Brottsofferjouren Sverige Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2016 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock

Transkript

1 Årsberättelse och Årsredovisning 2015

2 Brottsofferjouren Sverige Tryckeri: Bergs Grafiska Tryckort: Stockholm Tryckår: 2016 Grafisk form: Amanda Säfström Foto: istockphoto, Shutterstock och Brottsofferjouren Sverige.

3 Innehåll brottsoffer, anhöriga och vittnen fick stöd Stöd på 27 språk. 15. Kvinnofridsarbete 11. Vittnesstöd i hela landet Värdegrund för Brottsofferjouren Förbundsordförande och generalsekreterare har ordet Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Barn som upplever våld Brottsutsatt och funktionsnedsättning Äldre, unga och hbtq Utbildning och kompetensutveckling Organisationsutveckling Referens- och samverkansgrupper Kommunernas bidrag till brottsofferjourerna Riksstämman Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga 8 Brottsofferjouren påverkar opinionen 22 Brottsofferjouren Sveriges organisation 34 Vittnesstöd i hela landet 11 Internationellt samarbete 25 Brottsofferjourer i Sverige 36 Telefoncentralen ger första hjälpen Stöd på 27 språk Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Tidningen Brottsoffer Sprider kunskap om brottsoffers situation Marknadsföring och sponsring Underskrifter Årsberättelse 2015 Årsredovisning 2015 Revisionsberättelse BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

4 Värdegrund för Brottsofferjouren Brottsofferjourens ändamål är att erbjuda och ge medmänskligt stöd, information och praktisk vägledning till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Brottsofferjourens insatser är ett komplement och ett alternativ till myndigheternas stöd. Brottsofferjouren betonar aktiv samverkan med andra organisationer och myndigheter för att kontinuerligt utveckla stödet till brottsutsatta och stärka deras rättigheter. Brottsofferjourens vision för samhällets brottsofferstöd är att alla som utsätts för brott ska få ett likvärdigt stöd när det gäller att hantera: Rättsprocessens alla delar, inklusive polisutredning, skydds- och skadeståndsfrågor samt försäkringsfrågor. Psykiska, fysiska, sociala och existentiella konsekvenser av brottet. Stödinsatserna ska erbjudas skyndsamt och pågå tills den brottsutsatta personens behov är tillgodosett. Med brottsutsatt menas en person som upplever sig eller närstående utsatt för brott, oavsett om polisanmälan gjorts eller inte. I visionen ingår också rätten till stöd, information och vid behov skydd till människor som bevittnar brott, från inledningen av rättsprocessen till uppföljningen efter. Vittnen ska känna full trygghet att lämna sin berättelse. Brottsofferjouren vägleds utöver stadgarna med mini mikrav av denna värdegrund som beskriver organisationens utgångspunkter och det grund läggande förhållningssätt varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i arbetet gentemot brottsutsatta, vittnen och anhöriga (stöd sökanden) och varandra i organisationen. Dessa grund läggande dokument kompletteras med policys i olika sakfrågor. Värdegrunden gäller för all verksamhet i Brottsofferjouren såväl i en lokal brotts offerjour som i riksförbundet. Utgångspunkter Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är grunden för vårt arbete. Dessa gäller för var och en, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, politisk uppfattning eller social ställning och fastslår alla människors lika värde och lika rättigheter. Ledord för personligt förhållingssätt Följande fyra ord med sina beskrivningar anger de förhållningssätt som varje person som är aktiv inom Brottsofferjouren har i sitt arbete gentemot 2 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

5 stöd sökande. Motsvarande förhållningssätt kännetecknar också hur vi är mot varandra i Brottsofferjouren och i de externa kontakter som uppdrag inom Brottsofferjouren innebär. Empatisk Vi bekräftar den stödsökandes upplevelse utan att ta ställning i sakfrågor genom att respektera olikheter lyssna aktivt vara inkännande Engagerad Vi drivs av en vilja att hjälpa stödsökande att hantera sin situation utan att överta ansvar från den utsatta personen genom att ge information, praktiska råd och stöd erbjuda lugn och trygg samtalsmiljö vara intresserad av utvecklingen i det lokala samhället och omvärlden i övrigt Trovärdig Vi förmedlar stöd och information utifrån den stödsökandes situation utan att låta våra egna behov och intressen styra genom att använda vår erfarenhet och kunskap så långt som möjligt sätta oss in i den stödsökandes upplevelse respektera den stödsökandes integritet Ansvarskännande Vi tar ansvar för att göra det vi lovat och att det ligger inom vårt uppdrag och den egna förmågan genom att ha god självkännedom vid behov hänvisa stödsökande till andra inom den egna organisationen eller till någon annan ideell organisation vid behov hänvisa stödsökande, exempelvis till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller juridisk expertis BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

6 Förbundsordförande och generalsekreterare har ordet 2015 har varit ett turbulent år både för Brottsofferjouren Sverige som organisation och för den omvärld vi verkar i. Många tragedier har skett i vår närhet. Terrordåden i Paris och Köpenhamn och skolattacken i Trollhättan. Våra tankar går till dem som fallit offer för dåden, till dem som skadats och deras anhöriga. Under året har också många människor tvingats fly undan krig och allt fler har tagit sin tillflykt till Europa och Sverige. Vi lever i en orolig tid och nu är det viktigare än någonsin att värna om mänskliga rättigheter som är vår utgångspunkt. Vi ser exempelvis att Brottsofferjouren Sverige med alla lokala brottsofferjourer i landet har en mycket viktig roll när det gäller stöd till personer som är utsatta för hatbrott. Under året har vi också lyft problematiken för berörda beslutsfattare. För Brottsofferjouren Sverige har 2015 präglats av ekonomiska nedskärningar och en kamp för ökade resurser både lokalt och nationellt. Under året har vi arbetat intensivt med lobbyarbete. En glädjande nyhet i slutet av 2014 var att Brottsofferjouren Sverige fick ett tilläggsanslag på kronor från Brottsofferfonden. Det underlättade planeringen för verksamheten under 2015, men tyvärr löste det inte hela problematiken med vårt underskott och vi har under året dessvärre tvingats skära ned på viktiga delar av vår verksamhet. En viktig fråga under året har varit EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU), som skulle vara implementerat i alla medlemsstater den 16 november Direktivet är tydligt med vilka skyldigheter medlemsstaterna har vad gäller stödverksamheter samt minimikraven för innehållet i stödinsatserna. Brottsofferjourernas verksamhet uppfyller dessa krav mycket väl och Sverige skulle inte uppfylla direktivets krav utan brottsofferjourernas insatser. Frågan belystes bland annat i mars då vi bjudit in samtliga riksdagspartiers rättspolitiska talespersoner till ett panelsamtal. Under året har vi också träffat flera ministrar, riksdagspolitiker och andra beslutsfattare för att närmare diskutera hur rättigheterna för brottsoffer, vittnen och anhöriga ska stärkas. Vi är också del av en viktig internationell rörelse. Under året har vi deltagit i vår paraplyorganisation Victim Support Europes konferenser. Victim Support Europe har utvecklats enormt under de senaste åren. Numera deltar både ideella organisationer och myndigheter i konferenserna, vilket vidgar perspektiven. Vi har nu ännu bättre möjligheter att nå ut med våra frågor, påverka och verkligen göra skillnad. En viktig fråga under året har varit EU:s brottsofferdirektiv. Sverige skulle inte uppfylla direktivets krav utan brottsofferjourernas insatser. I slutet av maj hölls vår riksstämma i Sollentuna med givande diskussioner och dialog om Brottsofferjouren Sveriges fortsatta utveckling. Det pågår många processer inom landets brottsofferjourer 4 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

7 utifrån organisationsutvecklingen. Det är ett långsiktigt arbete, men för varje år stärker vi vår organisation och stödet till brottsoffer, vittnen och anhöriga. I början av året trädde den nya polisorganisationen i kraft, då Rikspolisstyrelsen, de 21 polis myndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium slogs samman till en myndighet Polismyndigheten. Under året har vi arbetat kraftfullt för att brottsofferperspektivet ska vara ett naturligt och prioriterat område i den nya organisationen. Frågan om polisens förmedling till lokala brottsofferjourer har stått i fokus. Efter många indikationer från lokala jourer kunde Brottsofferjouren Sverige konstatera att polisens förmedling mycket beklagligt minskade drastiskt. Att färre brottsoffer förmedlats till Brottsofferjouren från polisen berodde enligt uppgifter från polisen på brister i såväl systemet som i rutiner hos polisen till följd av omorganisationen. Frågan har varit prioriterad av Brottsofferjouren Sverige under 2015 och vi kommer att fortsätta vårt ihärdiga arbete för att alla brottsutsatta ska få det stöd de har rätt till. Vi driver även vidare den viktiga frågan om att polisen även ska tillfråga och informera vittnen om möjligheten till stöd redan vid anmälningstillfället. Vårt intensiva lobbyarbete under året har gett effekt. Vi upplever att vi har ökat medvetenheten hos politiker och beslutsfattare. Vid årsskiftet 2015/2016 fick vi besked om en ordentlig förstärkning av verksamhetsbidragen från våra båda bidragsgivare. Från Brottsofferfonden fick vi en ökning med 3 miljoner upp till totalt 10 miljoner kronor. Från Socialstyrelsen ökade bidraget, som är öronmärkt för kvinnofridsverksamhet, till 5 miljoner kronor från 1, 1 miljoner föregående år. Ökningen innebär att Brottsofferjouren Sverige kan förstärka verksamheten och ge bättre stöd till lokala jourer. Vi känner glädje och optimism inför Det är i en positiv anda vi nu går in i det nya året! Vi vill tacka alla medarbetare, förtroendevalda, stödpersoner, vittnesstöd, anställda och andra inom jourerna för ert engagerade och betydelsefulla arbete som görs för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett gott stöd. Vi vill också tacka alla anställda och volontärer på förbundskansliet för det omfattande arbete som lagts ned. Vi uppskattar också allt arbete som genomförts för att göra Brottsofferjouren Sverige mer känd samt det opinionsarbete som bedrivits för att brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få ett bättre bemötande och stöd från samhällets olika funktioner. Ett tack framförs också till myndigheter och andra ideella organisationer som samarbetat med oss under året samt självfallet till dem som gett oss bidrag och som därigenom möjliggjort vår verksamhet. Sven-Erik Alhem Förbundsordförande Eva Larsson Generalsekreterare BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

8 Brottsofferstöd genom ideellt engagemang Vem som helst kan utsättas för brott. Den som råkar vara på fel ställe vid fel tidpunkt kan bli ett brottsoffer. Att bli utsatt för brott är ofta omskakande och skrämmande. Brottsoffer befinner sig i en utsatt situation samtidigt som de måste orka ta itu med saker som att göra polisanmälan och kräva skadestånd. Att dessutom orka genomföra en rättegång och möta gärningspersonen igen upplever många som tungt. Få människor orkar detta utan stöd. Därför finns Brottsofferjouren. När som helst. Vem som helst. Var som helst. Ofta upplever den som utsatts för brott att han eller hon förlorat kontrollen över sitt liv då behövs någon som lyssnar och bekräftar det man varit med om. Det kan bli ett samtal eller många. Stödpersonerna, som har tystnadslöfte, kan ge den utsatte medmänskligt stöd och många praktiska råd. Det kan också vara skönt att få hjälp med Brottsofferjouren erbjuder Medmänskligt stöd av någon som lyssnar och förstår. Information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor. Stöd vid eventuell rättegång. Hjälp i kontakt med myndigheter och försäkringsbolag. myndighets kontakter och information om rätten till skadestånd och brottsskadeersättning. Stödpersonerna ger stöd genom hela rättsprocessen och utbildade vittnesstöd ger information och stöd i samband med rättegången. Brottet behöver inte vara polisanmält, stödet är kostnads fritt och den brottsutsatte kan vara anonym. 90-tal lokala jourer Brottsofferjouren är en riksorganisation som samlar landets lokala brottsofferjourer. De lokala brottsofferjourerna är självständiga och beslutar om sin egen verksamhet inom ramen för de fastställda stadgarna för Brottsofferjouren Sverige och stadgar för lokala brottsofferföreningar samt utifrån de minimikrav som upprättats. Det är de lokala brottsofferjourerna som genomför de konkreta stöd- och hjälpinsatserna till brottsoffer, vittnen och anhöriga. Insatserna utförs till största delen av ideella krafter. Vid årets början fanns 92 lokala brottsofferjourer anslutna till Brottsofferjouren Sverige. Vid årets slut hade antalet minskat till 91 brottsofferjourer, se sidan 36. Jourerna hade medlemmar under Av dem var personer aktiva som stödpersoner och vittnesstöd 786 var stödpersoner, BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

9 vittnesstöd och 239 både stödpersoner och vittnesstöd. Till det kan även tilläggas antalet aktiva i varje jours föreningsstyrelse ideella timmar Varje brottsofferjour redogör för sin nedlagda tid i en tidrapport som skickas in till Brottsofferjouren Sveriges förbundskansli. Under 2015 uppgick jourernas totala nedlagda tid sammanräknat för ideellt arbetande stödpersoner, styrelseledamöter och anställd personal till timmar. Statistiken skiljer på direkt brottsofferstöd, det vill säga samtal med stödsökande, samt annan tid för Brottsofferjourens räkning (till exempel informationsarbete, administration eller utbildning). Vissa jourer har också omfattande beredskap, det vill säga tid som någon varit beredd att ta emot samtal eller ärenden. Det direkta brottsoffer stödet uppgick år 2015 till sammanlagt timmar för både anställd personal och ideellt verksamma medarbetare. Sammanlagt la de ideella medarbetarna timmar på direkt brottsofferstöd, styrelse arbete och andra uppgifter för Brottsofferjourens räkning. Stöd till vittnen Vittnesstödsverksamheterna rapporterar varje år in nedlagd tid till Brottsoffermyndigheter som sammanställer statistiken. Under året arbetade vittnesstöden timmar i domstol. Övrig arbetad tid uppgick till timmar. Dessutom rapporterades timmar in för resor och spilltid. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

10 Stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga Varje år samlar Brottsofferjouren Sverige in och sammanställer statistik inrapporterad av de lokala brottsofferjourerna. Sammanlagt fick brottsoffer, anhöriga och vittnen stöd inom Brottsofferjourens brottsofferstödjande och vittnesstödjande verksamheter under Av dem fick personer kontakt med någon av Sveriges brottsofferjourer inom den brottsofferstödjande delen av verksamheten. Omfattande statistik Statistiksystemet bygger på att jourerna antecknar åtta grunduppgifter om varje stödsökande de haft kontakt med: kön, åldersgrupp, brottstyp, om polisanmälan är gjord eller inte, vilken typ av stödsökande det handlar om (brottsoffer, anhörig eller vittne) och vem som först tog kontakt med Brottsofferjouren (polisen, stödsökanden själv eller annan). Som en obligatorisk del från och med detta verksamhetsår ingår också särskilda omständigheter och hjälpsökandens kommun. Precis som för föregående verksamhetsår är i princip alla stödsökande, 97 procent, direkt brottsutsatta. 2 procent är anhöriga medan endast 1 procent söker hjälp av jouren i egenskap av vittnen. Vittnen får i huvudsak stöd av vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter (läs mer om Brottsofferjourens vittnesstöd på sidan 11). I de allra flesta fall kontaktar polisen Brottsofferjouren efter att målsäganden i samband med en polisanmälan tackat ja till en kontakt med en lokal brottsofferjour. 81 procent av kontakterna har initierats på detta sätt. 17 procent av de stödsökande tar första kontakten på egen hand. Det innebär ofta att de fått information av polisen vid anmälan och valt att kontakta oss själva. Polisens förmedling För att få en bild av hur polisens förmedling ser ut över landet jämför Brottsofferjouren Sverige varje år jourernas ärendemängd med Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda brott. I beräkningsgrunden ingår alla kapitel under Brottsbalken, eftersom de innehåller brott där det kan finnas en enskild drabbad person. Av de specialrättsliga författningarna ingår endast lagen om kontaktförbud. Jämförelsen har gjorts sedan 2008 inom Brottsofferjouren och 8 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

11 Genomsnittlig förmedlingsprocent länsvis verksamhetsåret ,2% 2,7% 3,4% 4,2% 3,1% 5,8% 2,4% 4,8% 3,0% 5,0% 3,2% 2,4% 3,4% 1,8% 4,3% 2,6% 2,1% 3,5% 1,8% 3,9% 3,3% Under 2015 blev 2,8 procent av alla anmälda brott under Brottsbalken samt lagen om kontaktförbud ett ärende hos Brottsofferjouren. Diagrammet visar fördelningen länsvis. Malmö kommun är ej medräknad i länssnitten. Inte heller den mindre än 1 procent av Brottsofferjourens ärende mängd som saknade anteckning om kommun och därmed även anteckning om län. kallas för förmedlingsprocent. Den ger en bild av hur stor andel av alla anmälda brott som förmedlats till en jour och blivit ett ärende där. Även de som kontaktat jouren på egen hand har oftast fått information om Brottsofferjouren och kontaktuppgifter från polisen vid anmälan. Polisen har därför en avgörande roll vad gäller hur många ärenden som når varje brottsofferjour. Kraftig minskning Under 2015 blev 2,8 procent av alla anmälda brott under Brottsbalken samt lagen om kontaktförbud ett ärende hos Brottsofferjouren. Det är en kraftig minskning från föregående verksamhetsår då förmedlingsprocenten var 3,7 procent. Mängden anmälda brott i Sverige ökade något under Även ärendemängden för vittnesstödsverksamheten vid Sveriges domstolar ökade. Däremot minskade direktförmedlingen av ärenden från polisen till Brottsofferjouren under 2015 med 23 procent i jämförelse med Minskningen av förmedlade ärenden har drabbat samtliga län. Endast ett fåtal jourer har tilldelats samma mängd ärenden som tidigare eller haft en ökning av ärendemängden. Om förmedlingen av ärenden vore konsekvent och jämn över hela landet skulle lika stor andel brottsutsatta nå alla jourer. Istället har det visat sig att förmedlingsprocenten skiljer sig kraftigt åt inte bara mellan länen eller olika polisområden utan även mellan enskilda jourer i samma område. Sedan verksamhetsåret 2013 kan vi också beräkna förmedlingsprocent på kommunnivå och det har visat sig att ärendeförmedlingen inom samma brottsofferjours gränser också skiljer sig åt mellan kommunerna. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

12 Kvinnor utgör 62 procent av de stödsökande. De flesta söker stöd för misshandel, ofredande, olaga hot och stölder. Grov kvinnofridskränkning, sexualbrott och överträdelse av kontaktförbud drabbar i stor utsträckning kvinnor. Män utgör 38 procent av de stödsökande. De flesta män söker stöd för misshandel, olaga hot och stöld. Rån, mordförsök och trafikbrott är de enda brottstyperna där män är tydligt överrepresenterade i statistiken. Barn under 12 år söker bland annat stöd för misshandel, ofredande och olaga hot. Könsfördelningen är jämn med en liten övervikt av pojkar (52 procent). Barnen kommer till Brottsofferjouren genom polisen (81 procent), genom egen eller anhörigs kontakt (13 procent) eller förmedlade av annan, till exempel skolkurator eller annan instans (6 procent). En del av barnen får hjälp som anhöriga till brotts offer (19 procent). De flesta jourer statistikför barn som bevittnat våld i hemmet inte som anhöriga utan som brottsoffer i sin egen rätt. Vissa jourer väljer aktivt att överlåta stöd åt barn till socialtjänst, BUP eller andra ideella organisationer. 33 jourer har inte haft någon enda kontakt i åldersgruppen under Fem jourer står för merparten av barnkontakterna, dessa jourer har gett stöd till mellan 9 och 16 barn vardera. Unga brottsoffer i åldrarna söker stöd för framför allt misshandel, olaga hot och ofredande. 41 procent av de unga stödsökande är män, vilket är en aning större andel än för övriga åldersgrupper. Unga män har främst varit utsatta för misshandel, olaga hot och rån. Även för unga kvinnor är det vanligaste brottet misshandel följt av olaga hot, ofredande och våldtäkt. Vad gäller utsatthet för sexualbrott är det en klar överrepresentation för unga kvinnor. 40 procent av de som söker stöd i första hand för sexualbrott är unga kvinnor. Vuxna personer i åldersgruppen år, söker hjälp i första hand för misshandel, olaga hot, ofredande och stöld. 38 procent av de stödsökande vuxna är män, 62 procent är kvinnor. Grov kvinnofrids- och fridskränkning är vanligare än inom de andra åldersgrupperna. 78 procent av de utsatta för den brottstypen återfinns i kategorin vuxna stödsökande. Äldre personer, 65 år och uppåt, söker sig till Brottsofferjouren efter brott som stöld, ofredande, inbrott och misshandel. 34 procent av de stödsökande är män, 66 procent är kvinnor. Ingen av de andra åldersgrupperna har stöld och väskryckning bland de tre vanligaste brotten, men för äldregruppen är det mer än dubbelt så vanligt som någon annan brottstyp. Mer statistik från Brottsofferjouren för år 2015 hittar du på BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

13 Vittnesstöd i hela landet Den första vittnesstödsverksamheten i Sverige startades av Brottsofferjouren i Växjö Syftet var att ge målsäganden och vittnen information och hjälp så att de skulle känna sig mer trygga under rättegången. Idag finns vittnesstödsverksamhet vid landets alla tingsrätter och hovrätter. Under 2015 svarade Brottsofferjouren för vittnesstödsverksamheten vid 45 av landets 48 tingsrätter. Det fanns också vittnesstödjare tillgängliga vid ytterligare åtta kansliorter och vid behov på hovrätterna. Vid tre tingsrätter organiserades verksamheten på annat sätt personer fick stöd Under 2015 fick sammanlagt personer stöd av brottsofferjourernas vittnesstöd. En ökning sedan 2014 då personer fick stöd. Majoriteten, personer gavs stöd på tingsrätterna. Totalt 154 personer fick stöd på någon av landets hovrätter. Vittnesstöden ger stöd till både målsägande och vittnen. 56 procent av dem som får stöd är vittnen, 19 procent är målsägande och 5 procent tilltalade. Även anhöriga och vänner som följt med till domstolen får stöd av vittnesstödsverksamheten. Gruppen anhöriga utgör ungefär 20 procent av dem vittnesstöden möter. Könsfördelningen bland dem som får stöd inom vittnesstödsverksamheten är relativt jämn. I både grupperna vittnen och målsägande är 48 procent kvinnor och 52 procent män. Uppföljande kontakt Förutom kontakten inför domstolsförhandlingarna i tings- och hovrätter hade vittnesstöden också uppföljande kontakter med dem som så önskade efter förhandlingarna. Vittnesstöden närvarade också vid förhandlingar som stöd på begäran från målsägande och vittnen. Vittnesstöden höll även under året i informationstillfällen, exempelvis för skolklasser och andra grupper som besökte tingsrätter. Vittnesstödsutredning Regeringen gav under 2014 ett uppdrag åt Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket att utreda landets vittnesstödsverksamhet för att skapa en långsiktigt hållbar organisation och finansiering. Brottsofferjouren Sverige var en del av en referensgrupp och delgav sin syn på hur verksamheten behöver utvecklas och vilka resurser som behöver tillskjutas. Det slutgiltiga förslaget var att verksamheten även i fortsättningen bör organiseras av lokala föreningar men att bland annat finansieringen bör förstärkas. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

14 Telefoncentralen ger första hjälpen Genom Brottsofferjourernas Telefoncentral får brottsoffer, vittnen och anhöriga snabbt och enkelt kontakt med Brottsofferjouren. Stödsökande når Telefoncentralen via direktnumret Lokala brottsoffer jourer kan också vidare koppla sin telefon till Telefon centralen när de inte själva har möjlighet att besvara samtal. Ger en första hjälp Medarbetarna på Telefoncentralen ger de inringande en första hjälp genom att svara på frågor och ge information, till exempel om rättsprocessen och vägar till ersättning. Om samtalsbehovet är akut lyssnar medarbetaren till den inringandes berättelse och erbjuder fortsatt stöd från en stödperson i en lokal brottsofferjour kontakter Under 2015 hade Telefoncentralen totalt kontakter via telefon och e-post. Det är en minskning med ungefär 6 procent från 2014 då det totalt var kontakter. Av de kontakterna skedde 249 via e- post och 629 genom Stöd på eget språk. De flesta, 75 procent, av dem som kontaktade Telefoncentralen under 2015 var direkt stöd sökande, det vill säga brottsutsatta, vittnen, anhöriga eller ombud. Av dem var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Huvud delen av de stödsökande (6 120 personer) var mellan år. 407 var unga mellan år och 634 var över 65 år. De tre vanligaste brotten som de kontaktsökande angivet är misshandel (1 657 kontakter), olaga hot (638) och inbrott (345). Därefter följer ekonomiska brott som exempelvis bedrägeri och förskingring (324 kontakter), rån (320) och ofredande (282). Volontärer Vid årsskiftet fanns 57 aktiva volontärer knutna till Telefoncentralens verksamhet. Av dessa har 45 stycken kompetens att ge stöd på andra språk än svenska och engelska. Utöver dessa 57 volontärer så har totalt sju stycken nyrekryterade volontärer från två olika jourer, Växjö och Nordöstra Skåne, bistått Telefoncentralen med sina språkkunskaper. Under våren genomfördes en utbildning då framförallt volontärer med språkkunskaper utbildades. Ingen utbildning har genomförts under hösten då fokus har legat på att utvärdera rådande förutsättningar för volontärerna och ta fram nya arbetssätt för att effektivisera arbetet och möjliggöra en vidareutveckling av framför allt Stöd på eget språk. Brottsoffersvar på nätet Under 2015 har 249 kontakter tagits med Telefoncentralen via Brottsoffersvar på nätet, ett kontakt formulär som finns på Siffran är i det närmaste oförändrad från 2014 då 255 frågor besvarades. Av frågeställarna var 63 procent kvinnor och 37 procent män. De vanligaste brottstypen var misshandel (55 kontakter), följt av olaga hot (21), ekonomiska brott som bedrägeri och förskingring (20) och sexualbrott (19). 12 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

15 Stöd på 27 språk Att samtala om svåra upplevelser och få möjlighet att beskriva sina känslor och reaktioner på sitt modersmål är viktigt för många brottsoffer. Därför driver Brottsofferjouren verksamheten Stöd på eget språk där brottsutsatta erbjuds stöd på 27 olika språk förutom svenska och engelska. Stöd på eget språk samordnas inom Brottsofferjourernas Telefoncentral som har utbildade volontärer med särskild språkkompetens. Stödet ges via telefon. 629 kontakter Under 2015 förmedlades 629 kontaktsökande till vår verksamhet Stöd på eget språk. Det är en minskning med 21 procent från 2014 då antalet var 802. Minskningen ligger i linje med den totala minskningen av antalet ärenden sett över hela landet (läs mer på sidan 8). Då majoriteten av alla ärenden till Stöd på eget språk förmedlas från lokala jourer är minskningen inte oväntad. Det överlägset vanligaste språket är arabiska följt av somali, persiska, spanska och tigrinja. Vi kan förmodligen räkna med att arabiska kommer fortsätta vara det vanligaste språket men att både tigrinja och dari kommer öka i antal. Utveckling Under 2015 har fokus legat på att utvärdera nuvarande arbetssätt och om möjligt hitta ett effektivare och mer framtidssäkert sätt att hantera ärenden inom verksamheten Stöd på eget språk. Hösten 2015 startade arbetet med att driftsätta och introducera ett nytt ärendehanteringssystem. Systemet kommer att effektivisera och förtydliga arbetsgången. Det kommer även att möjliggöra utökad information till den lokala jouren om hur arbetet med deras förmedlade ärenden fortlöper, möjlighet till kommunikation mellan språkvolontär och lokal jour samt utökat samarbete mellan språkkunniga volontärer oavsett vilken jour de tillhör. Under 2015 har flera lokala jourer intresserat sig för att rekrytera volontärer med språkkunskaper. Några jourer, Växjö och Nordöstra Skåne, har redan kommit igång med verksamhet och Telefoncentralen har funnits tillgängliga för att bolla tankar och idéer vid uppstart och även haft möjlighet att hjälpa till med ärenden så att de utbildade volontärerna fått komma igång med stödsamtal på sitt språk. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

16 Brottsofferjourens kvinnofridsarbete Brottsofferjouren Sverige har under 2015 drivit projektet Kvinnofrid inom Brottsofferjouren med medel från Socialstyrelsen. Syftet med projektet är att stärka och utveckla brottsofferjourernas stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld. Statistikprojekt Under 2015 har ett statistikprojekt startats för att utveckla den statistik inom våld i nära relation som lokala brottsofferjourer sammanställer. Syftet är att inte bara se antalet kvinnofridsärenden, utan även kunna uppskatta omfattningen av de stödinsatser som krävs vid våld i nära relation. Detta gör det lättare för samordnarna att fördela inkomna kvinnofridsärenden jämnt till stödpersonerna utifrån hur resurskrävande de är, vilket leder till en bättre bemanningsplanering. Medel söktes för en projektanställd statistiker på 50 procent, men de beviljade medlen räckte endast till en projektanställning på 25 procent, vilket innebär att projektet beräknas fortgå även under Detta är också ett led i brottsofferjourernas kvalitetsutveckling. En referensgrupp från ett antal lokala brottsofferjourer av varierande storlek och med representanter av både anställda och ideella samordnare har varit behjälpliga med att arbeta fram ett hanterbart verktyg för statistikrapporteringen tillsammans med den projektanställda statistikern. Deras arbete presenterades på Samordnarkonferensen där alla deltagande samordnare fick möjlighet att diskutera och komma med synpunkter på utvecklingen av kvinnofridsstatistiken. Även på Ordförandekonferensen presenterades förslaget på den nya statistikrapporteringen och det gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Det nya statistiksystemet kommer att testköras under Samordnarkonferens med inriktning på våld i nära relationer Medel söktes för att kunna anordna två stycken två dagarskonferenser med fortbildning inom kvinnofrid på två olika platser i landet för lokala brottsofferjourer med cirka 65 deltagare per konferens, men de beviljade medlen räckte endast till en konferens. Mycket ny lagstiftning inom kvinnofridsområdet, reviderade föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen och Socialstyrelsens reviderade handbok Våld gjorde att fokus lades på att informera samordnarna om nyheterna, då medlen inte räckte till att bjuda in även stödjare och förtroendevalda till konferensen. Därför genomfördes en 2-dagars samordnarkonferens i Stockholm med inriktning våld i nära relation den oktober 2015 där 73 personer deltog. På konferensen föreläste bland annat: Henrik Belfrage, professor i Kriminologi, om Gärningsmannatyper Åsa Källström Cater, professor i Socialt arbete, om barn som bevittnat/upplevt våld. Rita Grünbaum, utvecklingsledare från Länsstyrelsen i Södermanland om Socialstyrelsens nya föreskrifter samt den reviderade handboken om Våld i nära relationer. Susanne Gosenius, polisens brottsoffersamordnare i Region 14 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

17 Under 2015 sökte sig i snitt tolv personer tio kvinnor och två män om dagen till Brottsofferjouren efter att de utsatts för brott i en nära relation. Syd om samverkan mellan polisen och lokala brottsofferjourer med särskilt fokus på brottsofferärenden avseende våld i nära relation. På samordnarkonferensen visades även dokumentärfilmen My life my lesson om våldets konsekvenser för barn som lever med våld i nära relation. En dvd för lokala visningar av filmen delades även ut till varje brottsofferjour som deltog i konferensen. Bryssel Brottsofferjouren Sverige fanns representerade på en internationell kvinnofridskonferens i Bryssel den 25 februari Temat var Eliminating Domestic Violence in Europe: Implementing Strategies for Protection and Prevention med föreläsningar från flera olika europeiska organisationer, polis, rättsväsende och socialtjänst om deras arbete mot våld i nära relationer. Många viktiga kontakter togs, främst nordiska men även från övriga Europa. Kompetensutbyte Ett nationellt kunskaps- och erfarenhetsmässigt kompetensutbyte inom våld i nära relationer har skett genom att kvinnofridsansvarig har deltagit i olika referensgrupper vid Statens Offentliga Utredningar, SOU, inom kvinnofridsområdet samt i Socialstyrelsens referensgrupper samt Nationellt Centrum för Kvinnofrids (NCK:s) referensgrupp. Föreläsningar Kvinnofridsansvarig har under 2015 föreläst om våld i nära relation för följande grupper: Nationella Telefoncentralens volontärer, 7 maj. Samordnarkonferens, oktober. Brottsofferjouren i Nacka- Tyresö-Värmdö, 21 oktober. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

18 Socialtjänst och vård- och omsorgspersonal i Malung-Sälen, Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, 30 november, 1 december och 2 december. Nationella aktiviteter Andra aktiviteter som har genomförts inom projekt Kvinnofrid inom Brottsofferjouren under 2015 är följande: Minnesgala för hedersmördade Fadime på Berns den 17 januari 2015 tillsammans med flera olika ideella organisationer och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord. Internationellt seminarium, debattpanel samt filmvisning i Riksdagen den 19 januari 2015 för politiker och särskilt inbjudna om hedersrelaterat våld och förtryck till minne av hedersmördade Fadime. Brottsofferjouren Sverige deltog med bokbord. Även detta arrangemang genomfördes tillsammans med flera olika ideella organisationer och Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime som huvudarrangör. Studiebesök av samordnaren för arbete mot människohandel från Victim Support Finland (RIKU) hos Brottsofferjouren Sverige den 27 augusti Samverkansprojekt Följande samverkansprojekt har arbetats med inom projekt Kvinno frid inom Brottsofferjouren under 2015: Samarbete med Rädda Barnen, Länsstyrelsen i Östergötlands län och Folkteatern i Gävleborgs län som huvudaktörer samt ett flertal andra ideella organisationer i projektet Det handlar om kärlek Kärleken är fri i ett gemensamt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. På grund av bristande resurser har Brottsofferjouren tyvärr tvingats avsluta detta viktiga samarbetsprojekt. Brottsofferjouren Sverige brukar, tillsammans med flera andra ideella organisationer, delta i UN Womans 8-marsnätverk för arrangemang i samband med Internationella kvinnodagen, men tvingades ställa in på grund av bristande resurser. Projektet Operation Kvinnofrid med Länsstyrelsen i Stockholms län, Polismyndigheten i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län och Stockholms läns landsting som huvudaktörer samt kvinno- och brottsofferjourer i Stockholms län. Syftet är att arbeta mot våld i nära relationer genom att först genomföra en kartläggning om vilka behov som finns inom området för att sedan arbeta förebyggande och operativt mot våld i nära relationer. Stöd till lokala brottsofferjourer Dessutom har stöd getts per telefon och mejl till flera lokala brottsofferjourer i frågor och problematik kring våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Lokala brottsofferjourer har också tagit kontakt för stöd från förbundskansliet kring ansökningar för projektmedel inom kvinnofridsområdet under BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

19 Barn som lever med våld i nära relation Inom projekt Kvinnofrid inom Brottsofferjouren inleddes 2014 ett samarbetsprojekt med bland andra produktionsbolaget Film And Tell, Rädda Barnen, Unizon, Psykologförbundet, Ersta Diakoni, Erikastiftelsen, Gålöstiftelsen och Svenska Kyrkan (Sofia Församling). Målet var att ta fram två dokumentärfilmer som skildrar hur barn påverkas av att leva med våld i nära relation. Filmprojektet har fortsatt under 2015 då även den första dokumentärfilmen My life my lesson hade biopremiär fredagen den 13 mars My life my lesson Dokumentärfilmen My life my lesson handlar om 16-åriga Felicia och hur hon och hennes syskon har påverkats av att leva med styvpappans våld mot deras mamma under flera år. Filmen synliggör barnens situa tion och vilka konsekvenser våldet får. Under två år följer filmen Felicia då hon försöker leva ett vanligt tonårsliv och samtidigt be arbeta händelserna från barndomen. Filmvisningar Under året har lokala brottsofferjourer haft flera visningar av filmen, både i interna utbildningssammanhang för externa organisationer, kommuner och hälso- och sjukvård i både större och mindre sammanhang. Brottsofferjouren Sverige genomförde en filmvisning i Stockholm den 26 maj 2015 för 95 personer för särskilt inbjudna från bland annat Socialstyrelsen, länsstyrelserna, politiker, SKL, polisen och lokala brottsofferjourer. Efter den filmvisningen fungerade flera av länsstyrelserna som ambassa dörer och genomförde turnéer i sina respektive län tillsammans med lokala brottsof ferjourer och visade filmen för socialtjänsten i olika kommuner. Ytterligare en större filmvisning genomfördes i Kristianstad tillsammans med Brottsofferjouren i Nordöstra Skåne för cirka 125 deltagare den 17 november. Polisens brottsoffersamordnare i Skåne var särskilt inbjudna, och deltagare från bland annat socialtjänst, skol kuratorer, hälso- och sjukvården samt lokala brottsofferjourer medverkade. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

20 Brottsutsatt och funktionsnedsättning Under fyra år har Brottsofferjouren Sverige arbetat i projektform för att öka kunskapen och förbättra stödet till personer med funktionsnedsättning som drabbats av brott. Den 28 februari 2015 avslutades projekt Brottsutsatt och funktionsnedsättning som har drivits i samarbete med Handikappförbunden och Studieförbundet Vuxenskolan med medel från Arvsfonden. Projektet har bland annat fokuserat på att stärka samverkan lokalt mellan brottsofferjourer och funktionshindersrörelsen. Flera lokala brottsofferjourer har varit pilotjourer i arbetet. Att öka tillgängligheten inom Brottsofferjouren har varit en annan viktig del. Som ett resultat av arbetet har bland annat Brottsofferjourens webbplatser blivit mer tillgängliga, information på teckenspråk har tagits fram och Brottsofferjourens policy för tillgänglighet är ett nytt styrdokument för hela organisationen. Resultaten från projektet visar att kunskapen om brott mot personer med funktionsnedsättning har ökat och det i sin tur ökar möjligheterna att brottsutsatta kvinnor och män med funktionsnedsättning får ett bättre stöd och bemötande. Projektet har haft fokus på särskilt utsatta grupper som personer med neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar och personer med utvecklingsstörning. Samverkan mellan lokala brottsofferjourer, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i så kallade projektorter fortsätter och kunskapen sprids vidare. Slutrapporten från projektet, Brottsofferjourens policy för tillgänglighet och andra dokument från projektet finns att läsa på Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning Inom projektet har Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning tagits fram. Boken utkom 2013 och efterfrågan har varit stor. Två upplagor på sammanlagt exemplar har tagit slut och 2015 trycktes en tredje reviderad upplaga i exemplar. Boken kan beställas från Brottsofferjouren Sverige mot enbart portoavgift. Boken finns även i Daisy-format och kan laddas ned kostnadsfritt som PDF eller ljudfil. 18 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

21 Brott mot äldre Bedrägerier mot äldre blir allt vanligare. Därför har Brottsofferjouren Sverige, Polisens nationella bedrägericenter samt pensionärsorganisationerna PRO och SPF seniorerna tagit fram ett utbildningspaket som ska göra äldre mer medvetna om hur bedragarna kan gå tillväga. Gediget material Utbildningsmaterialet, som lanserades den 16 september 2015, är tänkt att användas på informationsmöten och studiecirklar med äldre och deras anhöriga. Genom att utgå från fallbeskrivningar och filmer kan en diskussion skapas utifrån deltagarnas egna erfarenheter och mötesledarens kunskaper. De praktiska övningarna syftar till att deltagarna ska lära sig att känna igen situationer där de kan utsättas för bedrägeriförsök och om möjligt lära sig hur Unga brottsoffer i fokus Brottsofferjouren Sverige fick en gåva från Gålöstiftelsen på kronor för att i Stockholms län kunna bedriva arbete inom området unga brottsoffer. Denna gåva möjliggjorde en rad insatser som har varit till stor nytta. Bland annat har Brottsofferjouren Sverige kunnat göra material de kan agera på bästa sätt för att undvika att bli lurade. Utbildningspaketet innehåller bland annat en instruktionsfilm om hur den som vill hålla i en utbildning ska gå tillväga. Det innehåller också ett exempel på hur utbildningen ska läggas upp steg för steg. Det finns även en mötesmanual. Därut över finns flera filmer, foldrar och bildspel som är tänkta att användas i själva utbildningen. Sprids av lokala brottsofferjourer Många lokala brottsofferjourer har visat ett stort intresse för utbildningsmaterialet och det har redan använts vid flera lokala träffar med exempelvis pensionärsorganisationer. Under 2016 fortsätter spridningen genom olika informationsinsatser riktade till äldre. om unga brottsoffer tillgängligt kostnadsfritt för skolor. Gåvan finansierade även en seminariedag i ämnet unga brottsoffer, kränkningar på nätet. Till denna bjöds samtliga i Stockholms brottsofferjourer att delta kostnadsfritt. Läs mer om seminariedagen på sidan 21. Hbtq och våld i nära relation Med hjälp av medel från Social styrelsen har Brottsofferjouren Sveriges utbildningsmaterial Det ingen vill se. En bok om hbtq och våld i nära relation reviderats under Boken gavs ut Intresset har varit stort vilket resulterat i att den första upplagan har tagit slut. Boken är framtagen för att förbättra stödet till våldsutsatta personer som är homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer (hbtq) och öka kunskapen om hbtq. Det ingen vill se ger kunskap om sexualitet, könsindentitet, heteronormativitet och komma ut-processen. Även våldsutsatta hbtq-personers särskilda utsatthet tas upp. Brottsofferjouren Sverige har under året också, i samverkan med RFSL:s brottsofferjour och Unizon, arrangerat två utbildningar med fokus på hbtq-personers utsatthet för våld. Läs mer om utbildningstillfällena på sidan 20. BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

22 Utbildning och kompetensutveckling Nationellt, regionalt och lokalt strävar Brottsofferjouren efter att vara en lärande organisation där ideella och anställda upplever att deras engagemang, kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att möjlighet ges till utveckling. Under 2015 har Brottsofferjouren Sverige anordnat följande konferenser och utbildningar: Internationella Brottsofferdagen, Internationella Brottsofferdagen, den 22 februari, etablerades på initiativ av Brottsofferjouren i slutet av 1980-talet. Dagen uppmärksammas av lokala brottsofferjourer över hela landet. Sedan flera år tillbaka högtidlig håller också Brottsoffermyndigheten tillsammans med flera ideella organisationer, bland annat Brottsofferjouren Sverige, Internationella Brottsoffer dagen genom en temadag på Norra Latin i Stockholm. Temat 2015 var Gränser och gråzoner ungas utsatthet för våld. Utbildningsdag om våld i hbtq-ungdomars nära relationer Den 20 mars anordnade RFSL:s brottsofferjour i samverkan med Brottsofferjouren Sverige och Unizon en utbildning om våld i hbtq-ungdomars nära relationer. Bland föreläsarna fanns Tone Alin, projektledare RFSL Ungdom, Jonah Nyland, projektledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Hanna Gustafsson Hertell, verksamhetsutvecklare barn och unga på Unizon och Kina Sjöström och Maria Tillquist, RFSL:s brottsofferjour. Flera lokala brottsofferjourer deltog under utbildningsdagen. Seminariedag om hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck Den 22 september genomfördes en seminariedag för lokala brottsofferjourer om hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningen genomfördes till en mindre del med kvinnofridsmedel från Socialstyrelsen, men i huvudsak av medel från Stieg Larssons Stiftelse. 56 deltagare deltog. Föreläsarna Sara Westerberg och Sofia Axell, utredare på Brå presenterade Brå:s nya rapport om hatbrott. Daniel Godman, chef för Polisens Hatbrottsgrupp i Stockholm berättade om Polisens arbete mot hatbrott. Anders Wigerfelt, docent Malmö Högskola berättade om orsaker till hatbrott och konsekvenserna för de utsatta. Maha Eichoue, utvecklingsledare våld i nära relationer på Länsstyrelsen i Östergötland föreläste om hedersrelaterat våld och förtryck. Utbildningsdag för nya samordnare och ordförande Den 10 september arrangerades den årliga utbildningsdagen för nya samordnare och nya ordförande. 21 personer deltog. Syftet var att lyfta samspelet mellan den lokala brottsofferjouren och Brottsofferjouren Sverige. Frågor som togs upp var Brottsofferjourens verksamhetsmål, värderingar och vilken hjälp och service förbundskansliet kan ge. Grundutbildning i att möta våldsutsatta hbtq-personer För sjunde året i rad arrangerade RFSL:s brottsofferjour i samverkan med Brottsofferjouren Sverige och Unizon en utbildningshelg den oktober för jourare runt om i landet. Målet med utbildningen är att ge kunskap och verktyg för att kunna bemöta våldsutsatta homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera på ett respektfullt sätt. Konferens för ordförande Brottsofferjourens årliga ordförandekonferens är ett utmärkt tillfälle att diskutera viktiga frågor och utbyta erfarenheter. Den november samlades ordförande från landets lokala jourer i Solna. En viktig fråga under konferensen var utveckling internt i organisationen både lokalt och nationellt. Bland föreläsarna fanns Elin Almqvist, politiskt 20 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015

23 sakkunnig på Justitiedepartementet, Anna Iwarsson, författare och opinionsbildare, Anders Hall, utvecklingschef, Nationella Operativa Avdelningen (NOA), Polismyndigheten, Monica Klitten, samordnare för Brottsofferjouren Södra Stockholm och Frida Wheldon, Director of Corporate Services, Victim Support Scotland. Under konferensen togs också avstamp i arbetet med att ta fram ett brottsofferpolitiskt program för att stärka opinionsarbetet. Heldag om ungas utsatthet på nätet Brottsofferjourens arbete med att ge stöd åt alla brottsutsatta ställs ständigt inför nya utmaningar i och med att samhället förändras. Ett område som ställer nya krav på oss är nätrelaterade brott och kränkningar. Utsattheten på internet är omfattande inte minst för unga personer och det är inte helt givet för alla vad som är ett brott genomförde Brottsofferjouren Sverige en seminariedag i detta ämne och den 9 december 2015 var det dags för en uppföljning som möjliggjordes med medel från Gålöstiftelsen. Föreläste under dagen gjorde David Sandberg Hjelm, Bris, Ulrika Sundling, Polismyndigheten, Olof Almqvist, Friends, Karin Torgny och Madeleine Wollnik, Attention och Mats Andersson, Netscan. Maha Eichoue, Länsstyrelsen Östergötland, föreläste under heldagen om hatbrott och hedersrelaterat våld och förtryck Olof Almqvist, Friends, föreläste under heldagen om ungas utsatthet på nätet. Fler konferenser och seminarier har också hållits inom Brottsofferjourens olika projekt. Läs mer på sidorna Utbildningsmaterial 2015 Det ingen vill se. En bok om våld i samkönade parrelationer (2010) Föreningshandbok för brottsofferjourer (2006) Handbok för samordnare (2012) Handbok för stödpersoner & vittnesstöd (2007, reviderad upplaga 2015) Närhet som gör ont. Om våld mot närstående (2003, reviderad upplaga 2010) Samtal & möten i frivilligt socialt arbete. En handbok för stödpersoner, Gothia förlag i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund (2011) Skyddsnät. En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatthet med ungdomar samt Pass 1 & 2 (2012) Trygghet som saknas. Om våld och övergrepp mot äldre (2006) Unga brottsoffer & vittnen. Om utsatthet & stöd (2008) Våldsamt osynligt. En bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning (2013, reviderad upplaga 2015) BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE

24 Företrädare för samtliga riksdagspartier medverkade i Brottsofferjouren Sveriges panelsamtal i mars Här syns (från vänster) paneldeltagarna Beatrice Ask (M), Andreas Carlsson (KD), Sanne Eriksson (S), Roger Haddad (FP) och Johan Hedin (C). Brottsofferjouren påverkar opinionen Brottsofferjouren Sverige arbetar på många olika sätt för att förbättra brottsutsattas situation. Opinionsbildning är ett viktigt verktyg. Erfarenheter från lokala brottsofferjourers dagliga möten med brottsoffer, vittnen och anhöriga är en betydelsefull grund. Ett prioriterat område för opinionsarbetet under 2015 har varit att lyfta det akuta behovet av ökade ekonomiska medel till Brottsofferjouren lokalt, regionalt och nationellt. Staten måste ta ett större generellt ansvar för att brottsoffer, vittnen och anhöriga får det stöd de behöver. EU:s brottsofferdirektiv (2012/29/EU) skulle vara implementerat i alla medlemsstater den 16 november Direktivet är tydligt med medlemsstaternas skyldighet vad gäller stödverksamheter samt minimikraven för innehållet i stödinsatserna. Brottsofferjourernas verksamhet uppfyller dessa krav mycket väl och Sverige skulle inte uppfylla direktivets krav utan brottsofferjourernas insatser. Panelsamtal med riksdagspolitiker Inför riksdagsvalet 2014 fokuserade Brottsofferjourens Sverige på att lyfta brottsofferfrågorna. I mars 2015 hölls ett uppföljande panelsamtal där de rättspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier deltog. Medverkade i panelen gjorde Beatrice Ask (M), Andreas Carlsson (KD), Sanne Eriksson (S), Roger Haddad (FP), Johan Hedin (C), Annika Hirvonen (MP), Adam Martinnen (SD) och Linda Snecker (V). Samtalet leddes av moderatorn Willy Silberstein. En långsiktig finansiering av det ideella brottsofferstödet var en viktig fråga som diskuterades. Almedalen Genom medel från Socialstyrelsen kunde Brottsofferjouren Sverige vara på plats under Almedalsveckan på Gotland i 22 BROTTSOFFERJOUREN SVERIGES ÅRSBERÄTTELSE 2015