TEORI OCH METOD INOM ANDRASPRÅKSFORSKNING, 7,5 hp. Välkommen till kursen! SVA III: Kurs CTS301: Distanskurs Vt15. Lärare: Carla Jonsson

Transkript

1 I SVA III: Kurs CTS301: Distanskurs Vt15 TEORI OCH METOD INOM ANDRASPRÅKSFORSKNING, 7,5 hp Lärare: Carla Jonsson Välkommen till kursen! I det som följer finns grundläggande information om kursens innehåll och uppläggning. Du kommer att få mer specifik information i fler dokument, som du kommer att finna på kursens hemsida på Mondo, d.v.s. den lärplattform som kommer att användas under kursens gång. Kursens innehåll Kursen syftar till att ge fördjupade insikter i andraspråksforskningens bredd och komplexitet, med särskilt fokus på vetenskapsmetodologiska perspektiv. Även relaterade områden inom generell tvåspråkighetsforskning belyses. Dessutom diskuteras skillnader mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga framställningar samt utredningsarbeten inom området liksom forskarsamhällets roll i att kommunicera vetenskapliga rön till avnämare och allmänhet. Till kursplanens mer formella beskrivning kan man lägga till att kursen bl.a. syftar till att träna förmågan till kritisk granskning av forskning (samt utredningar och rapporter, etc.), dels genom att man orienterar sig om forskningsmetodologi och dels genom att man läser och diskuterar originalartiklar i olika genrer och ämnesområden, och som har olika forskningsmetodologiska utgångspunkter. Observera: Artiklarna representerar inte nödvändigtvis den mest aktuella forskningen, utan är utvalda för att de representerar en del klassiker inom området och/eller ger prov på intressanta forskningsmetodologiska problem och/eller exemplifierar den variation av texttyper/ genrer som kan förekomma i vetenskaplig verksamhet. Dessutom kommer vi förstås att diskutera frågor som rör skillnader mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga framställningar, m.m. (Vad är forskning och vad är det inte). Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: - med ett kritiskt förhållningssätt ta del av och diskutera ett brett urval vetenskapliga artiklar (samt till viss del även utredningsarbeten) inom andraspråks- och tvåspråkighetsforskning, i synnerhet ur ett vetenskapsmetodologiskt perspektiv - med utgångspunkt i grundläggande kunskaper om vetenskapsteori, vetenskaplig metod och teoribildningar inom andraspråksforskningen föreslå plausibla forskningsupplägg för ett antal givna frågeställningar samt diskutera problem förknippade med föreslagna upplägg, härvid beaktande forskningsetiska principer 1

2 - visa insikt om relationen mellan andraspråksforskning och det omgivande samhället ur olika aspekter Undervisning Distanskurs: två campusträffar där undervisningen består av föreläsningar och seminarier; obligatorisk närvaro. Därutöver nätbaserad undervisning. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande hemtentamen. För godkänt resultat på kursen krävs nedanstående (För detaljerade instruktioner se separat dokument Examination/kurskrav i FILSAMLING i Mondo): Obligatorisk närvaro: på de två fysiska campusträffarna. (Frånvaro renderar skriftliga kompensationsuppgifter.) Diskussionsuppgifter: Olika frågor diskuteras i FORUM på Mondosajten. Diskussionerna sker skriftligt i undergrupper om ca 5 deltagare. 1 Varje deltagare ska bidra med åtminstone ett inlägg/bidrag per fråga. Artikelanalyser: Ett antal forskningsartiklar analyseras och sammanfattas kortfattat i enlighet med de s.k. Läsanvisningarna. (Se separat dokument om Examination/kurskrav i FILSAMLING i Mondo). Betygsskala: G/U. Hemtentamen: (Se separat dokument om Examination/kurskrav i FILSAMLING i Mondo). Betygsskala: A-F. Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala: A=Utmärkt, B=Mycket bra, C=Bra, D=Tillfredsställande, E=Tillräckligt, Fx=Otillräckligt, F=Helt otillräckligt. Skriftliga betygskriterier A. Studenten har på ett utomordentligt sätt uppfyllt de förväntade studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat synnerligen god förmåga till självständiga, nytänkande och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en utomordentligt analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är utmärkt, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. B. Studenten har på ett mycket bra sätt uppfyllt de förväntade studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat mycket god förmåga till självständiga, nytänkande och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en 1 Gruppindelningen görs efter den första campusträffen. Information om vilken grupp man tillhör ges på Mondo. 2

3 god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är utmärkt, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. C. Studenten har på ett bra sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat god förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är till stora delar mycket bra, särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. D. Studenten har på ett mer än acceptabelt sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om en till stora delar god analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är till stora delar bra (dock med några svagheter) särskilt med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. E. Studenten har på ett acceptabelt sätt uppfyllt studieresultaten. Detta inbegriper bl.a. att studenten har visat förmåga till självständiga och kritiska resonemang om företeelser som delkursen behandlar. Presentationerna vittnar om tillfredsställande analytisk och problematiserande förståelse av grundläggande vetenskapsmetodologi i relation till olika områden inom tvåspråkighetsforskningen. Den skriftliga presentationen är acceptabel, bl.a. med avseende på struktur, argumentation, språkbehandling och formalia. Fx. Studenten har inte kunnat uppvisa färdigheter som motsvarar alla förväntade studieresultat. Examination måste göras om eller i relevanta fall kompletteras. F. Studenten har genomgående visat bristande förståelse av kursinnehållet och bristande förmåga att uppfylla de förväntade studieresultaten. Examinationen måste göras om eller delkursen läsas på nytt. Ur Kursplanen: För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinerade moment samt att närvarokraven och kurskrav (se nedan) har uppfyllts. Distanskurs: Två obligatoriska campusträffar; frånvaro kompenseras med skriftlig uppgift. Kurskrav: Skriftliga uppgifter, inklusive hemtentamen, ska ha en tydligt urskiljbar disposition och vara formulerade enligt grundläggande normer för språkriktighet. För varje kurstillfälle ska minst två examinationstillfällen finnas under aktuell termin. Minst ett examinationstillfälle ska dessutom erbjudas den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Komplettering av skriftlig inlämningsuppgift och hemtentamen kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom två veckor efter att 3

4 kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används högst betyget D. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kursöversikt Kursen går på halvfart under första hälften av terminen. Detta innebär att du förväntas ägna dig åt kursen i genomsnitt ca 20 timmar per vecka. Du kommer att få olika uppgifter (se nedan) praktiskt taget varje vecka. Observera att man för vissa teman och veckor hänvisas till betydligt mer litteratur än för vissa andra teman och veckor. Observera också deadlines/inlämningsdatum för de olika typerna av examinationsuppgifterna. Detta har ju konsekvenser för din egen studieplanering. PERIOD OCH LITTERATURHÄNVISNING VECKA 4 UPPGIFTER Läs anvisad litteratur. Campusträff 1: Introduktion till kursen. Tvåspråkighetsforskningens tvärvetenskapliga karaktär. Introduktion till forskningsmetodik: vetenskaplighet, grundläggande metodbegrepp, forskningsstrategier, metoder, m.m. Läs: Denscombe s , , Li Wei s VECKA 5 Läs: Denscombe kap Ferguson, C. A. (1959), Diglossia. (=kap 1 i Li Wei) Pütz, M. (1995), Attitudes and language: an empirical investigation into the status and use of English in Namibia. Diskussionsfråga 1. (Se separat dokument på Mondo). Artikelanalyser nr 1: Sammanfatta dessa två artiklar (se vänstra kolumnen) i enlighet med läsanvisningarna. (Se filen Examination/kurskrav i filsamlingen på Mondo). VECKA 6 Läs: Denscombe kap. 9. Hemtentamen (uppgift A om enkätmetod) kan påbörjas. 4

5 VECKA 7 Läs: Denscombe kap. 10. Diskussionsfråga 2. (intervjuer) Nesteruk, O. (2010), Heritage language maintenance and loss among the children of Eastern European immigrants in the USA. VECKA 8 Diskussionsfråga 3. Läs: Denscombe kap. 4 och 11. Kulick, D. & Stroud, C. (1990), Christianity, cargo and ideas of self: patterns of literacy in a Papua New Guinean village. Poplack, S. (1980), Sometimes I ll start a sentence in Spanish y termino en español: toward a typology of code-switching. (kap 10 i Li Wei) Genesee, F. (1989), Early bilingual language development: one language or two? (kap 14 i Li Wei) Artikelanalyser nr 2: Sammanfatta dessa fyra artiklar (se vänstra kolumnen) i enlighet med läsanvisningarna. Hyltenstam, K & Abrahamsson, N. (2003), Maturational constraints in SLA. VECKA 9 Läs: Denscombe kap. 3. Diskussionsfråga 4. VECKA 10 Läs: Denscombe kap. 8. Diskussionsfråga 5 (Inga artikelanalyser). Skehan, P. (1996), A framework for the implementation of task-based instruction. Lindberg, L (ms), With a little help from my friends. On the role of collaborative tasks in second language learning. VECKA (Ingen specifik litteraturhänvisning) Diskussionsfråga 6. Hemtentamen 5

6 Vecka 13 Campusträff 2: Diskussion av 4 artiklar: Rampton, B. (1995) Language crossing and the problematisation of ethnicity and socialisation. (kap 9 i Li Wei) Paradis, M. (1990), Language lateralization in bilinguals: enough already! (kap 21 i Li Wei) Block, D. (1996), Not so fast: Some thoughts on theory culling, relativism, accepted findings and the heart and soul of SLA.. Gregg, K.R., Long, M.H., Jordan, G. & Beretta, A. (1997), Rationality and its discontents in SLA. Artikelanalyser nr 3: Läs och sammanfatta dessa fyra artiklar (se vänstra kolumnen) i enlighet med läsanvisningarna. Ni kommer parvis/gruppvis att presentera dessa under seminariet. Det är viktigt att du har förberett dig väl, men du behöver inte redovisa skriftligt. Kurslitteratur Denscombe, M. (2009), Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Andra reviderade upplagan). Lund: Studentlitteratur. (445 s.) (Denna bok finns också på engelska med titeln Good Research Guide.) Li Wei (red.) (2007), The Bilingualism Reader. Second Edition. London & New York: Routledge. - Följande kapitel läses: Li Wei (2007). Methodological issues in the study of bilingualism (sid i Li Wei. ) Ferguson, C. A. (1959), Diglossia. (kap 1 i Li Wei) Rampton, B. (1995), Language crossing and the problematisation of ethnicity and socialisation. (kap 9 i Li Wei) Genesee, F. (1989), Early bilingual language development: one language or two? (kap 14 i Li Wei) Poplack, S. (1980), Sometimes I ll start a sentence in Spanish y termino en español: toward a typology of code-switching. (kap 10 i Li Wei) Paradis, M. (1990), Language lateralization in bilinguals: enough already! (kap 21 i Li Wei) Som kurslitteratur tillkommer ca 150 sidor artiklar, vilka meddelas vid kursstart. *Pütz, M. (1995), Attitudes and language: an empirical investigation into the status and use of English in Namibia. I: Pütz, M. (ed.), Discrimination through Language in Africa? Perspectives on the Namibian Experience. Berlin: Mouton de Gruyter *Nesteruk, O. (2010), Heritage language maintenance and loss among the children of Eastern European immigrants in the USA. Journal of Multilingual and Multicultural Development, vol. 31, No. 3, *Kulick, D. & Stroud, C. (1990), Christianity, cargo and ideas of self: patterns of literacy in a Papua New Guinean village. Man, *Hyltenstam, K & Abrahamsson, N. (2003), Maturational constraints in SLA. I: Doughty, C & Long, M (eds.), Handbook of Second Language Acquisition, Oxford: Blackwell. 6

7 *Skehan, P. (1996), A framework for the implementation of task-based instruction. Applied Linguistics, 17, *Lindberg, L (ms), With a little help from my friends. On the role of collaborative tasks in second language learning. *Block, D. (1996), Not so fast: Some thoughts on theory culling, relativism, accepted findings and the heart and soul of SLA. Applied Linguistics, 17, *Gregg, K.R., Long, M.H., Jordan, G. & Beretta, A. (1997), Rationality and its discontents in SLA. Applied Linguistics, 18, Förutsättningar för en nätbaserad kurs (distanskurs) Kursen är till allra största delen nätbaserad. Vi kommer främst att kommunicera med varandra via Mondo. Förutsättningarna för detta är att du har tillgång till en dator med Internetuppkoppling och att du klarar grundläggande ordbehandling på dator samt viss Internetanvändning. Du behöver också registrera dig på kursen. Du bör tidigare ha fått information om hur det går till. Om du får problem med att använda Mondo, kontakta universitetets helpdesk : helpdesk@it.su.se, tfn Om ev. tekniska problem hindrar dig från att få information eller att utföra kursuppgifter bör du alltid meddela kursläraren detta. Lärplattformen Mondo Det mesta av kommunikationen kommer alltså att ske via kurshemsidan på lärplattformen Mondo ( Du får tillgång till Mondo när du har registrerat dig på kursen. Du loggar in på Mondo med ditt användarnamn och lösenord. De mest centrala funktionerna som kommer att användas i Mondo är: Filsamling: Här finns olika dokument/filer Uppgifter: Här lämnar du in dina skriftliga redovisningar Forum: för gruppdiskussioner Chat: kursdeltagarnas eget informella kommunikationsrum Deltagarlista: innehåller bl.a. e-postadresser till alla deltagare Logga in och pröva dig fram bland de olika funktionerna. Där finns också information om hur Mondo fungerar. (Och om din Mondosida skulle råka vara på engelska kan du ändra till svenska genom att gå in på fliken My Workspace. Välj Preferences i listan till vänster och ändra sedan Language.) Synpunkter och kursutvärdering Kursen kommer att utvärderas vid den andra campusträffen. Framför gärna även synpunkter till kursläraren under kursens gång. Om du inte fullföljer kursen Meddela kursläraren och kursadministratören om du gör avbrott i dina studier. 7

8 Kontaktuppgifter Carla Jonsson kurslärare, universitetslektor Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Stockholms universitet Stockholm tfn Åsa Öman kursadministratör, studievägledare Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Stockholms universitet tfn För hjälp med Mondo, webmail, etc: SU:s helpdesk (för IT-relaterade frågor) tfn Anne-Charlotte Rendahl studierektor Centrum för tvåspråkighetsforskning, Institutionen för svenska och flerspråkighet Stockholms universitet tfn