Reglering, moralisk risk och bankkriser

Transkript

1 Reglering, moralisk risk och bankkriser Klaus Bernpaintner Lunchseminarium den 16 maj 2011 Ludwig von Mises InsDtutet (mises.se)

2 Marknadens märkliga mekanik En marknadsekonomi är ei komplext system Ingen kan Dll fullo förstå helheten, men Utbud och eperfrågan bestämmer marknadspriser Priser är marknadsekonomins styrsignaler Konkurrens straffar ut asocialt beteende ManipulaDon av utbud, eperfrågan eller pris skapar distordoner i systemet T.ex lägenhetsbrist, arbetslöshet, fasdghetsbubblor, lukradv droghandel, miljöförstörelse, sjukvårdsköer, spektakulära förmåner i finansbranschen Det finns också naturliga, krapfulla, självsanerings- mekanismer för det finansiella systemet Men regelsystem säier dessa ur spel

3 Stockholm Banco Grundades 1656 av Johan Palsmstruch Oktroj av Karl X för växelbank och länebank Strängt förbjudet ai sammanblanda Först bara växelbank = ren deposidonsbank År 1661 började länebank, redan 1664 konkurs Förstatligades 1668, blev Riksens ständers bank Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank och är 5llika den äldsta bankins5tu5on, som öfver hufvud finnes. Det är denna bank, som äran af a> ha utge> världens första banksedlar sannolikt bör 5llskrifvas. De>a ledde dock 5ll bankens undergång. (Nordisk familjebok: Riksbanken)

4 Bank: DeposiDon och låneförmedling InsäIning UIag Betalning Inlåning Borgenär UIag DeposiDon mot avgip UIag på anmodan närsomhelst DeposiDonsbank erbjuder: Bekvämlighet mot ai släpa på metall, säkerhet, bevakning, betaltjänster, växling, sedlar, kort Låneförmedling mot ränteneio UIag eper återbetalning av lån (Dd) Utlåning Gäldenär Återbetalning Lånebank erbjuder: ExperDs på bedömning av kreditvärdighet, riskhantering, poolning av inlåning och investeringar, riskspridning

5 Lånebank, balans och täckning Tillgångar Skuld+EK Kap.täckn T S+EK KT Kassa 100 EK 100 Utgångsläge 1 UL (T) 1000 EK Annat 100 IL (T) 900 Utlån (T) 10 EK / 10 = 10 Kassa 90 Kredijörlust 100 UL (T) 900 EK Banken tar smäll Annat 100 IL (T) 900 UL (T) 80 EK Kassa 20 Utgångsläge 2 UL (T) 1000 EK Annat 100 IL (T) 1050 UL (T) 80 EK Kassa 10 Kredijörlust 100 UL (T) 900 IL (T) Annat 10 Kund tar smäll Annat 100 UL (T) 100 EK Utgångsläge 3 UL (T) 1000 EK UL (T) 800 EK Kredijörlust 100 UL (T) 900 EK Annat 200 Inlån (T) 900

6 Lånebank och kapitaltäckningsgrad Kapitaltäckningsgrad mäter förmågan ai buffra kredijörluster med eget kapital utan ai inlånare drabbas Kan bara bli <1 om inlåning förekommer Är oberoende av kassan (som kan vara noll) InsäIningskunderna får ränta, banken tjänar på räntemarginal Låneverksamhet är förmedling och påverkar därför ej penningmängd

7 DeposiDonsbank Tillgångar Skuld+EK Kassakvot DeposiDon, 100%- reserve Kassa 100 DeposiDon (Avista) / 100 = 1 Olaglig utlåning av deposidon Kassa 40 DeposiDon (A) / 100 = 0.4 Penningmängd M1 ökar Utlåning (T) 60 (*) Penningförfalskning Kassa 100 DeposiDon (A) / 250 = 0.4 Penningmängd M1 ökar Utlåning (T) 150 UIag av 99, från fall (*) Kassa 1 DeposiDon (A) / 151 = Risk ai avslöjas Utlåning (T) 150 Kredijörlust 99, från fall (*) Kassa 1 DeposiDon (A) / 151 = Risk ai avslöjas igen Utlåning (T) 150

8 DeposiDonsbank och kassakvot DeposiDon ska förvaras (mot avgip), ej utlånas eller användas som bas för lupkrediter (tänk Shurgard!) Hederlig förvaring påverkar EJ penningmängd Avistasaldon är inte inlåning då dessa aldrig kan Ddmatcha Ddbunden utlåning. En deposidonsbank som börjar låna ut anförtrodda medel eller skapa krediter baserade på avistasaldon riskerar ai bli avslöjad och utsäias för bankrusning. DeIa sänkte Stockholm Banco Kassakvot mäter bankens förmåga ai uppfylla sii löpe om omedelbar utbetalning av kontanter från avistakonton En kassakvot <1 är bedrägeri och borde vara kriminellt Kassakvot <1 orsakar penningmängdsökning

9 En stor, grön, svensk bank Q Tillgångar Skulder och Eget kapital Kassa 6 In- och upplåning från allmänhet 469 Utlåning (T) 1033 Övriga skulder 1013 Övriga Dllgångar 507 Eget kapital 64 Kapitaltäckning Kassakvot 64 / 1033 = 6% 6 / 469 = 1% Kreditexpansion uppstår när deposidonsverksamheten börjar ujärda lån baserat på avistasaldon. Det vill säga när man får en sammanblandning av deposidons- med låneverksamhet.

10 Banksterklubben Bankerna har fåi licens och lagligt skydd ai skapa kreditpengar ur tomma intet, på vilka de får uppbära verklig ränta. Varför får inte du och jag göra det? Jag borde också få skapa och låna ut en miljon för ränta baserat på eget kapital på kr x 0,35 * 0,08 = 28,000 kr. Även jag kan uppfylla kassakvot=0. En räntemarginal på 3% skulle ge mig ränta , eller en årlig avkastning på >100%! DeIa systemadska bedrägeri är endast möjligt med hjälp av beskydd från RB och FI. På en fri marknad skulle denna typ av verksamhet snabbt rensas bort.

11 Sedelpressarna rullar ,800 1,600 1,400 1,200 1, M0 = sedlar + mynt (VS) M1 = M0 + avistainlåning (HS)

12 Problemet med kreditexpansion Kreditexpansion (infladon) är konjunkturcykelns motor (marknadsexogen krap) ArDficiellt låga räntor, leder Dll Felinvesteringar, då icke- lönsamma proj. blir lönande Kapitalförstöring Prisstegringar, dvs kamp om resurser = högkonjunktur Tillgångsbubblor Konkurser då felinvesteringarna blir uppenbara KreditkontrakDon och kollaps ABCT Österrikisk konjunkturcykelteori

13 Låga räntor felinvesteringar THE GOVERNMENT AND BANKS ANNOUNCED INTEREST RATE INCENTIVES FOR NEW CAPITAL INVESTMENTS

14 Free banking Innebär ai bankväsendet är oreglerat Ingen Dllståndsplikt, inga kapitalkrav eller kassakrav, ingen Dllsyn, inga obligatoriska reglementen, ingen rapporteringsskyldighet Tre naturkraper gör ai deia Dllstånd ger ei stabilt banksystem, dvs ei Dllstånd som i princip omöjliggör kreditexpansion Free Banking in Sweden : Experience and Debate (Erik Lakomaa) hip://mises.org/journals/qjae/pdf/qjae10_2_3.pdf

15 Free banking stabilisator 1 OmfaIningen i vilken människor överhuvudtaget använder bankförvaring Små mängder kontanter i valven minskar möjligheten ai skapa mycket kredit En mer utbredd och sund skepsis mot bankers heder skulle göra ai folk skulle hålla en mycket större andel av sina pengar i kontanter istället för i bankvalv

16 Free banking stabilisator 2 Rädsla för bankrusning (bank run) BloIa misstanken om ai banken skapar krediter leder allmänheten Dll ai rusa Dll banken för hämta ut kontanter, kassan töms och banken går omkull

17 Free banking stabilisator 3 Clearing mellan banker En bank vill alldd blåsa upp krediter Om det finns andra banker med i spelet utgör clearing en broms, epersom clearing utan RB innebär ai kontanter neioförflyias mellan banker Expansion (x) Bank A Bank B Bank C Kredexp Kredexp Kredexp

18 Stabilisator 3, forts En hållbar kreditexpansion kräver därmed ei synkroniserat agerande på grund av clearingförfarandet Med andra ord krävs en kartell Men alla karteller är av naturen instabila I fribankfallet kommer alla kartellbildningar ai hotas av uppsdckare, som konkurrerar med förvaring utan expansion, eller bara låg exp. DeIa gör långsikdg kartellbildning och synkroniserad kreditexpansion omöjligt

19 Stabilisator 1 är sai ur spel Användning av bank är idag de facto nödvändigt och inte valfrii. Kontanter motarbetas och misstänkliggörs: Knark, penningtväi, terrorism, barnporr, blabla. Kontantköp alltmer kontrollerade och begränsade Nu förbjudet mot kontanter i bankbox. Mer kontanter in i banksystemet ger en större bas för expansion, än om folk håller i dem Monopoliserat konsumentskydd avtrubbar hälsosam skepdcism FI har nyckelroll i ai få pengar ur folks händer och in i banksystemets kassor

20 Stabilisator 2 är sai ur spel Rädsla för bankrusning InsäIningsgaranDer (Riksgälden) 250k k oktober k januari 2012 Begränsningar av kontantuiag Riksbanken som lender of last resort Bailouts, då verksamheten klassas som systemkridsk GaranDer är inte grads, i slutändan betalar kunder och skaiebetalare En moralisk risk uppstår där osund risktagning belönas: man privadserar vinst och socialiserar risk

21 Stabilisator 3 är sai ur spel Clearing och synkroniserad expansion Med RB som lender of last resort, bankgarander, och bailouts Ingen risk för bankrusning Ingen risk för reservtömning vid clearing kommer bankerna vilja expandera ohämmat DeIa skulle dock snabbt leda Dll hyperinfladon och monetär kollaps, och alla banker förlorar Prisoner s dilemma Kreditbegränsande kartell behövs, men frivilliga karteller kan ej bestå Men en som uppräihålls med lag kan det (Bankväsendet tackar och bockar) Alla banker kommer sänka sin kassakvot och kapitaltäckningsgrad mot reglementets lägsta gräns Denna gräns, som ska utgöra en kvalitetsmässig lägsta- nivå, kommer i prakdken ai bli en högsta nivå, ovan vilken det inte är ekonomiskt lönsamt ai anstränga sig/konkurrera UppsDckare som erbjuder högre kassakvot blir nu ofarliga, irrelevanta och får svårt ai konkurrera DeIa drabbar kvalité, excellens, framsteg och STABILITET

22 AI fundera på Varför har banker Dllstånd och lagligt skydd ai tjäna pengar på lupkrediter medan andra företag inte får ujärda blufffakturor? Om FI ändå reglerar, varför inte säia kassakrav på 100%? Varför behöver penningpriset (räntan) säias av en sovjet- kommiié när potadspriset kan säias på en fri marknad? Varför behöver det finansiella systemet folkets förtroende, när t.ex skobranschen klarar sig utmärkt utan? Monopol tenderar ai vara dyra och trögrörliga; kan det gälla även Dllsynsbranschen? Hur skulle Dllsyn fungera under free banking?

23 RegleringsevoluDon Det första ingreppet skapar oförutsedda bieffekter, som leder Dll behov av fler och fler och fler; Dll slut får man ei oöverskådligt lapptäcke I regleringsprocessen gynnas ALLTID de redan stora aktörerna Exempel: Bank En bank under free banking går omkull Krav på minsta eget kapital Försvårar inträde, mindre konkurrens, konsolidering, missbruk krasch UppräIande av lender of last resort Uppmuntrar Dll kreditexpansion krasch Krav på expansionsbegränsningar Synkroniserad expansion mot taket, och lobbing för höjning konjunkturcykel Krav på statligt konsumentskydd Krav på rapporteringsrudner, dokumentadon, kunskapsnivåer med mera försvårar nyinträde, dödar konkurrens, samt gynnar de stora som mäktar med byråkradska rudner Konsumenter blir avtrubbade för risk, men får osynligt bära kostnaderna Resultat: ei svåröverskådligt regelverkslapptäcke där konsumenten i slutändandan förlorar och bankväsendet konsolideras Dll ei oligopol

24 Aktuellt Fråga: Hur påverkar de>a incitamentet a> konkurrera med kvalité?

25 SammanfaIning RB, FI och Riksgälden uppräihåller ei skydd som gör synkroniserad kreditexpansion möjlig Folkets kontanter tvingas in i banksystemet med en uppsjö av lagar, vilket tryggar banksystemets kreditbas Den hälsosamma skepdcismen mot banksystemet avtrubbas Konkurrensen säis ur spel, bankoligopol uppstår Resultat: kreditexpansion och konjunkturcykler, kvävning av näringslivet och kapitalflykt LångsikDgt: monetära systemets kollaps

26 Svenska växelkurssystem ei lapptäcke När System Guldmynjoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor BankofullmäkDge upphäver skyldigheten ai lösa in sedlar mot guld 1922 nov Guldmynjoten återinföres de facto Guldmynjoten återinföres de jure Guldmynjoten överges. Kronkursen flyter 1933 juni Kronan knyts Dll det briƒska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK Kronan knyts Dll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK ,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK ,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK Svenskt medlemskap i IMF (BreIon Woods) % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg % devalvering mot valutakorgen % devalvering mot valutakorgen Ensidig knytning Dll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK Växelkursen för kronan flyter

27 Vad försöker guldpriset säga? USD/Oz

28 LäsDps What has government done to our money? av Murray N. Rothbard hip://mises.org/money.asp Theory of Money and Credit av Ludwig von Mises hip://mises.org/books/theory_money_credit/contents.aspx When money dies av Adam Fergusson hip://blog.mises.org/15111/when- money- dies- back- in- print/