna och återskapa sidor ur dessa. Ny användarhandledning för Indiko finns att hämta i pdf-format från DDB:s webbsida Linköpingsregionens församlingar Nu har Linköpingsregionen kompletterats med ytterligare en församling, Grebo. Tidigare finns Kaga, Landeryd, Rystad, Vårdsberg, Värna, Slaka, Kärna, Rappestad, Vikingstad och Björsäters församlingar registrerade och länkade. Dessa församlingar, liksom områden kring Skellefteå och Sundsvall samt sex andra församlingar från olika delar av Sverige, är tillgängliga och sökbara på Internet genom vårt sökprogram Indiko. Detta källmaterial är en värdefull källa för såväl forskning som undervisning och släktforskning. Registrering av lappmarksförsamlingar I Jörn, Karesuando och Haparanda fortgår arbetet med att registrera och länka information från ett antal nordsvenska församlingar som på talet dominerades av en samisk befolkning, men som under de följande seklen kom att koloniseras med en betydlig inflyttning från övriga Sverige. Dessa församlingar från Norrbotten, Västerbotten och Jämtland kommer tillsammans att utgöra Demografiska databasens till ytan största region, Nordlig inlandsregion. Förutom Karesuando och Gällivare är nu även fyra församlingar inom det sydsamiska området färdigregistrerade och länkade samt tillgängliga i Indiko: Föllinge, Undersåkers, Frostvikens samt Hotagens lappförsamlingar. Dessa församlingar var icketerritoriella till sin karaktär. Det vill säga att de, till skillnad från de flesta andra församlingar, konstituerades av andra faktorer än territoriella gränser i detta fall etnicitet. Således innefattade dessa fyra församlingar samisk befolkning hemmahörande i ett avsevärt större område än vad som indikeras av församlingsnamnet. Jukkasjärvi och Jokkmokks församlingar i Norrbotten och Vilhelmina församling i Västerbotten är färdigregistrerade men ännu inte länkade. Arbetet med att registrera Föllinge territoriella församling har inletts och beräknas vara avslutat under 2007.

5 Två nya utredare har anställts under våren, Annika Westberg tillträdde 3 april 2006 och Maria J Wisselgren börjar sin anställning 14 augusti Två doktorandtjänster har tillsatts på CBS, Maria Bergman och Annalill Ledman. En ytterligare samfinansierad doktorand gemensam för CBS och medicinska fakulteten planeras. Maria J Wisselgren Maria disputerade hösten 2005 vid institutionen för historiska studier på sin avhandling Att föda barn från privat till offentlig angelägenhet. Annika Westberg Annika disputerade 2005 i sociologi med avhandlingen Becoming an Adult: Living Conditions and Attitudes among Swedish Youth. Annika har också skrivit rapporter för Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet och gjort Ungdomsstyrelsens undersökning om ungas levnadsvillkor. Ny personal Maria är anställd som doktorand vid Institutionen för Historiska Studier sedan januari 2006, med placering vid Centrum för Befolkningsstudier (CBS). Hennes avhandling kommer att beröra familjestrukturer hos den norrländska sågverksfamiljen under 1800-talets senare hälft. I slutet av och i början av 1900-talet blev det vanligare att allt fler män kom till sågverken åtföljda av sina familjer, eller skaffade sig familj under tiden de arbetade på sågverken. Små sågverkssamhällen växte upp vid sidan om de närliggande jordbrukssamhällena och skapade nya identiteter. Det är oklart huruvida jordbrukssamhället och sågverksmiljön främjade olika familjestrukturer eller om bandet mellan dessa miljöer förblev obrutet som Anna-Lill är anställd som doktorand i historia sedan mars 2006 med placering vid Centrum för befolkningsstudier (CBS) och Centrum för Samisk forskning (CeSam). Utöver magisterexamen i historia är hon även utbildad gymnasielärare med historia och spanska som huvudämnen. I avhandlingen kommer Anna- Lill att undersöka upp komsten av den samiska kvinno rörelsen i Sverige under senare delen av 1900-talet. Tanken är att utifrån teoretiska resonemang kring genus och etnicitet analysera kvinnors möjligheter att få sina krav uppmärksammade.de aktiva inom den svenska kvinnorörelsen har hela tiden haft att förhålla sig till majoritetssamhällets manliga normer och strukturer. Men hur har situationen sett ut bland de samiska kvinnorna, som ju förutom sin position som kvinnor i majoritetssamhället även befunnit sig i ett läge där den egna gruppens etniska kamp hela Maria Bergman ett resultat av tät migration. Marias avhandling kommer att utgå ifrån den omgivande sågverks- och jordbruksmiljön i Sundsvalls regionen. Intentionen är att följa ett urval av gifta sågverksarbetare mellan dessa två miljöer, och sedan att försöka utröna om det är möjligt att tillskriva sågverks familjerna, några demografiska mönster som särskiljer dem från den närliggande jordbruksbefolkningen. Anna-Lill Ledman tiden varit central? Genom ett samarbete mellan CeSam och Riksarkivet/SVAR finns numera tillgång till ett samiskt pressklippsarkiv. Genom pressklippsarkivet är det nu möjligt att ta del av hur pressen behandlat samiska förhållanden sedan Kontinuerlig bevakning har sedan dess utförts av Vilhelmina folk bibliotek, där ca tidningar för närvarande bevakas. Avsikten är att använda detta pressklippsarkiv. Materialet från pressklippsarkivet ska kompletteras med intervjuer.

6 Utförsäljning av böcker från Demografiska databasens rapportserie Reports from the Demographic Data Base 50 kr/st 2. Tradition and Transition. Historical Studies on Microdemography and Social Change. Brändström, Anders & Sundin, Jan (red.). Umeå Lockridge, Kenneth: The Fertility Transition in Sweden: A Preliminary Look at Smaller Geographic Units, Umeå 1983, Swedish Urban Demography during Industrialization. Brändström, Anders & Tedebrand, Lars-Göran (red.). Umeå Orphans and Foster Children. A Historical and Cross-Cultural Perspective. Tedebrand, Lars-Göran (red.) Umeå Ostergren, Robert C., Patterns of Seasonal Industrial Labor Recruitment in a Nineteenth Century Swedish Parish. The Case of Matfors and Tuna Umeå Sköld, Peter, The Two Faces of Smallpox. A Disease and its Prevention in Eighteenth- and Nineteenth Century Sweden. Avh. Umeå universitet Bobbi S. Low & Alice L. Clarke & Kenneth A. Lockridge: Family Patterns in Nineteenth-Century 13. Population Dynamics during Industrialization. Anders Brändström & Lars-Göran Sweden. Variation in Time and Space. Umeå Tedebrand (red.). Umeå Edvinsson, Sören, Den osunda staden. Sociala skillnader i dödlighet i 1800-talets Sundsvall. Avh. Umeå universitet Tedebrand, Lars-Göran, Gullholmen. Ett bohuslänskt fiske läges demografi. Umeå Health and Social Change. Disease, health and public care in the Sundsvall district Brändström, Anders & Tedebrand, Lars-Göran (red.). Umeå Lundberg, Anna, Care and Coercion. Medical Knowledge, Social Policy and Patients with Venereal Disease in Sweden Avh. Institutionen för historia, Umeå universitet Högman, Ann-Kristin, Ageing in a changing society. Elderly men and women in urban Sweden Avh. Institutionen för historia, Umeå universitet Demografiska databasen Umeå universitet Umeå Vi besöker er gärna för att berätta mer om vad vi erbjuder Kontakta oss per telefon eller besök oss på internet Besöksadress: Norra beteendevetarhuset plan 4, telefon: , fax: e-post: ddb@umu.se webbadress: Nyhetsbreven kan hämtas i pdf-format från