KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende 1 36.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning, ärende Tid , kl. 13:30 Plats A-salen, kommunhuset Martin Fransson kanslisekreterare Ledamöter Bo Frank (M) Charlotta Svanberg (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Ulf Hedin (M) Anna Hultstein (M) Eva Johansson (C) Nils Fransson (FP) René Jaramillo (KD) Gunnar Storbjörk (S) Åsa Karlsson Björkmarker (S) Tony Lundstedt (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Carin Högstedt (V) Cheryl Jones Fur (MP) Ersättare Nils Posse (M) Malin Lauber (S) Gunnar Elm (C) Catharina Winberg (M) Benny Johansson (M) Lena Wibroe (M) Annika Stacke (FP) Stefan Bergström (FP) Lars Melin (KD) Maria Carlsson (S) Martin Edberg (S) Carl-Olof Bengtsson (S) Abdi Elmi Mohammed (S) Zinar Canpolat (V) Lars Edqvist (MP) Tjänstemän Kommunchefen Kanslichefen 1 (43)

2 KALLELSE Kommunstyrelsen Förteckning över Kommunstyrelsens ärenden den 7 januari Justering 2 Information om Motorways of the Sea projektet 3 Information om mångfaldscertifiering av kommunledningsförvaltningen 4 Information om medarbetarenkäten Information Hofs Livs, kulturkullen 6 Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunledningsförvaltningen 7 Redovisning av protokoll 8 Redovisning av delegeringsbeslut 9 Val av ny ersättare i arbetsutskottet efter Malin Adell Kind (C) 10 Val av ny ledamot i kommunstyrelsens samverksansråd efter Malin Adell Kind (C) 11 Val av ny ledamot i den ideella föreningen Resurscentrum Kronoberg efter Malin Adell Kind (C) 12 Val av ny ledamot i nämnd för granskning av ansökningar och upp-görande av förslag till stipendiater och bidragstagare i Mellersta Kinnevalds studie och stipendiefond 13 Förlängning av tillfällig ersättare för Anders Mårtensson (V) i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 14 Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2013 för Växjö kommun 15 Skrivelse om att starta en utredning om var en planskild korsning för tågtrafik kan anläggas väster om Växjö station 16 Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning 17 Genomförandeavtal om fastigheten Museet 3 och 4 18 Försäljning av fastigheten Museet 3 19 Yttrande över förstudie om nationellt skogsprogram för Sverige 20 Yttrande över kommunens revisorers granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor 2 (43)

3 KALLELSE Kommunstyrelsen Medlemskap och bidrag till föreningen Tunga fordon 22 Skrivelse om fria bussresor för pensionärer i Växjö kommun 23 Inrättande av miljöberedning 24 Fördelning av arbetsmiljöansvar till kommunchefen 25 Skrivelse om framtidens boende i Växjö kommun 26 Värdeöverföring från kommunala bostadsbolag 27 Ny ansvarig för stationsområdet från Socialdemokraterna 28 Remiss av Vision Arenastaden 29 Ansökan om bidrag från Globala Kronoberg 30 Motion om att korta kön till budget- och skuldrådgivningen - Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) 31 Antagande av detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun 32 Inrättande av kommunal bostadsförmedling 33 Parkeringsanläggning vid Södra stationsområdet 34 Utredning om tekniskt bolag 35 Motion om sociala krav vid upphandling - Charlotta Svanberg (S), Carin Högstedt (V) & Cheryl Jones Fur (MP) 36 Övrigt 3 (43)

4 KALLELSE Kommunstyrelsen Justering 4 (43)

5 KALLELSE Kommunstyrelsen Information om Motorways of the Sea projektet 5 (43)

6 KALLELSE Kommunstyrelsen Information om mångfaldscertifiering av kommunledningsförvaltningen 6 (43)

7 KALLELSE Kommunstyrelsen Information om medarbetarenkäten (43)

8 KALLELSE Kommunstyrelsen Information Hofs Livs, kulturkullen 8 (43)

9 KALLELSE Kommunstyrelsen Information från ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen samt från kommunledningsförvaltningen 9 (43)

10 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll den 3 december, den 10 december och den 17 december Kommunstyrelsens organisations- och personalutskotts protokoll den 10 december Växjö kommunföretag AB styrelseprotokoll den 27 november och den 12 december (43)

11 KALLELSE Kommunstyrelsen Redovisning av delegeringsbeslut Dnr KS/2013:97 Dnr KS/2013:12 Dnr KS/2013:114 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen. Bakgrund Mark- och exploateringschefen, markingenjör Leif Carlsson, personal- och förhandlingschefen, upphandlingschefen, ordförande i organisations- och personalutskottet, planeringschefen, kommunchefen har lämnat redovisning över beslut som har fattats med stöd av kommunstyrelsens beslut om delegering enligt 6 kap 33 kommunallagen. 11 (43)

12 KALLELSE Kommunstyrelsen Val av ny ersättare i arbetsutskottet efter Malin Adell Kind (C) 12 (43)

13 KALLELSE Kommunstyrelsen Val av ny ledamot i kommunstyrelsens samverkansråd efter Malin Adell Kind (C) 13 (43)

14 KALLELSE Kommunstyrelsen Val av ny ledamot i den ideella föreningen Resurscentrum Kronoberg efter Malin Adell Kind (C) 14 (43)

15 KALLELSE Kommunstyrelsen Val av ny ledamot i nämnd för granskning av ansökningar och upp-görande av förslag till stipendiater och bidragstagare i Mellersta Kinnevalds studie och stipendiefond 15 (43)

16 KALLELSE Kommunstyrelsen Förlängning av tillfällig ersättare för Anders Mårtensson (V) i kommunstyrelsens organisations- och personalutskott 16 (43)

17 KALLELSE Kommunstyrelsen Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2013 för Växjö kommun Dnr KS/2013:784 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar budgetuppföljningen till och med oktober 2013 och helårsprognosen. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 20 november redogjort för ärendet och lämnat och lämnat en budgetuppföljning samt en helårsprognos. Helårsprognosen indikerar ett överskott på 78 mkr vilket är hela 145 mkr bättre än budget. Orsaken till detta är ett antal poster av tillfällig karaktär, främst återbetalning av premier från försäkringsbolaget AFA men även återbäring från Kommuninvest. Räknar man bort tillfälliga poster av engångskaraktär så blir prognosen istället ett underskott på -18 mkr. Det innebär att de löpande kostnaderna är större än de löpande intäkterna. Det finns således ett underliggande resursproblem i kommunen. 17 (43)

18 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om att starta en utredning om var en planskild korsning för tågtrafik kan anläggas väster om Växjö station Dnr KS/2013:590 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen uppdrar till tekniska nämnden att behandla frågan om planskild korsning i den pågående utredningen Trafikplan Centrum. Bakgrund Nils Fransson (FP) har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att man snarast startar en utredning om var en planskild korsning kan anläggas väster om Växjö station. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 21 november redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att det redan idag finns goda möjligheter till passage av järnvägen i plan vad gäller olika trafikantgrupper. Om behov av ytterligare en planskild korsning finns borde detta studeras i ett större perspektiv. Då anläggandet av en sådan infrastrukturell lösning kommer leda till ett betydande ingrepp i stadsmiljön och få stora konsekvenser för trafikföringen i centrum borde ett helhetsgrepp tas på frågan och frågeställningen borde utgöra en del i den pågående utredningen Trafikplan Centrum. 18 (43)

19 KALLELSE Kommunstyrelsen Ändring av kommunstyrelsens delegationsordning Dnr KS/2013:776 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner förslag till ändrad delegationsordning för kommunstyrelsen daterad den 29 november Bakgrund Kommunstyrelsen beslutar vilka beslut som ska delegeras till utskott, enskilda förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde. Gällande delegationsordning godkändes av kommunstyrelsen den 5 februari Kommunkansliet har initierat en ändring av kommunstyrelsens delegationsordning för att förtydliga ansvarsfördelning och arbetssätt i exploateringsfrågor samt för att förtydliga personalchefens förhandlingsrätt inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 26 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att det nya förslaget innebär att beslut att godkänna investering upp till 115 prisbasbelopp delegeras till mark- och exploateringschefen medan investeringar mellan 115 prisbasbelopp och 20 miljoner kronor ska behandlas av kommunstyrelsen. Investeringar över 20 miljoner kronor ska godkännas av kommunfullmäktige. Vidare görs ett tillägg innebärande att personal- och förhandlingschefens förhandlingsrätt också omfattar kommunstyrelsens verksamhetsområde. 19 (43)

20 KALLELSE Kommunstyrelsen Genomförandeavtal om fastigheten Museet 3 och 4 Dnr KS/2013:783 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen godkänner genomförandeavtal mellan stiftelsen Smålands museum, Kulturparken Småland AB, Växjö fastighetsförvaltning AB och Växjö kommun rörande fastigheterna Museet 3 och Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att underteckna avtalet. Bakgrund För att minska antalet ägare inom fastigheterna Museet 3 och 4 och garantera kompetensen för underhåll av byggnader m.m. bör ägandeskapet samlas i det kommunala fastighetsbolaget Vöfab. Ett genomförandeavtal som beskriver processen och ägarförhållandena har tagits fram och ska godkännas av Växjö kommun. 20 (43)

21 KALLELSE Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Museet 3 Dnr KS/2012:1073 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner köpekontrakt varigenom kommunen försäljer ca kvm av fastigheten Museet 3 till Växjö Fastighetsförvaltning AB (Vöfab) mot en köpeskilling om tvåhundranittioentusenfemhundra ( ) kronor. Bakgrund För att minska antalet ägare inom fastigheterna Museet 3 och 4 och garantera kompetensen för underhåll av byggnader m.m. bör ägandeskapet samlas i det kommunala fastighetsbolaget Vöfab. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 19 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att området som försäljs i stadsplanen är angiven som kvartersmark med ändamål för institutions- och utställningslokaler samt område för historiska byggnader av kulturhistoriskt värde. Förutom marken där byggnaderna är belägna består området av prickmark (mark som inte får bebyggas). Köpeskillingen är därför beräknad och motiverad utifrån dessa ändamål och inskränkningar som planen ger. 21 (43)

22 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över förstudie om nationellt skogsprogram för Sverige Dnr KS/2013:796 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande som svar på remissen: Kommunen ser det som angeläget att bredda synen på skogens roll i samhället. Därför är det bra att ett nationellt skogsprogram tas fram som belyser en samlad långsiktig strategi för skogens nyttjande. Det är viktigt att koppla ihop det nationella planet med de regionalallokala nivån. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Kommunen ser även positivt på satsningen Skogsriket med de fyra fokusområdena: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Bakgrund Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten för att Sverige ska ta fram ett nationellt skogsprogram (Meddelande ). Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. Växjö Kommunen har getts tillfälle att yttra sig över förstudien till Landsbygdsdepartementet. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 6 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 22 (43)

23 KALLELSE Kommunstyrelsen Yttrande över kommunens revisorers granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Dnr KS/2013:760 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen lämnar följande svar till kommunens revisorer: Revisorernas rekommendation: Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Integrationsrådets roll, uppdrag och styrning beskrivs i kommunstyrelsens beslut 388/2011. Integrationsrådet uppgift är att främja koncernsamordning i integrationsfrågan för att effektivisera Växjö kommuns integrationsarbete och att bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument, ta fram förslag till insatser och förankra dessa i nämnder och styrelsers internbudgetar. Resultat som efterfrågas ges i uppdrag via kommunfullmäktiges budget och följs upp genom årsrapporter och målområdesrapporter. Integrationsrådet ska rapportera till kommunstyreslen vilket sker genom att protokoll från integrationsrådets möten skickas till kommunstyrelsen samt genom rapportering till kommunstyrelsen från kommunstyrelseledamöter med särskilt ansvar för integrationsfrågor. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta en integrationsberedning för att formalisera ansvaret för integrationsfrågor. Beredningen har till uppgift att vara kommunstyrelsens kontaktyta och bollplank i integrationsfrågor för såväl tjänstemän som medborgare, och att bevaka och driva frågor som rör integration Kommunstyrelsens kommer att under 2014 vidta åtgärder för att ytterligare stärka och förtydliga integrationsrådets roll, uppdrag, styrning och resultatredovisning. Revisorernas rekommendation: Revisorerna uppmärksammar även vikten av att kommunstyrelsen följer upp efterlevnaden av givna ägardirektiv avseende de i rapporten upptagna frågorna kring bostadsförsörjningen. Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp efterlevnaden av ägardirektiven avseende bostadsförsörjningen. 23 (43)

24 KALLELSE Kommunstyrelsen Bakgrund Kommunens revisorer har begärt kommunstyrelsens yttrande över de synpunkter som man framfört i granskningen av kommunens flyktingmottagande och integrationsfrågor. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 24 (43)

25 KALLELSE Kommunstyrelsen Medlemskap och bidrag till föreningen Tunga fordon Dnr KS/2013:847 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går in som medlem i föreningen Tunga fordon. 2. Kommunstyrelsen beviljar verksamhetsbidrag om kr till föreningen Tunga fordon från 1 februari 2014 till 31 januari 2015 i enlighet med samarbetsavtal daterat 11 december Bakgrund Kommunens intresse i föreningen Tunga fordon består i medlemsföretagens fortsatta varande och utveckling, vilket föreningen bidrar till genom sina aktiviteter. Beslutsunderlag Kommunchefen har lämnat förslag till samarbetsavtal med föreningen Tunga fordon daterat 11 december Yrkanden Bo Frank (M): 1. Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går in som medlem i föreningen Tunga fordon. 2. Kommunstyrelsen beviljar verksamhetsbidrag om kr till föreningen Tunga fordon från 1 februari 2014 till 31 januari 2015 i enlighet med samarbetsavtal daterat 11 december Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen beslutar att inte gå med i föreningen Tunga fordon. Beslutsordning Ordförande Frank ställer yrkandena mot varandra och finner att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 25 (43)

26 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om fria bussresor för pensionärer i Växjö kommun Dnr KS/2013:825 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Bakgrund Pensionärsorganisationerna i det kommunala pensionärsrådet KPR har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att Växjö kommun ska införa gratis bussresor för pensionärer under dagtid. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att kommunfullmäktige vid ett flertal tillfällen har behandlat och avslagit förslag på att införa gratis bussresor för äldre med motiveringen att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Yrkanden Nils Fransson (FP): Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Carin Högstedt (V): Kommunstyrelsen besvarar skrivelsen med att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Kommunstyrelsen avser dock att pröva en halvering av priset under lågpristid. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att utskottet beslutar i enlighet med Nils Franssons yrkande. 26 (43)

27 KALLELSE Kommunstyrelsen Inrättande av miljöberedning Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att inrätta en miljöberedning för att formalisera ansvaret för miljöfrågor. 2. Kommunstyrelsen noterar att förslag på instruktioner för miljöberedningen ska tas fram och godkännas av kommunstyrelsen. 3. Kommunstyrelsen utser Anna Tenje (M) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) att ingå i beredningen. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 73/2013 utsett ansvariga politiker för särskilda sakfrågor med uppgiften att bevaka respektive ämnesområde och fungera som kontaktperson gentemot tjänstemän och allmänhet. På motsvarande sätt har kommunchefen utsett ansvariga tjänstemän. Kommunstyrelsen har i 397/2013 beslutat att formalisera ansvaret för integrationsfrågor genom att inrätta en integrationsberedning. 27 (43)

28 KALLELSE Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöansvar till kommunchefen Dnr KS/2011:860 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen godkänner fördelningen av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen i enlighet med skrivelsen Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef daterad 28 maj Bakgrund Kommunfullmäktige har i 73/2012 beslutat om fördelning av arbetsmiljöuppgifter till nämnderna. Nämnderna har i sin tur möjlighet att vidarefördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefer. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunstyrelsens ordförande har godkänt delegering av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen genom skrivelse daterad 28 maj För att delegeringen ska vara helt giltig bör den dock godkännas av kommunstyrelsen. 28 (43)

29 KALLELSE Kommunstyrelsen Skrivelse om framtidens boende i Växjö kommun Dnr KS/2013:830 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen tillsätter en utvecklingsgrupp för att arbeta för framtidens boende för äldre i Växjö kommun. 2. Kommunstyrelsen ger utvecklingsgruppen i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för Hovslund som särskilt boende och seniorboende. 3. Kommunstyrelsen beslutar att behålla Hovslund i kommunal ägo. Bakgrund Catharina Winberg (M) har i en skrivelse till kommunstyrelsen lämnat förslag rörande framtiden för äldreboendet Hovslund. 29 (43)

30 KALLELSE Kommunstyrelsen Värdeöverföring från kommunala bostadsbolag Dnr KS/2013:829 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunens ombud vid Växjö Kommunföretag ABs bolagsstämma våren 2014 att rösta för utdelning på totalt 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Förutsättningen är att det finns fritt eget kapital disponibelt för utdelning. Utdelningen ska användas åren för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt kommunchefens skrivelse. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd. 2. Kommunfullmäktige beslutar att Växjö Kommunföretag AB får i uppdrag att fördela utdelningen på 34,5 mkr på bostadsbolagen med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, under förutsättning att resultaten så medger. Reservationer Gunnar Storbjörk (S) och Charlotta Svanberg (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Bakgrund Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag som innebär nya villkor för kommunala bostadsbolag, den s.k. allvillagen. Lagstiftningen innebär bl.a. att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och att kommunen ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget. Den tidigare utdelningsbegränsningen i allbolagen ersätts av en begräsning av värdeöverföringar med vissa undantag. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 11 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att den politiska majoriteten begärt underlag för att besluta om en värdeöverföring från bostadsbolagen att användas i kommunen under åren Förslaget innebär en värdeöverföring (aktieutdelning) från bostadsbolagen till VKAB på 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. VKAB lämnar i sin tur aktieutdelningen vidare till kommunen. Pengarna kommer från de överskott som bostadsbolagen redovisar för 2013, prognosen före bokslutsdipositioner och skatt är 68 mkr. Beslut om eventuella värdeöverföringar görs på bolagsstämmorna våren Det är sannolikt att bostadsbolagen får låna till merparten av aktieutdelningarna men att soliditetsmålen ändå uppnås. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd och användas (43)

31 KALLELSE Kommunstyrelsen Yrkanden Gunnar Storbjörk med instämmande av Carin Högstedt (V): Kommunfullmäktige beslutar att inte begära utdelning från Växjö kommunföretag AB. Bo Frank (M): 1. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunens ombud vid Växjö Kommunföretag ABs bolagsstämma våren 2014 att rösta för utdelning på totalt 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Förutsättningen är att det finns fritt eget kapital disponibelt för utdelning. Utdelningen ska användas åren för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt kommunchefens skrivelse. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd. 2. Kommunfullmäktige beslutar att Växjö Kommunföretag AB får i uppdrag att fördela utdelningen på 34,5 mkr på bostadsbolagen med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, under förutsättning att resultaten så medger. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. Omröstning begärs. Utskottet godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till Bo Franks yrkande. Nej för bifall till Gunnar Storbjörks yrkande. Omröstningsresultat Bo Franks yrkande antas med 4 röster mot 3 röster för Gunnar Storbjörks yrkande. LEDAMÖTER ERSÄTTARE SOM TJÄNSTGÖR JA NEJ AVSTÅR Charlotta Svanberg (S) Nej Per Schöldberg (C) Ja Anna Tenje (M) Ja Nils Fransson (FP) Ja Gunnar Storbjörk (S) Nej Carin Högstedt (V) Nej Bo Frank (M) Ja 31 (43)

32 KALLELSE Kommunstyrelsen RÖSTNINGSRESULTAT (43)

33 KALLELSE Kommunstyrelsen Ny ansvarig för stationsområdet från Socialdemokraterna Dnr KS/2013:645 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen utser Gunnar Storbjörk (S) till ny ansvarig politiker för utvecklingen av stationsområdet istället för Charlotta Svanberg (S) Bakgrund Kommunstyrelsen har i 320/2013 utsett ansvariga politiker för utvecklingen av stationsområdet på samma sätt som kommunen har ansvariga politiker för t.ex. Arenastaden. 33 (43)

34 KALLELSE Kommunstyrelsen Remiss av Vision Arenastaden Dnr KS/2013:883 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 januari. Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. April 2009 antog kommunfullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. 34 (43)

35 KALLELSE Kommunstyrelsen Ansökan om bidrag från Globala Kronoberg Dnr KS/2013:822 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 januari. Bakgrund Nätverket SIP har blivit beviljade medel av kommunstyrelsen för ett treårigt projekt, , med syftet att bland annat öka de internationella ungdomsutbytena i kommunen. Kommunstyrelsen har betalt ut kr per år i form av ett verksamhetsbidrag för projektet Globala Kronoberg. Årligen betalas även ett lokalstödsbidrag ut på kr till Nätverkets SIPs ekonomiska förening. För lokalstödsbidraget finns budgeterade medel i kommunstyrelsens internbudget. Medel för verksamhetsbidraget till Globala Kronoberg tog under de två första åren av anslaget för projektanslag. För 2013 finns inte detta anslag kvar hos kommunstyrelsen och medlen för årets utbetalning av verksamhetsbidrag togs utanför budget. Nätverket SIP har inkommit med en ansökan om förnyat och förhöjt verksamhetsbidrag för projektet Globala Kronoberg. Föreningen ansöker om verksamhetsbidrag på kr per år från och med 2014 för att grundfinansiera arbetet med det internationella centret i Växjö. 35 (43)

36 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om att korta kön till budget- och skuldrådgivningen - Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) Dnr KS/2013:700 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige avslår motionen. Bakgrund Carin Högstedt (V), Lars Edqvist (MP) och Åsa Karlsson Björkmarker (S) har i en motion föreslagit fullmäktige om att besluta om att sätta målet max en månads väntetid till kommunens budget- och skuldrådgivning samt att uppdra åt nämnden för arbete och välfärd att vidta åtgärder så att målet är uppfyllt senast vid utgången av Beslutsunderlag Nämnden har i 184/2013 avstyrkt motionen med motiveringen att nämndens verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet. Yrkanden Carin Högstedt (V) med instämmande av Charlotta Svanberg (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Bo Frank (M): Kommunfullmäktige avslår motionen. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 36 (43)

37 KALLELSE Kommunstyrelsen Antagande av detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun Dnr KS/2012:267 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar detaljplan för Drevs-Rödje 1:5, Braås, Växjö kommun. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 11/2007 uppdragit till byggnadsnämnden att pröva detaljplaneläggning för bostäder vid sjön Örken i Braås. Byggnadsnämnden har i 130/2013 godkänt detaljplanen för Drevs-Rödje 1:5 och överlämnat planen till kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 9 december redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att Planens syfte är att möjliggöra ny bostadsbebyggelse i ett attraktivt sjönära läge för att på så sätt locka fler invånare till Braås. Detta är viktigt för industriutveckling, skola och annan service som är i behov av att ha ett bra befolkningsunderlag i framtiden. Planområdet ligger inom strandskyddat område och som särskilt skäl för att upphäva strandskyddet åberopas begreppet landsortsutveckling i strandnära lägen. 37 (43)

38 KALLELSE Kommunstyrelsen Inrättande av kommunal bostadsförmedling Dnr KS/2013:736 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommunal bostadsförmedling med förmedling av lägenheter i turordning efter kötid enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2. Kommunfullmäktige beslutar att de kommunala bostadsbolagens marknadsplats Boplats Växjö med tillhörande Bobutik utgör Växjö kommuns kommunala bostadsförmedling. 3. Kommunfullmäktige beslutar att ett begränsat antal lägenheter får förmedlas enligt förturssystem enligt 8 i ovan nämnda lag. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bostadskön avgiftsbeläggs med en årlig avgift, som årligen ska omprövas och fastställas av kommunfullmäktige, om 100 kronor från det år sökanden fyller 20 år. 5. Kommunfullmäktige beslutar att 2014 års avgift tas ut vid halvårsskiftet. 6. Kommunfullmäktige beslutar att studentbostadskön undantas köavgift. 7. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att årligen informera om bostadsförmedlingens verksamhet. Bakgrund Kommunfullmäktige har den i 30/2013 beslutat om förändringar i bostadskön innebärande bland annat införandet av en årlig avgift för att stå i kön. För att kunna införa en sådan avgift måste kommunfullmäktige formellt besluta om att inrätta en kommunal bostadsförmedling. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 18 november redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att det enligt Boverkets analys av bostadsmarknaden 2012 fanns tio kommunala bostadsförmedlingar i Sverige. I merparten av landets kommuners allmännyttiga bostadsföretag sköts bostadskön i egen regi och i en tredjedel sköts bostadskön via en webbplats, likt Boplats Växjö. Inrättandet av en bostadsförmedling är i förlängingen ytterligare ett verktyg i kommunens arbete med att trygga bostadsförsörjningen. Yrkanden Gunnar Storbjörk (S) med instämmande av Carin Högstedt (V): 1. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommunal bostads-förmedling med förmedling av lägenheter i turordning efter kötid enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2. Kommunfullmäktige beslutar att de kommunala bostadsbolagens marknadsplats Boplats Växjö med tillhörande Bobutik utgör Växjö kommuns kommunala bostadsförmedling. 38 (43)

39 KALLELSE Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att ett begränsat antal lägenheter får förmedlas enligt förturssystem enligt 8 i ovan nämnda lag. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bostadskön avgiftsbeläggs med en årlig avgift, som årligen ska omprövas och fastställas av kommunfullmäktige, om 100 kronor från det år sökanden fyller 20 år. 5. Kommunfullmäktige beslutar att 2014 års avgift tas ut vid halvårsskiftet. 6. Kommunfullmäktige beslutar att studentbostadskön undantas köavgift. 7. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att årligen informera om bostadsförmedlingens verksamhet. 8. Kommunfullmäktige beslutar att det ska vara tillåtet att ställa sig i bostadskö fr.o.m. det år man fyller 16 år. 9. Kommunfullmäktige beslutar att ett undantag från kravet på avgift och aktivitet ska göras fr.o.m. det år man fyller 75 år. Bo Frank (M): 1. Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en kommunal bostads-förmedling med förmedling av lägenheter i turordning efter kötid enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 2. Kommunfullmäktige beslutar att de kommunala bostadsbolagens marknadsplats Boplats Växjö med tillhörande Bobutik utgör Växjö kommuns kommunala bostadsförmedling. 3. Kommunfullmäktige beslutar att ett begränsat antal lägenheter får förmedlas enligt förturssystem enligt 8 i ovan nämnda lag. 4. Kommunfullmäktige beslutar att bostadskön avgiftsbeläggs med en årlig avgift, som årligen ska omprövas och fastställas av kommunfullmäktige, om 100 kronor från det år sökanden fyller 20 år. 5. Kommunfullmäktige beslutar att 2014 års avgift tas ut vid halvårsskiftet. 6. Kommunfullmäktige beslutar att studentbostadskön undantas köavgift. 7. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att årligen informera om bostadsförmedlingens verksamhet. Beslutsordning Ordförande Bo Frank ställer yrkandena mot varandra och konstaterar att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 39 (43)

40 KALLELSE Kommunstyrelsen Parkeringsanläggning vid Södra stationsområdet Dnr KS/2013:768 Ärendet behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott den 7 januari. Bakgrund I samband med planeringen av Södra stationsområdet har målsättningen varit att, förutom exploateringens p-behov för ca 350 bostäder samt World Trade Center, anordna allmänt tillgängliga p-platser, som även betjänar resecentrum. För att tillgodose p-behovet krävs förutom parkering på Drottninggatan att p- platser kan ordnas i p-anläggning inom kvartersmark. De tre bostadskvarteren löser sitt p-behov inom respektive kvarter. WTC:s p-behov är, enligt gällande parkeringsriktlinjer, 120 platser. 40 (43)

41 KALLELSE Kommunstyrelsen Utredning om tekniskt bolag Dnr KS/2013:648 Organisations- och personalutskottets förslag 1. Kommunstyrelsen beslutar att inte gå vidare med bildandet av ett tekniskt bolag. 2. Kommunstyrelsen anmäler beslutet till kommunfullmäktige. Bakgrund I budget för 2013 beslutade kommunfullmäktige att för- och nackdelar med ett tekniskt bolag med energi, vatten, avlopp och renhållning ska utredas. Utredningen skulle även inkludera biogasproduktion samt en översiktlig utvärdering av konsekvenserna för kvarvarande delar av tekniska förvaltningen vid en omorganisation. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 3 december redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att fördelarna med tekniskt bolag sammantaget bedöms överväga nackdelarna, förutsatt att ett antal åtgärder genomförs. Förstudien rekommenderar att Veab respektive tekniska ges möjlighet att göra fördjupade ekonomiska bedömningar av vilka resultat som är möjliga att uppnå innan frågan lyfts till kommunfullmäktige för beslut. Christina Lindberg, utredare på kommunledningsförvaltningen, presenterar utredning på dagens sammanträde. Yrkanden Per Schöldberg (C) med instämmande av Ulf Hedin (M): 1. Kommunstyrelsen beslutar att inte gå vidare med bildandet av ett tekniskt bolag. 2. Kommunstyrelsen anmäler beslutet till kommunfullmäktige. Beslutsordning Ordförande Schöldberg frågar om yrkandet kan antas och finner att utskottet beslutar enligt yrkandet. 41 (43)

42 KALLELSE Kommunstyrelsen Motion om sociala krav vid upphandling - Charlotta Svanberg (S), Carin Högstedt (V) & Cheryl Jones Fur (MP) Dnr KS/2013:555 Organisations- och personalutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige besvarar motionen med att Växjö kommun avser att prova tilllämpning av sociala krav i relevanta upphandlingar och därefter göra en uppföljning av effekterna. Bakgrund Charlotta Svanberg (S), Carin Högstedt (V) och Cheryl Jones Fur (MP) har i en motion föreslagit att Växjö kommun ska ställa sociala krav vid upphandling, t.ex. att anbudsgivare anställer en viss andel arbetslösa eller erbjuder ett visst antal praktikplatser. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 2 september redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att Växjö kommun sedan en tid tillbaka ser över möjligheterna att tillämpa sociala krav i offentliga upphandlingar. Att ställa krav i upphandling där anbudsgivare ska anställa viss andel arbetslösa, ett visst antal som uppbär ekonomiskt bistånd eller ett antal praktikplatser förutsätter att dessa krav tydligt måste kunna kopplas till den upphandlade tjänsten. Det får således inte vara allmänna eller generella krav i synnerhet i upphandlingar som resulterar i ramavtal. Sociala krav torde vara lättare att tillämpa i relevanta upphandlingar som är projektbetonade och därmed konkreta och tidsbestämda. Växjö kommun avser att prova tillämpning av sociala krav i relevanta upphandlingar och därefter göra en uppföljning av effekterna. Yrkanden Åsa Karlsson Björkmarker (S): Kommunfullmäktige bifaller motionen. Per Schöldberg (C): Kommunfullmäktige besvarar motionen med att Växjö kommun avser att prova tillämpning av sociala krav i relevanta upphandlingar och därefter göra en uppföljning av effekterna. Beslutsordning Ordförande Schöldberg ställer yrkandena mot varandra och finner att utskottet beslutar i enlighet med det egna yrkandet. 42 (43)

43 KALLELSE Kommunstyrelsen Övrigt 43 (43)

44

45

46 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Del/2013:78 Lokalt kollektivavtal, Personal- och KS/2013:200 årsarbetstidsavtal förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Riktlinje för lärarmentorer inom Personal- och KS/2013:278 Del/2013:106 skola och gymnasie förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Förhandlingsframställan enligt Personal- och KS/2013:332 Del/2013:119 MBL 10, lokal tvisteförhandling, förhandlingschef Lärarförbundet Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Förhandlingsframställan enligt Personal- och KS/2013:333 Del/2013:120 MBL 10, lokal tvisteförhandling, förhandlingschef Lärarförbundet Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse om flexibel Personal- och KS/2013:408 Del/2013:150 arbetstid - kvälls/nattpatrullen förhandlingschef resursenheten, omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Lokalt kollektivavtal om Personal- och KS/2013:419 Del/2013:158 avvikelser från Bilaga M vid förhandlingschef skolor och arbetslag Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:561 Del/2013:216 gymnasieförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av Internetaccess Upphandlingschefen KS/2013:605 Del/2013:225 1

47 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av Internetaccess - Upphandlingschefen KS/2013:605 Del/2013:226 tilldelningsbeslut Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:619 Del/2013:231 omsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, arbete och välfärd Personal- och KS/2013:620 Del/2013:232 förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:624 Del/2013:233 omsorgsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Uppsägning av lokalt Personal- och KS/2013:649 Del/2013:239 kollektivavtal - VFU förhandlingschef gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Uppsägning av lokalt Personal- och KS/2013:650 Del/2013:240 kollektivavtal - VFU skol- och förhandlingschef barnomsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av projektledning Upphandlingschefen KS/2013:651 Del/2013:241 och revision för miljödiplomering samt utfärdande av miljödiplomen enligt kraven i Svensk Miljöbas Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Upphandling av projektledning Upphandlingschefen KS/2013:651 Del/2013:243 och revision för miljödiplomering samt utfärdande av miljödiplomen enligt kraven i Svensk Miljöbas - tilldelning 2

48 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:663 Del/2013:246 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, tekniska förvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om löneskuld, arbete och Personal- och KS/2013:670 Del/2013:247 välfärd förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2013:680 Del/2013:249 enligt KAP-KL, gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2013:703 Del/2013:253 enligt KAP-KL, arbete och välfärd/gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Ansökan om nätkoncession för Planeringschef KS/2013:705 Del/2013:254 linje avseende en ny 50 kv markkabel mellan transformatorstationerna Elverket och Västra Mark i Växjö kommun, Kronobergs län Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:714 Del/2013:257 upphörande, skol- och förhandlingschef barnomsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, miljö- och Personal- och KS/2013:734 Del/2013:261 hälsoskyddskontoret förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:766 Del/2013:270 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, omsorgsförvaltningen 3

49 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:767 Del/2013:271 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2013:789 Del/2013:274 enligt KAP-KL, gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:794 Del/2013:277 upphörande, förhandlingschef omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:795 Del/2013:278 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:814 Del/2013:282 kommunledningsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:819 Del/2013:283 kommunledningsförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:827 Del/2013:286 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:828 Del/2013:287 kommunledningsförvaltningen 4

50 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Försäljning av del av fastigheten Kommunchefen KS/2013:831 Del/2013:288 Växjö Växjö 12:10 (Teleborgsskogen) Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:832 Del/2013:289 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:833 Del/2013:290 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, arbete och välfärd Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om särskild avtalspension KSOP ordförande KS/2013:834 Del/2013:291 enligt KAP-KL, arbete och välfärd Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:835 Del/2013:292 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:836 Del/2013:293 kommunledningsförvaltningen. Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:840 Del/2013:300 upphörande, förhandlingschef gymnasieförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Överenskommelse - enskilt KSOP ordförande KS/2013:848 Del/2013:303 utvecklingsprogram och avslutande av anställning, omsorgsförvaltningen 5

51 Delegeringsbeslut Utskrivet: :14:11 Av: Fredrik Pettersson Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Avtal om anställnings Personal- och KS/2013:849 Del/2013:304 upphörande, förhandlingschef omsorgsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:852 Del/2013:306 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Anställningsavtal, Kommunchefen KS/2013:854 Del/2013:308 kommunledningsförvaltningen Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:856 Del/2013:309 gymnasieförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:857 Del/2013:310 gymnasieförvaltningen förhandlingschef Beslutsnummer Beskrivning Beslut fattat av Tillhör ärende KS Beslut om lön, Personal- och KS/2013:858 Del/2013:311 gymnasieförvaltningen förhandlingschef 6

52

53

54 BUDGETUPPFÖLJNING T.O.M. OKTOBER 2013 MED HELÅRSPROGNOS 2013 SAMMANFATTNING Prognosen för 2013 är + 78 mkr. Det är 145 mkr bättre än budget. I delårsbokslutet efter åtta månader var helårsprognosen + 60 mkr. Gymnasienämnden, skoloch barnomsorgsnämnden, omsorgsnämnden, byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och VA-verksamheten visar bättre resultat jämfört med delårsrapporten. Gemensam finansiering försämras med 7 mkr p.g.a. lägre skatteintäkter. Anslagsförbrukningen netto ligger 0,6 procentenheter under riktpunkten vid linjär förbrukning. Det är 2,1 procentenheter lägre jämfört med oktober RESULTAT Periodens resultat Mkr Period Budget* Resultat Budget- Avvikelse Resultat -56 7,6 63,6 * helårsbudget ,2 mkr, 10 månader = -56 mkr Budgeterat resultat för 2013 uppgick till - 67 mkr. Resultatet avläst ur redovisningen per 31 oktober uppgår till + 7,6 mkr, en budgetavvikelse med + 63,6 mkr. Vid samma tidpunkt föregående år redovisades ett resultat på 35,2 mkr. Eventuella periodiseringar har inte gjorts. ANSLAGSAVRÄKNING T.O.M. OKTOBER 2013 Riktpunkten är 83,3 % vid linjär förbrukning. Exkl. kostnad för intjänad semester och gemensam finansiering har till och med oktober totalt förbrukats 85,5 % av budgeterade kostnader, vilket är lägre mot föregående år. Intäkterna uppgår till 93,6 % vilket är lägre än föregående år. Nettokostnaden uppgår till 82,7 % mot 84,8 % 2012 (se bifogade diagram). Nettokostnadsandelen för den skattefinansierade verksam-heten 2013 uppgår till 82,9 % mot 84,9 % Den taxefinansierade verksamheten har förbrukat 80,1 % av kostnaderna 2013 mot 82,1 % Intäkterna ligger på 84,4 % mot 85,1 % Efter tio månader redovisar nämnderna totalt ett utfall på + 26,3 mkr om semesterns påverkan på resultatet exkluderas. Nämnden för arbete och välfärd och teknisk nämnd exkl. VA och avfallshantering redovisar större negativa avvikelser. Gymnasienämnden, omsorgsnämnden, skol- och barnomsorgsnämnden, fritidsnämnden samt den taxefinansierade verksamheten redovisar större positiva avvikelser. I övrigt redovisar nämnderna relativt små avvikelser mot periodiserad budget. Inom gemensam finansiering ingår återbäring från Kommuninvest med 28,8 mkr. Utfall Prognos Utfall Bokslut Mkr okt okt Budget ,2 3,3 4 Skattefin. 17,1 20,4-59,6-55,9 Taxefin. 11,4 9,5 7,5 0,3 Biogas -2,2-4,4-3,7-4,5 Gem.fin. 37,3 117,5 17,3 108,4 Resultat 7,6 75,8-35,2 52,3 Investeringar Bokslut Nettoinvest. Mkr Bruttoinvesteringar i inventarier och anläggningar har under perioden gjorts med 269 mkr. Nettoinvesteringarna uppgick till 203 mkr. Inom VA har 59 mkr investerats och i biogasanläggningar 35 mkr. Inventarier, maskiner och IT har köpts för 36 mkr. I exploateringsområden har 57 mkr investerats. Exploateringsintäkter i form av anslutningsavgifter och tomtförsäljning uppgår till 46 mkr. VA-anläggningsavgifter har influtit med 1 mkr. Fastighetsförvärv har gjorts med 40 mkr och fastighetsförsäljningar uppgår till 13 mkr. Andelar i Kommuninvest har förvärvats för 27 mkr. PROGNOS FÖR HELÅR 2013 Prognosen för helåret 2013 baseras på nämndernas bedömningar efter tio månader och indikerar ett resultat på + 78 mkr vilket är 18 mkr bättre än vid delåret efter augusti. Prognosen är 145 mkr bättre än budget. Sammantaget visar verksamheterna överskott med 27,7 mkr. Ekonomiskt bistånd, institutionsplaceringar, biogasen och skogen är de verksamheter som visar större underskott. Överskott prognostiseras av omsorgsnämnden, gymnasienämnden, kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, miljö- och hälsokyddsnämnden och VA-verksamheten. Överskottet inom gemensam finansiering är hänförligt till premieåterbetalning från AFA försäkring, utdelning från Vöfab och återbäring från Kommuninvest. De beräknade underskotten för biogas och skog är budgeterade under gemensam finansiering medan kostnaderna redovisas av tekniska nämnden. GEMENSAM FINANSIERING + 117,5 MKR I nedanstående tabell redovisas de avvikelser som finns under gemensam finansiering. Den positiva prognosen hänför sig främst till premieåterbetalning från AFA försäkring. Åtstramade regler för förtidspensionering

55 och långtidssjukskrivning har inneburit att Sjukförsäkringsaktiebolaget AFA har blivit överkonsoliderat. Styrelsen har därför beslutat att betala tillbaka inbetalade premier för åren 2005 och 2006 avseende sjuk- och arbetsmarknadsförsäkringar, för Växjö kommuns del 68 mkr. Vidare består överskotten av återbäring från Kommuninvest med ca 29 mkr, försäljningen av Strykjärnet innebär en reavinst på 8,5 mkr, utdelning från Vöfab med 12 mkr samt de budgeterade underskotten för biogas och skog. Det har beslutats att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänks med 0,75 procentenheter. Det får en negativ resultatpåverkan med -21 mkr. Skatteintäkterna är beräknade efter SKL:s prognos från oktober och är 6 mkr sämre än vid delåret beroende på lägre slutavräkning för 2012 års skatteintäkter. Mkr Budget Prognos +/- Skatter Ink.utjämning Kostn.utjämning Reglbidr/avgift LSS-utjämning Fastighetsavgift Pensioner Finansnetto Förv. fastigheter Löneavtal Återbäring Kommuninvest Återbetalning AFA Reavinst fast.försälj. 0 8,5 8,5 Beräknat underskott biogas, skog Summa 117,5 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET EXKL. GEMENSAM FINANSIERING + 18,2 MKR Den skattefinansierade verksamheten, exkl. gemensam finansiering, beräknas ge överskott med 18 mkr. Det är en förbättring med 22 mkr mot delåret. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande, mkr: Nämnd för arbete & välfärd varav ek.bistånd -17,0 (-14,9) Omsorgsnämnd 31,4 Teknisk nämnd varav biogas varav skog o natur -8,9 (-4,4) (-5,2) Gymnasienämnd 6,5 Kommunstyrelse 6,5 Överförmyndarnämnd -0,8 Kommunens revisorer -0,3 Byggnadsnämnd 0,5 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,3 Övriga nämnder 0 Summa skattefinansierat 18,2 Teknisk nämnd VA 9,0 Teknisk nämnd Avfall 0,5 Summa totalt 27,7 Byggnadsnämnden prognostiserar ett överskott med 0,5 mkr. Vid delåret efter augusti var prognosen ett nollresultat. Fritidsnämndens prognos är oförändrat ett nollresultat. Gymnasienämnden prognostiserar ett överskott med 6,5 mkr. Prognosen är förbättrad med 2,5 mkr sedan delårsbokslutet då den slutliga avstämningen och faktureringen av elever(inom både gymnasieskola som gymnasiesärskola) från annan kommun visat sig överstiga den nivå som uppskattades i delårsbokslutet. Detta sammantaget med de i delårsboklutet beskrivna orsakerna; kraftigt minskade kostnader för elever hos annan huvudman samt ännu ej utnyttjade medel som är riktade till lokalupprustning på Kungsmadskolan ger den positiva prognosen för gymnasienämnden. Kommunens revisorer har beslutat att använda 0,3 mkr av sitt eget kapital till revisionskonsulter. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott med 6,5 mkr. Det är oförändrat mot delårsbokslutet i augusti. Inom externa utgifter och bidrag beräknas överskott med 3,2 mkr hänförligt till anslagen till Växjö teater och Lammhults byggnadsförening. Ett mindre underskott beräknas för särskild kollektivtrafik. För kommunledningsförvaltningen beräknas ett överskott med 3,3 mkr. Överskotten beror på anslagen till stadförnyelse och klimatåtgärder pga senarelagda investeringar. Även anslagen till Sustainable Småland, Vision Braås och e-arkiv beräknas ge överskott. Arenastaden beräknas ge underskott och för kontoren och enheterna sammantaget beräknas budgeten hållas. Kulturnämnden prognostiserar oförändrat ett nollresultat.

56 Miljö- och hälsoskyddsnämnden prognostiserar nu ett överskott på 0,3 mkr. Anledningen är ökade intäkter och lägre personalkostnader. Nämnd för arbete och välfärd Nämnden prognostiserar ett underskott med 17 mkr. Det är en förbättring med 0,8 mkr jämfört med prognosen i augusti. Det är främst ekonomiskt bistånd som visar på bättre utfall. Kostnaderna för institutionsplacerade missbrukare har sjunkit något under hösten. Kostnad för familjehemsplacerade barn/ungdomar förväntas ge ett litet överskott p.g.a. kommande återsökta intäkter från Migrationsverket. I gengäld har kostnaderna för institutionsplacerade barn och ungdomar ökat mer än i prognosen i augusti. För arbetsmarknadsanställningar förväntas ingen avvikelse, medan andra delar i avdelningen för arbetsmarknad och integration förväntas ge ett litet överskott. VERKSAMHET AVVIKELSE, mkr okt aug Ekonomiskt bistånd -14,9-15,5 Inst.pl/fam.hem missbrukare -6,0-7,5 Inst.pl/fam.hem barn/ungdom -0,5 1,0 Föreningsbidrag 0 0 Nämnd/utskott 0,2 0,3 Vuxnas lärande/sfi 0 0,5 Vuxnas lärande/exkl. sfi 0,9 0,9 Övr arbetsmark.åtg inkl. OSA 1,7 0 Övriga verksamheter 1,6 2,5-17,0-17,8 Omsorgsnämnd Ett överskott på 31,4 mkr prognostiseras för Det är en förbättring med 11 mkr jämfört med augustiprognosen. I resultatet ingår engångsintäkt på 12,5 mkr för återsökbar moms. Under 2013 får nämnden ta del av lägre PO för ungdomar vilket är utfördelat på de olika verksamheterna. Nämnden har en budget för volymökningar som inte är utfördelad på områdena. Bedömningen görs att inte hela denna budget behöver tas i anspråk. Dessutom finns det en del vakanta tjänster och besparingar inom IT. Detta ger en positiv avvikelse med 12 mkr. Inom äldreomsorgen är det en stor negativ avvikelse trots insatta åtgärder. Bostadsanpassningsbidragen beräknas ge underskott med 5,5 mkr. Besparing inom kostenheten beräknas ge plus 1,5 mkr. Mkr okt aug Övergripande 29,7 32,2 Centralförvaltning 9,9 4,5 Resursenhet -1,1-2,8 Äldreoms/hemvård -8,1-12,9 Entreprenad Ä/H -1,9-2,1 Psyk. Funk.neds. 3,8 2,1 Entreprenad Psyk. Funk.neds -0,9-0,8 Summa 31,4 20,2 Skol-och barnomsorgsnämnden prognostiserar ett nollresultat vilket är en förbättring med 4,5 mkr jämfört med augustiprognosen. Under 2013 får nämnden ta del av lägre PO för ungdomar. Nämnden har gjort en del satsningar under hösten men budgeten beräknas kunna hållas. Teknisk nämnd Prognosen indikerar ett underskott med 8,9 mkr vilket är en förbättring mot delårsbokslutet med 1,9 mkr. Den skattefinansierade verksamheten beräknas totalt hålla budget. För teknisk planering prognostiseras en negativ budgetavvikelse på helår med totalt 1,3 mkr. Denna avvikelse orsakars primärt av högre personalkostnader inom förvaltningsledningen än budgeterat. Vinterväghållningen och specifikt sandupptagningen har blivit dyrare än beräknat, vilket genererar en negativ avvikelse på 1,3 mkr. Denna kompenseras bland annat av minskade kapitalkostnader för verksamheten för gator och vägar som helhet. Verksamheten beräknas redovisa en negativ budgetavvikelse på helårsbasis på 0,1 mkr. Högre kostnader, 0,3 mkr, än budgeterat har redovisats för snöröjning och halkbekämpning vid bussterminalen vid resecentrum. Elförsörjningen beräknas ge underskott med 0,6 mkr främst beroende av försämrad försäljning av elkraft. Prognosen för räntekostnader totalt inom den skattefinansierade verksamheten bedöms bli 1,7 mkr lägre än beräknat. Biogas Prognosen för biogas är -4,4 mkr. Genom en förskjutning av tidplanen kommer redovisade kapitalkostnader bli lägre än budgeterat. Skog och natur För att nå en balanserad budget tas 5,2 mkr i anspråk av eget kapital. Teknisk produktion beräknas nu ge ett överskott med 0,8 mkr, en förbättring med 0,1 mkr.

57 Investeringar, mkr Budget Prognos Skattefinansierat 77,5 43,1 Biogas 64,3 51,8 Teknisk produktion 5,1 1,5 Nedan redovisas de största avvikelserna Kontakt Växjösjön Trummen, bro Projektet är uppskjutet på obestämd tid, 24,6 mkr Hanefors, renovering Renovering av Hanefors kommer att senareläggas års investeringsmedel på 2,0 mkr kommer därför inte att nyttjas under året. Böksholm, utbyte regulator, kontrollskåp m m Utbyte av utrustning i Böksholm kommer att senareläggas års investeringsmedel på 1,15 mkr kommer därför inte att nyttjas under året. Åby utbyte av turbin m m På grund av senareläggning av investeringen i Åby bedöms endast 0,3 mkr av årets investeringsmedel på 2 mkr gå åt under året. Biogas Rågasproduktion Beräknad förbrukning under året landar enligt prognos på 22,7 mkr mot budgeterat 36,2 mkr. Projektering av ny hygieniseringsprocess (termisk hydrolys) pågår med beräknad byggstart oktober Anläggningen ska vara klar att tas i drift i juli Teknisk produktion Utbyte lastbil, Utbyte hjullastare Inget behov föreligger av byte, 3,1 mkr. Överförmyndarnämndens prognos är oförändrat 0,8 mkr. TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET + 9,5 MKR VA-verksamhet Verksamheten för vatten- och avloppshantering som helhet beräknas på helårsbasis redovisa ett överskott på 9,0 mkr, en förbättring med 2,3 mkr mot delåret. Genom att avdelningen har intensifierat arbetet med avläsning av abonnenternas vattenmätare beräknas retroaktiva brukningsavgifter falla in under året motsvarande 6,0 mkr. Denna intäkt är av engångskaraktär och ger en mindre effekt under Verksamheten har under året avvaktat att tillsätta vakanta tjänster i väntan på beslut om tekniskt bolag. Det har också bidragit till verksamhetens positiva budgetavvikelse. Rörnätsunderhåll prognostiserar en negativ budgetavvikelse på helår på 1,8 mkr. Verksamheten styrs till stor del av opåverkbara händelser såsom vattenläckor och avloppsstopp, vilket gör den svårbudgeterad. Driften av avloppspumpstationer beräknas redovisa en positiv budgetavvikelse på helår med 0,9 mkr. Denna orsakas i första hand av minskad elförbrukning genom minskad pumpning av vatten under ett extremt torrt år. Genom senareläggning av investeringar och omläggning av lån beräknas kapitalkostnaderna på helårsbasis minska med 2,6 mkr..avfallshantering Avfallshanteringen väntas på helårsbasis redovisa ett mindre överskott på 0,5 mkr. Avvikelser förekommer i både positiv och negativ riktning. Bland annat har ökade kostnader uppstått till följd av ett accelererat införande av matavfallsprojektet samt en högre indexuppräkning hos leverantören avseende sop- och latrinhämtning. Verksamheten beräknas redovisa 2,5 mkr i ökade intäkter på grund av att utfallet i val av abonnemang blev annat än vad som beräknats i budgeten. Nettokostnaden för slamtransporter beräknas bli 0,9 mkr högre än budgeterat på helårsbasis på grund av lägre intäkter för slam samt en förstärkning på personalsidan inom verksamheten för slamtransporter. Investeringar, mkr Budget Prognos Vatten och avlopp 110,0 89,2 Avfallshantering 19,8 10,7 Nedan redovisas de största avvikelserna Vatten och avlopp Slamhantering Sundet Budgeterade 5 mkr förbrukas inte. Avvaktar färdigställning av biogasprojektet för att kunna besluta om utformning. Trolig start hösten Sanering VA-ledningar Förseningar pga att överenskommelser med markägare tagit längre tid än planerat, ca 20 mkr av 26 mkr beräknas investeras. Omb åtgärder på huvudledningsnätet Projektet har försenats och av årets budget på 32,5 mkr kommer endast 25 mkr att användas. Återställning av dammar Jonsboda Inga åtgärder vidtas i projektet innan sjömiljöutredningen är färdigställd. Sannolikt kommer inga av årets investeringsmedel uppgående till 3,4 mkr att förbrukas under året.

58 Avfallshantering Inköp av sopkärl till flerbostadshus och sopkärl med tillhörande utrustning för matavfallsinsamling pågår men det är förseningar i genomförandet. Befolkning Växjös befolkning, enligt KIR, uppgick i slutet av oktober till personer. Det är en ökning med 973 personer sedan årsskiftet och med personer sedan 1 november Skatteprognosen för 2014 bygger på en befolkningsökning med från 1 nov 2013 till 1 nov 2014 KIR Folkmängd Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Invandrade Utvandrade Folkökning Födelsenetto Flyttnetto Invandringsnetto Ove Dahl kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef

59 NÄMNDERNAS RESULTAT OCH PROGNOS Vid sammanställningen av den periodiserade budgeten (kolumn Budget ) har hänsyn ej tagits till intjänade semesterlöner eller andra säsongsvariationer. I de redovisade siffrorna för bokslut ingår förändringen avseende semesterlöner, ferielöner och okompenserad övertid. När de anställda tar ut semester under sommaren innebär det lägre kostnader för löner, vilket gör att kolumnen för Bud - Bok Avvikelse är för positiv. I kolumn Bud - Bok avv. exkl. sem. har förändringen av intjänad/uttagen semester m.m. helt tagits bort. Mkr Eget Budget Bokslut Bud - Bok Bud - Bok Prognos kapital Avvikelse Avv.exkl sem budgetavv. Kommunfullmäktige 0,0 6,7 6,6 0,1 0,1 0,0 Kommunstyrelse 8,9 134,0 130,8 3,2 2,2 4,9 Länstrafik, färdtjänst 8,5 69,4 67,2 2,2 2,2-0,3 Arenastaden -1,1 20,0 27,2-7,2-7,2-1,5 Stadsförnyelse, klimatåtg. 5,1 4,2 0,9 3,3 3,3 3,4 Kommunens revisorer 0,7 1,8 1,6 0,2 0,2-0,3 Gymnasienämnd 8,7 268,6 242,5 26,1 21,8 6,5 Skol- och barnomsorgsnämnd 31, , ,3 20,8 9,0 0,0 Omsorgsnämnd 15, , ,7 24,6 19,7 36,9 Bostadsanpassningsbidrag 0,0 1,9 4,3-2,4-2,4-5,5 Nämnd för arbete & välfärd -0,2 266,9 280,6-13,7-13,9-2,1 Ekonomiskt bistånd 0,0 62,5 75,2-12,7-12,7-14,9 TN teknisk förvaltning 1,6 101,0 108,2-7,2-7,7-0,1 TN skogsvård och natur 23,2-0,2 4,3-4,5-4,6-5,2 TN parkeringsköp 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 TN teknisk produktion 7,0 0,0 4,1-4,1-4,2 0,8 TN biogas -6,9 0,0 2,2-2,2-2,2-4,4 TN avfallshantering 20,1 0,0-3,0 3,0 2,7 0,5 TN VA-verksamhet 21,7 0,0-8,8 8,8 8,7 9,0 Byggnadsnämnd 2,3 8,6 6,9 1,7 1,5 0,5 Fritidsnämnd 0,2 76,4 70,2 6,2 6,2 0,0 Kulturnämnd 2,3 67,2 65,9 1,3 1,2 0,0 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 2,4 7,8 5,8 2,0 2,0 0,3 Valnämnd 0,4 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnd 0,0 3,0 3,6-0,6-0,6-0,8 Värends Rtj 0,0 44,7 43,7 1,0 1,0 0,0 Förvaltade fastigheter 0,0 0,0 0,4-0,4-0,4-1,0 Gemensam finansiering 0, , ,7 37,7 37,7 118,5 SUMMA 153,0 56,0-31,2 87,2 63,6 145,2 skattefinansierad vht 111,2 56,0-19,4 75,4 52,2 135,7 taxefinansierad vht 41,8 0,0-11,8 11,8 11,4 9,5

60 140,0 120,0 100,0 PROCENT 80,0 60,0 40, NÄMNDER/STYRELSERS NETTOKOSTNADER UTFALL JAN-OKT 82,7% (84,8%) ,0 0,0 BN FN KN KF REV KS NAV MHN SBN GN ON VN ÖN TN VRT NÄMND DRIFTBUDGETENS KOSTNADER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT,85,5% (87,6%) 120,0 105,0 90,0 75, PROCENT 60,0 45,0 30,0 15,0 0,0 BN FN KN KF REV KS NAV MHN SBN GN ON NÄMND VN ÖN TN VRT VA AVF

61 PROCENT BN FN DRIFTBUDGETENS INTÄKTER, RIKTPUNKT 83,3% UTFALL JAN-OKT 93,6% (95,4%) KN KF REV KS NAV MHN SBN GN NÄMND ON 0 VN ÖN TN 0 VRT VA AVF FÖRKORTNINGAR NÄMNDER BN Byggnadsnämnd FN Fritidsnämnd KN Kulturnämnd KF Kommunfullmäktige REV Kommunens revisorer KS Kommunstyrelse NAV Nämnden för Arbete&Välfärd MHN Miljö- och hälsoskyddsnämnd SBN Skol- och barnomsorgsnämnd GN Gymnasienämnd ON Omsorgsnämnd VN Valnämnd ÖN Överförmyndarnämnd TN Teknisk nämnd (skattefin.vht, parkering, p-köp, produktion, biogas) VA Va-verksamhet AVF Avfallshantering VRT Värends räddningstjänst

62 FÖRSÖRJNINGSSTÖD EXKL. FLYKTING RULLANDE 12 MÅNADER, BRUTTO TKR

63 ÄRENDE Dnr KS/2013: Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Budgetuppföljning t.o.m. oktober med helårsprognos 2013 för Växjö kommun Sammanfattning Helårsprognosen indikerar ett överskott på 78 mkr vilket är hela 145 mkr bättre än budget. Orsaken till detta är ett antal poster av tillfällig karaktär, främst återbetalning av premier från försäkringsbolaget AFA men även återbäring från Kommuninvest. Dessutom prognosticeras ett sammantaget överskott för verksamheterna mot budget på 28 mkr, framförallt omsorgsnämnden men även gymnasienämnden, kommunstyrelsen och VA-verksamheten. Ekonomiskt bistånd och institutionsplaceringar inom nämnden för arbete och välfärd är de verksamheter som prognosticerar större underskott. Räknar man bort tillfälliga poster av engångskaraktär så blir prognosen istället ett underskott på -18 mkr. Det innebär att de löpande kostnaderna är större än de löpande intäkterna. Det finns således ett underliggande resursproblem i kommunen. Till detta ska läggas att behov av demografiska förändringar enligt befolkningsprognosen ökar avsevärt framåt, vilket medför ökade kostnader inom flera verksamheter. Åtgärder har också vidtagits i budget 2014 och plan för att få balans i ekonomin 2016 Helårsprognosen i delårsbokslutet efter 8 månader 2013 uppgick till + 60 mkr. Den nu aktuella prognosen indikerar ett bättre helårsresultat, + 78 mkr. Orsaken till detta är att prognoserna för verksamheterna sammantaget nu ser mer positiva ut jämfört med i augusti. Nästa skatteprognos från SKL kommer den 19/12. Beslutet skickas till För kännedom Kommunchef (ekonomichef), nämnder och styrelser Ove Dahl kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Ingemar.Waldemarsson@vaxjo.se

64 ÄRENDE KS/2013: (2)

65

66 ÄRENDE Dnr KS/2013: Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef Tel Kommunstyrelsen Skrivelse om att starta en utredning var en planskild korsning för tågtrafik kan anläggas väster om Växjö station Bakgrund Folkpartiet har till kommunstyrelsen inkommit med en skrivelse i rubricerat ärende. I skrivelsen, daterad , begär man att kommunen snarast startar en utredning kring var en planskild korsning kan anläggas väster om Växjö station. Sammanfattning När det gäller frågan om en planskild korsning mellan väg och järnväg i Växjö så har denna fråga tidigare utretts avseende Järnvägstunnel Liedbergsgatan samt Järnvägstunnel Södra Ringvägen. Båda studierna genomfördes 2008 av SWECO och kom till samma slutsats, dvs. att rampernas längder blir för långa och rampernas lutning blir för kraftiga. Inget alternativ kommer att uppfylla kriterierna om handikappsanpassning. Redan idag finns goda möjligheter till passage av järnvägen i plan vad gäller olika trafikantgrupper. Planskildhet återfinns dels vid Vilhelm Mobergs gata och dels vid Söderleden. Utöver detta tillkommer ytterligare en planskild korsning i samband med utbyggnad av Bäckaslövsområdet. När det gäller boende på Söder är passage väl försörjd genom två gångbroar över järnvägen för förbindelse med centrum. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Trafik- och stadsmiljöavdelningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post per-olof.lofberg@vaxjo.se

67 ÄRENDE KS/2013: Om behov av ytterligare en planskild korsning finns borde detta studeras i ett större perspektiv. Då anläggandet av en sådan infrastrukturell lösning kommer leda till ett betydande ingrepp i stadsmiljön och få stora konsekvenser över trafikföringen i centrum borde ett helhetsgrepp tas på frågan och frågeställningen borde utgöra en del i den pågående utredningen Trafikplan Centrum. För kännedom Folkpartiet, Nils Fransson P-O Löfberg Ove Dahl Kommunchef Per-Olof Löfberg Trafikplaneringschef 2 (2)

68 ÄRENDE Dnr KS/2013: Martin Fransson kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner förslag till ändrad delegationsordning för kommunstyrelsen daterad den 29 november 2013 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutar vilka beslut som ska delegeras till utskott, enskilda förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde. Gällande delegationsordning godkändes av kommunstyrelsen den 5 februari Ärendet Kommunkansliet har initierat en ändring av kommunstyrelsens delegationsordning. Den första ändring som föreslås rör hantering av upphandlingar inom ramen för kommunens exploateringsbudget. Det har framkommit vissa frågetecken kring hur delegationens ska hanteras och vem som ska fatta beslut kring godkännande av investeringar. I förslaget som nu ligger delegeras all upphandling till mark- och exploateringschefen. Beslut att godkänna investering upp till 115 prisbasbelopp delegeras också till mark- och exploateringschefen medan investeringar mellan 115 prisbasbelopp och 20 miljoner kronor ska behandlas av kommunstyrelsen. Investeringar över 20 miljoner kronor ska godkännas av kommunfullmäktige. Den andra förändringen rör förhandlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. I nuvarande delegationsordning delegeras förhandlingar till personal- och förhandlingschefen när det gäller andra nämnder. För att tydliggöra att denna förhandlingsrätt också omfattar kommunstyrelsens verksamhetsområde görs ett tillägg under den punkten i delegationsordningen. Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil - Fax Org.nr Bg E-post martin.fransson@vaxjo.se

69 ÄRENDE KS/2013:776 /Dokumentdatum/ Bilaga Förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen daterad den 29 november 2013 Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Kommunchefen (kanslichefen) För kännedom Delegater i kommunstyrelsen delegationsordning Ove Dahl kommunchef Marianne Dalesjö kanslichef 2 (2)

70 Styrande dokument Förslag till delegationsordning för kommunstyrelsen Delegering av beslutanderätten Kommunstyrelsen delegerar rätten att fatta beslut inom kommunstyrelsens ansvarsområde på sätt som framgår av denna delegationsordning. Undantag Enligt 6 kap 34 kommunallagen får beslutanderätten inte delegeras i följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. En delegat ska alltid noga pröva om ett visst ärende faller inom det delegeringsbara området. Anser delegaten att ett ärende är av större vikt eller av principiell betydelse bör och kan han/hon hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen för avgörande. Ersättare vid förfall för ordinarie delegat Om inget annat har angivits i delegationsordningen och ställföreträdare eller vikarie inte har förordnats, övergår delegationsrätten vid förfall för delegat, till närmast högre befattning enligt organisationsplan. Vidaredelegation I ärenden där beslutanderätten har delegerats till kommunchef får han/hon uppdra åt annan anställd inom kommunledningsförvaltningen att besluta i hans/hennes ställe. Sådana beslut ska fortlöpande anmälas till kommunchefen som i sin tur ska anmäla dessa till kommunstyrelsen i nedan angiven ordning. Anmälan av delegationsbeslut Beslut som fattas med stöd av delegation ska fortlöpande anmälas till kommunstyrelsen genom överlämnande av protokoll eller förteckning av besluten. 0

71 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Punkt Område Delegat 1 Allmänna ärenden 1.1 Ärenden av brådskande natur, där styrelsens beslut inte kan avvaktas. 1.2 Val av och utfärdande av röstuppdrag för ombud till bolags- och föreningsstämmor om detta inte är förbehållet annan nämnd. 1.3 Beslut om tillstånd för utomstående att använda kommunens vapen. 1.4 Yttrande över ansökan enligt lag om allmän kameraövervakning 1.5 Beslut att kommunen avstår från att lämna yttrande över betänkanden och utredningar 1.6 Beslut om tjänstgöring i Växjö kommuns frivilliga insatsstyrka 1.7 Beslut om att inte lämna ut allmän handling eller att lämna ut sådan handling med förbehåll 1.8 Beslut att avvisa för sent inkommet överklagande enligt 24 förvaltningslagen. 1.9 Överenskommelse om reglering av skador i de fall det är uppenbart att kommunen är skadeståndsskyldig och ersättning inte överstiger två prisbasbelopp. KS ordf. KSAU KS ordf. KS ordf. KS ordf. Säkerhetschef Kontorschef, enhetschef, chefsjurist och kommunjurist var för sig Chefsjurist och kommunjurist var för sig Chefsjurist 2 Ekonomi- och finansärenden 2.1 Avskrivning av fordran upp till fem basbelopp. Finanschef 1(12)

72 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Placering av kommunens likvida medel enligt finanspolicyn 2.3 Beslut om tillfällig upplåning enligt finanspolicyn med en löptid på längst ett år inom en ram på högst SEK. 2.4 Utfärdande av betalkort för underställd personal Motsvarande för kommunchef Motsvarande för förtroendevalda Motsvarande för KS ordf. 2.5 Bidragsansökan till verksamhet/projekt inom styrelsens verksamhetsområde samt godkännande av villkor för sådant bidrag. 2.6 Fastställande av den totala koncernkrediten 2.7 Beslut om fördelning av den totala koncernkrediten. 2.8 Utse beslutsattestanter för kommunstyrelsens förvaltning enligt reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner. 2.9 Godkänna köpeskilling och infria förlustansvar i fastigheter, egna hem, småhus och bostadsrätter där kommunen har iklätt sig förlustansvar. Finanschef Finanschef Kommunchef KS ordf. KS ordf. KS 1:e v. ordf. KSAU KSAU Finanschef Kommunchef Ekonomichef 3 Upphandling Upphandling som berör mer än en nämnd 3.1 Godkänna inriktning, kriterier och grunder (upphandlingspresentation) för Upphandlingschef 2(12)

73 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad antagande samt beslut om tilldelning i upphandlingar med ett upphandlingsvärde upp till högst 70 prisbasbelopp. 3.2 Godkänna inriktning, kriterier och grunder (upphandlingspresentation) för antagande vid kommungemensamma upphandlingar som utförs av upphandlingsenheten med ett upphandlingsvärde över 70 prisbasbelopp. 3.3 Tilldelningsbeslut i upphandlingsärenden som avses i p 3.2 KSOP Upphandlingschef Upphandling inom kommunstyrelsens verksamhetsområde 3.4 Beslut om upphandling och anskaffning av varor och tjänster, inom ramen för beslutad budget a) beslut från ett prisbasbelopp upp till högst fem prisbasbelopp b) beslut upp till högst 25 prisbasbelopp c) beslut över 25 prisbasbelopp a) Kontors-/ enhetschef b) Kommunchef c) KSAU eller KSOP var för sig (För punkten 3.5 gäller att upphandling och anskaffning upp till ett prisbasbelopp räknas som verkställighet. Avrop på ramavtal räknas också som verkställighet.) 3.5 Godkänna inriktning, kriterier och grunder (upphandlingspresentation) för antagande samt beslut om tilldelning vid upphandlingar som utförs av mark- och exploateringsenheten inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget i de Mark- och exploateringschefen 3(12)

74 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad fall då upphandlingsvärdet uppgår till högst 115 prisbasbelopp. 3.6 Godkänna inriktning, kriterier och grunder (upphandlingspresentation) för antagande vid upphandlingar som utförs av mark- och exploateringsenheten inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget i de fall då upphandlingsvärdet överstiger 115 prisbasbelopp. 3.7 Tilldelningsbeslut i upphandlingsärenden som avses i p 3.6 KSAU Mark- och exploateringschefen 3.5 Beslut om upphandling inklusive tilldelningsbeslut samt godkännande av investering inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget i de fall då upphandlingsvärdet uppgår till högst 115 prisbasbelopp. 3.6 Beslut om upphandling inklusive tilldelningsbeslut inom ramen för Växjö kommuns exploateringsbudget i de fall då upphandlingsvärdet överstiger 115 prisbasbelopp. Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen (Investeringsbeslut fattas av kommunstyrelsen) 4 Kommunövergripande organisationsoch personalutskottsärenden 4.1 Förhandla enligt MBL inom kommunstyrelsens och andra samtliga nämnders verksamhetsområde, utom vad gäller och 38, samt föra kommunens talan i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Personalchef 4.2 Antagande av centrala kollektivavtal om Personalchef 4(12)

75 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad lön, pension eller andra anställningsvillkor som lokalt kollektivavtal, efter rekommendation av Sveriges kommuner och landsting. 4.3 Teckna lokala kollektivavtal för Växjö kommun Personalchef 4.4 Beslut om stridsåtgärd KSOP 4.5 Beslut om övergripande principer och prioriteringar inför den årliga löneöversynen 4.6 Beslut om förändring av lön eller lönetillägg mellan löneöversynsförhandlingar. 4.7 Beslut om lön och andra anställningsvillkor vid nyanställning av vd:ar. 4.8 Överenskommelse/avtal med enskild arbetstagare om avslutande av anställning enligt Riktlinjer för uppsägning, omplacering, enskilt utvecklingsprogram och tidigare pension i Växjö kommun 4.9 Besluta om åtgärder som underlättar personalavveckling/utveckling i form av enskilt utvecklingsprogram inom given ram och enligt Riktlinjer för uppsägning, omplacering, enskilt utvecklingsprogram och tidigare pension i Växjö kommun 4.10 Medgivande att kvarstå i anställning efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet enligt 32 a LAS Tolkning av arvodes- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. KSOP Personalchef Kommunchef Personalchef KSOP ordf. Personalchef KSOP 5(12)

76 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Avskrivning av löneskuld från 800 kronor upp till ett basbelopp Personalchef (Avskrivning av löneskuld upp till 800 kronor betecknas som verkställighet) 4.13 Besluta om omplacering av arbetstagare till anställning vid annan förvaltning 4.14 Beslut om avtalspension för annan anställd än förvaltningschef 4.15 Beslut om avtalspension för förvaltningschef 5 Personal- och organisationsfrågor inom kommunledningsförvaltningen 5.1 Förändring av tjänstemannaorganisationen inom ramen för kommunstyrelsens beslut om principorganisation. Personalchef KSOP ordf. KSOP Kommunchef 5.2 Anställningsbeslut inklusive löne- och anställningsvillkor vid nyanställning av personal inom kommunledningsförvaltningen för a) kommunchef (förutom anställningsbeslut som fattas av kommunstyrelsen) b) förvaltningschef, kontorschef/ enhetschef eller annan personal direkt underställd kommunchef c) övrig personal KSOP ordf. Kommunchef Kommunchef (Tidsbegränsad anställning av personal under en sammanlagd tid av högst sex månader är verkställighet och beslutas av närmsta chef). 5.3 Förordnande av förvaltningschef samt Kommunchef 6(12)

77 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad kontors- och enhetschef 5.4 Tillfälligt förordnande av kommunchef för en tid av högst sex månader KS ordf. 5.5 Tjänstledighet utan lön, som ej följer av lag eller avtal för: a) kommunchef b) förvaltningschef, kontorschef, enhetschef eller annan personal direkt underställd kommunchef c) övrig personal 5.6 Beslut om avstängning och disciplinär åtgärd enligt AB. 5.7 Beslut om uppsägning av arbetstagare på grund av arbetsbrist 5.8 Beslut om uppsägning eller avskedande av personliga skäl KS ordf. Kommunchef Kontors-/enhetschef Kommunchef Kommunchef Kommunchef 5.9 Beslut om åtalsanmälan avseende anställd Kommunchef 5.10 Beslut om att behålla lön eller del därav vid utbildning enligt gällande AB Beslut om förbud mot bisyssla för underställd personal Motsvarande för kommunchef 5.12 Beslut om att godkänna resor i tjänsten mer än 5 dagar för underställd personal Motsvarande för förvaltningschefer och kontors- och enhetschefer Motsvarande för kommunchef Motsvarande för förtroendevalda Motsvarande för KS ordf. Kommunchef Kommunchef KS ordf. Kontors- och enhetschefer Kommunchefen KS ordf. KS ordf. KS 1:e v ordf. 7(12)

78 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Planeringsärenden m m 6.1 Samrådsyttrande över detaljplaneförslag (normalt planförfarande), områdesbestämmelser och planprogram 6.2 Yttrande över detaljplaneförslag med enkelt planförfarande 6.3 Yttrande över detaljplaneförslag eller förslag till områdesbestämmelser, efter samrådsförfarande, men före granskning 6.4 Yttrande över detaljplaneförslag för granskning och förslag till områdesbestämmelser KSAU Planeringschefen Planeringschefen KSAU 6.5 Yttrande över begäran om planbesked KSAU 6.6 Yttrande över ansökan om förhandsbesked 6.7 Yttrande och framställning i ärenden angående den kollektiva trafiken Planeringschefen KSAU 6.8 Yttrande i ärenden om nätkoncessioner Planeringschefen 7 Tomt- och markfrågor 7.1 Beslut om förvärv och upplåtelse av vägrätt 7.2 Upplåtelse, förändring eller upphävande av servitut 7.3 Utarrendering av kommunens mark och ekonomibyggnader inom markreserv Markingenjör Markingenjör Markingenjör 7.4 Upplåtelse av jakt- och fiskerätt under Markingenjör 8(12)

79 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad högst tio år 7.5 Teckna hyresavtal för uthyrning av kommunala byggnader som ej omfattas av förvaltningsavtal med kommunala bolag 7.6 Försäljning av kvartersmark för bostadsoch verksamhetsändamål enligt av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen fastställda priser 7.7 Försäljning av kompletteringsmark vid planändring och dylikt när tillskottet i areal inte ökar fastighetens byggrätt 7.8 Förvärv eller överlåtelse av mark för att genomföra detaljplan eller vägplan om marken ska användas till allmänna platser 7.9 Försäljning eller förvärv av mark samt byte eller fastighetsreglering under följande förutsättningar i varje enskilt fall - likviden får inte överstiga kronor exklusive lagfarts- och förrättningskostnader - det sammanlagda värdet av övriga ersättningar och kommunala åtaganden får inte överstiga fyra prisbasbelopp 7.10 Reservera mark för industri- och handelsändamål under högst sex månader 7.11 Tillstyrka placering av garage eller annan byggnad i gräns mot kommunens fastighet och medgivande i fall där byggrätten överskrids 7.12 Inköp av fast egendom vid offentlig auktion Markingenjör Mark- och exploateringschefen Exploateringsing. Exploateringsing. Exploateringsing. Exploateringsing. Markingenjör Mark- och exploateringschefen 7.13 Godkännande av markanvisningsavtal Mark- och 9(12)

80 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad exploateringschefen 7.14 Yttrande över ansökan om tillstånd till bergs-, morän- och grustäkter Mark- och exploateringschefen 8 Fastighetsbildning, inteckningar m.m. 8.1 Ansökan till fastighetsbildningsmyndigheten om fastighetsbildning m.m. och yttrande i sådana ärenden samt att företräda kommunen vid förrättningssammanträden 8.2 Utsträckning, nedsättning, dödning och relaxering av inteckningar samt utbyte av pantbrev samt andra därmed jämförliga åtgärder. Markingenjör eller Exploateringsing. Chefsjurist 9 Lokalfrågor 9.1 Godkänna nyteckning av hyreskontrakt för lokaler med en hyra som överstiger ett prisbasbelopp/år och med en hyrestid längre än ett år. Fast. koordinator 10 Landsbygdsutveckling 10.1 Besluta om fördelning av byapeng inom disponibel budget 10.2 Beslut om stimulansbidrag för bredbandsutbyggnad Landsbygdsutvecklare Näringslivschefen 10(12)

81 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Förkortningar Förtroendevalda Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens organisationsoch personalutskott Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens 1:e vice ordf. Organisations- och personalutskottets ordförande Tjänstemän Kommunchef Kontorschef KSAU KSOP KS ordf. KS 1:e v. ordf. KSOP ordf. Kommunchef tillika förvaltningschef Ekonomichef Personal- och förhandlingschef Planeringschef Näringslivschef Enhetschef Kanslichef, IT-chef Säkerhetschef Upphandlingschef Kommunikationschef Mark- och exploateringschef 11(12)

82 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad (12)

83

84

85

86 ÄRENDE Dnr KS/2012: Christian Sköld Mark- och exploateringsingenjör Tel Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Muséet 3 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna bifogat förslag till köpekontrakt varigenom kommunen försäljer ca kvm av fastigheten Museet 3 till Växjö Fastighetsförvaltning AB (VÖFAB) mot en köpeskilling om tvåhundranittioentusenfemhundra ( ) kronor. Bakgrund Området består till större delen av fastigheten Museet 3. I området ingår bl a marken för Smålands museum, domprostgården och museiparken. VÖFAB ska här efter förvärva byggnaderna som idag ligger med nyttjanderätt på fastigheten. En mindre del av fastigheten blir kvar och ska fastighetsregleras till en kommunägd fastighet för att anpassa gränserna till befintliga förhållanden. Området som försäljs är i stadsplanen angivet som kvartersmark med ändamål för institutions- och utställningslokaler samt område för historiska byggnader av kulturhistoriskt värde. Förutom marken där byggnaderna är belägna består området av prickmark (mark som inte får bebyggas). Köpeskillingen är därför beräknad och motiverad utifrån dessa ändamål och inskränkningar som planen ger. Ove Dahl kommunchef Paul Herbertsson Mark- och exploateringschef Kommunledningsförvaltningen MARK- OCH PLANERINGSAVDELNINGEN 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18, plan 4 Tel Org.nr Bg E-post christian.skold@vaxjo.se

87 1 KÖPEKONTRAKT Växjö kommun (org nr ), genom kommunstyrelsen, nedan kallad Säljaren, säljer härigenom till VÖFAB, Växjö Fastighetsförvaltning AB (org nr ), nedan kallad Köparen, del av fastigheten Växjö Museet 3 (se bifogad karta), nedan kallad Området, för en köpeskilling om tvåhundranittioentusenfemhundra ( ) kronor och på följande villkor i övrigt. 1. Tillträdesdag Köparen tillträder Området den dag då samtliga villkor för kontraktets giltighet enligt punkt 9 nedan har uppfyllts, Tillträdesdagen. Äganderätten till Området övergår till Köparen på Tillträdesdagen. 2. Köpeskillingens betalning Köpeskillingen betalas kontant på Tillträdesdagen. För obetald köpeskilling erläggs ränta enligt 6 räntelagen från förfallodagen tills betalning sker. 3. Utgifter och inkomster Räntor, skatter och andra utgifter för Området betalas av Säljaren i den mån de belöper på och avser tiden före Tillträdesdagen och för tiden därefter av Köparen. Motsvarande skall gälla beträffande inkomster från Området. 4. Förbehåll Säljaren gör förbehåll för Stiftelsens Smålands Museum rätt att nyttja del av Området för de byggnader som ägs av stiftelsen, bl.a. museibyggnaden och Domprostgården, bilaga Servitut Området belastas av servitut gällande trädsäkring längs med järnvägen, 0780K-09/ Belastningar Säljaren garanterar att Området på Tillträdesdagen inte belastas av några inteckningar och inte heller av nyttjanderätt, servitut eller andra rättigheter utöver vad som anges under punkt 4 och 5 ovan och i bilaga Överlämnande av handlingar Sedan köpeskillingen betalats enligt punkt 2 skall Säljaren till Köparen för dennes undertecknande överlämna kvitterat köpebrev avseende Området och de övriga handlingar som Köparen kan behöva. Säljaren skall vidare till Köparen överlämna obelånade pantbrev, kartor, ritningar, hyresavtal och andra handlingar rörande Området, vilka är av betydelse för Köparen som ägare.

88 2 8. Områdets skick Området överlåts i befintligt och av Köparen besiktigat skick. Köparen godtar Områdets skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av fel i Området av vad slag det vara må, såsom faktiska och rättsliga fel, rådighetsfel samt s.k. dolda fel. 9. Giltighet Detta köpekontrakt förutsätter för sin giltighet godkännande av Säljaren genom beslut av kommunstyrelsen som vinner laga kraft samt av Köparens styrelse och styrelsen i Växjö Kommunföretag AB. Om någon av dessa förutsättningar inte uppfylls är köpekontraktet till alla delar förfallet utan rätt till ersättning för någondera parten. 10. Fastighetsbildning Denna handling ska tillsammans med köpebrev anses som medgivande till fastighetsreglering. Köpare och Säljare ansöker gemensamt om fastighetsbildning när området har tillträtts enligt denna handling. Alla med köpet förenade fastighetsbildningskostnader betalas av Köparen

89 3 Detta köpekontrakt har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Växjö den Växjö kommun För kommunstyrelsen Växjö den För Växjö Fastighetsförvaltning AB Bo Frank Ordf kommunstyrelsen Christer Carlsson VD Växjö Fastighetsförvaltning AB Ove Dahl Kommunchef Torgny Klasson Ordf Växjö Fastighetsförvaltning AB Säljarens namnteckning bevittnas: Köparens namnteckning bevittnas:

90 4

91

92

93

94

95 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun 0 12, m 1:1 000 bil

96 Meddelande

97

98 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Förslag från miljömålsberedningen Uppdragets genomförande 6 2. Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram 8 3. Ramar för ett nationellt skogsprogram Organisation av ett nationellt skogsprogram Process för ett nationellt skogsprogram Jämförelse med några liknande processer i Sverige 21 Litteratur/källförteckning 25

99 MEDDELANDE NR 5/2013 Förord Den svenska skogen är en nationell tillgång som bidragit med stora nyttigheter till det svenska samhället under århundraden. Vi är nu inne i en tidsperiod där förväntningarna på vilka samhällsnyttor den svenska skogens ska bidra med både ökar och förändras. Detta samtidigt som olika intressegruppers bild av tillståndet i skogen och i vilken grad den svenska skogen bidrar med dessa samhällsnyttor markant skiljer sig åt. I det sammanhanget har även sektorsansvaret som grundläggande princip inom skogspolitiken ifrågasatts. Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att ta fram ett nationellt skogsprogram. Om Skogsstyrelsen fått motsvarande uppdrag för 10 år sedan skulle myndigheten sannolikt ifrågasatt vilka mervärden ett skogsprogram kan ge, i förhållande till de traditionella politikskapande och politikimplementerande processerna. Men mot bakgrund av ovanstående beskrivning bedömer vi att det nu ligger rätt i tiden att påbörja en process kring ett svenskt nationellt skogsprogram. Jönköping Monika Stridsman Generaldirektör Svante Claesson Projektledare 1

100 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts till- 2

101 MEDDELANDE NR 5/2013 räckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: 3

102 MEDDELANDE NR 5/ För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stor del i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/ lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. 4

103 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten i att i Sverige ta fram ett nationellt skogsprogram. Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. I uppdraget ingår även att ge förslag på process för och element i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013, slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. 1.1 Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har via en ändring av myndighetens regleringsbrev (Regeringsbeslut ) fått regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande utvecklingen av ett nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet med förstudien är att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av verktyg för att ta tillvara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål, samt ge underlag för en bedömning av om ett nationellt skogsprogram vore ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det gäller särskilt affärsutveckling och arbetstillfällen samt ökat behov av skogen som leverantör av råvara och rekreation samt skogsbrukets tillhandahållande och beroende av ekosystemtjänster, i ett förändrat klimat. En jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram ska ingå. Jämförelsen ska omfatta syfte, innehåll, kostnader, resultat och kostnadseffektivitet som kunnat dokumenteras i utvärdering eller på annat sätt, samt Skogsstyrelsens analys av informationen. Framgångsfaktorer och eventuella problem i processen att utarbeta ett nationellt skogsprogram samt i genomförandet ska redovisas. I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram ska belysas. Rapporten ska ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå i ett nationellt skogsprogram. En statusrapport ska lämnas den 1 juni 2013 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 oktober

104 MEDDELANDE NR 5/2013 Skogsstyrelsen har uttolkat uppdraget som att förstudien inte ska begränsas till enbart produktions- och miljöförhållanden i skogen och skogsbruket utan även omfattar användning och förädling av råvara från skogen samt andra ekosystemtjänster som kan tillhandahålla. Förstudien omfattar därmed en rad politikområden utöver den direkta skogspolitiken, så som miljö-, energi-, närings-, frilufts- och jaktpolitik. Regeringen skriver att det i uppdraget ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Element har Skogsstyrelsen, efter avstämning med Landsbygdsdepartementet, i detta sammanhang tolkat som att det avser såväl processmässiga element såsom ämnesmässigt innehåll i ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens uttolkningar av uppdraget är avstämda med Landsbygdsdepartementet. 1.2 Förslag från miljömålsberedningen I delbetänkandet Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) föreslår miljömålsberedningen som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Uppdragets genomförande Utöver statusrapporten som överlämnades till regeringen 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Omvärldsanalysen baserar sig till stora delar på olika underlag i form av rapporter m.m. I beskrivningen av nationella skogsprogram i andra länder har även kompletterande information erhållits via direkta kontakter med statliga tjänstemän i dessa länder. För att fånga upp hur olika intressenter ser på ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram har förstudien även omfattat en hearing. Vid hearingen deltog ca 70 personer representerande 37 olika myndigheter, företag eller organisationer. Utöver detta har Skogsstyrelsen genomfört bilaterala möten med WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och LRF skogsägarna. Intryck från hearingen och från dessa bilaterala möten har varit viktiga i utformningen av myndighetens förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen har dock inte i någon större omfattning undersökt hur man ser på behovet av eller intresset för att delta i utformningen av ett nationellt skogspro- 6

105 MEDDELANDE NR 5/2013 gram utanför skogssektorn. På hearingen fanns några deltagare från andra sektorer, men här behövs en fortsatt kartläggning. Som exempel kan nämnas att rennäringen och turistnäringen inte var representerade på hearingen samt att energisektorn enbart var representerat av energimyndigheten och ett företag. I uppdragsbeskrivningen från regeringen säger man att det ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. Enligt uttolkningen ovan så skulle element kunna innebära såväl processmässiga som innehållsmässiga element. Skogsstyrelsen har valt att inte ge förslag på några innehållsmässiga delar eftersom myndigheten anser att detta bör tas fram i den problemformuleringsfas som är en del av den process som föreslås i denna rapport. Inte heller ger myndigheten någon bild av vilka utmaningar som den svenska skogen står inför. Även detta anser vi bör ske i problemformuleringsfasen av att ta fram ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsen vill i sammanhanget förtydliga att det redan finns en relativt stor mängd utvärderingar och rapporter att utgå från i detta avseende och att det i många fall handlar om att nå en större samsyn kring beskrivningen av dessa problem och utmaningar samt vilka som bör prioriteras. I uppdraget ingick även att belysa I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram. Vid avstämning med Landsbygdsdepartementet har denna del tonats ner. Skogsstyrelsen har inte gjort någon egentlig analys av om den svenska skogspolitiken kan anses uppfylla principerna för ett nationellt skogsprogram, dels därför att det tonats ner av uppdragsgivaren och dels därför att vi anser att detta redan gjorts (Svensson 2004, Veltheim 2006). Dessa tidigare arbeten finns kort refererade till i omvärldsanalysen. 7

106 MEDDELANDE NR 5/ Bedömning av behovet och mervärdet av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas upp. Några av mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogsoch miljöpolitikens genomförande. Bättre sektorsintegrering mellan olika sektorer som påverkar och påverkas av skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wien resolutionen (MCPFE 2003). Man ska dock vara medveten om att det finns ett antal risker som lyfts fram i forskningslitteraturen förknippade med processen kring nationella skogsprogram. En sammanställning av dessa risker och mindre lyckade exempel från andra länder finns i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Vår bedömning är att riskerna kan minskas genom tydliga mandat för processen samt att det avsätts tillräckliga resurser till processledning och till att genomföra de utredningsbehov som identifieras i processen. Nationella skogsprogram introducerades som begrepp av den mellanstatliga skogspanelen (IPF) som initierades efter Rio-konferensen (United nations 1997). Därefter har det internationella samfundet framhållit nationella skogsprogram som ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningar på att medlemsländerna startar upp en process med ett nationellt skogsprogram utrycks i IPF:s slutrapport (United nations 1997), det icke legalt bindande avtal som tagits fram inom FN:s skogsforum (United nations 2008) och i den pan-europeiska resolutionen från 2003 (MCPFE 2003). Även i de förhandlingar om ett legalt bindande avtal inom den pan-europeiska skogsprocessen, som för närvarande pågår, har nationella skogsprogram lyfts fram som en viktig åtgärd. 8

107 MEDDELANDE NR 5/2013 Enligt FAO (2010) har idag, ca 20 år efter det att IPF introducerade begreppet, ca 130 länder ett nationellt skogsprogram. I IPF:s slutrapport finns ett antal kriterier eller principer för nationella skogsprogram som presenterats med något olika uppställning under årens lopp. För Sveriges del ligger det närmast till hands att förhålla sig till hur nationella skogsprogram beskrivs i den regionala uttolkning som skett inom den pan-europeiska processen (MCPFE 2003). Där skriver man att ett nationellt skogsprogram är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. Man listar även 11 principer för nationella skogsprogram. Deltagandeprocess Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt Iterativ process med ett långsiktigt åtagande Kapacitetsbyggande I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling I överensstämmelse med internationella överenskommelser och tagit i beaktande synergier mellan internationella skogsinitiativ och konventioner Institutionella reformer och policy reformer Ekosystemansats Delägarskap vid implementering Skapa medvetenhet I förstudien har Skogsstyrelsen utgått från att vi inte är bundna vid att ta fram ett nationellt skogsprogram, eller av ovanstående principer för nationella skogsprogram. I resolutionen (MCPFE 2003) uppmanar man dock medlemsländerna att beakta principerna så långt som möjligt. Skogsstyrelsen har istället utgått från vilka mervärden ett nationellt skogsprogram skulle kunna ge i det svenska sammanhanget och vad som i så fall krävs i utformningen av det för att det ska ha förutsättningar för att ge dessa mervärden. I slutändan har vi ändå landat i en beskrivning av ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram som i hög grad tar fasta på nämnda principer. De inspel som vi fått från olika intressenter har också stött en sådan slutsats. De senaste åren har debatten om den svenska skogens nyttjande präglats av starka motsättningar mellan olika intressen. Vi bedömer att ett nationellt skogsprogram 9

108 MEDDELANDE NR 5/2013 med en kunskapsbaserad ansats kan minska dessa motsättningar och skapa en högre acceptans för de politiska avvägningarna inom skogspolitiken. Vår förhoppning är att en ökad samsyn på sikt kan underlätta avvägningarna i skogspolitiken och avvägningarna mellan skogspolitiken och andra politikområden, vilket på sikt kan leda till ett ökat fokus på politikens genomförande. I det här sammanhanget är det också viktigt att skogsprogrammet är kopplat till befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. En nära koordinering kan erbjuda viktiga synergieffekter (t.ex. ökad samsyn om åtgärder, roller och ansvar) och därmed ge ytterligare kraft i arbetet för att nå miljömålen. Den svenska skogspolitiken bygger på principen om sektorsansvar som lades fast i 1988 års miljöpolitiska beslut (Prop. 1987/88:85). Sektorsansvaret innebar en decentralisering av miljöarbetet genom att integrera det dels i alla berörda politikområden, och därmed i berörda myndigheters arbete, och dels genom att föra ut det till näringarna inom de berörda sektorerna. Sektorsansvarets innebörd i skogspolitiken har senare utvecklats i 1993 års skogspolitiska beslut (Prop. 1992/93:226) och ansvarsfördelningen mellan stat och näring utvecklats i strategin för biologisk mångfald (Prop. 1993/94:30). Skogsstyrelsen har under senare år lyft frågan om sektorsansvarets innebörd och i olika sammanhang fört en dialog med näringen om detta. Skogsstyrelsen bedömer att implementeringen av skogspolitiken skulle vinna på om den ansvarsfördelning som sektorsansvaret innebär mellan stat och näring utvecklades ytterligare och tydliggjordes. Ett nationellt skogsprogram som bygger på en ansvarsfördelning mellan stat och näring skulle kunna starkt bidra till ett sådant tydliggörande. Se vidare i kapitel 5 om målformuleringsfasen. Som tidigare nämnts upplever Skogsstyrelsen att den nationella debatten om den svenska skogens nyttjande är starkt polariserad och i flera fall har fastnat i låsta positioner. Vi bedömer att ett mer aktivt deltagande av andra sektorer som berör/berörs av skogens nyttjande (t.ex. turism eller energi) skulle kunna vitalisera debatten och leda till en mer konstruktiv utveckling. Det är därmed viktigt att aktivt söka medverkan från andra sektorer. Inom ramen för förstudien har Skogsstyrelsen inte haft möjlighet att göra någon systematisk förfrågan om intresset från andra sektorer att delta i processen kring ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens bedömning är att nationell implementering av internationella konventioner som en del i ett nationellt skogsprogram skulle kunna öka tydligheten och transparensen och förbättra samverkan mellan olika aktörer. I den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner berörs ofta flera myndigheter och flera näringar. Skogsstyrelsen har upplevt att det ofta kan vara svårt för näringen och intressenter att följa och förstå hur den nationella implementeringen är tänkt att ske. I motiveringen till förslaget om att utveckla ett nationellt skogsprogram skriver miljömålsberedningen att skogens samlade ekonomiska, sociala och miljömässiga värden behöver uppmärksammas mer i ett långsiktigt perspektiv (SOU 2013:43). Skogsstyrelsen bedömer att processen med ett nationellt skogsprogram, som bygger på delaktighet och en tvärsektoriell ansats, kan ge förutsättningar för en sådan långsiktigt strategisk ansats. Man bör dock vara klar över att den grad av delaktighet som Skogsstyrelsen upplever förväntas i en sådan process kommer vara resurskrävande och möjligen innebära en del risker. De risker som Skogsstyrelsen 10

109 MEDDELANDE NR 5/2013 uppmärksammat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b) handlar framför allt om olika aspekter av samverkansprocessen. För att hantera dessa risker bedömer Skogsstyrelsen att det är väsentligt att man till ett svenskt nationellt skogsprogram avsätter tillräckliga resurser för processledning, utredningsbehov m.m. 11

110 MEDDELANDE NR 5/ Ramar för ett nationellt skogsprogram Sammanfattning För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: - Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. - Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. - Arbetet med ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt vilket bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. - Den innehållsmässiga ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. - Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. miljömålsarbetet. Nationella skogsprogram är avsedda att vara policyskapande processer med bred delaktighet som kan leda till institutionella reformer eller reformer av den nationella skogspolitiken (MCPFE 2003). För att skapa en bred uppslutning kring och engagemang i ett svenskt nationellt skogsprogram bedömer Skogsstyrelsen att det är centralt att man låter det vara verkligt policyskapande. I detta lägger vi att skogsprogrammet utöver att skapa policy för myndigheter (inom myndigheternas mandat), näringsliv och civilsamhälle även bör kunna bidra till att utveckla politiken genom att lägga förslag till regeringen. En nyckel för att ett nationellt skogsprogram ska kunna ge mervärden är att man lyckas ge förutsättningar för bra samverkan och delaktighet. En viktig förutsättning för detta är ett tydligt direktiv från regeringen med tydliga avgränsningar. Baserat på erfarenheterna från andra länder rekommenderar vi att man i processen tar fram tydliga spelregler (hur samverkan ska gå till och om hur beslutsprocessen ser ut) och uppföranderegler samt har oberoende moderatorer som leder möten. Av vikt för bra förutsättningar för god samverkan och delaktighet är även att man skapar god balans mellan olika intressen i det nationella skogsprogrammets olika forum. Av erfarenhet vet Skogsstyrelsen att en del intressenter har svårt att tillsätta de resurser som krävs för att engagera sig i stora samverkansprocesser, vilket också framförts till Skogsstyrelsen i genomförandet av denna förstudie. Ekonomiskt stöd till intressenter med begränsade ekonomiska resurser kan därför behöva övervägas. 12

111 MEDDELANDE NR 5/2013 Om man ska starta en process kring ett nationellt skogsprogram bör denna vara långsiktig, vilket förutsätter bred uppslutning kring beslutet att starta arbetet med ett nationellt skogsprogram i riksdagen. I Finland har man för att skapa långsiktighet i arbetssättet gått så långt att man reglerat i skogslagen att skogsprogram skall tas fram. En förutsättning för att processen ska vara långsiktigt hållbar är att den ges politisk betydelse. Om skogsprogrammet endast omfattar implementering av redan fattade beslut, finns en uppenbar risk att intressenter väljer att inte delta i processen. För att skapa långsiktighet bör framtida behov av utredningar kanaliseras till det nationella skogsprogrammet (kan gälla SOU eller uppdrag till myndigheter). Det är även viktigt att berörda myndigheter inte startar upp parallella processer med policyutvecklande inslag utan att även de kanaliseras via eller stämts av i det nationella skogsprogrammet. I bilagan till Wien resolutionen (MCPFE 2003) lyfter man fram nationella skogsprogram som ett verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk och därmed bidra till hållbar utveckling. Hållbart skogsbruk (Sustainable Forest Management, SFM) definieras i en bilaga till Lissabon resolutionen (MCPFE 1998) som: förvaltning och användande av skog och skogsmark på ett sätt och i en takt, som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktivitet, föryngringsförmåga, livskraft och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och att inte orsaka skada på andra ekosystem. I den praktiska implementeringen av hållbart skogsbruk inom MCPFE kan man dock se en utvidgning av begreppet, t.ex. i utvecklingen av kriterier och indikatorer. Av ovanstående resonemang kan hållbart skogsbruk och därmed skogens brukande ses som en rekommenderad ram för nationella skogsprogram. Skogsstyrelsen anser dock att en sådan uttolkning skulle vara allt för snäv. För att ge de mervärden som beskrivs ovan bör även de värdeskapande kedjor som har sitt upphov i skogen, inkluderas i ett svenskt nationellt skogsprogram. Värdeskapande kedjor ska tolkas i vid mening och omfattar t.ex. värde för friluftsliv, för landets energiförsörjning, klimatnytta, i traditionell skogsindustri osv. Det här innebär att vi anser att alla relevanta ekosystemtjänster bör inkluderas. Skogsstyrelsen föreslår att man vidgar ramen för skogsprogrammet till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. I ramen ingår givetvis även skogens brukande och ett hållbart nyttjande. Hur stor del av dessa värdeskapande kedjor som bör omfattas bedömer Skogsstyrelsen behöver utvecklas vidare i den initieringsfas som vi föreslår nedan, se kapitel 5. Det kan t.ex. bero på intresset från respektive sektor att delta. 13

112 MEDDELANDE NR 5/ Organisation av ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Utifrån det politikutvecklande inslaget som beskrivs ovan anser Skogsstyrelsen att ett nationellt skogsprogram bör organiseras med huvudmannaskap på Regeringskansliet och med politisk ledning. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen vill trycka på behovet av att tillräckliga resurser fogas till ett sekretariat för att kunna leda den här typen av omfattande samverkansprocess. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/ lokal nivå. Men vill samtidigt trycka på att man av resurseffektivitetsskäl bör vara noga med att klarlägga syftet och nyttan av sådana ansatser i varje enskilt fall. Även i vilka faser av processen som ansatser för att skapa vertikal integration gör mest nytta bör värderas. Med tanke på det politikutvecklande inslaget, som beskrivs i kapitel 3, bör ett svenskt nationellt skogsprogram organiseras från Regeringskansliet och ges politisk ledning. Av omvärldsanalysen framgår att man såväl i Finland, Tyskland som Österrike har organiserat skogsprogrammet på detta vis. Med tanke på bredden som ges av det tvärsektoriella inslaget bör det nationella skogsprogrammet beröra flera departement. Skogsstyrelsen har i genomförandet av detta uppdrag även övervägt alternativet att regeringen skulle ge en eller flera myndigheter i uppdrag att leda processen med att ta fram ett förslag på ett nationellt skogsprogram. Förslaget skulle då utvecklas under ledning av dessa myndigheter för att utgöra underlag för regeringen. Skogsstyrelsen ser dock detta alternativ som olämpligt. Inom miljömålssystemet fanns tidigare det så kallade miljömålsrådet. I miljömålsrådet samverkade myndigheter för att ta fram förslag till regeringen, t.ex. om behov av nya eller förändrade styrmedel. I det senaste miljöpolitiska beslutet ersattes miljömålsrådet med en parlamentarisk beredning. Motivet var att en parlamentarisk beredning skulle leda till en ökad dialog och politisk förankring som kan ge ökad samordning mellan olika politikområden (Prop 2009/10:155). Den parlamentariska beredningen förväntades leda till ökad effektivitet inom miljömålssystemet, genom att ansvaret mellan myndigheter och den politiska sfären tydliggjordes. Skogsstyrelsen ser att ett myndighetsuppdrag om att utveckla ett förslag till nationellt skogsprogram skulle leda till samma nackdelar som fanns med den tidigare organisationen inom miljömålssystemet. När det gäller resurser för att genomföra processen med ett nationellt skogsprogram vill Skogsstyrelsen trycka på behovet av att koppla ett starkt sekretariat med bred och ändamålsenlig kompetens till programmet. I sekretariatet kan det vara viktigt med såväl naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig kompetens men 14

113 MEDDELANDE NR 5/2013 också kompetens kring exempelvis konfliktlösning och förändringsledning. Behovet av koordinering och information för att för alla parter tydliggöra syfte, beslutsordning, var i processen man befinner sig m.m. bör inte underskattas. Skogsstyrelsen har fått beröm för sin process kring projektet Dialog om miljöhänsyn men också kritik. Kritiken kan till stor del kopplas till att myndigheten underskattat behovet av den här typen av central funktion. Om man jämför med Finland och Österrike så har man där haft sekretariat med i storleksordningen 3-4 heltidstjänster kopplade till det nationella skogsprogrammet. Skogsstyrelsen bedömer att motsvarande krävs även i Sverige. Utöver behovet av ett starkt sekretariat så vill Skogsstyrelsen peka särskilt på behovet av utredningsresurser under analys- och målformuleringsfaserna, se kapitel 5, för att kunna ta fram objektiva underlag kring olika frågeställningar. Därutöver krävs resurser för övervakning och utvärdering av programmet. I övrigt anser myndigheten att en organisation med ett övergripande organ med politisk ledning, och med medverkan från näringsliv, myndigheter och civilsamhälle, som till sig kopplar ett antal arbetsgrupper som bereder frågor känns naturlig. En mer detaljerad organisation är lämplig att utveckla under programmets initieringsfas, se kapitel 5 nedan. Under den iterativa processen som arbetet med ett nationellt skogsprogram innebär kommer behoven att variera. Organisationen bör därför kunna vara skalbar så att den kan skalas upp eller ner under processens olika faser. Ett sätt att skapa skalbarhet är att ge arbetsgrupper begränsade och tidsatta uppdrag istället för att tillsätta arbetsgrupper på ett löpande uppdrag. Vertikal integration I principerna till nationella skogsprogram skriver man i bilagan till Wien resolutionen, om principen kring ett holistiskt och tvärsektoriellt angreppsätt, att avsikten är att nationella skogsprogram ska skapa såväl horisontella kopplingar mellan olika sektorer som vertikala kopplingar mellan olika geografiska nivåer i samhället. Den vertikala integrationen handlar således om att koppla ihop den nationella nivån med de regionala/lokala nivåerna. Skogsstyrelsen anser att det finns ett utrymme att utveckla koordineringen mellan den nationella policyskapande processen och framför allt den kommunala. Ett ex. på område där vi upplevt att den nationella policyskapande processen och den kommunala inte koordinerats i tillräcklig grad är kring skogens sociala värden. En vertikal integration kan troligen öka legitimiteten och känslan av ägarskap för skogsprogrammet då lokala och regionala aktörer får möjlighet att kanalisera frågor upp på nationell nivå. En ökad legitimitet och ägarskap på lokal och regional nivå torde även förbättra programmets implementering. Sålunda finns det skäl för att i processen kring ett eventuellt svenskt skogsprogram ha en hög grad av vertikal integration. Samtidigt är det viktigt att analysera vilka frågor som ska integreras vertikalt, så att den vertikala integrationen inte tar allt för stora resurser i anspråk. Det kan gälla såväl vilka frågor som hanteras, som i vilka faser av processen som initiativ till vertikal integration tas. Av de länder vi studerat i omvärldsanalysen har Finland haft det mest ambitiösa upplägget för att koppla ihop den regionala nivån med den nationella. Under arbetet med att ta fram det Finska nationella skogsprogrammet genomfördes öppna forum på den regionala nivån vid två tillfällen. Dessutom har de regionala skogs- 15

114 MEDDELANDE NR 5/2013 centralerna brutit ned det nationella skogsprogrammet genom att utarbeta regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen ser att det under analysfasens, se kapitel 5, bör genomföras den typ av öppna forum som man haft i Finland. Vi upplever att detta är viktigt för att få en bred belysning av vilka frågor som Skogsprogrammet bör hantera. Särskilt bör man sträva efter att få engagemang från landets kommuner i dessa forum. Med tanke på bredden i vilka frågor som kan komma att hanteras inom skogsprogrammet bör uppdraget att organisera regionala komponenter inom skogsprogrammet ges till Länsstyrelserna, med stöd av Skogsstyrelsen inom Skogsstyrelsens ansvarsområde. Givet att det nationella skogsprogrammet får ett innehåll som är kostnadseffektivt att åtgärda på regional/lokal nivå, anser Skogsstyrelsen att det kan vara lämpligt att inom skogsprogrammet ta fram regionala åtgärdsplaner. Innan en sådan ansats initieras bör man dock dra erfarenheter av de regionala åtgärdsprogram som Länsstyrelserna har i uppgift att ta fram inom miljömålssystemet. Skogsstyrelsen ser att det finns exempel på län där man lyckats mycket väl med att få olika aktörer att åta sig konkreta åtgärder för att bidra till ökad måluppfyllelse. I Finland är, som tidigare nämnts, det nationella skogsprogrammet nedbrutet till regionala skogsprogram. Skogsstyrelsen bedömer, från tidigare erfarenheter av regionala målarbeten, att det är effektivare att gå direkt på regionala åtgärdsprogram snarare än att gå igenom en regional målformuleringsfas i ett regionalt skogsprogram. 16

115 MEDDELANDE NR 5/2013 Sammanfattning 5. Process för ett nationellt skogsprogram FAO beskriver den iterativa processen med ett nationellt skogsprogram med en analysfas, en målformuleringsfas och en genomförandefas och därutöver arbetet med att övervaka och utvärdera programmet. Skogsstyrelsen anser att man bör ta fasta på FAO:s beskrivning av ett skogsprograms olika faser i utformningen av ett nationellt skogsprogram i Sverige. Därutöver bedömer Skogsstyrelsen att det finns behov av en initieringsfas, där mandat, spelregler m.m. för processen läggs fast. FAO har beskrivit hur man ser att processen med ett nationellt skogsprogram bör utformas (FAO 2006), vilket vi sammanfattat i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Skogsstyrelsen anser att FAO:s beskrivning av de olika stegen i den iterativa processen som ett nationellt skogsprogram innebär är bra, och att den bör beaktas i utformning av ett svenskt nationellt skogsprogram. Avsikten är inte att här upprepa vad FAO skriver utan komplettera detta med några tankar som Skogsstyrelsen fångat upp under arbetet med denna förstudie. Initieringsfas Skogsstyrelsen bedömer att det utöver de faser som FAO beskriver behövs något man skulle kunna kalla för en initieringsfas. Syftet med initieringsfasen skulle vara att skapa bra förutsättningar för den process som startas upp så att man undviker att upprepa misstag från andra länder, vilka beskrivs i omvärldsanalysen (Skogsstyrelsen 2013b). Initieringsfasen kan vara en viktig framgångsfaktor då erfarenheten från andra länder tyder på att det kan vara svårt att reparera initiala misstag. Några specifika saker som bör göras under initieringsfasen är: - Identifiera vilka andra sektorer utöver själva skogssektorn som bör delta i utformningen av ett nationellt skogsprogram och undersöka intresset hos dessa sektorer att delta, kan gälla såväl inom Regeringskansliet, myndigheter, näringsliv som civilsamhälle. I denna identifiering av sektorer som bör delta bör man begränsa sig till sektorer som verkligen har en direkt påverkan på eller påverkas av skogsbruk. Det finns annars en risk att processen blir allt för otymplig. - I dialog med intressenter klargöra ramarna för det nationella skogsprogrammet, d.v.s. innehållsmässiga eller andra begränsningar som regeringen ser. - I dialog med intressenter ta fram och tydliggöra arbetsordningen. Den bör svara på frågor som t.ex.: - Hur tas olika former av beslut i processen - Hur kommer samverkan att gå till 17

116 MEDDELANDE NR 5/ Vilket mandat förväntas deltagarna ha från sina respektive huvudmän under olika skeden av processen - Hur kommer dokumentation från möten upprättas och kommuniceras - I dialog med intressenter överväga om det behövs någon form av uppförandekod och/eller att deltagare förbinder sig till processen på något vis. - I dialog med intressenter närmare utforma organisationen kring skogsprogrammet. Analysfas I analysfasen är det meningen att man, via t.ex. en SWOT analys, analyserar vilka problem och möjligheter som finns. I den här analysen kommer olika intressenter ha olika problemformuleringar. En vetenskaplig ansats anser vi därför vara central. Man bör därmed till analysfasen säkra att man har tillgång till utredningsresurser, förmodligen både i ett sekretariat och genom att anlita personer inom olika forskande institutioner. Inom en del områden kan det vara så att den vetenskapliga grunden inte är tillräcklig för att tydligt belägga eller avfärda problem. Forskning inom ett sådant område bör då kunna initieras så att frågan tydligare kan adresseras i nästa iteration av skogsprogrammet. T.ex. skulle arbetet i det iterativa hjul som det nationella skogsprogrammet innebär kunna föda det iterativa hjul som SLU och Skogsstyrelsen bedriver, på regeringens uppdrag, inom adaptiv skogsskötsel med problemställningar. FAO:s beskrivning av analysfasen kan förefalla ganska förutsättningslös, som om man börjar med ett blankt papper. Skogsstyrelsen ser snarare att den förutsättningslösa SWOT analysen bör kompletteras med en analys av vilka politiska beslut som redan föreligger, på global, regional och nationell nivå och hur skogsprogrammet bör förhålla sig till dessa politiska beslut. I denna fas bör även tidigare identifierade problem och möjligheter sammanställas för att värdera i vilken grad de fortfarande är aktuella. Analysfasen bör avslutas med att det fattas beslut kring vilka områden man avser att gå vidare med. Målformuleringsfas Avsikten med målformuleringsfasen är att man ska ta fram målsättningar och åtgärder för att nå dessa målsättningar. Skogsstyrelsen anser att tyngdpunkten i ett svenskt nationellt skogsprogram bör ligga på åtgärder, snarare än på målformuleringar. En tydlighet i vilka åtgärder som ska genomföras av vem och när det ska vara genomfört, bedömer vi vara en viktig framgångsfaktor. I tidigare målarbete inom miljömålssystemet och inom Skogsstyrelsens arbete med sektorsmål har det tagits fram så kallade SMART- 18

117 MEDDELANDE NR 5/2013 mål 1. Myndighetens erfarenhet av att ta fram SMART-mål i samverkan är att det är mycket tidskrävande och att effekten av det är tveksam. Diskussionen kring de sektorsmål Skogsstyrelsen tagit fram har snarare handlat om målens formulering och kring hur de följs upp än kring vilka åtgärder som behövs för att verka mot målen. Även inom miljömålssystemet har man övergett de så kallade SMARTmålen, i form av nivå- och tidsatta miljötillstånd som skall uppnås, till förmån för mer förutsättnings-/åtgärdsinriktade etappmål. Som ett tydligt exempel på vad vi menar med att tona ner målformuleringsarbetet så bedömer vi att det räcker att vara överens om att skadorna på forn- och kulturlämningar är för höga och att de bör minska. Exakt hur mycket de bör minska eller i vilken takt är inte nödvändigt att fastställa för att kunna gå vidare och fastställa åtgärdsplaner. Istället för att vid ingången av en målperiod fastställa exakt vad som är tillräckligt, ställer man sig då frågan i nästa iteration av skogsprogrammet frågan om skadorna fortfarande kan anses vara för höga, eller om man då vid det tillfället kan anse att detta inte längre är ett problem. Det är också viktigt att programmet kan hantera förändringar och att arbetssättet med andra ord är agilt. En låsning vid olika mått och nivåer kan härvidlag vara kontraproduktivt. När det gäller att ta fram åtgärder för att verka mot målsättningarna i det nationella skogsprogrammet vill Skogsstyrelsen trycka på vinsten med att ta ett holistiskt perspektiv, d.v.s. nyttja de samlade resurserna i samhället. Genom att åtgärderna riktas till såväl stat, näringsliv som civilsamhälle kan man skapa ett brett ansvarstagande för programmets genomförande i samhället. Ett sådant angreppsätt ligger i linje med intentionerna både för nuvarande skogspolitik och för nationella skogsprogram och skulle kunna tydliggöra hur ansvarsfördelningen ser ut inom skogspolitiken. I sitt delbetänkande förslår miljömålsberedningen (SOU 1013:43) som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast Skogsstyrelsen tolkar den målbeskrivningen som att man senast vid utgången av 2015 ska ha passerat målformuleringsfasen, första gången, i den iterativa process som ett nationellt skogsprogram innebär. Skogsstyrelsen bedömer att målsättningen är ambitiös men genomförbar givet att processen initieras under Genomförandefas Som en följd av ovanstående resonemang kring vinsterna med ett brett ansvarstagande för skogsprogrammet bör även genomförandefasen präglas av ett holistiskt angreppsätt. Det här innebär i förlängningen att finansieringen för skogsprogrammets genomförande bör delas mellan stat, näringsliv och civilsamhälle. Övervakning och utvärdering Övervakning och utvärderingsfasen följer inte kronologiskt efter de övriga, utan löper parallellt med de övriga faserna. Man bör tidigt säkra att det finns övervakning och utvärderingsresurser kopplade till det nationella skogsprogrammet. Dessa resurser kan lämpligen säkras på forskande institutioner eller myndigheter. För programmets trovärdighet anser Skogsstyrelsen att det är viktigt att man inte 1 SMART står för Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. 19

118 MEDDELANDE NR 5/2013 försätter myndigheter i en situation där de ägnar sig åt allt för mycket av självutvärdering. 20

119 MEDDELANDE NR 5/ Jämförelse med några liknande processer i Sverige Sammanfattning Då flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier har Skogsstyrelsen jämfört Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin med principerna för nationella skogsprogram, vad gäller genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: - För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Kommer dessa strategier som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen? - Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga (via olika myndigheter) insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet. - Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stora delar i strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter även utanför myndigheterna. Regeringen har på flera områden initierat satsningar på strategier. För att visa på olika alternativ har Skogsstyrelsen tagit del av följande tre olika strategier som tagits fram av Regeringskansliet: 1. Läkemedelsstrategin (Socialdepartementet 2011) 2. Sveriges mineralstrategi (Näringsdepartementet 2013) 3. Den nationella innovationsstrategin (Näringsdepartementet 2012) Strategiernas framtagningsprocess, genomförande, innehåll, organisering och uppföljning beskrivs översiktligt. Därefter görs en jämförelse och dras paralleller mellan dem och ett nationellt skogsprogram i Sverige. Läkemedelsstrategin Sommaren 2012 presenterades rapporten Nationell läkemedelsstrategi? en förstudie som konstaterade att en nationell läkemedelsstrategi krävs för att hantera utmaningarna på läkemedelsområdet. Socialdepartementet tillsatte därefter en 21

120 MEDDELANDE NR 5/2013 högnivågrupp, projektgrupp och referensgrupp för att utarbeta en nationell läkemedelsstrategi. I grupperna fanns representanter för myndigheter, branschorganisationer, yrkesförbund och intresseorganisationer. Dessutom anordnades två hearings. Aktörerna har tillsammans med Regeringskansliet utarbetat strategin. Strategin ska visa vilken riktning läkemedelsanvändningen bör utvecklas för att bli mer effektiv och patientsäker. Inom ramen för strategin har vision och mål tagits fram. För att åstadkomma en utveckling inom målen har de brutits ned i sju insatsområden. För varje insatsområde finns åtgärder. En uppföljning ska ske på insats- och målnivå med indikatorer och uppföljningsmått. Uppföljning ska ge en bild av utveckling inom läkemedelsområdet. Strategin ska utgöra en plattform för diskussion och utveckling inom läkemedelsområdet på nationell nivå samt ansvara för ett samordnat utvecklingsarbete. Strategiarbetet leds vidare av en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande. Läkemedelsverket samordnar det operativa utvecklingsarbetet och följer upp de insatser och mål som föreslagits av högnivågruppen. Samordnings- och uppföljningsarbetet sker i dialog med involverade aktörer och leds av högnivågruppen. Utvecklingsarbeten består av regeringsuppdrag till myndigheter och åtaganden som berörda aktörer åtar sig att genomföra. Högnivågruppen ska lämna förslag på insatser i en handlingsplan. Insatserna består huvudsakligen i uppdrag till olika myndigheter. Vidare ska arbetet inom strategin ske i redan befintliga strukturer. Läkemedelsverket ska årligen inkomma med lägesrapport vilket ligger till grund för högnivågruppen fortsatta arbete. Sveriges mineralstrategi EU har uppmanat medlemsstaterna att utarbeta nationella mineralstrategier. Ett underlag till svensk mineralstrategi lämnades från Sveriges geologiska undersökningar (SGU) i mars Därefter har strategin tagits fram av regeringen med stöd av SGU och i bred dialog och samverkan med aktörer och intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Fyra dialogmöten har arrangerats för att diskutera olika områden som bedöms vara särskilt viktiga inom ramen för strategin. Dialogmöten har varit öppna för alla intresserade att medverka i och varje möte samlade deltagare. I strategin finns en vision och fem olika strategiska områden för en långsiktig hållbar mineralanvändning. Områdena har identifierats med ett tidsperspektiv på tio år och utifrån dagens förutsättningar. Varje strategiskt område har ett flertal målbilder med tillhörande konkreta åtgärdspunkter, främst i form av uppdrag till olika myndigheter. I det fortsatta arbetet med strategin ska ytterligare åtgärder identifieras, konkretiseras och verkställas. Tillkommande åtgärder ska identifieras i en kontinuerlig dialog med berörda aktörer och inom ramen för det arbete som ska bedrivas av det nationella mineralforumet, som också är ett förslag till åtgärd. En åtgärdsplan har upprättats mot bakgrund av de åtgärder som föreslagits. En åtgärdspunkt i strategin är att inrätta ett nationellt mineralforum för att följa implementeringen av strategin. Forumets uppgifter är att följa och utvärdera åtgärderna men även att identifiera nya åtgärder. Vidare ska forumet främja dialog mellan aktörer, ge tillfälle till informations- och kunskapsutbyte och samordna omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Forumet ska ledas av näringsministern och samla företag inom gruv- och mineralnäringen, kommuner, aktörer som har 22

121 MEDDELANDE NR 5/2013 samordningsansvar för regionalt tillväxtarbete i länen, myndigheter och branschoch intresseorganisationer som berörs av och bidrar till gruv- och mineralnäringens verksamhet. Den nationella innovationsstrategin Regeringens arbete med att formulera strategin genomfördes i bred dialog med aktörer från olika delar av samhället samt med en hög grad av delaktighet och involvering från samtliga departement i Regeringskansliet. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation med sikte på Strategin har en vision, som också gäller för 2020, och utgår från tre huvudprinciper som är underindelade i olika områden som var och en har en målbild och flera kvalitativa delmål. Strategin har inga konkreta åtgärder riktade mot myndigheter eller andra aktörer. Istället lyfts fram vikten av att skapa väl fungerande mötesplatser för dialog och samordning mellan olika områden samt mellan nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vidare framhålls att strategins genomförande förutsätter att såväl internationellt, regionalt som tematiskt arbete fortsätter för att ytterligare konkretisera vad som måste göras. Dessutom poängteras vikten av uppföljningsbara mål och goda analyser för välgrundade prioriteringar samt tillgång till indikatorer. Regeringen ska regelbundet redovisa en översikt av genomförandet av strategin samt hur innovationsklimatet utvecklas i Sverige. Strategierna och ett svenskt skogsprogram Strategierna som redovisas ovan skiljer sig åt både vad gäller framtagning, genomförande, innehåll, organisation och uppföljning. Strategierna har tagits fram inom Regeringskansliet och i vissa fall har det skett med ett nära samarbete med myndigheter (mineralstrategin) eller via upprättandet av ett antal grupper på olika nivåer (läkemedelsstrategin). Även andra aktörer har varit med i utarbetandet av strategierna vilket tyder på en önskan få en bred konsensus kring strategierna. Ett svenskt nationellt skogsprogram förmodas initieras av Regeringskansliet och i framtagningen är det förmodligen mest ändamålsenligt att liksom i läkemedelsstrategin upprätta diverse grupper med representanter från Regeringskansliet, myndigheter, branschorganisationer och intresseorganisationer i syfte att nå en bred uppslutning kring framtagandet av programmet. Genomförandet och organiseringen av strategierna har skiljt sig åt. I läkemedelsstrategin upprättade Socialdepartementet, på liknande sätt som i framtagningen, en högnivågrupp med Socialdepartementet som ordförande och med Läkemedelsverket som samordnare av de operativa utvecklingsarbetet och uppföljningen. I mineralstrategin skapades istället ett mineralforum lett av näringsministern. För att möjliggöra för verkliga reella förändringar på politiska nivån krävs troligen att ett svenskt nationellt skogsprogram genomförs och organiseras via ett huvudmannaskap på politisk nivå på Regeringskansliet. Därutöver är det viktigt att myndigheter och andra intressenter deltar och får ett inflytande i genomförande och finns representerade i organiseringen av ett nationellt skogsprogram. I både läkemedels- och mineralstrategin har olika varianter på vision, mål och konkreta åtgärdspunkter tagits fram. Troligen kan innehållet i ett nationellt skogsprogram byggas upp på liknande sätt. Ett nationellt skogsprogram bör dock inte 23

122 MEDDELANDE NR 5/2013 nödvändigtvis knyta konkreta åtgärder mot enbart myndigheter utan istället bör åtgärder kunna knytas till andra intressenter i samhället för att på så sätt koppla ihop sektorsansvaret med det nationella skogsprogrammet. Genom att andra aktörer än myndigheter blir ansvariga, ett delat ansvar, för att genomföra åtgärder skapas även delaktighet och delägarskap i implementeringen som är två av principerna för nationella skogsprogram. Strategierna är initierade och drivs av Regeringskansliet vilket kan skapa en viss osäkerhet kring långsiktigheten. Vid en förändrad mandatfördelning i riksdagen förefaller det finnas en risk att strategierna förändras eller helt tas bort. Ett nationellt skogsprogram ska enligt principerna vara en iterativ process med ett långsiktigt åtagande vilket talar för att ett svenskt nationellt skogsprogram bör organiseras så att det kan vara relativt intakt trots förändrade majoriteter i riksdagen. En jämförelse kan göras med Finland som har haft ett intakt arbete med nationella skogsprogram över flera mandatperioder. Inte i någon av de granskade strategierna lyfts de lokala och regionala perspektivet upp. Ett svenskt nationellt skogsprogram bör, för att nå delaktighet och delägarskap, bygga på bred delaktighet där aktörer på lokal och regional nivå har reella möjligheter att identifiera problem och åtgärder som därefter kan föras vidare till nationell nivå. 24

123 MEDDELANDE NR 5/2013 Litteratur/källförteckning FAO, Understanding national forest programmes guidance for practitioners. National forest programmes facility, Food and agriculture organization of the United Nations. Rome MCPFE Third ministerial conference on the protection of forest in europe. Annex 2 of the resolution L2. Pan-European Operational Level Guidelines for Sustainable Forest Management. Lisbon MCPFE Fourth ministerial conference on the protection of forests in europe. Vienna resolution 1. Strengthen synergies for sustainable forest management in Europe through cross-sectoral co-operation and national forest programmes. Vienna, April Näringsdepartementet, Den nationella innovationsstrategin. Informationsmaterial, 11 oktober Näringsdepartementet, Sveriges mineralstrategi. För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. Rapport, 21 februari Regeringens proposition. 1987/88:85. Om miljöpolitik inför 1990-talet. Regeringens proposition. 1992/93:226. En ny skogspolitik. Regeringens proposition 1993/94:30. Strategi för biologisk mångfald. Regeringens proposition 2009/10:155. Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete. Skogsstyrelsen, 2013a. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen, meddelande Skogsstyrelsen, 2013b. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Omvärldsanalys. Skogsstyrelsen, meddelande Socialdepartementet, Nationell läkemedelsstrategi. Promemoria, 26 augusti SOU 2013:43. Långsiktigt hållbar markanvänding del 1. Delbetänkande av miljömålsberedningen. Stockholm Svensson, S. A How Sweden meets the IPF requirements on nfp. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN United Nations 1997: Report of the Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests on its fourth session, New York, February United Nations Commission on Sustainable Development, Fifth session 7-25 April 1997, E/CN.17/1997/12. United Nations Resolution adopted by the General Assembly 62/98. Nonlegally binding instrument on all types of forests. 31 Januari Veltheim, T Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN

124

125

126

127

128

129

130 Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en förstudie om ett nationellt skogsprogram i Sverige. Uppdraget redovisas i två publikationer. Meddelande innehåller en omvärldsanalys där Skogsstyrelsen beskriver bakgrunden till nationella skogsprogram, sammanfattar forskningen kring nationella skogsprogram och beskriver nationella skogsprogram i några europeiska länder. I detta meddelande (5-2013) ger Skogsstyrelsen förslag till regeringen baserat på omvärldsanalysen och efter samverkan med intressenter.

131 Meddelande

132

133 Innehåll Sammanfattning 1 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Förslag från miljömålsberedningen Uppdragets genomförande 5 2. Vad är ett nationellt skogsprogram Framväxt av nationella skogsprogram Principer för nationella skogsprogram Processen kring ett nationellt skogsprogram Några svenska röster om nationella skogsprogram Befintlig forskning om nationella skogsprogram Forskning Verkliga respektive symboliska nfp Verklig delaktighet och samverkan Jämförelse mellan några länders nationella skogsprogram Finland Tyskland Österrike Kanada Syn på ett eventuellt nationellt svenskt skogsprogram från svenska intressenter Hearing Vision och mervärde Samverkan och delaktighet Innehåll Diskussion Syfte Tvärsektoriell Konkreta åtgärder Skillnader i förutsättningar Framgångsfaktorer 57 Litteratur/källförteckning 58

134 MEDDELANDE NR 6/2013 Sammanfattning Uppdraget Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i en förstudie utreda lämpligheten i ett svenskt nationellt skogsprogram. Förstudien ska innehålla en jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram samt ge förslag på process för och innehåll i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Vad är ett nationellt skogsprogram? Internationella har nfp ansetts vara ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige som nation att ha en nfp har utryckts allt tydligare. Principerna för ett nfp har tagits fram i olika sammanhang. I detta Meddelande har Skogsstyrelsen valt att presentera principerna från den paneuropeiska processen vilka bland annat är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. I analyser av nfp ur ett svenskt perspektiv har kommit fram till att det kan bidra med en bättre integration mellan skogspolitiken och andra politikområden, vara en mekanism för konflikthantering och skapa en tydlighet i ansvarsfördelning vid implementeringen av svensk skogspolicy. Ytterligare skäl är att det kan skapa en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning samt att det kan balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Vidare kan en bättre balansering ske av äganderätten kontra samhällsintresset. Befintlig forskning Definitionen av nfp är en produkt av internationella förhandlingar innebärande en vag definition. Konsensus finns att en nfp kännetecknas av: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) varaktig delaktighet och samverkan med/av alla relevanta parter; (3) modeller för konfliktlösning, (4) konkret ansvarsfördelning för att uppnå konkreta målsättningar (5) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering långsiktig iterativ anpassningsbar ansats. Riskerna är när nfp endast är av symbolisk karaktär. Då har processen misslyckats. Utmaningen är att skapa verklig delaktighet där värderingar, intressen och frågor från intressenter och allmänheten verkligen tas om hand, vilket kräver samrådsmekanismer. Ojämn maktfördelning vid samverkansförfarandet är ytterligare 1

135 MEDDELANDE NR 6/2013 en risk. En viktig åtgärd för samverkan är att skapa tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga regler för deltagandet. Jämförelse mellan länder Finland Finland har en lång tradition av nfp vilka har arbetats fram i öppna processer med brett deltagande lett av jord- och skogsbruksministeriet vilket var ett viktigt mål i framtagandet. Programmets syfte är att öka medborgarnas välfärd via mångsidigt nyttjande och statens roll är att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt nyttjande av skogen samt finansiera kollektiva nyttigheter. Skogarna ska nyttjas på ett mångsidigt sätt för att öka välfärden. Största utmaningarna är utvecklandet av nya produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i skogssektorn, öka användningen för energiändamål samt genomföra ett handlingsprogram för biodiversitet. I ex ante utvärderingen var styrkorna tydligheten och logikiken, där åtgärder styr mot mål. Miljön och åtaganden från näringslivet bedömdes kunna förbättras. Tyskland Processen påbörjades 1999 men upphörde 2007 vilket i förklaras av att miljörörelsen drog sig ur beroende på en obalans mellan skogsnäringsintressen och övriga intressen. En rad ändringar gjordes för att säkerställa balansen mellan aktörer men konsensus uppnåddes inte. På politisk nivå fanns inte en tydlighet över syftet med en nfp. Maktförhållanden och strategiskt agerande från olika aktörer verkar ha motverkat möjligheten att uppnå en konsensusbaserad och gemensam produkt och process. Österrike En nfp påbörjades i skogsdialogen och godkändes av rundabordet, policykommittén för skogsdialogen. Arbetsprogrammet är ett levande dokument över genomförandet och vidareutveckling via konkreta åtgärder. Alla deltagare bär ansvaret för åtgärderna. Processen utmärkte sig genom tydliga spelregler för processen för att säkerställa jämlikt inflytande och opartiskhet. Utvärderingen pekar på brister i genomförandet och uppföljningssystemet. Hearing Skogsstyrelsen anordnade en hearing kring en svenskt nfp med syftet att få synpunkter på utformning och process. Deltagarna diskuterade utifrån de tre huvudområden; (1) Vision och mervärde, (2) samverkan och delaktighet och (3) innehåll. Av hearingen framkom att visionen kan vara skogen som motor i en biobaserad samhällsekonomi och en plattform tillväxt och bibehålla miljö och sociala värden. Hållbart skogsbruk ansågs av flertalet vara alltför snävt begrepp. Mervärden var bättre helhetssyn, minskad policyfragmenteringen, förändrad maktförhållanden samt ett verktyg för konflikthantering. För att nå verklig delaktighet och ägarskap brett i samhället krävs tydliga spelregler, oberoende moderatorer, brett deltagande och en aktiv informationsspridning. Vidare krävs tydliga beslutsprocesser, mandat 2

136 MEDDELANDE NR 6/2013 och transparens. De flesta var övertygande att flera sektor bör delta samt att organiseringen bör vara ett övergripande organ med deltagande från politiska nivån, oberoende moderatorer, tydliga tidsplaner och ett utvärderingsförfarande. Slutligen lyftes det fram att en nfp bör vara politikutvecklande för att kunna lösa upp målkonflikter mellan politikområden och skapa engagemang samt en känsla av verkligt inflytande bland deltagare. Diskussion I diskussionen resoneras om att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige är att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte är att lösa upp målkonflikter. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. En förutsättning är att det finns en bred konsensus bland deltagarna över identifierade problem. Vidare diskuteras att skogen inte befinner sig i ett vakuum utan skogen påverkar och påverkas av en lång rad andra sektorer i ekonomin. För att uppnå en riktig tvärsektoriell ansats krävs att andra relevanta sektorer och intressen är med från början och känner ett ansvar och ägarskap vilket kräver tydliga mandat. Dessutom krävs en överenskommelse om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet. Slutligen konstateras att det krävs ett brett politiskt stöd för processen, politikutvecklade inslag, samt en vilja och övertygelse bland deltagarna att vissa problem enbart kan lösas gemensamt. Om detta infrias finns förutsättningar att aktörer investerar i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena. 3

137 MEDDELANDE NR 6/2013 Sammanfattning 1. Regeringens uppdrag till Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att i en förstudie utreda lämpligheten i ett svenskt nationellt skogsprogram. Förstudien ska innehålla en jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram samt ge förslag på process för och innehåll i ett eventuellt svenskt skogsprogram. Uppdraget ska slutredovisas 15 oktober En statusrapport ska lämnas 1 juni Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Skogsstyrelsen har via en ändring av myndighetens regleringsbrev (Regeringsbeslut ) fått regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande utvecklingen av ett nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet med förstudien är att ge ett kunskapsunderlag för utvecklingen av verktyg för att ta tillvara framtidens möjligheter och identifiera hinder för det hållbara skogsbruket med dess jämställda produktions- och miljömål, samt ge underlag för en bedömning av om ett nationellt skogsprogram vore ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Det gäller särskilt affärsutveckling och arbetstillfällen samt ökat behov av skogen som leverantör av råvara och rekreation samt skogsbrukets tillhandahållande och beroende av ekosystemtjänster, i ett förändrat klimat. En jämförande studie av andra länders nationella skogsprogram skall ingå. Jämförelsen ska omfatta syfte, innehåll, kostnader, resultat och kostnadseffektivitet som kunnat dokumenteras i utvärdering eller på annat sätt, samt Skogsstyrelsens analys av informationen. Framgångsfaktorer och eventuella problem i processen att utarbeta ett nationellt skogsprogram samt i genomförandet skall redovisas. I vilken utsträckning den nuvarande svenska skogspolitiken med dess verktyg och styrmedel uppfyller den vedertagna definitionen av nationellt skogsprogram ska belysas. Rapporten ska ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå i ett nationellt skogsprogram. En statusrapport ska lämnas den 1 Juni 2013 och uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 15 oktober Skogsstyrelsen har uttolkat uppdraget som att förstudien inte skall begränsas till enbart produktions- och miljöförhållanden i skogen och skogsbruket utan även omfattar förädling av råvara från skogen. Förstudien omfattar därmed en rad politikområden utöver den direkta skogspolitiken, så som miljö-, energi-, närings-, frilufts- och jaktpolitik. Regeringen skriver att det i uppdraget ingår att ge förslag till en process för framtagandet samt förslag på element som kan ingå. 4

138 MEDDELANDE NR 6/2013 Element har skogsstyrelsen i detta sammanhang tolkat som att det avser såväl processmässiga element såsom ämnesmässigt innehåll i ett nationellt skogsprogram. Skogsstyrelsens uttolkningar av uppdraget är avstämda med Landsbygdsdepartementet. 1.2 Förslag från miljömålsberedningen I sitt delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 föreslår miljömålsberedningen som etappmål att Sverige har utvecklat ett nationellt skogsprogram som omfattar skogens ekonomiska, sociala och miljömässiga värden, senast 2015 (SOU 2013:43). 1.3 Uppdragets genomförande Utöver statusrapporten som skickades in till regeringen den 1 juni 2013 slutredovisas uppdraget i två stycken publikationer. Dels i en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och dels i en publikation med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits i de dokument som tagits fram globalt och regionalt, en sammanställning av forskning kring nationella skogsprogram, en jämförelse mellan nationella skogsprogram i Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Omvärldsanalysen baserar sig till stora delar på publika skrivna underlag i form av rapporter m.m. Den del som avser beskrivning av nationella skogsprogram i andra länder har vi även kompletterat med information som vi fått via personliga kontakter med statliga tjänstemän i dessa länder. För att fånga upp hur olika intressenter nationellt ser på ett eventuellt svenskt nationellt skogsprogram har Skogsstyrelsen inom detta uppdrag genomfört en hearing. På hearingen deltog ca 70 personer representerande 37 olika myndigheter, företag eller organisationer. Utöver detta har Skogsstyrelsen genomfört bilaterala möten med WWF, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogsindustrierna och LRF skogsägarna. Intryck från hearingen och från dessa bilaterala möten har varit viktiga i utformningen av myndighetens förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen har dock inte i någon större omfattning undersökt hur man ser på behovet av eller intresset för att delta i utformningen av ett nationellt skogsprogram utanför skogssektorn. På hearingen fanns vissa inslag av andra sektorer, men till stora delar återstår detta att göra. Som exempel kan nämnas att rennäringen och turismsektorn saknades samt att energisektorn var representerat av energimyndigheten och ett företag. 5

139 MEDDELANDE NR 6/ Vad är ett nationellt skogsprogram Sammanfattning Internationella har nfp ansetts vara ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige som nation att ha en nfp har utryckts allt tydligare. Principerna för ett nfp har tagits fram i olika sammanhang. I detta Meddelande har Skogsstyrelsen valt att presentera principerna från den paneuropeiska processen vilka bland annat är: en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. I analyser av nfp ur ett svenskt perspektiv har kommit fram till att det kan bidra med en bättre integration mellan skogspolitiken och andra politikområden, vara en mekanism för konflikthantering och skapa en tydlighet i ansvarsfördelning vid implementeringen av svensk skogspolicy. Ytterligare skäl är att det kan skapa en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning samt att det kan balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Vidare kan en bättre balansering ske av äganderätten kontra samhällsintresset. 2.1 Framväxt av nationella skogsprogram Begreppet introducerades 1995 av den mellanstatliga skogspanelen Intergovermental Panel on Forest (IPF), , som initierats efter Riokonferensen Som ett resultat av att avskogningsproblematiken fått stor uppmärksamhet under slutet av 1980-talet fanns inför Riokonferensen förslag på att utarbeta en global skogskonvention. På grund av starka motsättningar mellan den industrialiserade världen och utvecklingsländer visade det sig dock inte vara möjligt att förhandla fram en skogskonvention (KSLA 2010). För att trots detta hålla den globala skogliga policydiskussionen levande inrättades skogspanelen under FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD). Skogspanelens mandat var att följa upp de skogsrelaterade överenskommelserna som gjordes under Rio-konferensen. När skogspanelens mandat löpt ut etablerades det så kallade mellanstatliga skogsforumet Intergovermental Forum on Forest (IFF), Resultatet av förhandlingarna i IPF och IFF är cirka 270 förslag till åtgärder (United Nations 1997). IPF uppmuntrar länder att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera nfp, som ett verktyg för att nå ett hållbart skogsbruk. Efter IFF fick de skogliga policyfrågorna en mer permanent ställning i FN systemet i och med att FN:s skogsforum inrättades (UNFF). Inom ramen för UNFF har ett så kallat icke-legalt bindande instrument för alla typer av skog förhandlats fram (United Nations 2008). Syftet med detta icke-legalt bindande instrument är att stärka politiska åtaganden och åtgärder på alla nivåer för att implementera hållbart skogsbruk i alla typer av skog. Som en första åtgärd i det icke-legalt bindande instrumentet uttrycks att 6

140 MEDDELANDE NR 6/2013 medlemsländerna bör utveckla, genomföra och vid behov uppdatera nfp eller andra strategier för hållbart skogsbruk som identifierar behov av åtgärder och innehåller medel. Inom Europa finns Forest Europe eller Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar (MCPFE) som den hette tidigare. Forest Europe initierades under talets till följd problemet med försurat regn och befarad skogsdöd som resultat. Efter Rio-konferensen har dock ministerkonferensen betraktas mer som en regional uttolkare av globala överenskommelser. Vid den fjärde ministerkonferensen i Wien 2003 togs ställning till en uttolkning av nfp:s i det europeiska sammanhanget. Medverkande länder, däribland Sverige, åtog sig då att utveckla och implementera nfp genom att implementera MCPFE ramverk för nfp (MCPFE 2003). Vid den sjätte ministerkonferensen som hölls i Oslo 2011 beslutades om ett mandat att förhandla om en europeisk skogskonvention, ett så kallad Legally Binding Agreement (LBA) (Forest Europe 2011). Förhandlingarna om LBA pågår och ska slutföras under Under förhandlingarna har nfp lyfts fram som ett viktigt verktyg för att arbeta för ett hållbart skogsbruk. I de förhandlingsutkast som förekommer finns en artikel att nationer ska utveckla, implementera och uppdatera nfp eller likvärdiga verktyg. Vidare uttrycks att detta ska göras i enlighet med den uttolkning av nfp som gjordes under den fjärde ministerkonferensen i Wien. Sammanfattningsvis har, sedan nfp introducerades som begrepp av IPF, det internationella samfundet brett framhållit nfp som ett viktigt verktyg för att verka för ett hållbart skogsbruk. Förväntningarna och kraven på Sverige att arbeta med nfp som verktyg har utryckts allt tydligare, även om LBA förhandlingarna ännu inte slutförts. Det förefaller dock som att det i LBA kommer finnas ett utrymme för att arbeta med likvärdiga verktyg givet att de följer intentionerna för ett nfp. 2.2 Principer för nationella skogsprogram Från den ursprungliga IPF rapporten (United Nations 1997) kan man utläsa ett antal principer för nfp. Dessa handlar om hur processen bör se ut snarare än det faktiska resultatet. Under årens lopp har dessa principer grupperats och presenterats på ett stort antal sätt. I denna rapport utgås från bilagan till Wien resolutionen under MCPFE fjärde ministerkonferens (MCPFE 2003), där uttolkas IPF rekommendationer i det europeiska sammanhanget. LBA förhandlingarna förefaller utmynna i denna uttolkning. I bilagan till Wien resolutionen säger man att: Ett nationellt skogsprogram är en deltagande-, holistisk-, tvärsektoriell- och iterativ process för policyplanering, implementering, övervakning och utvärdering på den nationella och/eller regionala nivån som syftar till fortsatt utveckling av hållbart skogsbruk och bidra till hållbar utveckling. Holistisk innebär ett betraktelsesätt där man ser att helheten är mer än summan av delarna (SAOL 2006). I guiden för tillämpning av nfp skriver FAO (2006) att denna inte är menad vara enbart en process för statlig planering. 7

141 MEDDELANDE NR 6/2013 I Wienresolutionen uttrycks vidare att den: baserar sig på nationell suveränitet, ledarskap inom landet och ett långsiktigt politiskt åtagande på hög nivå på bästa sätt utnyttjar befintliga kapaciteter och stöttar utvecklingen av intellektuell-, human-, och institutionell kapacitet inom området hållbart skogsbruk Följande elva principer för nfp listas: - Deltagandeprocess - Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt - Iterativ process med ett långsiktigt åtagande - Kapacitetsbyggande - I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys - Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling - I överensstämmelse med internationella överenskommelser och tagit i beaktande synergier mellan internationella skogsinitiativ och konventioner - Institutionella reformer och policy reformer - Ekosystemansats - Delägarskap vid implementering - Skapa medvetenhet Syftet är att nfp ska adressera policyfrågor på nationell nivå inom ramen för principerna. Policyfrågor kan komma från lokala till den globala nivån. På globala nivån innebär det implementering av relevanta internationella skogsrelaterade åtaganden. Under följande underrubriker följer en kort utveckling av respektive princip som är hämtad från bilagan till Wien resolutionen. Deltagandeprocess En deltagandeprocess kan karaktäriseras som en process som är inkluderande när det gäller olika intressen, frivillig när det gäller deltagandet, kan komplettera legala krav, ska vara verklig och transparent, bör baseras på att deltagare agerar i god tro och delar fördelar såväl som ansvar och inte förutsätter ett visst utfall. Holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt Holistiskt och tvärsektoriellt angreppsätt tar fasta på påverkan från skogssektorn på andra sektorer och tvärtom. Ett holistiskt och tvärsektoriellt angreppssätt förutsätter lämpliga koordineringsmekanismer och instrument för att skapa både hori- 8

142 MEDDELANDE NR 6/2013 sontella kopplingar till andra sektorer, institutioner och intressenter, och vertikalt mellan olika nivåer. Iterativ process med ett långsiktigt åtagande En långsiktig iterativ process ska kontinuerligt anpassas efter ny kunskap och samhällsförändringar. För att säkerställa kontinuitet krävs långsiktiga politiska beslut på hög nivå och långsiktiga engagemang från intressenter. Den iterativa processen förutsätter att lämpliga övervaknings- och utvärderingssystem utvecklas, att lämpliga informationsinsamlingssystem finns och att lämpliga utvärderingsintervall fastställs. Kapacitetsbyggande Det ska finnas lämpliga kompetenser och färdigheter bland de aktörer som medverkar vilket kräver en utveckling av den intellektuella och institutionella kapaciteten. I Wienresolutionen poängteras behovet av att utveckla ny kapacitet framförallt i Central- och Östeuropa. I överensstämmelse med nationell lagstiftning och policys Nfp ska återspegla nationella och regionala behov och prioriteringar. De säkerställer därmed en överensstämmelse med nationella lagar, policys och strategier. Integrering med nationella strategier för hållbar utveckling Alla tre dimensioner i ett hållbart skogsbruk ska inrymmas och nfp bör ses som en integrerad del av och integreras med nationella strategier för hållbar utveckling. I överensstämmelse med internationella överenskommelser och beakta synergier Skog och skogsbruk omfattas av ett flertal globala och regionala initiativ och konventioner. Ett nfp bör sträva efter att stärka konsistensen i och tydliggöra implementeringen av dessa initiativ och konventioner i varje enskilt land. Institutionella reformer och policyreformer Att utveckla förutsättningar för hållbart skogsbruk kan också innebära behov av att reformera institutioner och nationella skogspolitiken liksom andra politikområden. Detta inkluderar modeller för konfliktlösning. Ekosystemansats Att utveckla, implementera, övervaka och utvärdera nfp innebär att ta hänsyn till ekosystemansatsen. I bilagan till Wienresolutionen är dock slutsatsen att sambandet mellan hållbart skogsbruk och ekosystemansatsen behöver utvecklas vidare. 9

143 MEDDELANDE NR 6/2013 Delägarskap vid implementering Implementeringen av nfp kan vinna på delägarskap mellan staten, näringslivet och det civila samhället. För att öka effektiviteten är det önskvärt med partnerskap där man drar nytta av resurser från olika intressenter. Skapa medvetenhet Nfp är viktiga instrument för att synliggöra skogssektorn och öka det allmänna medvetandet och förståelsen för de nyttor samhället får från skogen och skogsbruket. Särskild vikt läggs på att bidra med information för att stärka allmänhetens tilltro till skogspolitiken och den skogliga förvaltningen. 2.3 Processen kring ett nationellt skogsprogram I FAO:s riktlinjer beskrivs hur principerna för nfp kan tillämpas i de olika faserna i nfp processen (FAO 2006). Nedan ges en sammanfattning av hur FAO beskriver dessa faser. Ett nfp betraktas som en cyklisk policyprocess med olika aktiviteter som utvecklas successivt och möjliggör för en lärandeprocess vilket leder till högre kvalité och reella effekter. Processen kring ett nfp kan delas in i fyra olika faser: (1) analys, (2) policyformulering och strategisk planering, (3) implementering samt (4) övervakning och utvärdering. De fyra faserna är nära sammanlänkande och ska inte betraktas i en viss kronologisk ordning. Istället förekommer faserna parallellt där till exempel analysen för vissa aktiviteter kan ha startat medan implementeringen redan har påbörjats för andra aktiviteter. I hela processen och i alla faser är kommunikation, samordning och kapacitetsuppbyggnad viktigt. När ett nfp ska införas kan det finnas behov av en förberedande fas där olika organisatoriska aktiviteter ska genomföras för att konstruera en struktur med mekanismer för deltagande etc. Det kan till exempel handla om att skapa en styrgrupp, arbetsgrupper, sekretariat etc. Nedan beskrivs de fyra faserna i nfp processen. Analys Analysfasen innehåller en SWOT analys med identifiering av problem och risker men också möjligheter och utmaningar. Denna fas är avgörande för den fortsatta nfp processen. Analysfasen är i sig en iterativ process som startar med en bedömning av de underlag och information som finns och i möjligast mån komplettera eventuella brister i underlag. Resultatet av en preliminär analys måste kommuniceras gentemot intressenter och om nödvändigt revideras. Intressenter och representanter från andra sektorer bör delta aktivt i analysfasen för att därigenom nå en gemensam förståelse av problem, utmaningar och möjligheter. Det är inte nödvändigt att det finns en stor mängd detaljerad information i denna fas utan de andra faserna kan påbörjas ändå. Däremot är det viktigt att informationsbehovet identifieras och 10

144 MEDDELANDE NR 6/2013 gradvis levereras i form av studier och undersökningar. I den iterativa processen kommer kunskapen att öka bland intressenter vilket möjliggör för justering och komplettering av policy, aktiviteter och planer. I analysfasen krävs mycket kommunikation och samordning med olika intressenter där resultat granskas och diskuteras. Vidare är det nödvändigt att identifiera och vara överens om vad som ska analyseras. Intersektoriella samband är till exempel en viktig fråga att lyfta och föra in i analysfasen. Policyformulering och strategisk planering Policyformulering är till sin karaktär mer politisk och normativt och ger en bild av hur framtiden bör se ut. Policyformuleringen innehåller en identifiering och prioritering av mål, styrmedel och aktiviteter i implementeringen. Den normativa policyformuleringen betraktas som en bas för alla senare steg i nfp processen. Samtidigt utvecklar intressentgrupper egen skogspolicy vilka kan mer eller mindre vara i linje med den rådande skogspolicyn på politiska nivån. En harmonisering och samordning, via till exempel ett gemensamt accepterat uttalande, av olika åsikter är ett viktigt steg framåt. En strategisk sektorsplanering innehåller en identifiering och beslut om medel för att nå olika policy mål. Dessa är baserade på mer överordnade politiska mål i vilka intressenter haft inflytande. Planeringsfasen innehåller definition av gemensamma mål och utvecklandet av gemensamma strategier och handlingsplaner för att nå målen. Planeringen kan vara en känslig fas eftersom olika åsikter står mot varandra. Speciellt utmanade är att lösa konflikter mellan olika intressenter men också konflikter som kan uppstå mellan nationella mål och regional/lokala mål. Det huvudsakliga instrumentet för att nå framgång är att förhandla. Vad som ska planeras följer av resultatet av policyformuleringen vilket i sin tur följer av resultatet av analysfasen. Analysfasen kan till exempel resultera i planering av institutionella eller verksamhetsförändringar. Möjliga förändringar kan inkludera legala förändringar, institutionella reformer eller förbättring av marknadens funktionssätt, öka deltagandet eller mer handfasta åtgärder som ett återväxtprogram. Planeringsfasen är en iterativ process som sker på olika nivåer med olika intressenter. En adaptiv planering som inkluderar resultat från utvärdering och övervakning är en garant för att ett nfp svarar mot de förändringar som sker i samhället. Viktiga inslag i början på planeringsfasen är att vara överens om vem som har rätt kunskap och ansvar för att planera. Även ett fastställande av vilken representation av intressenter som ska finnas och vilket ansvar dessa har är viktigt. Ett samtycke från en mängd olika intressenter från hela samhället är nödvändigt för att kunna implementera resultatet av planeringsfasen. 11

145 MEDDELANDE NR 6/2013 I policyformuleringen måste olika intressenter ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i olika frågor i en jämbördig dialog. Olika gruppers specifika mål måste tas tillvara och beaktas samt inkluderas i olika policydokument på politiska nivån. Ett nationellt skogspolicydokument anger i breda termer hur skogsresursen ska nyttjas och att den ska bidra till välfärden för nutida och framtida generationer. Om den har tagits fram och accepterats via ett brett deltagande samt harmoniserats med andra politikområden möjliggör den för en utveckling av skogspolitiken. Planeringen är inte begränsat till att integrera andra relevanta sektorer i samhället utan också det omvända, att integrera skogsrelaterade frågor i andra samhällssektorer och hos intressenter i dessa sektorer. Implementering Denna fas handlar om att implementera det som har planerats för i policyformuleringen och planeringen. Det är en avgörande fas för ett nfp för att få verklig effekt och påverkan. För att implementeringen ska kunna ske måste den baseras på en realistisk och efterfrågestyrd planering där det finns tillräckligt med tillgängliga resurser. Implementeringen kan handla om allt från legala förändringar till institutionella reformer. Vissa kan vara beroende av varandra vilket kräver en implementering i en viss kronologisk ordning. Implementeringen kan utföras av både den offentliga och privata sektorn men borde koordineras inom ramen för ett nfp med deltagande av intressenter. Implementering av eventuella legala förändringar innebär inte enbart att lagar eller förordningar ändras utan även att dessa ändringar tillämpas och respekteras i praktiken. En informationskampanj är nödvändig för att synliggöra förändringar för intressenter och allmänhet. En nfp-process inkluderar ofta långsiktig förstärkning av den nationella, regional och lokala administrationen av skogsresursen, FoU gällande skog och skogsprodukter, utbildning och rådgivning. Övervakning och utvärdering Denna fas avser utvärdering av implementeringen av hela nfp och en bedömning av dess effekter. Det inkluderar indikatorer som mäter utvecklingen av de olika principer som beslutats på olika nivåer av olika intressenter. Effekter kan mätas och bedömas om problem som identifieras har minskat eller upphört eller om målen som formulerades i analys- och planeringsfasen har nåtts. I de fall då det bedöms ta lång tid innan effekter kan mätas kan halvtidsutvärderingar vara en möjlighet. Beroende på utvärderingsresultat kan policy, strategier eller handlingsplaner behöva revideras. Att involvera intressenter i övervakningen och utvärderingen är 12

146 MEDDELANDE NR 6/2013 viktigt för att för att öka kunskapen, förbättra kvalitén i ett nfp. De olika faserna i en nfp-process är cykliska och repeteras löpande för att möjliggöra för förbättringar. Den viktigaste aktiviteten i denna fas är att välja ut det som ska övervakas. Vad som ska väljas beror på utvecklingen av skogssektorn, målen och strategierna. Man kan ställa sig frågor som vilken information som önskas och hur det kan mätas. Olika kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan användas. 2.4 Några svenska röster om nationella skogsprogram I följande kapitel sammanfattar vi kort några rapporter som har skrivits om nationella skogsprogram i förhållande till svenska förhållanden. Syftet med denna redogörelse är att lyfta fram motiv för ett svenskt nfp och aspekter att särskilt beakta vid en eventuell utveckling av ett svenskt nfp. Svensson (2004) genomförde, inom ramen för COST Action E 19, en jämförelse mellan den svenska processen med att skapa skogspolitik med nfp-principerna enligt IPF. Svenssons slutsats är att vi har väl utvecklade deltagande mekanismer dels i skapandet av skogspolitik, i och med att varje större skogspolitiskt beslut föregåtts av en parlamentarisk utredning till vilken det funnits grupperingar med intressenter knutna. Även i genomförandet av skogspolitiken har berörda myndigheter arbetat i stor utsträckning med deltagandeprocesser i olika former. Han menar vidare att den skogspolitiska processen i stort liknar den iterativa nfp-processen med policy formulering, implementering, övervakning och utvärdering och att vi i Sverige har ett, i ett internationellt perspektiv, väl utbyggt övervakningssystem och en tradition av öppenhet. Svenssons övergripande slutsats är att Sverige till stora delar uppfyller de krav som ställs på ett nfp utan att ha ett formellt nfp. Han påpekar dock att vi i förhållande till nfp-principerna saknar ett specifikt instrument för konflikthantering. Han menar vidare att det tvärsektoriella angreppssättet i skogspolitiken är svagt och behöver utvecklas vidare. Specifikt pekar han då på politikområden som berör infrastruktur, skogsindustri, marknaden för skogsprodukter, forskning och utveckling samt utbildningspolitik. Även Veltheim (2006) jämför den svenska processen att skapa skogspolicy med principerna för ett nfp. Specifikt granskas Skogsstyrelsens arbete med att förtydliga de skogspolitiska målen i form av sektorsmål (Sollander, Eriksson & Karlsson 2005). Veltheim kommer till slutsatsen att även om processen med att ta fram sektorsmålen väl har uppfyllt principerna för ett nfp kan sektorsmålen knappas liknas vid ett nfp då de saknar tydlig implementering i form av åtgärder och utpekade resurser för dessa åtgärder. I efterhand kan man konstatera att de sektorsmål som processades fram av Skogsstyrelsen i början av 2000-talet och som gick ut 2010 aldrig ledde till någon tydlig implementering, även om de åtminstone delvis löpande övervakades och utvärderades. Sten Nilsson (Nilsson 2012) har på uppdrag av miljömålsberedningen tagit fram en rapport om den framtida svenska skogspolicyprocessen. Om Sverige har ambitionen att vara en världsledande skogsnation måste det enligt Sten Nilsson till förändringar. Nuvarande skogspolitik och policyprocess är baserad på gårdagens verklighet och värderingar. Policyprocessen betecknas som alltför statisk med en avsaknad av proaktivitet. Skogsbruket verkar i ett föränderligt samhälle med ökad 13

147 MEDDELANDE NR 6/2013 generell kunskap om resursproblematik och krav på mer information. Värderingar förändras snabbt. Samhället blir mer urbant och den finns en kritisk syn kring resursutnyttjande på alla nivåer i samhället. Skogssektorn betraktar idag ofta samhället och medborgarna som något som behöver hanteras. Den rätta och mer moderna synen är istället att betrakta samhället och medborgarna som tillgångar med egenmakt. Medborgarna kan vara en källa till innovation och nya möjligheter i policyprocessen. Att engagera och öka Användarinflytandet bland människor kräver en nyanserad och multidimensionell syn på medborgarna. För att bli en världsledande skogsnation finns behov ett samhällskontrakt mellan medborgare och skogsbruk. Skogspolitiken bör utgå från ett bredare och mer systemorienterat samhälls- och landskapsperspektiv för att därigenom på bättre sätt nå de skogspolitiska intentionerna. Vidare föreslås en ny policyprocess med införandet av ett nationellt skogsprogram präglat av en holistisk syn på skogssektorn med ett brett interagerande gentemot övriga samhället. Resultatet av ett nationellt skogsprogram ska ligga till grund för utformning och implementering av skogsvårdslagen. Utifrån ett systemorienterat samhälls- och landskapsperspektiv föreslås att nuvarande produktions- och miljömål kompletteras med ett nytt tredje mål det sociala målet. De tre målen är ömsesidig beroende av varandra och är varandras jämställda förutsättningar, där inget kan nås utan de andra och inget kan ha prioritet framför det andra. Främsta skälen för ett nationellt skogsprogram är: - Att ha en öppen, transparent, holistisk och interaktiv policyprocess som sätter ett ramverk för en solid skogslagstiftning. - Att balansera de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena. Ekonomiska värdet betraktas idag som överordnat de övriga. - Att inkorporera skogssektorn med övriga politikområden. - Att förstå att världen förändras i snabb takt vilket leder till strukturella förändringar av den svenska skogssektorn. - Att skapa förutsättningar för landskapsövergripande planering. - Att balansera äganderättsfrågor med samhällsintresset. - Att skapa en solid och holistisk policyprocess som stärker svenska skogssektorns konkurrenskraft så att Sverige återigen blir ett föregångsland. En ny skogspolitisk process förutsätter nya institutionella verktyg på lokal, regional, nationell- och internationell nivå. På lokal och regional nivå kan partsammansatta nämnder upprättas, som kan ta emot anmälningar i förväg vid planerade åtgärder i skogsbruket som ger storskaliga förändringar i landskapet. Nämnder kan organisera öppna hearings, samtal och dialog med alla som berörs. En hänvisning görs till andra förvaltningsområden, som vägbyggen, stadsplanering, där förändringar kungörs till en bred allmänhet i förväg. 14

148 MEDDELANDE NR 6/ Befintlig forskning om nationella skogsprogram Sammanfattning Definitionen av nfp är en produkt av internationella förhandlingar innebärande en vag definition. Konsensus finns att en nfp kännetecknas av: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) varaktig delaktighet och samverkan med/av alla relevanta parter; (3) modeller för konfliktlösning, (4) konkret ansvarsfördelning för att uppnå konkreta målsättningar (5) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering långsiktig iterativ anpassningsbar ansats. Riskerna är när nfp endast är av symbolisk karaktär. Då har processen misslyckats. Utmaningen är att skapa verklig delaktighet där värderingar, intressen och frågor från intressenter och allmänheten verkligen tas om hand, vilket kräver samrådsmekanismer. Ojämn maktfördelning vid samverkansförfarandet är ytterligare en risk. En viktig åtgärd för samverkan är att skapa tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga regler för deltagandet. 3.1 Forskning Som Schanz (2002) påpekar är definitionen av begreppet nfp ganska vag. Han exemplifierar detta med hänvisningen till FAO:s (1999) globala utvärdering av status och framsteg i genomförandet av nfp, där alla strategiska ramverk med bäring på skogssektorn inkluderades i nfp definitionen i enkäten. De flesta OECD länder tillhandahöll allmänna beskrivningar av pågående skogspolicyaktiviteter, vilket inte ökade förståelse av de nationellt använda definitionerna av nfp. En förklaring till det stora tolkningsutrymmet som finns när det gäller nfp definitionen, enligt den mellanstatliga panelen för skog (IPF 1997) eller i de principer och riktlinjer för nfp:s (FAO 1996) som FAO presenterat, ges av Liss (1999) som jämför nfp diskussionen med misslyckandet av TFAP initiativet (Tropical Forests Action Programme) några år tidigare. TFAP ansågs bland annat ha brister i kopplingen mellan den internationella nivån (där den hade initierats) och den nationella nivån (där åtgärder skulle tas), delvis på grund av svårigheter med att matcha givarnas behov med nationella behov. Det påpekas ofta uttryckligen att ett nfp bereds och genomförs i nationella politiska, sociala och ekologiska sammanhang (bl.a. Primmer och Kyllönen 2006). Således kan man betrakta balansen mellan enhetlighet värden över och nationell tolkningsutrymme som en viktig fråga i den globala nfp diskussionen. Antagligen på grund av tidigare erfarenheter med nationella program (se ovan om TFAP) och det tydliga behovet av att kunna anpassa nfp tankesättet till nationella förhållanden, blev det uppenbart att nfp begreppet borde vara brett så att det skulle kunna passa de flesta förhållanden och förutsättningar. 15

149 MEDDELANDE NR 6/2013 En annan skillnad mellan nfp:s och tidigare inriktningar på försök att styra skogsfrågor på ett mer övergripande sätt såsom ovannämnda TFAP utforskas av Pülzl och Rametsteiner (2002). Tidigare ansatser, som TFAP, bedöms vara av hierarkisk karaktär som under senare år följdes av mer heterarkiska ansatser. Den förstnämnda kategori utgörs av den form av styre som drar gränser mellan olika politikområden en funktionell särskiljning och som följer en vertikal logik i interagerandet (dvs. att ett avgränsat politikområde på globalt plan motsvarar ett avgränsat politikområde på nationella plan). Den sistnämnda inspireras av samarbetsbaserade och övervägande idéer. Interagerandet mellan aktörer följer varken en horisontell eller vertikal logik och det komplexa sambandet mellan politikområden kräver regler för alla aktörer liksom engagemanget av alla relevanta (ickestatliga) intressenter. Denna karakterisering antyder redan en av huvudfrågorna när diskussionen påbörjades på global nivå kring nfp. Är en nfp en produkt eller en process? Enligt Glück och Humphreys (2002) analys av IPF/IFF diskussionerna är den allmänna uppfattningen att ett nfp inte bör anses som ett slutmål i sig men som en iterativ och anpassningsbar process som skall verka under överskådlig tid. Vid förberedelserna för FN:s första skogsforum (UNFF1) 2001 gjordes ett försök att gruppera det stora antalet åtgärdsförslag från IPF/IFF för att underlätta deras genomförande. I ett försök att få mer tydlighet kring vad ett nfp borde vara har Pülzl och Rametsteiner (2002) gjort en utvärdering för att se i vilka av dessa kategorier begreppet nfp omnämns mest (som lämplig verktyg). Förutom själva kategorin som handlar om inrättandet nämns nfp även i kategorierna främjandet av offentlig samverkan, bibehållandet av skogstäckning, försörjning av finanser och inom ramen för internationellt samarbete och teknologiöverföring. Pülzl och Rametsteiner rapporterar år 2002 att de flesta länder har utvecklat eller är på väg att utveckla en nfp. Ur ett globalt perspektiv drar de slutsatsen att de länder som har inrättat ett nfp, har gjort det utifrån att dess primära roll ska vara att inkludera mekanismer för att genomföra internationella åtaganden. Sedan dess har nfp begreppet dock fått ytterligare förtydligande, framförallt i ett europeiskt sammanhang, via COST Action E19 samarbetet som förenade mer än 70 forskare och tjänstemän från 20 europeiska länder för att utreda vad som vore lämpliga sätt att skapa och genomföra nfp. Humphreys (2004) redogör för den begreppsmässiga utmaningen som COST E19 hade i början på grund av redan tidigare nämnda brist på en klar och allmänt vedertagen definition av nfp. Dessutom hade en del deltagande länder i COST E19 ingen formell nfp. Utmaningen var alltså att komma överens om ett teoretiskt begreppsramverk som kunde tilllämpas av alla länder. Det man kom fram till var att fortsätta med antagandet att ett nfp delar, och baseras på, huvudegenskaperna av modern policyplanering. 16

150 MEDDELANDE NR 6/2013 Tabell 1: Egenskaperna av modern policyplanering samt nfp förfarandet. Källa: Glück 1999, p.42; Glück, Mendes och Neven 2003, p.3. Sammanställd av: Humprheys Mål Allmänna policy paradigm Nfp Öka policy rationalitet - Policy nätverk och förhandlingssystem - Deltagande av alla relevanta aktörer Säkerställa långsiktig inriktning Förbättra koordinering av politiska aktörer - Uppdelning av den långsiktiga strategin i en iterativ planeringsprocess - Översyn och utvärdering av de uppfyllda målen. - Konsensusbyggande processer genom upplysnings och övertalningsstrategier - Förmedlingsprocessen inom byråkratin samt kompetensuppbyggnad - Delaktighets/medverkansmekanismer - Decentralisering - Bemyndigande av regionalt och lokalt styre - Respekt för lokala samhällen - Långsiktig iterativ process - Överensstämmelse med nationella policys och internationella åtaganden - Integrering med landets hållbara utvecklingsstrategier - Holistisk och tvärsektoriell COST E19 koncentrerade sig på fyra nyckelvariabler för nfp: - Delaktighet/medverkan - Samarbete - Tvärsektoriell koordinering - Långsiktig iterativ och anpassningsbar ansats Största delen av forskningslitteraturen poängterar delaktighet och samverkan mellan intressenter och allmänheten i nfp processen (se bl.a. Elsasser 2002, Elsasser 2007, Mayer 2004, Primmer och Kyllönen 2006). Som Mayer (2004) redogör för finns det internationell överenskommelse (såväl global som på europeisk nivå) om att delaktighet och samverkan är en av de grundläggande principerna för ett nfp. Shannons (2004) studie kring nfp begreppet inleds med att utforska hur delaktighet och samverkan kan betraktas ur ett policyteoretiskt perspektiv. - Rationalistiska policymodellen: delaktighet och samverkan som ett (hjälp)medel Huvudantagandet är att teknisk information och analys genomförd av sakkunniga är det bästa sättet att skapa bra policy. Rollen för delaktighet och samverkan (av intressenter, övriga relevanta aktörer) är att förbättra kvalitén av policyinformationen som förmedlas till beslutsfattarna. - Kommunikativa policymodellen: delaktighet och samverkan som mål Målet är att engagera alla policyaktörer i problemdefinitionen, hitta möjliga lösningar, samt deltagandet i utvärderingen av utfallet av olika strategier. 17

151 MEDDELANDE NR 6/2013 Shannon (2004) hävdar att varken den första eller den andra modellen i sig själv är tillräcklig. Rationalistiska modellen antar att den sociala och politiska förmågan redan finns och att allt som behövs är lämplig process. Kommunikativa modellen värderar ner vikten av teknisk utförbarhet och vetenskaplig trovärdighet i ett försök att främja goda förhållanden mellan aktörer. Således föreslår Shannon en konstruktivistisk policymodell, vilken har som fördel att såväl vetenskapliga som kommunikativa element erkänns som livsviktiga för att skapa en empirisk och politisk befogad policy med tillräcklig genomförandekapacitet för att göra skillnad. Om en nfp antas vara en konstruktivistisk policyprocess betyder det att de två största utmaningarna för delaktighet och samverkan är: - Att göra alla aktörer delaktiga på riktigt och att ta hand om värderingar, intressen, spörsmål och frågor från allmänheten. - Att skapa vetenskaplig information som är mottaglig till dessa aktörer, värderingar, intressen, spörsmål och frågor från allmänheten. Vetenskaplig trovärdighet kan enbart uppnås om informationen som används i policyprocessen svarar mot problem och omfamnar alla aktörers förståelse, inte bara en enda privilegierad grupp (dvs. experter/sakkunniga). Processens politiska legitimitet uppnås när ovan nämnda information skapas i en öppen och transparant process där alla aktörer är delaktiga i informationsskapande- och analysprocessen. Samtidig ska det tas hänsyn till skillnader i förutsättningar när nya policystrategier skapas och genomförs. Således definierar Shannon (2004) ett nfp som: [ett nfp] är inget föremål, det är ett sätt att tänka och anordna. Mer utförlig definierar hon nfp som: dynamiska, sociala processer där aktörer från olika politikområden och tvärsöver styrningsnivåer arbetar tillsammans för att bättre förstå de problem de och samhället står inför, så att de kan skapa policy strategier som är integrerande (tvärsektoriell och tvärvetenskaplig) och återspeglande av kulturella och politiska olikheter. Som fotnot förtydligar Shannon att en nfp inte kan vara en engångsförfarande, utan att det är en pågående social process med fortlöpande lärande och social delaktighet av aktörer tvärsöver många olika samhälleliga sektorer. 3.2 Verkliga respektive symboliska nfp Enligt Humphreys (2004) redogörelse av COST E19 utfallet kan man undvika tautologin att acceptera att ett land har ett nfp om nationella beslutsfattare säger att landet har en sådan. Samtidigt möjliggör angreppsättet en analys av nationell skogspolicy i länder som inte har förklarat sig ha en formell nfp process. Ett land kan säga sig ha en formell nfp process dock kan denna process vara rent symbolisk. På samma sätt kan ett land utan en formell nfp process trots det ha en sådan. Skillnaden mellan symboliska och verkliga nfp togs upp i COST E19 utredningen. En verklig nfp strävar efter betydelsefulla policyförändringar. En symbolisk nfp däremot upprätthåller status quo. Utifrån erfarenheterna från COST E19 presente- 18

152 MEDDELANDE NR 6/2013 rar Glück och Humphreys (2002) en lista med utmaningar när det gäller nfp och ett nytt sätt att styra nyttjandet av skogsresursen: - Arbeta med en utvidgad dock någorlunda oprecis definition av hållbart skogsbruk (SFM); - Lösa intressekonflikter; - Ta itu med olika former av koordineringsproblem; - Handskas med den komplexiteten som tvärsektoriell och flernivå koordinering leder till; - Och främja effektiva mekanismer för deltaktighet av intressenter. I de första faserna av formulerandet av ett nfp lyfts fyra komponenter: (1) mekanismer för tvärsektoriell koordinering, (2) förfinad delaktighet och samverkan; (3) mekanismer för konfliktlösning, och (4) en förväntan på ständig programövervakning och utvärdering (Rayner och Howlett 2004). När nfp förflyttar sig till genomförandefasen är det emellertid omöjligt att skilja mellan enbart symboliska respektive verkliga nfp som har haft väsentlig påverkan på urvalet av verktyg och skötselpraxis. Därför skiljer Rayner och Howlett (2004) mellan verkliga och symboliska nfp via dess inverkan, där processen har tydligt identifierats av skogspolicyaktörer och informella nfp där många funktionella komponenter är närvarande men som inte har identifierats institutionellt, som del av en plan eller ett program (se figur 1). Tabell 2: Fyra allmänna nfp typer. Källa: Rayner och Howlett (2004). nfp policy process nfp utfall Formell Informell Verklig Klassisk nfp Liknande en nfp Symbolisk Misslyckad nfp Retorisk nfp Dessa typer kan göra lite skillnad i praktiken vid policyformuleringsfasen där en nfp har olika komponenter och där konkurrerande uppfattningar fortfarande spelar roll. Däremot vid den policygenomförande fasen (där man förväntar avkastning), finns en stark och synlig koppling mellan verklig effekt och en formell nfp process. Därmed måste målen och verktygen som är policyoutput vara tydligt identifierbar som avkastningar i en formell nfp-process. Båda typer av verklig nfp:s ovan skiljer sig betydligt från den andra kategorin med symboliska nfp. Även om det förväntas att antagandet av en verklig nfp kommer att leda till verkliga förändringar i skogsskötsel och skogsbruket behöver det inte bli det slutliga resultatet. IPF/IFF definitionerna är inte till stor hjälp här eftersom de är ett utfall av diplomatiska förhandlingar och således formulerade på sådana sätt att de möjliggör för så många nationer som möjligt att kunna hävda att de är uppfyller sina internationella åtaganden. Detta ger möjligheter till att oavsett den informella eller formella karaktären av en nfp process att en plan eller strategi dyker upp som är rent symbolisk och som enbart ger sken av att faktiskt åstadkomma målen med ett nfp. 19

153 MEDDELANDE NR 6/2013 Hur det ser ut i Europa utifrån ovanstående nfp typer är inte helt lätt att reda ut. Enligt rapporten State of Europe s Forests 2011 (FOREST EUROPE, UNECE och FAO 2011) anger 17 av 37 rapporterande länder att de har en formell nfp process, vilket innebär att processen uttryckligen erkänns och kallas för en nfp process. Av de övriga 20 länderna meddelar hälften att deras nfp process är tydligt vägled av nfp principerna och andra hälften att en liknande process används. I sista stycket av detta kapitel behandlas en del utvärderingsstudier för en några europeiska länder. Utöver detta redogörs i nästa kapitel mer utförligt hur nfp processen har utvärderats i ett antal utvalda länder. 3.3 Verklig delaktighet och samverkan Utmaningen med att främja effektiva mekanismer för delaktighet av intressenter lyfts ofta, såväl i forskningen som i policykretsar, och det har påpekats att utvecklingen av nfp har internationellt rekommenderats för att lösa sociala och ekonomiska konflikter som berör hållbart skötsel och brukande av skogar (Elsasser 2002). Den mellanstatliga panelen kring skog har understrukit en rad specifika element för nfp:s, särskilt behovet av ordentliga samrådsmekanismer för att involvera alla intresserade parter (United Nations 1997). Som Elsasser (2002) dock påpekar har IPF:s efterträdare IFF och UNFF lämnat öppet i vilken form sådana ordentliga delaktighetsmekanismer borde ha, inom ramen för ett nfp. Appelstrand (2002) identifierar tre rationella grunder för behovet av samverkan med intressenter och andra relevanta parter. För det första så finns det ett pragmatiskt behov av policysamsyn om man ska ta itu med miljöproblem. För det andra är samverkan nödvändig om man accepterar grundsatserna i mänskliga rättigheter. För det tredje kan samverkan främja demokratiska beslutsprocessen och ge ny miljöpolicy eller lagstiftning allmän legitimitet. Appelstrand ser dock att det finns flera sidor av samverkansfrågan. Å ena sidan kan en bra dialog och samverkan mellan olika parter leda till ömsesidig lärande och öka förståelse för varandra, och även lösa ut icke-problem. Å andra sidan finns det en risk med ett samverkansförfarande om olika parter har olika grader av makt som leder till att vissa parter har större inflytande på utfallet av nfp processen än andra. Denna risk poängterar behovet av att samtidigt som samverkansprocessen pågår, försöka förutse uppkommande konflikter och ha en plan för konfliktlösning. Elsasser (2002) går in djupare på själva dialogen mellan parter och hävdar att samverkan enbart kan vara effektiv om reglerna för deltagandet och förhandlingarna är tydliga, otvetydiga och ändamålsenliga. Utöver de risker som Appelstrand (2002) behandlar nämner Elsasser (2002) även möjliga problem som klientelism; svårigheten med att välja deltagare; problem med den självorganiserande förmågan hos vissa intressen; och att det bildas starka koalitioner. I Elsassers (2007) utvärdering av den tyska nfp processen några år senare ställs frågan om intresseorganisationerna verkligen företräder samhällets intressen. Elsasser slutsats är att nfp syftar till att demokratisera policyprocessen inom skogssektorn men att den lider av ett grundläggande underskott i demokratisk legitimitet, eftersom de delaktiga intressenterna varken är demokratiskt bemyndigade eller behöver stå till svars inför allmänheten. Särskilt när inbjudan till att delta i en nfp-process fokuserar på organiserade intresseföreträdare (korporativism) finns det en risk att genomförandet och delaktighetsidén endast tjänar lobbyärenden på bekostnad av allmänintresset. Dessutom kan ett fokus på organiserade intresseföreträdare med- 20

154 MEDDELANDE NR 6/2013 verka till att upprätthålla teknokratiska eliter istället för att ersätta teknokrati med diskursiv demokrati. Elsasser (2007) gjorde en jämförelse av hur deltagarna i nfp processen och allmänheten bedömde målsättningarna i tyska nfp. Han redovisar att även om allmänheten bedömde nfp målsättningarna som relevanta så värderade allmänheten målsättningarna annorlunda än de deltagande intressenterna. Särskilt behovet av att verkligen uppnå målsättningarna ansågs som mycket viktigare av allmänheten än vad intressenterna tyckte. Sammanfattningsvis kan man gruppera de utmaningarna med samverkansprocessen inom ramen för ett nfp i: svårigheten med avstämningen mellan olika parter med olika dock ömsesidigt beroende intressen; koordinering mellan de olika sektorer som påverkar eller påverkas av skogsbruk; koordinering mellan aktörer på olika ställen i det flernivåiga system som skogspolitik nuförtiden är (Glück och Humphreys 2002). En jämförande studie med andra typer av nationella program har gjorts av Hogl (2002) vari han försöker dra nytta av den sedan länge pågående processen med nationella program inom ramen för EU:s landsbygdsprogram. Hogl uppmärksammar de svårigheterna det kan finnas i inrättandet av ett nationellt program där många aktörer deltar och ger några rekommendationer baserade på tyska och österrikiska erfarenheter utifrån deras respektive nationella landsbygdsprogram. Bland annat understryker han behovet av att även ha med aktörer utan parti (politisk) inriktning och intressen som kan ta på sig rollen som policymedlare. Dessutom påpekar han att chansen för att lyckas med genomförandet av åtgärder för att uppnå konkreta målsättningar i ett nfp i hög grad är beroende av tillgängligheten av gemensamma finansiella resurser. Beträffande processmässiga fördröjningar nämner Hogl att det finns goda erfarenheter med att dela upp frågorna dvs. att vissa frågor kan behandlas i mindre grupp för att undvika att förlänga diskussionerna i plenum med mycket brett deltagande. Förutom ovan listade praktiska svårigheter med inrättande och genomförande av en nfp process finns det även mer övergripande svårigheter av politisk strategisk karaktär. Kriterierna för att dela in i verkliga och symboliska nfp (Humphreys 2004; Glück och Humphreys 2002) är ett hjälpmedel för att upptäcka svårigheter av politisk strategisk karaktär. Winkel och Sotirov (2002) har utvärderat nfp processerna i Tyskland och Bulgarien och drar slutsatsen att nfp processen i dessa länder pekar på ett strategiskt användande av nfp verktyget för att förlänga befintliga maktobalanser. För det första uppfyllde nfp processerna i båda länderna kriterierna för en verklig nfp men processen ledde inte till väsentliga policyförändringar, varken när det gäller formen eller innehållet i respektive nationell skogspolicy. För det andra ledde nfp processen inte till avsevärda ändringar i grundläggande policyvärderingar mellan de rivaliserande koalitionerna. Detta innebar att lärandet i processen inte riktig ägde rum. De olika koalitionerna vilja till lärande övergavs när den öppna och samverkansbaserade rundabordsstilen av nfp diskussionerna inte ledde till önskvärda resultat. För det tredje fanns det antydningar att det tyska nfp i själva verket var tänkt som ett verktyg för att förhindra me- 21

155 MEDDELANDE NR 6/2013 ningsfull policyförändring genom att skapa en stor och krävande process som tar bort tid och resurser från de aktörer som var kritiska mot den befintliga skogspolicyn. Även Hogl et al. (2009), några år efter Hogls (2002) ex ante redogörelse om inrättandet av den Österrikiska nfp processen, poängterar att den Österrikiska processen har blivit en processorienterad strategi vari förändringarna visar sig i att det tidigare ganska slutna skogspolicynätverket har utökats med fler aktörer och intressenter. Dock har det inte funnits något bevis för verkliga policyförändringar när det gäller policyns mål eller instrument. I Frankrike och Kirgizistan har nfp processen lett till ett befästande av makten hos de aktörer som redan var mäktigast innan processen påbörjades (Kouplevatskaya 2006). Enligt Primmer och Kyllönen (2006) var argumenten som kom upp i den nya samverkansformen, i den finska nfp processen, i linje med argumenten som redan tidigare var närvarande i den finska skogspolicydiskursen. Deras slutsats är att den nya delaktighets- och samverkansformen fungerade endast som system för att söka legitimitet och skapa uppmärksamhet. 22

156 MEDDELANDE NR 6/ Jämförelse mellan några länders nationella skogsprogram Sammanfattning Finland Finland har en lång tradition av nationella skogsprogram. Skogsprogrammet har arbetats fram i en öppen process med ett brett deltagande från olika intressentgrupper och förvaltningar lett av jord- och skogsbruksministeriet vilket var ett viktigt mål i framtagandet av programmet. Programmets syfte är att öka medborgarnas välfärd genom mångsidigt nyttjande. De största utmaningarna är att utveckla nya skogsbaserade produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i skogssektorn, öka användningen av virke för energiändamål samt genomföra ett handlingsprogram för biodiversitet. I ex ante utvärderingen framkom att styrkorna bland annat är dess tydlighet och logik, där åtgärder styr mot ambitiösa mål. Miljön och åtaganden från näringslivet bedömdes kunna förbättras. Tyskland Tyska processen med ett nfp påbörjades 1999 men upphörde 2007 vilket i utvärderingar förklaras av att miljörörelsen drog sig ur processen beroende på en obalans mellan skogsnäringsintressen och övriga intressen. Även om det genomfördes en rad ändringar för att säkerställa balansen mellan aktörer så lyckades man inte uppnå konsensus och dessutom fanns det inte på politisk nivå en tydlighet över vad en nfp egentligen skulle vara. Maktförhållanden och strategiskt agerande från olika aktörer verkar ha motverkat möjligheten att uppnå väsentligt policylärande och därmed en konsensusbaserad och gemensam produkt och process. Österrike Den österrikiska nfp har tagits fram av deltagarna i den österrikiska skogsdialogen och enhälligt godkänts av rundabordet, policykommittén för skogsdialogen. Arbetsprogrammet är ett viktigt resultat och ett levande dokument som ger en fortlöpande redogörelse över genomförandet och vidareutveckling genom konkreta åtgärder. Alla deltagare bär ansvaret att översätta åtgärderna till sina egna verksamhetsområden. Processen utmärkte sig genom att det inrättades tydliga spelregler för arbetsförfarandet för att säkerställa jämlikt inflytande och opartiskhet. Utvärderingen pekar på några brister i genomförandet av åtgärderna och uppföljningssystemet med indikatorer. I detta kapitel görs en genomgång av process, innehåll och utvärderingar av nfp:s i Finland, Tyskland och Österrike. Till en början visas en matris över ländernas nfp ur olika aspekter. 23

157 MEDDELANDE NR 6/2013 Tabell 2: Matris över nfp ur olika aspekter i olika länder Finland Tyskland Österrike Formell NFP tagits fram Ja Ja Ja NFP finns fortfarande Ja Nej Ja Kvantitativa mål Ja Nej Nej Spelregler för deltagande Innehåller förutom statliga åtgärder även åtaganden inom civilsamhället Ja (dock inte från början) Ja Nej Nej Ja Innehåller budget och finansiering Ja Nej Ja Har lett fram till samsyn om skogspolitiska utvecklingen bland intressenter Har lett fram till implementering av faktiska åtgärder Har lett fram till institutionella förändringar Innehåller långsiktigt process med upprepade samrådsprocesser Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Ja Oberoende utvärderingar utförs Ja Ja Ja 4.1 Finland Motiv Nationellt skogsprogram har ansetts vara ett viktigt policyverktyg för att utveckla och nå de skogspolitiska målen. Process Finland har en lång tradition av nationella skogsprogram och det första nationella skogsprogrammet, enligt Johannesburgs kommuniké (1992), accepterades året Nuvarande skogsprogram godkändes ursprungligen i mars 2008 och reviderades år 2010 på grund av den snabba strukturförändringen i skogsbranschens omvärld och skogsindustrin samt mot bakgrund av resultatet i halvtidsutvärderingen. Programperioden för skogsprogrammet löper fram till år Skogsprogrammet har arbetats fram genom en öppen process med ett brett deltagande och samarbete mellan olika intressentgrupper och förvaltningar, lett av jord- och skogsbruksministeriet. Samordning har skett med bland annat arbetsoch näringsministeriets strategiska program för skogsbranschen och de klimatoch energipolitiska, biologiskt mångfalds- samt landsbygds- och regionalpolitiska strategierna och programmen. Ett brett och väl avvägt deltagande från alla intressentgrupper var ett viktigt mål i framtagandet av programmet. Framtagningsprocessen bestod av olika arbetsgrupper som inhämtade synpunkter från specialister och använde information och idéer från olika öppna allmänna forum. Syftet med de allmänna forumen var att medborgare och NGO:s skulle kunna uttrycka sina åsikter på mål, strategier och åtgärder i programmet. 24

158 MEDDELANDE NR 6/2013 Finlands skogsprogram 2010 startade formellt genom tillsättande av en departemental arbetsgrupp med en ordförande, samt en styrgrupp och tre arbetsgrupper. En verkställande kommitté, bestående av ordförandena i arbetsgrupperna samt ordföranden för den departementala arbetsgruppen, inrättades för att förbereda och koordinera arbetsgrupperna. De tre arbetsgrupperna dominerades av representanter från departementen och förvaltningen. De traditionella intressegrupperna (skogsindustri, skogsägare och fackföreningar) hade också en stark representation, liksom hade forsknings- och utbildningsväsendet. Frivilliga naturvårdsorganisationer och andra NGO:s var representerade i något färre arbetsgrupper. Första steget i programmet inleddes med att den departementala arbetsgruppen godkände målen, principerna och organisationen av förberedelserna. Programmet föregicks inte av en politisk eller allmän diskussion om mål eller liknande. Andra steget i framtagande bestod i ta fram en vision. Styrgruppen och arbetsgrupperna hörde experter och definierade mål utifrån deras olika ämnesområden. 25 allmänna forum genomfördes av regionala skogscentraler tillsammans med olika intressegrupper. Dessa forum och olika skriftliga yttranden låg till grund för ett utkast till vision. Tredje steget innebar att man tog fram ett enhetligt program vilket framför allt gjordes i den verkställande kommittén. Även arbetsgrupperna deltog och dessutom genomfördes ytterligare 34 allmänna forum under En stor mängd yttranden från olika intressegrupper beaktades och det hann bli fem olika utkast till program innan ett slutgiltigt förslag lämnades till regeringen. Regeringen tog ett principbeslut 1999 och ett verkställande beslut senare samma år (Jord- och skogsbruksministeriet 2011). De olika öppna allmänna forumen som användes i framtagandet av det finska skogsprogrammet skapade förutsättningar för en process med brett deltagande och legitimitet där resultatet kan accepteras av alla. En viss frustation och skepticism har dock uppstått i efterhand över att vissa intressegrupper har haft större inflytande än andra (Primmer och Kyllönen 2006). Nationella skogsrådet och dess sekretariat leder och följer upp programmet. Skogsrådets arbetsgrupper och projektens styrgrupper för olika ämnesområden ansvarar för genomförandet. I styrgrupperna ingår representanter för både förvaltningen och intressentgrupper. Programmet METSO, som är ett handlingsprogram för biodiversiteten i skogarna i södra Finland, genomförs parallellt med skogsprogrammet, och åtgärderna i METSO ingår i skogsprogrammet. För programmet utarbetas ett åtgärdsprogram där det fastställs en tidplan samt vilka aktörer som svarar för och utför åtgärderna. Både den statliga som privata sektorn ansvarar sålunda för att åtgärderna genomförs. Skogsrådet ser över åtgärdsprogrammet varje år. Processen för att ta fram och följa upp det nationella skogsprogrammet (KMO) har utvecklats genom principen för kontinuerlig förbättring. För programändringarna (KMO 2015) år 2008 och 2010 svarade skogsrådet med ministern som ordfö- 25

159 MEDDELANDE NR 6/2013 rande. Skogsrådet koordinerade arbetet och godkände förslagen. Skogsrådets sekretariat arbetade fram programförslagen med hjälp av 13 regionala skogsprogram samt förslag från arbetsgrupper som svarar för vissa helheter. Antalet arbetsgrupper och gruppernas sammansättning har varierat under åren. Finland har utgått från principen att arbetsgrupperna ska vara breda, till exempel i skogsbruks- och energiarbetsgruppen finns medlemmar som kommer från miljösektorn och i miljövinstarbetsgruppen medlemmar från industrin. Vid planering av åtgärderna anlitas också efter behov arbetsgrupper som arbetar en viss tid (till exempel förbättring av skogslägenhetsstrukturen, skogar och livskvalitet). Som ordförande i arbetsgrupperna utses också företrädare från andra ministerier och intressentgrupper. Därtill har man när programmet har planerats anlitat s.k. sparringarbetsgrupper som har bestått av rätt reformvänliga personer från olika instanser. Skogsrådets sammansättning har också blivit mer diversifierad, företrädare från till exempel ungdomsorganisationer och energi- och kemiindustrin sitter i skogsrådet. Efter avslutad beredning godkänner ansvarigt statsråd det nationella skogsprogrammet i form av ett principbeslut. Sedan år 1999 har skogsprogrammet ingått i de övergripande regeringsprogrammen. Ett engagerande beredningsarbete och de riksdagsseminarier som ordnats kring utkasten till det nationella skogsprogrammet har bidragit till detta. Innehåll Programmet syfte är att öka medborgarnas välfärd genom mångsidigt nyttjande av skogarna enligt principerna för hållbar utveckling. Statens roll är att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt nyttjande av skogen samt finansiera de kollektiva nyttigheter som inte handlas på en marknad. Finlands nationella skogsprogram består av en verksamhetsidé och en vision samt strategiska mål följt av utvalda åtgärder. Verksamhetsidén är en mångsidig och hållbar skötsel och användning av skogar skapar växande välfärd. Visionen tar sikte på år 2020 då den finländska skogsbranschen är en ansvarsfull föregångare inom bioekonomi, de skogsbaserade näringarna är konkurrenskraftiga och lönsamma och skogsnaturens biologiska mångfald och de övriga miljöfördelarna är starkare. Den bärande tanken i programmet är att man utvecklar såväl nuvarande som nya produkter och tjänster i hela värdekedjan, sammanlänkar skogens olika användningsområden och tryggar miljövärdena. Skogarna brukas och nyttjas på ett mångsidigt sätt för att välfärden ska öka. Välfärd ses i vid bemärkelse, som en fråga som rör både hela nationella ekonomin och enskilda medborgare. Finlands nationella skogsprogram 2015 har tre strategiska mål i enlighet med visionen: 1. den skogliga affärsverksamheten stärks och värdet av produktionen ökar 26

160 MEDDELANDE NR 6/ skogsbrukets lönsamhet förbättras 3. skogarnas mångfald, miljöfördelar och välfärdseffekterna stärks Målen uppnås med hjälp av följande genomgående teman: - mångsidigare och starkare kompetens inom skogsbranschen - ökat inflytande på skogspolitiken på det internationella och EU-planet I programmet har man beaktat förändringarna i omvärlden, erfarenheterna av det praktiska genomförandet av det program som godkändes år 2008 samt resultaten av halvtidsutvärderingen av programmet och framtidsseminarierna. De största utmaningarna är att utveckla nya skogsbaserade produkter och tjänster, förbättra lönsamheten och konkurrenskraften inom skogsbruket och hela värdekedjan, öka användningen av ved för energiändamål samt genomföra METSO. Utvärdering Skogsprogrammet följs upp årligen via uppföljningsrapporter. I dessa beskrivs förändringar i omvärlden, skogsbranschens utveckling, programåtgärdernas framgång och inverkan. I rapporterna ingår även förslag till nya åtgärder. Vid behov görs externa, oberoende halvtids- och temautvärderingar. Utvärderingarna handlar bland annat om behovet av att ändra programprioriteringarna, åtgärdernas effekt i förhållande till målen samt behoven av att utveckla metoderna för att genomföra programmet (Jord- och skogsbruksministeriet 2011). År 2007 fick Indufor Oy i samarbete med Suomen Itsesuunnittelu (ITSU) i uppdrag att göra en ex ante utvärderingen av det finska skogsprogrammet. Målet med utvärderingen var att förbättra både innehåll och struktur i det finska skogsprogrammet men även att öka effektiviteten i implementering och övervakning. Därutöver skulle en bedömnings göras av skogsprogrammets effekter på biologisk mångfald, regional utveckling och jämställdhet. I utvärderingen gjordes en bedömning av beredningsfasen till det finska skogsprogrammet. Beredningsfasen var en deltagande och öppen process vilket skapade en känsla av ägarskap för programmet bland de deltagande intressenterna. I beredningsfasen följdes en princip om kontinuerlig förbättring som resulterade i att tidigare utvärderingar togs i beaktande på ett bra sätt före Statsrådets principbeslut. Scenarioberäkningar utförda av Finnish Forest Research Institute bidrog på ett bra sätt till förberedelsefasen men på grund av tidsbrist var det svårt att beakta resultaten fullt ut. Utvärderingens viktigaste slutsatser Styrkor Programmet är tydligt och konsekvent. Logiken mellan syftet och implementeringen har förbättrats, åtgärder styr mot mål. 27

161 MEDDELANDE NR 6/2013 Framtida utmaningar tas tillvara på ett bra sätt. Programmets inriktning har styrts via kompromisser mellan intressenter. Bättre instrument för att förbättra samarbetet i de regionala skogsprogrammen har utvecklats. Övriga politikområden beaktas på ett tillfredsställande sätt. Svagheter Programmets implementering kräver bättre prioritering mellan syften och åtgärder. Programmet är alltför inriktat mot produktionspotential i finska skogssektorn istället för att utgå från hur marknaderna ser ut. Förståelsen för hur marknaden fungerar behöver utvecklas. Ökade avverkningsvolymer kan leda till lägra lönsamhet (ökade investeringar men lägre marginalnytta). Globaliseringen betraktas som ett hot istället för en möjlighet. De finska målen gällande den internationella skogspolitiken har för lite tonvikt på den sociala globala hållbarheten. Kommunikation får inte tillräcklig stor tyngd för att säkra en samhällelig acceptans för programmet. Största utmaningen på kort sikt bedöms vara förbättring av skogsindustrins lönsamhet samt att säkra utbudet av rundvirke om importen minskar från Ryssland. På lång sikt bedöms utmaningarna vara bland annat klimatförändringar och attityder. Det senare kopplas till den konservativa attityd som finns inom skogssektorn med motstånd mot förändringar och innovationer. Visionen betraktas som odynamisk, det är inte tydligt vad programmet faktiskt ska åstadkomma. Implementering, övervakning och utvärdering av programmet Styrkor Programmets målnivåer är ambitiösa. Ansvariga organ, finansiärer, verkställare etc. pekas ut på ett bra sätt för alla åtgärder i programmet. En utvärderingsprocedur är framtagen. Svagheter Åtaganden från privata sektorn är otillräcklig. 28

162 MEDDELANDE NR 6/2013 Indikatorer avseende effekt och prestation behöver utvecklas. Programmet effekter på biologisk mångfald Styrkor Miljön kommer troligen förbättras med programmet. Miljöproblem beaktas i programmet men innehåller alltför mycket osäkerheter. Skydd av mark och vatten samt klimatförändringar finns med i programmet. Svagheter Avverkning på torvmark skapar osäkerheter som inte uppmärksammas. Effekterna på miljön och samhället av att öka produktionen och användningen av bioenergi har inte studerats tillräcklig väl. Programmet har inget mål för energisparning och energieffektivitet. Policyeffekter och finansiering Enligt uppgifterna från det finska Skogs- och Jordbruksdepartementet har översynen av den finska skogsvårdslagen gjorts i finska nfp. Det har tilldelats ytterligare finansiella resurser från statsbudgeten för att genomföra vissa av nfp:ens åtgärder, såsom för finansiering av hållbart skogsbruk, främja användandet av bioenergi, statsstöd för arbeten på skogsbrukscentraler, underhåll av vägar och järnvägar. Starka motiv krävs för att få nya resurser till den finska nfp. Nya resurser är omfördelade resurser från andra områden i statsbudgeten. 4.2 Tyskland Motiv Som inledning vid början av nfp processen i Tyskland anger det tyska federala jordbruksministeriet att: målet är att skapa en så omfattande och kraftfull allians, som möjligt, av aktörer för skogen och dess mångfald av funktioner. Ministeriet kungjorde det som ett helt nytt verktyg för skogsstyre för att främja hållbart brukande av skogar baserade på principerna: delaktighet/samverkan, holistiskt och tvärsektoriell koordinering, decentralisering, och långsiktig, iterativ, och anpassningsbar planering (BMELF 2000). Dessutom hänvisar man till internationella åtaganden och att ett ständigt växande antal länder har ett nfp. 29

163 MEDDELANDE NR 6/2013 Process Processens gång Det federala ministeriet för Jordbruk sjösatte det tyska nfp hösten 1999 och offentliggjorde ett första papper das Nationale Forstprogramm Deutschland (BMELF 2000) som hade framställts i samråd med olika intresseföreträdare. Detta första skriftliga resultat kunde dock inte betraktas som ett konsensuspapper enligt de internationella målen med ett nfp eftersom de flesta företrädarna för miljörörelsen vägrade ge sitt godkännande till pappret (se också: Gemeinsame PRESSE- Mitteilung von Umweltverbänden der Arbeitsgruppe Wälder im Forum Umwelt und Entwicklung, ). En förklaring för denna reaktion var de brister man ansåg fanns i balansen mellan miljöskydd och det ekonomiska brukandet av skog (Häusler och Scherer-Lorenzen 2002). I den första fasen ( ) bjöd man in ett brett spann av aktörer för att delta i åtta/nio rundabordssamtal (mest tvådagarsmöten) inom ramen för den Nationales Forstprogramm för att kartlägga de nationella förhållandena och förutsättningarna samt för att undersöka skogspolitiska handlingsområden och behov av åtgärder genom att diskutera sex ämnen: - Skog och samhälle - Skog och biologisk mångfald - Skogens roll i det globala kolkretsloppet - Betydelse av trä som förnybar råvara - Bidragandet av skogsbruket och skogsindustri till landsbygdsutveckling - (Möjliga) förhållanden till delstaternas skogsprogram Utfallet av diskussionerna redovisades i mötesanteckningar som offentliggjordes. Trotts att de flesta aktörer välkomnade idén så fanns det även en del kritik, bland annat kring ministeriets roll som både moderator och protokollförare samt deltagare. Andra brister som påpekades handlade om ett underskott i tvärsektoriell koordinering; de tvetydiga målen med hela processen; och de otydliga förpliktelser som politiska beslutsfattare skulle eller inte skulle åta sig som exemplifieras med de olika begrepp som föreslogs för slutdokumentet: Ministeriellt sektorspapper, icke-bindande avtal för alla intressenter, eller nytt policyverktyg av eventuell bindande karaktär (Hofman et al I: Winkel och Sotirov 2011). Ministeriet agerade på denna kritik i den andra fasen ( ). Vid rundabordssamtalen satt nu en oberoende moderator ordförande och ett nytt arbetsförfarande inrättades, t.ex. nya möjligheter för att handskas med minoritetsröster i de fallen där man inte lyckades uppnå konsensus. Dessutom fick processen ett nytt namn: Nationales Waldprogramm istället för Nationales Forstprogramm. På tyska har ordet Wald nämligen en mer omfattande betydelse än ordet Forst som inriktar sig mest på timmerproduktion (Winkel och Sotirov 2011). Denna andra fas behandlade ämnena: 30

164 MEDDELANDE NR 6/ Internationellt samarbete/internationell handel - Biologisk mångfald, skogsbruk och skogsskydd - Val av skogspolitiska instrument - Ekonomiska betydelsen av skogsbruket och skogsindustrierna - Skogens nya roller i framtiden. Under denna andra fas i september 2003 tog man fram totalt 182 policyrekommendationer som togs fram av nästan 40 olika aktörer. Den tredje fasen, också kallad för övervakningsfasen ägde rum Tillvägagångssättet och utfallet av nfp-processen utvärderades av Elsasser och Liss (2004). Slutsatserna var att även om de flesta aktörer uppskattade kommunikationsprocessen så uppmärksammades att det fanns begränsade effekter när det gällde åtaganden och genomförandet av policybeslut. Således inrättades en mindre grupp intressenter som fick i uppgift att ta fram några kärnrekommendationer som därefter skulle tjänstgöra som brännpunkt för fortsatta diskussioner kring tillämpningen av nfp:n. Dock när alla aktörer träffades vid det artonde rundabordssamtalet 2006 uppstod det en grundläggande sammanstötning mellan intressenterna beträffande vem som hade ansvaret för att genomföra åtagandena. Som följd lämnade de mest inflytelserika miljöorganisationerna processen (Winkel och Sotirov 2011). Efter denna företeelse inleds nästa fas där man mer eller mindre åsidosatt idén med en genomförandeprocess. Nuförtiden uttrycker ministeriet nfp processen som ett diskussionsforum för intressenter där de kan ge policyrekommendationer inför uppkommande viktiga politiska beslut. Winkel och Sotirov (2011) drar slutsatsen att den beslutsfattande aspekten av nfp alltså har tagits bort. Det sista rundabordssamtal ägde rum december 2007 och därmed kan den tyska nfp processen antagligen betraktas som att den har upphört. Intressant är att efter det att nfp-processen avslutats sjösatte det tyska federala miljöministeriet en Nationell Strategi för Biologisk Mångfald. Som reaktion påbörjade jordbruksministeriet en liknande process och kom ut med en Allmän Skogsstrategi Båda två processer har gemensamt att de använder sig av en viss grad av intressentsamråd. Nfp processen nämns inte som företrädare eller med andra ordalag i någon av strategierna. Under nfp processen användes följande spelregler: - Deltagande aktörer säkerställer att de har mandat att tala för deras respektive organisation eller institution. - Principiellt eftersträvas en så hög konsensus som möjligt. Om det önskas dokumenteras meningsskiljaktigheter i protokollet. Rösträtt fastläggs inte och det finns inga omröstningar angående innehållsmässiga frågor. - Inför rundabordssamtal förbereds bakgrundsdokument, som ska följa en viss mall. Dessa dokument förbereds av olika arbetsgrupper. Dessa arbets- 31

165 MEDDELANDE NR 6/2013 grupper ska ha en (om möjligt) jämlik fördelning av aktörer och får vid behov dra nytta av externa sakkunniga. - I plenum presenterar arbetsgrupperna de olika bakgrundsdokumenten. - Rundabordsmötena ska ha en extern moderator som är såväl professionell som sakligt kunnig. - Utfallet från rundabordsmötena protokollförs av redaktionsgrupper som har jämlik fördelning mellan intressen. - Vid början av varje rundabordsmöte väljs en av de deltagande aktörerna för att skriva minnesanteckningar. - Beträffande genomförande av de överenskomna åtgärdsförslagen ska aktörerna använda sig av respektive tillgängliga instrument (t.ex. lagstiftningsinitiativ, delstatsinitiativ, gemensam kommunikation). Finansiering av åtgärder vilar hos respektive aktörer, enligt deras kapacitet och kompetens. - När det är möjligt ska kommunikation göras gemensamt för att utnyttja synergier och för att framhålla gemensamma beslut. Innehåll Eftersom inga nfp relaterade dokument fanns tillgängliga längre på tyska jordbruksministeriets hemsida (nfp sidan har upphört att gälla) baseras nedanstående sammanfattning av innehållet i nfp på utvärderingarna som har gjorts av Elsasser och Liss (2004), Elsasser (2007a), Elsasser (2007b), Winkel och Sotirov (2011) och en hittills ännu inte offentliggjord rapport från Universitet Göttingen. I fas 1 föreslogs det 52 åtgärdsförslag som återspeglar skogsnäringens intressen och 28 som återspeglar miljörörelsens intressen. 20 övriga förslag kunde inte direkt tilldelas till antingen näring eller miljö och kom till stor del från forskningsvärlden. De olika utvärderingsstudierna listar när det gäller skogsnäringens förslag följande tre som mest omfattande: - Användning av polluter pays principen. Vid skada på skogsegendom ska den ansvariga ersätta skogsägaren. - Undersöka om det är möjligt att juridiskt hålla den som har orsakat grundvattensänkningar som leder till skogsskador ansvarig (skadeersättning, restaurering). - Subventionen för återbeskogning får inte vara mindre attraktiv än subventionen för att överge jordbruksmark. Det mest långtgående förslaget från miljösidan anses vara: - Inrättandet av ett koordineringsorgan för utvärderingar av biologisk mångfald som bl.a. säkerställer jämförbarhet i insamlat data. Utarbetandet av ett 32

166 MEDDELANDE NR 6/2013 särskilt utvärderingskoncept beträffande biologisk mångfald och genomförandet av utvärderingar. Under andra fasen gavs totalt 84 åtgärdsrekommendationer. Näringen kunde tilldelas 43 och miljö 33. Näringens mest långtgående förslag anses vara: - Fortsatta skogsskötselåtgärder för skogsstabilisering och fortsatt kompensationskalkning för markstabilisering, för att främja föryngring och vattenskydd, där var detta anses vara lämpligt. - Öka omfattningen av statliga skogsbrukssubventioner. - Införa konkreta ersättnings- och kompensationsregler för intrång på privat egendom. - Ersättning för tidigare obetalda skogliga tjänster, t.ex. vattenförsörjning och rekreation. - Ändring av reglerna för subventioner under landsbygdsprogrammet för att öka jämställdheten mellan skogs- och jordbruk. Från miljösidan föreslogs bl.a. - Ikraftträdandet av ett representativt nätverk av skyddade urskogar. - Endast genomföra byggandet av nya vägar efter att en konsekvensanalys har genomförts för att skydda värdefulla biotoper. Minimering av förstörelse av mark. - Öka antalet skyddade områden, särskilt på statsskogsbrukets marker. Utvärdering Under avsnittet process har det redan sipprats igenom en del slutsatser från olika utvärderingsstudier (se litteraturlistan). Mer övergripande slutsatser som dras i dessa studier handlar bl.a. om att man inte har lyckats övervinna de stora skillnaderna i värderingar och intressen mellan den traditionella skogssektorn (näringen) och miljörörelsen i Tyskland. Att den tyska nfp:n har upphört 2007 är kanske den mest tydliga indikatorn på att saker inte har fungerat som det var tänkt. Att man inte uppnår ett väsentligt policylärande under förhandlingarnas gång, som oftast anges som ett av de grundläggande kraven på en nfp process (se bl.a. Shannon 2004) kan bero på flera saker, såsom rationella-ekonomiska överväganden i samband med befintliga maktförhållanden (dvs. det löner sig inte för starka organisationer att försöka uppnå konsensus ) eller att det finns djupt förankrade värderingar och tankesätt som behöver mycket längre tid för att förändras. Winkel och Sotirov (2011) antyder bl.a. att maktförhållandena mellan de olika intresseföreträdarna har ändrat sig under tiden. Vid olika tider har olika intressen antingen känt sig tillräckligt starka för att driva en viss fråga utan stöd av andra eller vid andra tidpunkter ansett det som strategiskt opportunt att inleda en långsiktig process för att hålla andra intressenter upptagna. Sistnämnda tankesättet leder, enligt 33

167 MEDDELANDE NR 6/2013 Hogl (2002) i hans studie kring Tyskland och Österrike, till konfliktundvikande strategier med urholkade formuleringar och mjuka riktlinjer. Det faktum att miljörörelsen i första fasen inte godkände ministeriets nfp visionspapper och att de drog sig ur några år senare kan betyda att antingen skogsnäringssidan upplevde sig själv som så pass starka att de inte såg behovet av att hitta en gemensam lösning med miljösidan, eller att miljösidan ansåg att de skulle ha bättre kort om de skulle dra sig ur nfp processen och satsa på någonting annat (t.ex. en sektoriell ansats som det tyska miljödepartementets biologiska mångfaldsstrategi). Dessutom sätts det frågetecken vid bevekelsegrunderna bakom den tyska nfp:n. Redan det faktum att den tyska nfp:n i början styrdes kraftigt av jordbruksdepartementet och att nfp:n kallades för Forstprogramm istället för Waldprogramm uppfattas av olika utvärderingar som ett tecken på att det i nfp:n var tänkt att tyngdpunkten skulle läggas på produktion istället för att vara holistiskt och jämlikt täcka in alla skogens funktioner. Utöver det faktum att man inte lyckades komma överens om konkreta åtgärder för att uppnå förändringar såväl inom skogspolicyn som i skogen, fanns det också mer grundläggande bekymmer med den tyska nfp:n, som i motsats till den rådande uppfattningen i såväl policy och forskningskretsar (se forskningskapitlet i denna rapport), inte skapade en tydlig ansvarsfördelning dvs. vem ska genomföra vilka konkreta åtgärder. En del kritik som fanns i början av processen har faktiskt rättats till, t.ex. genom att vid andra fasen anlita en extern och opartisk moderator och genom inrättandet av spelregler för transparens och jämlikhet. För att avsluta på ett positivt sätt så rapporterar de flesta utvärderingar att själva tanken med ett brett samråd som innefattade alla relevanta aktörer uppskattades av de allra flesta. 4.4 Österrike Motiv I de tillgängliga dokumenten ges det egentligen inga tydliga motiv för påbörjandet av den österrikiska skogsdialogen eller dess produkt, den österrikiska nfp:n. Att det fanns ett tydligt behov exemplifieras dock av det faktum att intresset att delta var utomordentligt stort drygt 80 statliga och privata organisationer deltog i skogsdialogen som tog fram den befintliga nfp:n. Även utvärderingen (Hogl och Kvarda 2010) påpekar att det fanns ett stort engagemang. Process Den befintliga österrikiska nfp:n har tagits fram av deltagarna i den österrikiska skogsdialogen (Walddialog Österreich) och enhälligt godkänts av rundabordet, dvs. policykommittén för skogsdialogen, 5 december Det österrikiska miljöpartiet (die Grünen), WWF Österrike samt Oekobureau har ställt sig bakom men med reservationer. Dessa aktörer har begärt en GMO-fri inriktning av öster- 34

168 MEDDELANDE NR 6/2013 rikisk skogspolicy, tydliga målsättningar för nfp:s måluppfyllelse senast vid slutet av 2006 och ett omedelbart genomförande av de åtgärder som listas i nfp:n. Tillsammans med själva nfp:n utgör det tillhörande arbetsprogrammet ett viktigt resultat av den konsensusbaserade skogsdialogsprocessen som påbörjades april Arbetsprogrammet är ett levande dokument som ger en fortlöpande redogörelse av genomförandet och vidareutvecklingen av nfp:n genom konkreta åtgärder. Alla deltagande institutioner och organisationer som har erkänt skogsdialogen och dess resultat (nfp och arbetsprogrammet) bär ansvaret att översätta åtgärderna till sina egna verksamhetsområden. Framgången av genomförandet av åtgärderna ska utvärderas. Därför ska läget i skogen återigen utvärderas och en ny omgång med skogsdialogen påbörjas. Informationen i detta kapitel är baserade på BMLFUW (2006) rapporten om skogsdialogen och nfp. Deltagarna Deltagandet i skogsdialogen är öppet för alla grupper, institutioner och intressenter engagerade i Österrikes skogar. Ungefär 80 statliga och privata organisationer deltog i skogsdialogen och tog fram den befintliga nfp:n. Deltagarna företrädde miljö och naturskydd, idrott, skogsbruk och jordbruk, träd- och pappersindustri, arbetstagare och konsumentskydd, jakt, kyrkan, internationell utvecklingssamarbete, ungdom, vetenskap, utbildning, energi, federala provinser och statsförvaltningen. Allmänheten bjudits in att delta i dialogprocessen genom webbplattform och genom skriftliga kommentarer. Information om utfallet från rundabordsmöten och arbetsgruppsmöten finns tillgänglig på samma plattform. Dessutom finns det regelbundna nyhetsbrev som ger en lägesbeskrivning och som sprids brett. I början av processen deltog alla politiska partier (som sitter i parlamentet) vid nfp mötena. I dagsläget deltar partierna i högnivåmötena (rundabordsmötena). Enbart det österrikiska konservativa partiet och miljöpartiet deltar i de flesta nfp mötena. Det finns inget formellt godkännandeförfarande för de nfp beslut parlamentet. Arbetsgrupper Det innehållsmässiga arbetet med skogsdialogen ägde rum i arbetsgrupper. För att bibehålla en effektiv dialog gjordes det en indelning i tre ämnesområden: Skydd av skog och skogens skyddande roll ; Ekonomi ; Miljö och samhälle. Varenda arbetsgrupp leddes av en oberoende moderator. För plenumsammankomster anlitades det en oberoende yrkesmoderator som även hade övergripande ansvaret för de tre arbetsgrupper. Fem omgångar med arbetsgruppsmöten på tre dagar var och två omgångar på två dagar var ägde rum mellan juni 2003 och december I genomsnitt deltog 40 organisationer vid varje omgång. Första omgången i juni 2003 (en dag för varje av de tre ämnena) handlade om: utvärdering av dagsläget, omvärldsanalys och problemformulering. Denna inriktning fanns kvar vid andra omgången i januari och februari 2004 samt vid workshoppen om Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk som förenades med skogsdialogen i juni Under den 35

169 MEDDELANDE NR 6/2013 tredje omgången, i november 2004, lades betoning på att formulera konkreta mål och en första omgång av indikatorer och målvärden togs fram. Vid den fjärde omgången, i mars 2005, anpassades vissa av principerna och målsättningarna. Övergripande målet med detta möte var att harmonisera indikatorer. Under samma månad anordnades ytterligare en sammankomst för att gå in på frågan om illegal avverkning och relaterade handelsfrågor. Under den femte omgången renodlades indikatorerna ytterligare och man fokuserade på diskussionen om åtgärdsförslag (åtgärdspaketet). I september 2005 anordnades en särskild sammankomst kring landsbygdsutveckling. Till slut slogs de tre arbetsgrupperna ihop vid plenummöten under september och oktober 2005, för att leverera formuleringar på åtgärder för varje enskild organisation för de ämnen som ansågs vara mest angelägna. Dessutom ägde det rum en workshop i oktober 2005 beträffande indikatorer och målvärden i syftet att skapa ett konsekvent och meningsfullt paket med indikatorer. Rundabordsmöten Rundabordsmöten är det beslutsfattande organet för skogsdialogen. Fram till 2005 hölls rundabordsmöten fyra gånger. Mötet ordförande är federala ministern för jordbruk, skogsbruk, miljö och vatten. I genomsnitt deltog trettiofem inbjudna intressentorganisationer i sammankomsterna. Vid rundabordsmöten har det tagits beslut om principerna för skogsdialogen, varit periodvisa avstämningar kring processen samt man har haft orienteringar om innehållet. Dessutom har man vid ett rundabordsmöte tagit beslut om den framtagna nfp:n och dess arbetsprogram. Totalt har processen omfattat tjugo dagar av arbetsgruppsmöten, fyra rundabordsmöten och fem tematiska workshops. Detta innebär att totala mötestiden har varit 216 timmar. Koordineringsgruppen Koordineringsgruppen var gränssnittet mellan arbetsgrupperna och rundabordsmöten. Dess uppgift var att syntetisera och harmonisera utfallet från de olika arbetsgrupper och redovisa detta vid ett rundabordsmöte. Dessutom integrerar gruppen rundabordsbeslut i slutrapporterna för skogsdialogen. I Koordineringsgruppen sitter skogsdirektören för det federala ministeriet ordförande och den består av moderatorerna för arbetsgrupperna samt huvudmoderatorn. Processledningsgruppen Processledningsgruppen har ansvaret för planering, övervakning och koordinering av den fullständiga skogsdialogen. Det federala ministeriet har ansvaret för denna grupp och får vetenskapligt stöd från en rad forskare. Oftast hölls koordineringsgrupps- och processledningsgruppsmötena tillsammans. Spelreglerna En av de första saker som gjordes vid början av skogsdialogen var att upprätta spelregler för processen för att säkerställa en jämlik och opartisk process, såsom att diskussionerna modereras av en professionell och opartisk moderator, transparens och kontroll av protokoll osv. Se för mer detalj BMLFUW 2003a, 2003b. 36

170 MEDDELANDE NR 6/2013 Uppföljning permanent skogsforum 2006 omformades den modul strukturen till ett permanent skogsforum som träffas en eller två gånger per år. Skogsforumets uppgift är att ytterligare skapa samstämmighet bland de olika intressena, i enlighet med de förutsättningarna som bestäms vid rundabordet. Detta omfattar bl.a. vidare utvecklingen av arbetsprogrammet för skogsdialogen, utvärdering av rättsliga åtgärder och identifierandet av nya frågor. Dessutom fortsätter arbetssättet med tematiska workshops för att underlätta genomförandet av nfp:n. En särskild arbetsgrupp ansvarar för uppföljning och utvärdering. Statusrapporter om mål diskuteras och godkänns av högnivåmötet (rundabordsmötet). Innehåll Den österrikiska nfp:n (se BMLFUW 2006) inleds med en skildring av tidigare internationella och nationella försök att främja hållbart brukande, skydd och utveckling av skog. Huvuddelen omfattar sju ämnesområden som motsvarar de sex paneuropeiska kriterierna för hållbart skogsbruk enligt MCPFE. Det sjunde tematiska området Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk har lagts till. De sju ämnesområdena är: 1. Bidrag från Österrikes skogar till skydd av klimatet 2. Hälsa och vitalitet av Österrikes skogar 3. Produktivitet och ekonomiska aspekter av Österrikes skogar 4. Biologisk mångfald i Österrikes skogar 5. Skyddande funktioner av Österrikes skogar 6. Sociala och nationalekonomiska aspekter av Österrikes skogar 7. Österrikes internationella ansvar för hållbart skogsbruk Varje ämnesområde börjar med en lägesbeskrivning, inklusive trender och utmaningar. Utifrån lägesbeskrivningen har det utvecklats principer och mål med syftet att täcka alla målsättningar som har uttryckts av de olika deltagarna. Vissa mål verkar mot mer än en princip och vissa principer sträcker sig över mer än ett ämnesområde. Till slut har det utarbetats olika åtgärdspaket för varje ämnesområde. Dessa utgör grund för fastställandet av konkreta åtgärder för varje organisation som en del i skogsdialogens arbetsprogram. Dessa åtgärder har utvecklats för att omedelbart genomföras. Indikatorer har utvecklats för varje mål som har är beslutade för att konkretisera målen och kontrollera måluppfyllelse. Indikatorerna kan belysa utvecklingen under mer än ett enda mål och det finns flera indikatorer per mål. Det befintliga indikatorpaketet kommer att vidareutvecklas inom ramen för arbetsprogrammet och eventuellt kompletteras. En studie kring nuläge och utvecklingen av målvärden genomförs också inom ramen för arbetsprogrammet. 37

171 MEDDELANDE NR 6/2013 Som exempel listas nedan principerna, mål och åtgärdspaket för det första ämnesområdet Bidrag av Österrikes skogar till skydd av klimatet Principer (P1) Bevarandet av skogarnas vitalitet och anpassningsförmåga för att möjliggöra deras roll som kolsänka (P2) Bäst möjliga minskning av utsläpp av växthusgaser, särskilt från fossila källor (P3) Främjandet av förnybara och lokalproducerade energikällor, råvaror och produkter Mål (Z1) Ökad användning av trä som förnybar råvara (material och energi) bästa möjliga ersättning av fossilt bränsle (Z2) Utökning av skogsarealen i regioner med låg skogstäckning, med hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social lämplighet samt möjlighet till en planering av skogsbruket (Z3) Förbättrad kunskap genom forskning om skogens påverkan på klimatet och ytterligare forskning kring möjliga effekter av globala klimatförändring på Österrikes skogar, deras hälsa och funktioner (Z4) Ökad spridning av information, motivation, och förstärkning av åtgärder för aktivt klimatskydd i alla områden i enlighet med internationellt bindande åtaganden (Z5) Öka användningen och utveckla möjligheterna för användning av trä (trädprodukter med lång livstid), samt utvärdera möjlig bokföring av kollagring i träprodukter (Z6) Stabilisering av skogsekosystem mot kommande klimatförändringar genom främjandet och, om nödvändig, förbättring av skogsskötsel samt utveckling och genomförande av lämpliga anpassningsåtgärder Åtgärdspaket Utveckla och tillämpa ett övervakningssystem som är allmänt erkänt Förstärk forskning om skogens påverkan på klimatet, med regionalt belägg, och markforskning om kolsänkor Utveckla lämpliga klimatanpassningsstrategier för skogsbestånd (scenariobaserad grundforskning, utveckling av kunskapsbas, rådgivnings innehåll när det gäller skogsskötsel och skogsskyddsåtgärder) Minska växthusgasutsläpp inom alla (sektors)områden, särskilt genom att uppmuntra till användning av bästa nuvarande kunskap och metoder samt genom 38

172 MEDDELANDE NR 6/2013 att ge särskilt uppmärksamhet till genomförandet av den österrikiska klimatskyddsstrategin Inrätta lämpliga strategier för bästa möjliga ersättning av fossila bränslen och råvaror med förnybara råvaror (biomassa i synnerhet) Genomföra en utvärdering av möjligheterna för bokföring av kollagring i träprodukter: utarbeta bokförningsregler i internationellt sammanhang Utvärdering År 2008 fick Landbruksuniversitetet Wien samt Ekonomiska Universitetet Wien i uppdrag att utveckla en metod för utvärdering av den österrikiska skogsdialogen, nfp:n och arbetsprogrammet. Efter att metoden godkänts av deltagarna i flera workshops inom ramen för skogsdialogen fick Landbruksuniversitetet i uppdrag att genomföra utvärderingen (se Hogl och Kvarda 2010). Utvärderingen visar på ett starkt stöd för arbetssättet under processen. Att deltagarna verkligen kände sig delaktiga och att hela dialogen och dess resultat byggde på samverkan. En allmän slutsats är att skogsdialogen har förbättrat kommunikationsklimatet och att det finns brett stöd för arbetsprogrammet. Som kritik framkom att: - dialogen var väldigt "Wien-fokuserad", dvs. de flesta möten ägde rum i Wien vilket var ett problem för några organisationer (tid och resurskrävande att delta). - i dialogens andra fas (dvs. den fasen som började 2008 när man införde de så kallade skogsforumen) så deltog inte alla skogsrelevanta organisationer längre, t.ex. turism, antagligen p.g.a. uppfattningen att processen inte längre var intressant för dem. - ganska rigid processledning/styrning med för stark framtoning av skogsbrukets intressen - indikatorpaketet saknar ett beslut av nuvärden för indikatorerna, deras konkreta funktion och deras tillämpning och uppföljning - en hel del av åtgärderna anses av några deltagare inte vara tillräckligt "action-oriented" och att det finns stora brister i genomförandet. Det rekommenderas således att hitta konkreta finansieringskällor för åtgärderna. Särskilt landsbygdsprogrammet nämns som möjlighet. - när det gäller arbetsprogrammet påpekas det att dess struktur med "åtgärder", "åtgärdspaket", "åtgärdsområden", "målsättningar", "principer" osv. är svårt att följa. Således föreslås det en förenklad struktur. - Även om tvärsektoriellt samarbete har förbättrats under processens gång rekommenderas det att man bör göra en ny satsning på att engagera andra 39

173 MEDDELANDE NR 6/2013 skogsrelaterade sektorer, eftersom deras intresse att delta i skogsforumsmöten har minskat. Beträffande den fortsatta processen eftersom man utgår från att nfp processen fortlöper och behöver uppdateras vid jämna mellanrum rekommenderas det att man ska ge större uppmärksamhet till den regionala dimensionen (för att öka engagemanget på det provinsiella planet) och att man i framtiden försöker koncentrera sig mer på centrala frågor för att öka möjligheterna för ännu mer konkreta och genomförbara åtgärder. Policyeffekter och finansiering Enligt uppgifterna från det österrikiska departementet ansvarig för bl.a. skogsbruk ( Lebensministerium ) tillgängliggjordes det särskilda resurser för inrättandet och genomförandet av beredningsprocessen. När processen sjösatts låg budget för nfp sekretariatet (som tillhör departementet) på Euro per år. I nuläget ligger budgeten dock på Euro per år. 4.5 Kanada Lägesbeskrivning Enligt FAO rapporter har Kanada inget nationellt skogsprogram (nfp) (Global Forest Resources Assessment 2010). Statusrapporten kring G8:ans handlingsplan för skogar (2002) nämner att nfp processerna i G8 länderna är på väg och när det gäller Kanada anges att det finns en nfp. Inom ramen för FN:s skogsforum rapporteras det också att Kanada har en nfp (Raynor 2005). I dagsläget har Kanada en nationell skogsstrategi. Processen med skogsstrategier påbörjades redan i 1980-talet när Kanada tog fram två nationella strategier för att hjälpa till att styra skogssektorns verksamhet sjösattes - huvudsakligen som svar på Brundtland rapporten (1987) kring hållbar utveckling - en mycket bredare och konsultativ process. Samma år träffades alla Kanadas ministrar (federal, provinsiell och territoriell nivå) i Canadian Council of Forest Ministers och började söka en landstäckande konsensus kring hur Kanadas skogar skulle skötas. Samrådsprocessen engagerade regeringar, miljörörelsen, industri, ursprungsbefolkningar, skogsentreprenörer, lobby grupper, privata skogsägare och forskningen. I mars 1992 offentliggjordes Kanadas nya policydokument med titeln "National Forest Strategy, Sustainable Forests: A Canadian Commitment" som gällde perioden Samtidigt undertecknades för första gången en annan avsiktförklaring med namnet "Canada Forest Accord". Total skrev 29 skogliga företrädare för regeringarna samt privata organisationer under. Fem år senare uppdaterades den nationella skogsstrategin ( ) och det andra "Canada Forest Accord" godkändes av 52 intressenter. Den nuvarande nationella skogsstrategin ( ) fortsätter vara en modell för offentligt samråd och samverkan för alla intressenter i framtagandet av hållbar skogspolicy. 40

174 MEDDELANDE NR 6/2013 Nuvarande strategin omfattar åtta strategiska inriktningar: 1. Ekosystembaserad skötsel 2. Hållbara skogssamhällen 3. Rättigheter och delaktighet för ursprungsbefolkningar 4. Skogsprodukternas fördelar 5. Kunskap och innovation för konkurrenskraft och hållbarhet 6. Tätortsnära skogar och samhällets engagemang i hållbarhet 7. Privat skogsägarnas bidrag till hållbarhet 8. Rapportering och tillräknelighet Processbeskrivning Enligt befintliga trender har framtagandet av strategierna alltmer varit beroende av offentlighetens deltagande och omfattande samrådsprocesser, inklusive allmänheten. Cinq-Mars (2006) påstår att strategin var ganska innovativt genom att den använde internet för att nå allmänheten för att få in mer synpunkter och för att stärka förankringen. Första utkastet på strategin presenterades på ett nationellt möte och lades ut på internet samtidigt. Tack vare spridningen av utkastet och åtföljande versioner, tills det uppnåddes konsensus, täcker den nuvarande strategin en bredare skala av ämnen än tidigare strategier. Cinq-Mars nämner att av de 145 kommentarsrapporter som skickades till strategins sekretariat kom mer än 120 in genom internet. I andra omgången kom det in 45 rapporter, alla via internet. Utvärdering Enligt Briner (2004) har framtagandet av strategin varit en övning i att likställa förväntningar och öka samstämmighet. Detta har varit en särskild utmaning för ett land som Kanada där skogarna finns i alla regioner av landet och skogspolicyn är mycket decentraliserad - 71 % av alla skogar faller under provinsiell jurisdiktion. En annan utmaning är att strategin är frivillig och sätter ansvaret för hållbart skogsbruk rakt på skogssektorns axlar. Strategin anger målen, som togs fram av de signatärer till Canada Forest Accord, men det är de individuella organisationerna och industrideltagarna som ska besluta hur dessa mål ska uppnås. Deltagarna i beredningsprocessen till strategin 1992 krävde att strategin skulle utvärderas av oberoende experter. Fyra kända forskare tillfrågades och genomförde en halvtids- och heltidsutvärdering (Blue Ribbon Panel 1997). I halvtidsutvärderingens slutsatser uppmärksammades fyra åtaganden som skulle behöva ytterligare ansträngning: 41

175 MEDDELANDE NR 6/ Genomföra en ekologisk klassificering av skogarna. 2. Arbeta gentemot fullföljning senast år 2000 av ett nätverk av skyddade områden representative för Kanadas skogar. 3. Utvidga omfattningen av skogstaxeringarna genom att bredda informationen om de skogliga värdena. 4. Utveckla ett system av nationella indikatorer för att mäta och rapportera utvecklingen mot hållbart skogsbruk. I heltidsutvärderingen påpekades dessa punkter återigen. Dessutom poängterades att ansträngningarna måste fortsätta. Som tillägg lyftes även fyra andra ämnen som krävde särskild uppmärksamhet: - Ursprungsbefolkningens skogsbruk. - Uppföljning och mätning av konkreta förändringar i skogen. - Utbildning och vidareutbildning av skogsentreprenörer. - Privata skogsägare. Slutliga kommentar Den senaste information som fanns tillgänglig nämner ingenting om en ny strategi eller skogsöverenskommelse. Den sista strategi var för perioden och denna är det enda som nämns på kanadensiska skogsministrarnas hemsida ( Det är alltså otydligt hur den kanadensiska processen ser ut i dagsläget. I maj 2010 undertecknades The Canadian Boreal Forest Agreement (CBFA 2013). I motsats till Canadian Forest Accord är detta initiativ helt driven av privata sektorn och civilsamhället. I nuläget är CBFA ett avtal mellan skogsproduktsföreningen Forestry Products Association of Canada (FPAC) och dess 19 medlemsföretag och de sju ledande kanadensiska miljöorganisationerna. Överenskommelsen 73 miljoner hektar statsägda skogsmarker där FPAC medlemsorganisationer har fått koncessioner att avverka. CBFA är världens största privata initiativ gällande naturvård i skogen och har som syfte att hitta fred mellan skogsindustrierna och miljörörelsen i Kanada. CBFA erkänner att även om ansvaret för skogsbrukets och naturvårdens framtid i Kanadas boreala skogar främst ligger hos regeringarna, såväl industri som miljörörelsen har plikten att hjälpa utforma den framtiden. CBFA ger båda sidorna ett plan för att verka för en starkare och konkurrenskraftigare skogsindustri och samtidigt bättre skyddade och mer hållbart skötta boreala skogar. CBFA innebär ett åtagande från miljörörelsen att sluta bojkotta de inblandade skogsföretagen. I gengäld har skogsbolagen tills vidare stoppat avverkningen på nästan 29 miljoner hektar skog, som omfattar bortåt hela boreala Karibuområdet i sina respektive verksamhetsområden. Stoppet ger signatärerna möjligheten att 42

176 MEDDELANDE NR 6/2013 samarbete kring ett flertal initiativ, såsom utvecklingen av handlingsplaner för återhämtning av karibubestånd i vissa områden samt att utveckla ekosystem-baserade riktlinjer för skogsbruksåtgärder. Processen omfattar många intressenter, inklusive ursprungsbefolkningsgrupper, berörda samhällen samt kommunala, provinsiella och federala regeringar. När förhandlingarna har slutförts på central nivå sänds handlingsplanen som rekommendationer till provinsiella och ursprungsbefolkningsregeringar så att dessa kan ta upp förslagen i formella skogsskötselplaner och andra pågående offentliga planeringsprocesser. Om Kanadas nationella skogsstrategi kan anses vara en nfp är inte helt tydligt. Rayners (2005) framhåller i sin analys att även om Kanada anger att de har en nfp (eller liknande process) inom ramen för FN:s skogsforum och G8:s handlingsplan för skogar så verkar det som att den kanadensiska nfp omfattar inte bara den nationella skogsstrategin men även andra initiativ såsom det kanadensiska modellskogsnätverket. För att kunna göra en mer vetenskaplig utvärdering använder Rayner sig av de allmänt vedertagna principerna för nfps: delaktighet, samverkan, tvärsektoriell koordinering och en långfristig iterativ och anpassningsbar ansats. När det gäller delaktighet av alla relevanta aktörer/intressenter bedöms strategin vara enastående. Angående samverkan och konfliktlösning anses en strategi inte vara det mest lämpliga verktyget. Det nämns dock att det finns andra förfaranden för konfliktlösning beträffande naturresurser i Kanada. Sju år efter Rayners analys kan man ställa sig frågan vad som har hänt med processen efter

177 MEDDELANDE NR 6/ Syn på ett eventuellt nationellt svenskt skogsprogram från svenska intressenter 5.1 Hearing Som en del i förstudien anordnade Skogsstyrelsen en öppen hearing om ett eventuellt nationellt skogsprogram för Sverige. Syftet var att brett få in tankar och förslag om utformningen av och processen kring ett svenskt skogsprogram. Hearingen ägde rum 27 augusti i Stockholm och samlade närmare 70 deltagare. Följande organisationer företräddes av en eller flera deltagare: AB Karl Hedin, Bergvik Skog, BillerudKorsnäs, Energimyndigheten, Forest Sector Insights AB, Friluftsfrämjandet, Havs- och vattenmyndigheten, Holmen AB, Land Lantbruk & Skogsland, Landsbygdsdepartementet, LRF skogsägarna, Länsstyrelsen Dalarna, Lövsjö Loghouse, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skogsägarna, Näringsdepartementet, Preem AB, Riksantikvarieämbetet, SCA Skog, SFCA Strömquist Forest Consulting Aktiebolag, Skogforsk, Skogsindustrierna, Skogsägarna Mellanskog, Stockholms universitet, Stora Enso Skog, Sveaskog, Svenska Jägareförbundet, Svenska kyrkan, Svenskt trä, Sveriges hembygdsförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, Södra skogsägarna, Umeå universitet, Världsnaturfonden. Hearingen inleddes med en presentation av den statusrapport som Skogsstyrelsen lämnade till regeringen i juni. Därefter genomfördes gruppdiskussioner utifrån ett diskussionsunderlag som skickats ut till deltagarna innan hearingen. Diskussionerna leddes och dokumenterades med hjälp av medarbetare på Skogsstyrelsen. Deltagarna delades in i fyra grupper som diskuterade ett eventuellt svenskt skogsprogram utifrån tre huvudområden: - vision för och mervärde av ett svenskt skogsprogram, - samverkan och delaktighet och - innehåll i ett svenskt skogsprogram Till varje huvudområde fanns sedan ett antal fördjupningsfrågor som togs upp. Dessa framgår i nedanstående avsnitt. Nedan redovisas en sammanställning av vad som framkom under hearingen. I vissa fall förekommer upprepningar i texten vilket beror på att frågeställningarna som diskuterades delvis är överlappande. 5.2 Vision och mervärde Vad är er vision för ett svenskt nationellt skogsprogram? Flera deltagare lyfte fram att man såg skogen som motorn i en biobaserad samhällsekonomi, vilket borde prägla ett nationellt skogsprogram. Det uttrycktes även att det behövs ett tydligt fokus på produktion av produkter för ett hållbart sam- 44

178 MEDDELANDE NR 6/2013 hälle och livskvalitet samt att hela samhället blir delaktiga i målet att Sverige ska vara en världsledande skogsnation. Det efterlystes också en nationell samling kring skogsresursen som vi inte har idag. Det framkom dessutom synpunkten att det behövs en ny och tydligare skogspolitik. Vikten av samsyn lyftes på olika sätt fram i flera grupper och uttrycktes exempelvis som att visionen borde vara hållbart skogsbruk som genomförs med konsensus inom skogssektorn. Man såg också att ett nationellt skogsprogram kan bli en plattform för frågan om hur vi kan klara tillväxt och bibehålla miljö och sociala värden. Vilka mervärden ser ni att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge? Vilka problem i samhället, skogspolitiken eller skogspolitikens genomförande ser ni natt ett svenskt nationellt skogsprogram kan ha potentialen att överbrygga eller åtgärda? Helhetssyn Bättre helhetssyn var ett mervärde som många tog upp under diskussionerna. I detta lade man in flera perspektiv på hållbart brukande men också skogens roll i omställningen till ett hållbart samhälle. Många betonade även vikten av en tvärsektoriell ansats och behovet av att flera departement/myndigheter medverkar. Möjligheten att motverka policyfragmentering nämndes också. Helhetssyn förefaller i viss grad innebära olika saker för olika deltagare/intressenter vilket visar att frågan om avgränsning är viktig. Konfliktlösning I diskussionerna framkom att flera såg ett mervärde i att olika målkonflikter borde kunna hanteras inom ramen för ett skogsprogram. De låsta positioner som upplevs finnas idag såg flera som viktiga att lösa upp. Exempelvis lyftes att ett arbetssätt präglat av öppenhet, transparens, samverkan och förståelse kan motverka konflikter. Långsiktighet och ständiga förbättringar Det rådde bred samstämmighet om att ett nationellt skogsprogram bör ses som ett långsiktigt verktyg (inte ett tidsbegränsat projekt). Exempelvis bör olika intressen och problem kontinuerligt inkluderas och programmet behöver också i möjligaste mån vara adaptivt och arbeta med ständiga förbättringar. Det uttrycktes också att ett skogsprogram kan uppmärksamma sambanden mellan miljötillstånd och andra ekonomiska och samhälleliga mål långsiktigt. Internationella kopplingar Flera deltagare tog på olika sätt upp det internationella perspektivet. Det handlade om allt från hur ett svenskt skogsprogram ska förhålla sig till internationella åtaganden, hur programmet kan medverka till hur Sveriges ståndpunkter i internationella förhandlingar utformas men även om hur olika nyckeltal för den svenska skogen kan harmoniseras med internationell statistik. Ett mervärde som framfördes var möjligheten att stärka och förtydliga Sveriges position internationellt. Ekonomi De ekonomiska frågorna var ett annat område där man såg såväl mervärden som problem att överbrygga. Flera tog upp frågan om skogsbrukets lönsamhet och behovet av värden i alla led men också möjligheten till effektivare användning av 45

179 MEDDELANDE NR 6/2013 samhällets resurser nämndes. Som exempel framkom att ett skogsprogram bör bidra till ökad konkurrenskraft och ökat välstånd i vid mening. Många nämnde också möjligheten att skapa arbetstillfällen och vikten av en levande landsbygd. Innovation, forskning och utveckling Flera var inne på att ett skogsprogram kan vara ett bra verktyg för att identifiera behovet av forskning och utveckling. Behovet av att utveckla nya produkter (varor och tjänster) var till exempel flera inne på. Det framkom också behov av att fånga upp helt nya affärsmodeller/affärsidéer utifrån bl.a. olika ekosystemtjänster som kanske redan är påtänkta men saknar finansiering och därför inte testas. Det rådde också bred samsyn om att ett skogsprogram måste vara nära knutet till forskningen. Samverkan/delaktighet Då detta område berörs mer utförligt nedan konstateras här endast att det rådde stor samstämmighet om att samverkan och delaktighet är ett nyckelområde. Deltagarna såg många mervärden inom området men lyfte också fram problem och risker kopplat till detta. Risker I gruppdiskussionerna kom det även fram flera risker som kan behöva beaktas i införandet av ett svenskt skogsprogram. Ett antal exempel på sådana risker: - Att det blir mycket snack och lite verkstad och således att förtroendet för processen försvinner. - Att det visar sig vara svårt att nå samsyn kring problembeskrivningarna. - Fel ordningsföljd, först ny skogspolitik sedan nfp nfp verkar inte kunna förändra skogspolitiken, skogspolitiken når ej mål då kan inte heller nfp ge måluppfyllelse. - Att processen blir för tidskrävande (inledningsvis) vilket kan leda till att man genar i samverkan. - Viktigt att diskutera prioritet av intressen hur väga skall man väga mellan olika intressen, allt kan inte ha samma vikt. - Man måste enas om en utvärderingsmodell innan processen sätter upp mål. - Man behöver enas om grundläggande definitioner. - Det finns en risk att bred samverkan leder till att man sätter upp för många mål, vilket inte leder till en kraftfull satsning utan man sprider ut resurser. Jämför med exemplet från Tyskland. - Det finns en risk att organisationer väljer att lämna processen. 46

180 MEDDELANDE NR 6/ Samverkan och delaktighet Hur ser ni att man kan uppnå delaktighet och ägarskap brett i samhället? Vilka spelregler eller villkor tycker ni behövs för intressenter som vill medverka i ett nationellt skogsprogram? Några viktiga förutsättningar för delaktighet som lyftes var: - Önskvärt med oberoende och professionella moderatorer som säkerställer att alla röster blir hörda. - Möjliggöra ett brett deltagande t.ex. genom stöd till resurssvagare intressenter. - En aktiv informationsspridning utåt och att man löpande utvärderar och uppdaterar deltagandet/sändlistor för att säkerställa ett brett deltagande, som går utanför den traditionella kärnan. - Anordnare har ansvaret att säkerställa att det finns en möjlighet för alla deltagare att komma till tals, och att man hanterar om något intresse inte finns närvarande. - Tydliggöra beslutsprocessen och vilka mandat som finns. - Att man ger rimliga förväntningar på vad processen kan leda till. - Att man är aktiv i att informera om hur man kan interagera med processen. - Transparent t.ex. när det gäller dokumenthantering, tillgängliggöra mötesanteckningar, förklara nästa steg osv. När det gäller framtagandeprocessen lyftes det en hel del saker som bedömdes som viktigt: - Först analysera vilka problem/konflikter och möjligheter som ett program behöver hantera. - Förstå vad ett nfp tillför jämfört med nuvarande skogspolitik. En sådan förståelse kan skapa en större acceptans. - Komma överens om nyttan av samverkan vara överens om varför nfp processen behövs. - Efter första fasen i processen måste man komma fram till en gemensam bild eller vision som man (i huvudsak) strävar mot. - Det måste finnas en stark och bred politiskt förankring för processen, som bland annat leder till att åtminstone Landsbygdsdepartementet, Näringsdepartementet och Miljödepartementet är engagerade i arbetet. - Efter en första fas på nationell nivå borde man inrätta regionala plattformar för att skapa en starkare koppling med praktiken, inhämta synpunkter och för att stärka lokala förankringen. 47

181 MEDDELANDE NR 6/2013 Vidare diskuterades om det är målsättningen att en nfp process skall leda till konsensus och vem som tar det slutgiltiga besluten kring ett nfp. Det verkade finnas en samsyn kring att det slutligt beslutet kring ett nfp skall tas av de högsta politiska beslutsfattarna. När det beslutet tas sker det en avvägning mellan olika samhällsintressen. När man som aktör eller intressentorganisation deltar i processen måste man alltså kunna acceptera att en sådan politisk avvägning kommer att göras i slutändan. Innan man engagerar sig i nfp processen måste det klargöras hur maktbalansen mellan aktörer ska hanteras. En infallsvinkel var att koppla inflytande till ansvar för programmets genomförande. Med andra ord att det finns en skillnad på resursägaren och intressenter som inte måste ta ansvar för resursen. Olika aktörer vet att man har olika maktpositioner kopplat till beslutsfattandet. Vilket är en del i att det är svårt att få samverkansprocesser att fungera. En tydlighet i hur konflikter kommer att hanteras och hur beslutsfattandet kommer ske är viktigt för att motverka problem i processen. Det ansågs som en utmaning att säkerställa tvärsektoriellt deltagande, hantera målkonflikter, reda ut förhållandet till pågående processen innanför och utanför skogssektorn. Andra synpunkter som lyftes var bland annat: - Äganderätt som viktig grund för arbetet - Ekosystemtjänster omfattar alla värden och är en viktig utgångspunkt Vilka sektorer utöver den direkta skogssektorn är viktiga att få med i arbetet med ett svenskt nationellt skogsprogram? Det föreföll finnas en samsyn kring att ett brett deltagande är viktigt och att det tvärsektoriella inslaget bör vara betydande. Vad detta mer i detalj innebär blev inte helt tydligt. Sektorer eller politikområden som nämndes var: - energi och klimatpolitik - miljöpolitik - vattenpolitik - turistpolitik - näringspolitik (inklusive innovationspolitik) - infrastruktur-/transportpolitik - bostadspolitik - friluftspolitik 48

182 MEDDELANDE NR 6/ politik för landsbygdsutveckling - forskningspolitik och övriga areella näringar bör omfattas. Forskning och utveckling ansågs spela en särskilt viktig roll i en nfp process eftersom sådana komponenter bedömdes som viktig element i flera av processens faser. Ett antal relaterade påpekanden i detta hänseende gjordes och omfattade bland annat: - Skogen är en del i ett landskap. Det gäller alltså att göra funktionella avgränsningar, varken för vid och inte för snäv. Sektorer med liten påverkan bör inte vara med eftersom det då blir svårt att driva processen framåt, den blir för otymplig. - Processen behöver inkludera flera departement för att få politisk legitimitet. - Viktigt att visionen för ett nationellt skogsprogram skapar intresse hos andra organisationer. - Måste kännas meningsfullt, nedlagd tid behöver resultera i en förändring och resultat. - Fråga branschorganisationer vad som krävs för att de skulle bli intresserade. Hur bedömer ni att ett nationellt skogsprogram bör organiseras? När det gäller processen kan det de fyra arbetsgrupper kom fram till sammanfattas enligt: - Ett övergripande organ (hög nivå) bör finnas, under det ett antal arbetsgrupper som redovisar till det övergripande organet. - Ta hjälp av oberoende proffsmoderatorer. - Tydlig avgränsning i tid för processens olika faser (dock iterativt!). - Tydligt och välorganiserat utvärderingsförfarande. - Forskningsbaserad process (science-policy interface). - Det bör råda bred enighet i riksdagen kring att inrätta ett nationellt skogsprogram och kring ramverket för ett nationellt skogsprogram. Regeringen har ett operativt ansvar. - Regeringen har ansvaret (exekutivt) och delegerar till t.ex. 3 statsråd med olika ansvarsområden. (Lantbruk, Miljö, Näring) 49

183 MEDDELANDE NR 6/ Det nationella skogsprogrammet skulle kunna rapportera till statsrådsberedningen Det påpekades även att: - Vi måste ta vara på lärdomar från certifieringsprocesserna och andra dialogbaserade processer. - Det är viktigt med tydlig politisk koppling för att det skall kunna ske en policyutveckling i processen. Ägarskap på departement för att skapa politisk koppling. - Viktigt att se hur andra länder har organiserat sina nfp processer. Finland ett bra föredöme. - Regeringens Innovationsstrategi och mineralstrategi kan ses som paralleller till ett nfp. - Viktigt att man tänker igenom alla leden i processen innan man börjar. Till exempel att det finns medel för att genomföra och möjlighet att följa upp. Viktigt att man är överens om hur det nationella skogsprogrammet skall följas upp. - Regional förankring se på Finland och deras 13 regionala råd. Även inkludera de regionala handlingsplanerna för skogsriket. 5.4 Innehåll Vad kan utgöra en ram för ett svenskt skogsprogram och hur bör det avgränsas? Vilka ämnesområden ser ni att ett svenskt skogsprogram bör innehålla? I grupperna fördes en diskussion om hållbart skogsbruk kunde vara en lämplig ram, detta eftersom nationella skogsprogram i internationella texter framställs som ett verktyg för att verka mot ett hållbart skogsbruk. I det här sammanhanget framfördes synpunkten att hela värdekedjan från skogsråvaran fram till slutkund är viktig att få med, från ett flertal deltagare. Ett nationellt skogsprogram bör bygga på skogens roll i omställningen till en biobaserad samhällsekonomi istället för att begränsas till att enbart omfatta hållbart skogsbruk. Det verkar finnas en bred samsyn kring att hållbart skogsbruk som ram blir för snävt. Det lyftes också fram att avgränsningen bör utvecklas delvis inom ramen för arbetet med att ta fram ett nfp. Tankesättet att man skulle utgå från skogen som bas och sedan succesivt fånga in nya frågor allt eftersom skogsprogrammet växer fram, framfördes. Det är då viktigt att man inte sätter en allt för snäv avgränsning redan från början. Kopplat till miljökvalitetsmålen och miljömålet i skogspolitiken så framfördes det att det alltid kommer finnas olika bild av vad dessa miljömål innebär. Även efter miljömålsberedningens arbete med att kvantifiera så kommer det finnas ett stort 50

184 MEDDELANDE NR 6/2013 tolkningsutrymme. I det här sammanhanget kan ett nfp bli en viktig arena för diskussioner runt uttolkningen av miljömålen. Kopplat till begreppet hållbart skogsbruk så framfördes det att det idag finns låsningar i begreppet skog där olika intressenter har olika ingångar i vad skog är. Detta är viktigt att ha i åtanke när ramen för ett nationellt skogsprogram sätts. Ekosystemansatsen bör vara central i utformningen av ett nationellt skogsprogram. Det är viktigt att man i utformningen av ett nationellt skogsprogram får med de mål som redan idag finns på olika områden med koppling till skog. Med andra ord är det viktigt att inte börja med ett blankt papper utan fånga in det som redan görs idag och bygga vidare på det. I utformningen av skogsprogrammet är det viktigt att man lyckas skapa en bra indelning i arbetsområden där man sedan kan gå ned på mer konkret nivå. Hur politiskt normativt bör ett svenskt skogsprogram vara? Hur ska ett nationellt skogsprogram förhålla sig till redan pågående processer? Det föreföll finnas en bred samsyn kring att det är viktigt att det i en nfp process finns möjlighet att fånga upp och förverkliga nya idéer, programmet behöver därmed tillåtas att vara politikutvecklande men att det samtidigt behöver finnas tydliga avgränsningar och att processens mandat är tydligt. Mandatet behöver med tanke på det politikutvecklande inslaget på något sätt utgå från politiska nivån (regering/riksdag). Det föreföll vara önskvärt om en nfp process kunde hantera de målkonflikter som finns mellan olika politikområden. Även detta förutsätter att processen tillåts vara politikutvecklande och att man involverar andra processer än de rent skogliga på politisk nivå. Att det finns en viss möjlighet till utveckling av befintlig politik är viktigt för att det ska ge energi och engagemang samt en känsla av inflytande bland de som deltar. Det framfördes att en nfp processen skulle kunna ha en roll att identifiera behov av till exempel förändringar i regelverk. Samtidigt framförde andra en tveksamhet till att en nfp process skulle kunna vara delaktig i lagstiftningsfrågor eftersom man då skulle byta ut dagens demokratiska system mot ett mer korporativt system. Dialogprocessen (Skogsstyrelsens projekt Dialog om miljöhänsyn) lyftes fram som ett föredöme som skulle kunna vara en mall för nfp arbetet. Dessutom viktigt att lära av andra processers misstag och framgångar. Synpunkten att det är viktigt att det succesivt flyttas över processer med skoglig koppling till nfp processen framfördes, detta för att motverka att inte samma fråga skall behandlas i flera olika processer. Det kan gälla såväl politiska processer såväl som policyutvecklande processer som drivs av myndigheter. Det framfördes att det är viktigt att det finns utrymme för ett lärande i processen, dvs. att den kan justeras under gång, både vad gäller process och innehåll. 51

185 MEDDELANDE NR 6/2013 Hur bör man arbeta med mål och åtgärder i en nfp? Vilka resurser bör knytas till ett svenskt skogsprogram? När det gäller mål och åtgärder så var en synpunkt som framfördes att man behöver begränsa antalet mål i det nationella skogsprogrammet. För att målen skall kunna bli omsatta i praktisk handling så krävs det att de inte är för många. Det framfördes även att det är viktigt att åtgärderna i programmet är konkreta och uppföljningsbara. Det är viktigt att deltagare känner att arbetet i det nationella skogsprogrammet faktiskt leder till ett agerande. Det trycktes på att den regionala och lokala nivån är viktig, och att man bör bygga programmets innehåll bottom-up. Det finns idag en ibland besvärande skillnad mellan policyskapande på kommunal och nationell nivå. Om kommunerna engageras på ett bra sätt i det nationella skogsprogrammet kan det leda till att denna skillnad överbyggs. Att den internationella kopplingen är viktig och att det finns en möjlighet i att ta del av resurser och kunskap på europeisk nivå. När det gäller resursfrågan så var det ett flertal som tryckte på att det är väsentligt att det finns utredningsresurser kopplat till det nationella skogsprogrammet och att man avsätter resurser för att kunna engagera forskningen. Ett konkret exempel på utredningsbehov som fördes fram var behovet av att genomföra bra konsekvensanalyser före beslut om det nationella skogsprogrammet. Det finns behov av ersättning så att ideella resurser ska kunna vara med. I övrigt viktigt att det finns resurser som kan säkra en nfp, även på lång sikt. 52

186 MEDDELANDE NR 6/ Diskussion Sammanfattning I diskussionen resoneras om att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige är att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte är att lösa upp målkonflikter. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. En förutsättning är att det finns en bred konsensus bland deltagarna att det finns problem, vilka de är och att en nfp skulle kunna vara ett verktyg för att lösa problem. Vidare diskuteras att skogen inte befinner sig i ett vakuum utan skogen påverkar och påverkas av en lång rad andra sektorer i ekonomin. För att uppnå en riktig tvärsektoriell ansats krävs att andra relevanta sektorer och intressen är med från början och känner ett ansvar och ägarskap vilket kräver tydliga mandat. Dessutom krävs en överenskommelse om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet. Slutligen konstateras att det krävs ett brett politiskt stöd för processen samt en vilja och övertygelse bland deltagarna att vissa problem enbart kan lösas gemensamt. Om detta infrias finns förutsättningar att aktörer investerar i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena. 6.1 Syfte Det kan finnas en rad olika motiv för att påbörja en process med att ta fram ett nfp. På den globala nivån har det sedan 1997 gjorts regelbundna försök att stimulera länder att upprätta en nfp process (till exempel inom ramen för FN:s skogsforum och genom FAO:s arbete med nfp riktlinjer). På den regionala nivån har det i MCPFE-processen, bl.a. vid ministerkonferensen i Wien 2003, antagits en resolution vari signatärerna uttrycker behovet av att ha ett nfp. Antagligen kommer även den paneuropeiska skogskonventionen som i nuläget är under förhandling ställa krav på länder att ha ett nfp eller liknande. Mot bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att det på internationell plan finns en ganska bred konsensus om att alla länder bör ha en nfp-process, även om det inte är helt klart varför. Sverige har inom olika internationella-, regionala- och EU-processer yrkat för att ha med orden eller liknande när behovet av att ha ett nfp utryckts. Såväl Svensson (2004) som Veltheim (2006) påpekar att Sverige har någonting liknande en nfp-process. Den rådande uppfattningen inom Sverige verkar alltså vara att Sverige redan har något liknande ett nfp på plats. Dock nyligen har Nilsson (2012) inom ramen för miljömålsberedningen lyft fram varför Sverige skulle tjäna på en nfp-process. Nilsson lyfter en rad argument för varför ett nfp skulle behövas i Sverige. Dessutom är uppdraget från Regeringens att ta fram en nfp förstudie en signal att det finns politiskt intresse att påbörja en formell nfp-process. Om man alltså utgår ifrån att det finns ett tydligt intresse att initiera en nfp-process i Sverige då borde det vara möjligt att i nästa steg tydligt formulera exakt 53

187 MEDDELANDE NR 6/2013 varför ett nfp behövs och därmed vilket konkret syfte en sådan skulle kunna ha. Detta kan först förtydligas när olika intressenter i samråd har beretts möjlighet att lämna synpunkter. I den öppna hearing som genomfördes fanns det generellt ett intresse att initiera en nfp-process bland deltagarna. Många lyfte fram att syftet och mervärdet med en nfp i Sverige var att få en bättre helhetssyn genom att inkludera fler intressenter både horisontellt och vertikalt. Ett annat syfte som framkom var att lösa upp de målkonflikter som idag finns. Om det kan skapas mer öppenhet, transparens, samverkan och förståelse skulle konfliktnivån kunna minska. Anledningen till att påbörja en nfp-process borde vara att det finns problem som ska lösas. Detta innebär att ett nfp ska leda till någon form av förändring jämfört med det befintliga läget. Första steget i en nfp-process är alltså att fastställa en problembeskrivning. Lösningar till detta eller dessa problem ska då vara föremålet av diskussionerna inom ramen för nfp-processen. En förutsättning för att processen ska kunna påbörjas är att det finns en bred konsensus bland de eventuella deltagarna i den förutsedda nfp-processen att det finns problem i nuläget, vad problemet är och att en nfp-process skulle kunna ge möjligheter för att hitta lösningar till detta eller dessa problem. 6.2 Tvärsektoriell Såväl inom policy- som forskningskretsar men också utifrån vad som framkom på hearingen verkar det finnas samstämmighet i att en väsentlig nfp måste vara tvärsektoriell. Skogen befinner sig inte i ett vakuum utan skogspolicy påverkar och påverkas av en lång rad andra sektoriella policys samt intressen. Frågan är dock hur man kan uppnå en riktig tvärsektoriell ansats. Första steget är antagligen att man i själva nfp-processen säkerställer att relevanta sektorer och intressen är med från början. Andra steget är förmodligen att man tillsammans skapar ett nfp som inte enbart godkänns av alla deltagare utan där alla deltagare även känner ett ansvar för den och dess genomförande. För detta krävs bland annat tydliga mandat. Dessutom skulle det behövas en bred överenskommelse över vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och vem som bär ansvaret för genomförandet av dessa åtgärder. Förutsättningarna för att uppnå ett riktigt, konkret och effektgivande tvärsektoriellt samarbete genom ett nfp måste säkerställas redan i början av nfp-processen. Man kan inte tvinga olika sektorer eller intressegrupperingar att samarbeta. För att olika aktörer ska komma tillsammans och investera i en process som kan leda till en konsensusprodukt där övergripande intressen överstiger de sektoriella eller individuella intressena, behövs det en stark vilja och en övertygelse om att vissa problem enbart går att lösa genom en gemensam ansats. Utöver ett tydligt intresse och en vilja bland de olika aktörerna, förutsätter även nfp:n ett brett politiskt stöd. Ett brett politiskt stöd kan anses som essentiellt inom ramen för ett nfp för att uppnå långsiktighet, vilket är en av de kärnegenskaper man tillskriver nfp (dvs. att den består även om politiska maktförhållanden skiftar vid politiska val). Av hearing framkom vidare att inte enbart landsbygdsdepartementet bör delta aktivt i en nfp utan även andra departement (näring och miljö) på Regeringskansliet i syfte att få ett tvärsektoriellt perspektiv även på denna nivå. 54

188 MEDDELANDE NR 6/2013 Det kan finnas svårigheter med avgränsningen just på grund av det faktum att skogen påverkar och påverkas av så många sektorer och intressen. Att ett nfp borde vara bred verkar vara givet enligt litteraturen men precis hur bred är antagligen en fråga som beror på nationella förutsättningar och behov. Intressenter som deltog på hearingen var samtliga eniga om att en svensk nfp kräver ett brett deltagande, både att den ska täcka hela värdekedjan, från planta till slutkonsument, dvs. ett vertikalt deltagande. Även horisontellt tyckte intressenterna att deltagande bör vara brett. Även närliggande sektorer som energi, miljö, klimat, turism, vatten, industri och övriga areella näringar bör inkluderas. En relaterad fråga är hur man ska handskas med praktiska problem som att en sektor eller intressegrupp anses (av många andra sektorer eller intressenter) vara viktig som deltagare i nfp-processen, men att det verkar svårt att intressera denna sektor eller grupp. För ideella organisationer kan bristen på resurser verka hindrande. 6.3 Konkreta åtgärder Såväl på mer abstrakt vetenskaplig nivå som i de utvärderingarna som har genomförts på olika länders nfp-process, har det framkommit att en förekommande brist i många nfp-processer är att de framtagna åtgärderna inte är tillräckligt konkreta eller att de inte genomförs. Det behöver dock inte betyda att själva dialogen eller samarbetet mellan aktörerna i nfp-processen gick dåligt. Det beskrivs olika fall där kommunikationen sinsemellan uppskattades av de flesta deltagarna men där man dock inte lyckades komma överens om (tillräckligt) konkreta åtgärder. Olika förklaringar för icke-uppnåendet av konkreta åtgärder ges såväl i allmänna som specifika termer, bl.a.: Maktförhållanden det kan finnas en obalans i inflytandemöjligheter mellan deltagarna där de starkaste aktörerna lyckas tvinga fram en kompromiss som innebär att de inte behöver vidta (krävande) åtgärder. Klientelism det kan finnas fall där vissa intressenter har en stark anknytning till politisk ledning, departement eller myndighet. Bara misstanke om ett sådant förhållande kan undergräva förtroendet för processen bland övriga intressenter. Strategiskt agerande vissa aktörer bedömer det som strategiskt opportunt att inte förbinda sig till att vidta (krävande) åtgärder för att t.ex. de starkaste aktörerna inom processer bedömer att de inte behöver vidta (krävande) åtgärder för att uppnå deras egna individuella mål med nfp-processen, och de övriga aktörerna lyckas inte övertyga de starkaste aktörerna att sådana åtgärder behövs. Eller vissa aktörer kan även besluta dra sig ur processen för att det anses vara mer opportunt att uppnå deras individuella mål genom andra spår (t.ex. snävare sektoriella policy processer eller lobby arbete). Syfte med nfp:n om syftet är en symbolisk nfp som inte förändrar någonting finns det inget behov av konkreta åtgärder. Även om kanske inte alla deltagare är medvetna eller överens om detta så kan den aktör som anordnar eller styr processen påverka utfallet så pass mycket att inga konkreta åtgärder tas upp. 55

189 MEDDELANDE NR 6/2013 Intresse om inte alla aktörer eller de aktörer som anses behöva vidta de mesta eller mest krävande åtgärderna verklig står bakom problembeskrivningen eller känner ett ansvar för att genomföra nfp:n så kan man inte tvinga dem. Kompromissfällan liknande ovanstående fallet där intresset i nfp-processen kanske inte är fullständigt. I detta fall försöker man ändå uppnå en kompromiss som är acceptabel för alla. I praktiken finns det en risk att sådana kompromisser är urvattnade eller att det finns för mycket tolkningsutrymme kring vad som egentligen ska genomföras Under hearingen berördes behovet av konkreta åtgärder och ett flertal intressenter lyfte fram att en nfp process bör starta med att ta fram mål, både på lokal, regional och nationell nivå, med så hög konkretiseringsnivå som möjligt. Därefter kan konkreta åtgärder tas fram som bör täcka alla skogens funktioner för att få en helhet. Det bör även finnas tydliga mandat för vem som ansvarar för respektive åtgärd samt hur avgränsningarna ser ut. 6.4 Skillnader i förutsättningar Idén med nfp togs fram på internationell nivå för att den skulle kunna vara lämplig för alla länder. Särskilt i början av nfp diskussionen har det därför yttrats en del kritik på t.ex. den vaga definitionen eller de väldigt breda tolkningsbara riktlinjerna. Efter ungefär två decennier av genomförande och forskning har förståelse för vad ett nfp är däremot ökat. Eftersom nfp konceptet var tänkt att passa i alla länder är det dock nödvändig att ha tillräckligt utrymme för att anpassa ett nfp till nationella förhållanden, förutsättningar och behov. Vilken utformning nfp:n får i slutändan är således beroende på hur läget ser ut i ett visst land. Nedan listas några aspekter som kan sägas särskiljer länder i detta avseende: - U-länder och I-länder: på global nivå har nfp:s oftare diskuterats inom ramen för u-ländernas förutsättningar vilket bör beaktas i en svensk nfp-process. - När det gäller i-länder så kan man möjligen göra en distinktion mellan de länder med relativt stora skogstillgångar där skogssektorn är relativt viktig i samhällsekonomin och övriga länder med det motsatta förhållandet. - Inom gruppen traditionella skogsländer kan man skilja mellan de länder som har haft en lång tradition av samverkan mellan olika intressenter i skogssektorn och de som inte har haft det. - Dessutom kan man inom gruppen traditionella skogsländer titta på maktförhållanden mellan intressenter i skogssektorn i strikt bemärkelse och övriga intressenter som till exempel miljörörelsen, jakt, friluftsliv. Även om det troligtvis handlar om en glidande skala kan man grovt gruppera länder i de som har starka intressenter i skogssektorn och relativt svaga övriga intressenter och tvärtom. I de fallstudierna som beskrivs i denna rapport behandlas bland annat Finland, Tyskland och Österrike tre länder, liksom Sverige, med betydande skogsresurser och relativ viktiga skogssektorer i europeiskt sammanhang. Huruvida det finns skillnader mellan Sverige och dessa länder när det gäller maktförhållanden mellan 56

190 MEDDELANDE NR 6/2013 de olika deltagarna i processen är i nuläget svårt att bedöma. Flera intressenter på hearingen lyfte fram att en svensk nfp skulle kunna vara ett instrument för att lösa upp de målkonflikter som idag finns. 6.5 Framgångsfaktorer Troligen finns det en rad olika faktorer som är viktiga för att ett nfp i Sverige ska bli en långsiktig framgångsrik process. Några av dessa framkom också på hearingen. En faktor är att det bör finnas ett brett politiskt stöd för ett nationellt skogsprogram i Riksdagen. En faktor är att redan initialt inkludera ett brett urval av olika intressenter i processen. Intressenterna bör inte enbart komma från skogssektorn utan även från andra sektorer som har en mer eller mindre stark koppling till skogen. Dessutom bör det finnas tydliga mandat för de som deltar i processen. Finland har till exempel bjudit in ett mycket brett urval av intressenter i sin nfpprocess, även allmänheten bjöds in till regionala forum och det fanns möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter genom ett webbaserad nfp forum. Det är viktigt att intressenter som bjuds in i processen uppfattar att det är meningsfullt och att deras åsikter och värderingar får reell effekt i praktiken. Vid jämförelse mellan de tyska och österrikiska processerna verkar utformningen av själva arbetsordningen ha haft stora konsekvenser för resultatet av processen. Från den österrikiska beskrivningen om deras Walddialog framgår det att de tog opartiskhet och jämlikhet mellan deltagarna på stort allvar, t.ex. genom att anlita opartiska yrkesmoderatorer för att leda diskussionerna men även genom att ha företrädare för alla politiska partier i det beslutsfattande organet för nfp-processen. I Tyskland gjordes det ett försök att bemöta den kritik som uppstod efter första fasen och göra tydliggöranden till andra fasen, i deras nfp-process, men antagligen var det för sent för att tillfredsställa några av deltagarna. 57

191 MEDDELANDE NR 6/2013 Litteratur/källförteckning Appelstrand, M., Participation and societal values: the challenge for lawmakers and policy practitioners, Forest Policy and Economics 4(4): BMELF Bundesministerium für Ernährung, Landwirtschaft und Forsten, Nationales Forstprogramm Deutschland - Ein gesellschaftspolitischer Dialog zur Förderung nachhaltiger Waldbewirtschaftung im Rahmen einer nachhaltigen Entwicklung 1999/2000. Bonn. BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, 2003a. Vorschläge für die Arbeitsweise und die Spielregeln in den Modulen ÖWAD. 28. Maj BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, 2003b. Grundsätze für den Österreichischen Walddialog: Generelle Zielsetzungen und Spielregeln zur Erarbeitung eines Österreichischen Waldprogramms. Juni 2003 BMLFUW - Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft, Österreichisches Waldprogramm Wir Alle Leben Davon, WALD. 160 Seiten. Wien. Briner, J.D., Strong policy through national consensus: Canada's forestry policy experiment. Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 1. CBFA, Canadian Boreal Forest Agreement. Cinq-Mars, J., Internet consultations in support of national forest programmes. Unasylva (57) 225, pp Elsasser, P., Rules for participation and negotiation and their possible influence on the content of a National Forest Programme. Forest Policy and Economics 4 (4), Elsasser, P., 2007a. Do stakeholders represent citizen interests? An empirical inquiry into assessment of policy aims in the National Forest Programme for Germany. Forest Policy and Economics 9 (8), Elsasser, P., 2007b. Der Wald, der Brei, seine Köche und ihre Berater - wissenschaftliche Politikberatung für das "Nationale Waldprogramm Deutschland" zwischen Prozessanalyse, aktiver Mitgestaltung und Interessenvertretung. Pp In: Krott, M., Suda, M., Macht Wissenschaft Politik? VS Verlag für Sozialwissenschaften, Wiesbaden. Elsasser, P., Liss, B.M., Monitoring für das Nationale Waldprogramm Deutschland (Phase II). BFH-Nachrichten. 4/2004. FAO, Basic Principles and Operational Guidelines. Formulation, Execution and Revision of National Forestry Programmes, Food and Agriculture Organization of the United Nations, Rome

192 MEDDELANDE NR 6/2013 FAO, Understanding national forest programmes guidance for practitioners. National forest programmes facility, Food and agriculture organization of the United Nations. Rome Forest Europe Oslo Ministerial Mandate for Negotiating a Legally Binding Agreement on Forest in Europe. Oslo June Forest Europe, UNECE and FAO State of Europe s Forests Status and Trends in Sustainable Forest Management in Europe. Gemeinsame PRESSE-Mitteilung von Umweltverbänden der Arbeitsgruppe Wälder im Forum Umwelt und Entwicklung, Länk: Glück, P., National Forest Programs significance of a forest policy framework. In: Glück, P., Oesten, G., Schanz, H., Volz, K.R. (Eds.), Formulation and implementation of National Forest Programmes: Theoretical Aspects, Vol. I. European Forest Institute, Joensuu, pp Glück, P., Humphreys, D., Research into National Forest Programmes in a European context. Forest Policy and Economics 4, Glück, P., Mendes, A., Neven, I. (Editors) Making nfps Work: Supporting Factors and Procedural Aspects. Report on COST Action National Forest Programmes in a European Context. Publication Series of the Institute of Forest Sector Policy and Economics Vol. 48, Vienna. Hofmann, F., Liss, B.M., Pretzsch, J., Der gesellschaftliche Dialog zur Erarbeitung eines nationalen Waldprogramms auf Bundesebene. AFZ-Der Wald 6, Hogl, K., Patterns of multi-level co-ordination for nfp-processes: learning from problems and success stories of European policy-making. Forest Policy and Economics 4(4), Hogl, K., Co-ordination in Multi-Level nfp-processes Learning from Problems and Success Stories of European Policy-Making. In: Gislerud, O., Neven, I., (Eds.), EFI Proceedings No. 44. European Forest Institute, Joensuu, Finland. Hogl, K., Kvarda, E., Der Österreichische Walddialog: Prozess- und Arbeitsprogrammevaluiering. Universität für Bodenkultur (BOKU), Wien. Hogl, K., Nordbeck, R., Kvarda, E., When international impulses hit home: the role of domestic policy subsystem configurations in explaining different types of sustainability strategies. Forest Policy and Economics 11, Humphreys, D., National Forest Programmes in Europe: Generating policy relevant propositions for formulation and implementation. In: Humphreys, D. (Ed.), Forests for the future - National forest programmes in Europe. Country and regional reports from COST Action E19. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg, pp Häusler, A., Scherer-Lorenzen, M., Nachhaltige Forstwirtschaft in Deutschland im Spiegel des ganzheitlichen Ansatzen der Biodiversitätskonvention. BfN Skripten 62, Bundesamt für Naturschutz, Bonn. 59

193 MEDDELANDE NR 6/2013 Jord- och skogsbruksministeriet, Finlands nationella skogsprogram 2015, Skogsbranschens blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi. Kouplevatskaya, I., The involvement of stakeholders in a forest reform process: democracy promotion and power redistribution. Schweizerische Zeitschrift für Forstwesen 157 (10), KSLA Internationell skogspolicy en översikt. Kungliga skogs- och lantbruksakademiens tidskrift Liss, B.-M., National Forest Programmes. Concept for a Policy and Planning Framework towards Sustainable Forest Management.German Association of Development Consultants AGEG e.g. on behalf of GTZ/TWRP. Eschborn, 30 March Mayer, P., The MCPFE and COST E19. In: Glück, P., Voitleithner, J. (Eds.), nfp Research: Its Retrospect and Outlook. Institute of Forest Sector Policy and Economics, Wien, pp MCPFE Fourth ministerial conference on the protection of forests in europe. Vienna resolution 1. Strengthen synergies for sustainable forest management in Europe through cross-sectoral co-operation and national forest programmes. Vienna, April National Forest Strategy Final Evaluation Report, Blue Ribbon Panel, 1997 Nilsson, S Future Swedish Forest Policy Process. Rapporten finns att ladda ner på: Primmer, E., Kyllönen, S., Goals for public participation implied by sustainable development and the preparatory process of the Finnish National Forest Programme. Forest policy and Economics 8 (8), Pülzl, H., Rametsteiner, E., Grounding international modes of governance into National Forest Programmes. Forest policy and Economics 4 (4), Rayner, J., National forest programmes: An international perspective and challenges for Canada. Appendix C. Annual Meeting of the National Forest Strategy Coalition Wyndham Bristol Place Hotel, 950 Dixon, Toronto Friday, March 4, Rayner, J., Howlett, M., National Forest Programmes as vehicles for next generation regulation. In: Humphreys, D. (Ed.), Forests for the Future: National Forest Programmes in Europe. Office for Official Publications of the EC, Luxembourg, pp Regeringsbeslut Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Skogsstyrelsen. Landsbygdsdepartementet diarienummer L2013/286/LB. Skogsstyrelsen diarienummer 2012/3763. SAOL Svenska akademiens ordlista över svenska språket. Nordstedts Akademiska förlag. Svenska akademien, Stockholm ISBN Schanz, H., National Forest Programmes as discursive institutions. Forest Policy and Economics 4 (4),

194 MEDDELANDE NR 6/2013 Shannon, M Collaboration and Communication in nfps Challenges for the Future. Paper presented to the COST Action E19 seminar, Vienna, 15 September Presentation available online at: Shannon, M., Collaboration and communication in nfp s challenges for the future. In: Glueck, P., Voitleithner, J. (Eds.), nfp research: its retrospect and outlook: Proceedings of the seminar of COST Action E19 National Forest Programmes in a European context, September, 2003, Publication series of the Institute of forest sector policy and economics, vol. 52, pp Vienna. Skogsstyrelsen, 2013a. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag och ställningstaganden. Skogsstyrelsen, meddelande Skogsstyrelsen, 2013b. Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Omvärldsanalys. Skogsstyrelsen, meddelande Sollander, E., Eriksson, H. & Karlsson, S Skogliga sektorsmål förutsättningar och bakgrundsmaterial. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN Svensson, S. A How Sweden meets the IPF requirements on nfp. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN United Nations 1997: Report of the Ad Hoc Intergovernmental Panel on Forests on its fourth session, New York, February United Nations Commission on Sustainable Development, Fifth session 7-25 April 1997, E/CN.17/1997/12. United Nations Resolution adopted by the General Assembly 62/98. Nonlegally binding instrument on all types of forests. 31 Januari Veltheim, T Skogliga sektorsmål i ett internationellt sammanhang. Skogsstyrelsen. Rapport ISSN Voitleithner, J., The National Forest Programme in the light of Austria s law and political culture. Forest Policy and Economics 4 (4), Winkel, G., Sotirov, M., An obituary for national forest programmes? Analyzing and learning from the strategic use of "new modes of governance" in Germany and Bulgaria. Forest policy and economics 13,

195

196

197

198

199

200

201 Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en förstudie som skall belysa lämpligheten i att Sverige tar fram ett nationellt skogsprogram. Uppdraget redovisas i två publikationer. Detta meddelande (6-2013) innehåller en omvärldsanalys där Skogsstyrelsen beskriver bakgrunden till nationella skogsprogram, sammanfattar forskningen kring nationella skogsprogram och beskriver nationella skogsprogram i några europeiska länder. I meddelande ger Skogsstyrelsen förslag till regeringen baserat på omvärldsanalysen och efter samverkan med intressenter.

202 ÄRENDE Dnr KS/2013: Kristina Thorvaldsson planeringschef Tel Kommunstyrelsen Yttrande över Landsbygdsdepartementets remiss avseende Skogsstyrelsens Förstudie om ett nationellt skogsprogram för Sverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar följande yttrande som svar på remissen: Kommunen ser det som angeläget att bredda synen på skogens roll i samhället. Därför är det bra att ett nationellt skogsprogram tas fram som belyser en samlad långsiktig strategi för skogens nyttjande. Det är viktigt att koppla ihop det nationella planet med de regionalallokala nivån. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Kommunen ser även positivt på satsningen Skogsriket med de fyra fokusområdena: hållbart brukande, förädling och innovation, upplevelser och rekreation samt Sverige i världen. Bakgrund Skogsstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra en förstudie som ska belysa lämpligheten för att Sverige ska ta fram ett nationellt skogsprogram (Meddelande ). Förstudien ska omfatta en jämförande studie av andra länders arbete med nationella skogsprogram som belyser framgångsfaktorer och problem. Växjö Kommunen har getts tillfälle att yttra sig över förstudien till Landsbygdsdepartementet. Sammanfattning av förstudien Inom förstudien har det tagits fram en omvärldsanalys (Skogsstyrelsen 2013b) och en rapport med förslag och ställningstaganden (Skogsstyrelsen 2013a). Omvärldsanalysen innehåller en genomgång av hur nationella skogsprogram beskrivits exv. I Finland, Tyskland, Österrike och Kanada samt en sammanställning av vad som framkom på den hearing som Skogsstyrelsen anordnat med anledning av detta regeringsuppdrag. Kommunledningsförvaltningen PLANERINGSKONTORET 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post kristina.thorvaldsson@vaxjo.se

203 ÄRENDE KS/2013: Skogsstyrelsen bedömer att ett svenskt nationellt skogsprogram kan ge mervärden i förhållande till hur Svensk skogspolitik traditionellt utvecklats och implementerats. Skogsstyrelsen förordar att en process kring ett nationellt skogsprogram startas. Några av de föreslagna mervärdena är: Tillhandahålla forum och former som ger möjlighet till att skapa en samlad långsiktig strategisk inriktning på skogens nyttjande. Ökad samsyn om skogens roll i samhället. Ökad tydlighet och förankring med sektorn, och därmed kraft i skogs- och miljöpolitikens genomförande. Bättre integrering mellan olika sektorsföreträdare och skogsbruket. Ökad tydlighet och transparens i den nationella implementeringen av internationella avtal och konventioner. Ökad förankring och bättre process kring att ta fram svenska ställningstaganden i internationella förhandlingar. En viktig förutsättning för att ett svenskt nationellt skogsprogram ska leda till dessa mervärden är att man tar fasta på de rekommendationer för nationella skogsprogram som finns i Wienresolutionen (MCPFE 2003). För att ett nationellt skogsprogram ska vara ändamålsenligt och ge mervärden anser Skogsstyrelsen att det är väsentligt att: Programmet tillåts vara verkligt policyskapande, d.v.s. att det utöver att utveckla policy inom ramen för befintlig politik även tillåts vara politikutvecklande, genom att kunna lägga förslag till regeringen. Det skapas goda förutsättningar för aktörer att samverka och uppleva delaktighet och delägarskap. Att ett nationellt skogsprogram blir långsiktigt och bygger på att det finns en bred uppslutning i riksdagen kring att starta upp en process kring ett nationellt skogsprogram. Ramen för ett nationellt skogsprogram vidgas från hållbart skogsbruk till skogens roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. 2 (3)

204 ÄRENDE KS/2013: Skogsprogrammet koordineras med andra befintliga processer som t.ex. Miljömålsarbetet. Utvecklingen av ett nationellt skogsprogram bör engagera flera departement. Skogsstyrelsen ser att det finns behov av att utveckla den vertikala integrationen, d.v.s. koordineringen mellan policyskapande på nationell och regional/lokal nivå. Synpunkter Flera intressenter har dragit paralleller mellan ett nationellt skogsprogram och några av regeringens strategier som Läkemedelsstrategin, Sveriges mineralstrategi och Den nationella innovationsstrategin. Det finns likheter men också skillnader. De områden där vi kan se skillnader är: För att säkerställa långsiktigheten behöver ett nationellt skogsprogram som arbetssätt överleva en förändrad mandatfördelning i riksdagen. Åtgärderna i strategierna är huvudsakligen inriktade på statliga insatser medan intentionerna för ett nationellt skogsprogram är att det ska skapa en betydligt bredare delaktighet (stat, näringsliv och civilsamhälle) även i genomförandet Det regionala och/eller lokala perspektivet saknas till stor del i de andra strategierna. Skogsstyrelsen anser att ett nationellt skogsprogram, till skillnad mot hur strategierna genomförts, behöver koppla ihop det nationella planet med de regionala/lokala. Ett framgångsrikt genomförande kräver även ett brett engagemang och tydligt åtagande från intressenter utanför myndigheterna. Ove Dahl kommunchef Kristina Thorvaldsson planeringschef 3 (3)

205 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Sofie Thor revisionskontoret Tel Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor REVISIONSKONTORET Kommunens revisorer Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Org.nr E-post

206 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Innehåll Granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Inledning Syfte, avgränsning och revisionskriterier Metod och genomförande Regler för mottagande Kommunens flyktingmottagande Resultat och iakttagelser från granskningen Styrning och ansvarsfördelning Intern och extern samverkan Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Mottagande av ensamkommande barn Skolgång för barn och ungdomar Ekonomiskt bistånd Svenska för invandrare Samhällsorientering Bostadsförsörjning Kostnader och statliga ersättningar Revisionell bedömning (18)

207 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Inledning 1.1 Syfte, avgränsning och revisionskriterier Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare reglerar olika myndigheters ansvarsområde för flyktingmottagande, däribland kommunernas. Etableringsreformen från 2010 innebar att kommunernas samordningsansvar togs bort. Kommunerna ansvarar dock fortfarande bland annat för undervisning i svenska (SFI), samhällsorientering, skola, bostadsförsörjning och insatser inom det sociala området. En lyckad integrering av nyanlända är en framgångsfaktor för en kommun, då kommunens arbete bland annat har betydelse för utvecklingen av ekonomiskt bistånd. För en del av sina kostnader har kommunen rätt att få ersättning från staten. Granskningens övergripande syfte är att belysa om kommunen, genom ansvariga nämnder, bedriver en ändamålsenlig och ur ekonomisk synvinkel tillfredsställande verksamhet för nyanlända och asylsökande. I detta ingår att granska om samarbetet och ansvarsfördelningen inom kommunen, såväl som samarbetet med externa aktörer är organiserat på ett sådant sätt att de samlade resurserna tillvaratas på ett effektivt sätt. Följande revisionsfrågor ingår: Hur är ansvaret fördelat inom kommunen? Hur sker samverkan mellan berörda nämnder och externa parter kring dessa frågor? Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? Hur är mottagandet av ensamkommande barn uppbyggt? På vilket sätt har kommunstyrelsen säkerställt att VKAB med aktuella dotterbolag har ett tydligt ansvar för kommunens bostadsförsörjningsansvar och hur följs detta upp? Vilken organisation och vilka rutiner finns för att återsöka statliga ersättningar? Granskningen avgränsas till nämnden för arbete och välfärd (NAV), skol- och barnomsorgsnämnden (SoB), gymnasienämnden (GN), överförmyndarnämnden och kommunstyrelsen (KS). Granskningen fokuserar på den verksamhet som åligger kommunen utifrån gällande lagar. Kommunens mångfaldsarbete och det urbana utvecklingsarbetet Araby ingår inte i granskningen mer än översiktligt. Revisionskriterier utgör underlag för granskningens analys, slutsatser och bedömningar. Denna granskning utgår från nationella mål och regelverk för integrationsområdet, regionala och lokala överenskommelser samt mål i fullmäktiges budget och nämndernas internbudgetar 1.2 Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och genomgång av relevant dokumentation. Totalt har 24 personer intervjuats, däribland politiker, förvaltningschefer, avdelningschefer och rektorer. Berörda förvaltningschefer har getts möjlighet att faktakontrollera rapporten. Revisionskontorets iakttagelser, bedömningar och rekommendationer återfinns under avsnittet Revisionell bedömning, vilket innebär att synpunkter som lämnas i övriga avsnitt i rapporten härstammar från de intervjuade. 1.3 Regler för mottagande Asylsökande 3 (18)

208 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Staten ansvarar genom Migrationsverket för mottagande av asylsökande 1. I ansvaret ingår att ordna boende åt de asylsökande som inte väljer att ordna ett eget boende samt ge ekonomisk ersättning till asylsökande. I det kommunala ansvaret för asylsökande ligger att tillhandahålla förskola och skola för de asylsökande. Asylsökande barn har samma rätt att gå i skola som barn som är folkbokförda i Sverige, men de har dock ingen skolplikt. Rätten till skolgång gäller även gymnasiet. Från den 1 juli 2013 har även barn som aldrig har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige (och som därmed inte är registrerade hos Migrationsverket, s.k. papperslösa) eller de som har fått avvisnings- eller utvisningsbeslut men håller sig gömda lagstadgad rätt att gå i skolan. Kommunen har också genom socialtjänsten det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen har enligt socialtjänstlagen exempelvis skyldighet att skydda asylsökande barn och ungdomar oavsett om de bor på anläggningsboende eller i eget boende. För asylsökande som är under 18 år och vid ankomsten till Sverige var skilda från båda sina föräldrar (ensamkommande) gäller särskilda regler, där kommunerna ansvarar för mottagande, boende och omsorg. Ansvaret gäller även ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Kommuner som vill ta emot barn träffar överenskommelser med Migrationsverket om hur många platser som kommunen ska hålla tillgängliga eller hur många barn som ska tas emot. Några kommuner driver s.k. transitboenden, vilket innebär att de svarar för boendet till dess att en kommun med avtal kan ta emot barnet. Under de senaste åren har antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt 2. Staten ersätter kommunernas kostnader enligt förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommunen ersätts med en schablon för utbildning, medan t.ex. kostnader för placering av barn i familjehem eller institution ersätts med de faktiska kostnaderna. Kostnader för god man till ensamkommande barn ersätts delvis, där arvode kan återsökas, medan andra kostnader som kan ha uppkommit såsom utbildning för god man inte ersätts. I de flesta fall måste kommunen ansöka särskilt om ersättning Nyanlända med uppehållstillstånd Från den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen ansvar för etableringen av och etableringsersättningen 3 till nyanlända som folkbokförs i kommunen. Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare omfattar nyanlända som har fyllt 20 år men inte 65 år och som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Även nyanlända som har fyllt 18 år men inte 20 år och som saknar föräldrar i Sverige (ensamkommande) omfattas av lagen. I februari 2013 trädde en lagändring om en tidsbegränsad utvidgning av målgruppen ikraft, innebärande att anhörig till en flykting 4 eller annan skyddsbehövande som har ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun, ska omfattas av lagen, under förutsättning att den anhörige har ansökt om uppehållstillstånd senast den 31 december 2013 och anknytningspersonen togs emot i en kommun efter den 31 1 Utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som annan skyddsbehövande. 2 Under 2004 kom 388 barn och under 2012 ca 3600 barn. 3 Ekonomiskt stöd från staten som betalas ut under introduktionstiden till nyanlända som har en etableringsplan och som deltar i aktiviteter som ingår i planen. 4 Enligt utlänningslagen en utlänning som befinner sig utanför det land där utlänningen är medborgare i, därför att hen känner välgrundad fruktan för förföljelse pga. ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller pga. kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och som inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Även statslös som av samma skäl befinner sig utanför det land där hen tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller pga. sin fruktan inte vill, återvända dit (SOU 2008:58, s 79). 4 (18)

209 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: december Ett förslag finns om att utvidga målgruppen så att anhöriga som söker uppehållstillstånd inom sex år ska omfattas av etableringslagen 5. Etableringsinsatserna och ett ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen pågår under två år. Varje nyanländ får en etableringsplan som minst ska innehålla SFI, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Planen upprättas av Arbetsförmedlingen i samverkan med berörd kommun, myndigheter och företag. En s.k. etableringslots ska stödja den nyanlände att realisera och utveckla sin etableringsplan. Arbetsförmedlingen upphandlar lotsar (företag eller organisationer) enligt lagen om valfrihetssystem och den nyanlände väljer sedan själv vilken som ska anlitas. Enligt regeringens bedömning tar det i genomsnitt sju år för en nyanländ flykting att etableras på arbetsmarknaden. Kommunerna ansvarar för bostadsförsörjning, SFI, samhällsorientering och annan vuxenutbildning, skola, barnomsorg och insatser inom det sociala området. Vidare ska kommunen svara för att övrig kommunal verksamhet och service kommer nyanlända till del, såsom äldreomsorg. Kommunerna får enligt förordning om statlig ersättning till kommuner för mottagande av nyanlända flyktingar och andra invandrare dels en grundersättning (445 tkr), dels en schablonersättning per individ (83,1 tkr för barn och vuxna upp till 64 år, 52 tkr för 65 år och äldre) som ska täcka kostnader för mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser inom skola, förskola, fritidshem med mera, SFI, samhällsorientering samt tolkning och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. En uppföljning av kommunernas kostnader och ersättning gjord av SKL visar att en stor del av schablonersättningen förbrukas redan under första året 6. I budgetpropositionen föreslår regeringen att en prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet ska införas. En majoritet av kommunerna kommer att få en höjd ersättning jämfört med nuvarande regelverk, medan andra får sänkt ersättning. Den relativa ökningen blir högre ju större mottagande kommunen haft i förhållande till sin befolkning föregående år samt antalet mottagna och andelen från anläggningsboende eller kvot under ersättningsåret. Medel för den extra ersättningen är avsatta från år Kommunens flyktingmottagande Den 1 oktober var totalt 365 asylsökande bosatta i kommunen, varav 219 i anläggningsboende, 130 i eget boende och 16 i övrigt boende 7. Drygt en tredjedel av dessa var mellan 0-19 år. För 2013 har kommunen en överenskommelse med länsstyrelsen i Kronobergs län om mottagande av 200 nyanlända med uppehållstillstånd. Av diagrammet framgår kommunens mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd åren 2007-oktober 2013 samt det överenskomna antalet. Skillnaden mellan överenskommelsen och det faktiska antalet mottagna nyanlända med uppehållstillstånd beror på en stor anhöriginvandring. Antalet mottagna etableringsflyktingar har mer än fördubblats under 2013 och flertalet är barn. Av Migrationsverkets statistik per framgår att Växjö kommun har tagit emot 409 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 290 är anhöriginvandring, 22 är personer från anläggningsboenden, 95 är personer från eget boende samt en person från övrigt boende. Kommunen räknar mot bakgrund av nya regler för anhöriginvandring med en stor anhöriginvandring från Somalia på ca 400 barn och 100 vuxna under Ds 2013:5, Permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen 6 PM Ett hållbart asyl- och flyktingmottagande, SKL Anläggningsboende är boende som Migrationsverket erbjuder, normalt en lägenhet i ett hyreshus. Eget boende avser boende där personen själv ordnat boende hos en släkting eller motsvarande. Exempel på övrigt boende är familjehemsplacerade barn, vistelse på sjukhus m.m. 5 (18)

210 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Kommunen har en överenskommelse med Migrationsverket om att anordna boende för asylsökande ensamkommande barn med totalt 4 platser för pojkar mellan år. En motsvarande överenskommelse finns också för ensamkommande barn med uppehållstillstånd om 30 platser. Kommunen får ersättning baserat dels på antalet överenskomna platser, dels på antalet belagda platser. Avtalen har under hösten sagts upp av kommunen för omförhandling. 3 Resultat och iakttagelser från granskningen 3.1 Styrning och ansvarsfördelning Fullmäktiges mål och prioriteringar I fullmäktiges budget för 2013 återfinns mål och prioriteringar som direkt eller indirekt rör integrationsfrågor och flyktingmottagande inom flera målområden. Till exempel inkluderas insatser inom arbetsmarknad och utbildning. Nedan listas enbart de mål och prioriteringar som direkt rör invandrare som grupp under den första tiden i Sverige. Barn och utbildning Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: SFI studieresultat, studieväg 2, andel som fått godkänt ska öka. Prioriteringar: SFI ska ha en hög ambitionsnivå och uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. Undervisningen ska vidare utgå från individens utbildningsbakgrund och kopplas till tidigare arbetslivserfarenhet för att främja snabbare etablering på arbetsmarknaden. Stöd och omsorg Övergripande mål: Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar för att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andel etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka. Prioriteringar: Det integrationspolitiska arbetet inriktas på att ge de individer som behöver möjlighet till stöd, egen försörjning och delaktighet i samhället samt att värna grundläggande demokratiska värden, verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Kommunen arbetar aktivt med samhällsorientering till nyanlända. 6 (18)

211 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Integrationsfrågan styrs utöver fullmäktiges budget även av kommunens mångfaldsprogram samt av Lokal överenskommelse med arbetsförmedlingen (LÖK). På regional nivå är Plattform för en god integration i Kronobergs län beslutad. Enligt mångfaldsprogrammet ska kommunen ha ett bra system för att lära ut svenska språket, fler personer som är födda i andra länder ska ha ett arbete och det ska bo både svenskar och invandrare i bostadsområdena. Varje nämnd ska ta fram en handlingsplan och uppföljning sker i årsredovisningen Mål i internbudgetar Mål och strategier som berör flyktingmottagande och integrationsfrågor finns vidare i olika nämnders internbudgetar. Vissa av dessa mål och strategier beskrivs i kommande avsnitt anslutning till den verksamhet de berör. Några intervjuade menar att den politiska styrningen från fullmäktige och kommunstyrelsen är tydlig, men att det finns mer att önska om hur nämnderna bryter ner målen och prioriterar i sin egen verksamhet. NAV har valt ut integrationsfrågan som ett av tre prioriterade områden och följer enligt uppgift frågorna löpande Politisk ansvarsfördelning Ansvar för insatser till asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd finns inom flera olika nämnder inom ramen för nämndernas verksamhetsområden. Nämnden för arbete och välfärd har ansvar för flera av de områden som kommunen ansvarar för. Kommunstyrelsen har utsett två ledamöter som har ett särskilt ansvar för integrationsfrågor. Dessa är bl.a. med i styrgruppen för det urbana utvecklingsarbetet i Araby och deltar vid möten med invandrarföreningar. Förslag på insatser ligger oftast inom ramen för en nämnds verksamhetsområde och kräver beslut av ansvarig nämnd. Rapporter lämnas till KSAU och KS under punkten rapporter från ledamöter. Vissa intervjuade anser att integrationsfrågan måste viktiggöras än mer i KS för att påverka resten av nämndernas prioriteringar. 3.2 Intern och extern samverkan Samordningsansvarig och integrationsråd I december 2011 beslutade KS att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med arbete och välfärd (AoV) utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan samt bilda ett kommunalt integrationsråd för att stärka koncernsamordningen när det gäller integrationsarbetet. Förvaltningschefen för AoV är utsedd som samordningsansvarig. Uppdraget är att främja koncernsamordning för att effektivisera kommunens integrationsarbete, leda integrationsrådet, bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument från regional plattform till lokala styrande dokument, ta fram förslag till insatser, delta i länets integrationsråd samt rapportera till KS. Kommunens integrationsråd består av representanter från näringslivskontoret, SoB, Gy, AoV, VKAB, omsorgsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enligt intervjuade prioriteras inte integrationsrådets möten av alla berörda, vilket upplevs som problematiskt då integrationsfrågan behöver betraktas och hanteras som en strategisk fråga. För att tjänstemännen ska prioritera frågan krävs tydligare prioritering av berörda nämnder. Integrationsrådets protokoll rapporteras till KS. Ett arbete med en informations- och kommunikationsplan för integration pågår på uppdrag av integrationsrådet. Det finns en kontinuerlig samverkan på presidienivå inom kommunen mellan flera olika nämnder, liksom andra möten där även externa myndigheter och parter såsom bostadsbolagen, landstinget, regionförbundet och arbetsförmedlingen deltar. Bland annat har NAV och SoB månadsvisa presidieöverläggningar då integrationsfrågan och ungdomsfrågor tas upp regelbundet. På tjänstemannanivå beskriver intervjuade att samarbetet mellan och inom förvaltningar fungerar i huvudsak bra. Intervjuade menar att ansvarsfördelningen är tydlig inom 7 (18)

212 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: kommunen och att det finns ett en vilja att samarbeta för att skapa helheter och nyttja resurserna rätt Urbant utvecklingsarbete Sedan 2008 bedrivs ett urbant utvecklingsarbete med nationellt stöd i samarbete med myndigheter, organisationer och boende i stadsdelen Araby. Utvecklingsarbetet syftar till att bryta utanförskapet och att göra området mer attraktivt. De satsningar som genomförs bygger på en behovsanalys och kommunstyrelsens mål för utvecklingsarbetet. Tre arbetsgrupper finns: arbete/sysselsättning, utbildning samt trygghet/socialt välbefinnande. Två utvärderingar har gjorts under projekttiden av Stockholms universitet som visar att utvecklingsarbetet lett till både direkta och indirekta effekter, bl.a. genom Araby Park Arena, sextonvåningshuset, medborgarkontoret och nystartsjobb. Ett arbete pågår med att identifiera nya insatser och aktiviteter. Vanligen bekostas insatser inom befintliga ramar, många gånger handlar det om att samverka bättre myndigheter emellan. Enligt intervjuade fungerar samarbetet mellan ingående myndigheter inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet bra, alla möten och beslutade insatser prioriteras Samarbete med externa myndigheter På regional nivå finns ett gemensamt åtagande samt en grund för samarbete och samsyn genom dokumentet Från asyl till arbete Plattform för en god integration i Kronobergs län. En strategisk grupp på ledningsnivå, Integrationsråd Kronoberg, finns som ska bevaka att plattformen efterlevs och förnyas årligen. I början av 2013 lämnade länsstyrelsen ett förslag till ny gemensam organisation för integrationsarbetet i Kronobergs län, vilket kommunens avstyrkte till förmån för ett nätverksbaserat arbete. Växjö kommun har vidare tillsammans med flertalet av länets kommuner tecknat en lokal överenskommelse (LÖK) om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Kronoberg, Migrationsverket, Skatteverket och Länsstyrelsen. I LÖK anges ansvarsfördelning, handläggningsrutiner och olika former för dialog och uppföljning. Inför etableringsreformen genomfördes en gemensam processkartläggning där berörda myndigheter medverkade. Överenskommelser finns också med Arbetsförmedlingen rörande åtaganden inom jobb- och utvecklingsgarantin, t.ex. platser för förstärkt arbetsträning, arbetsmarknadsinformation och utveckling av språkkunskaper. Medborgarkontoret Araby är en satsning med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som syftar till att ge ökad service, delaktighet och integration för kommunens invånare. Kontoret har i genomsnitt 750 besök i månaden som till stora delar handlar om information om arbete, bostad, försörjning, bidrag och migration. En utvärdering av medborgarkontorets resultat och effekter ska göras enligt fullmäktiges budget för Överlag upplevs kontakterna och samarbetet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen som goda och det finns en utvecklad samverkan på olika chefsnivåer och på handläggarnivå. Även samverkan med andra myndigheter, såsom landstinget bedöms fungera bra. Vissa intervjuade anser att det finns förbättringspotential vad gäller informationsspridning om vilka insatser som olika arbetsgrupper inom kommunen gör, t.ex. inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet och integrationsrådet till varandra. En viss sammankoppling finns genom tjänstemän som deltar inom flera verksamheter. Någon intervjuad föreslår att det behövs någon form av integrationskontor där man kan samla kunskap och kompetens som ger en helhetsbild av problematiken och inte bara fokus på enskilda frågor. 8 (18)

213 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Arbete och välfärds stöd till barn och ungdomar Asylsökande och nyanlända barn får vid behov samma stöd och behandling som alla andra barn i kommunen och särskiljs därför inte i någon uppföljning av antal ärenden, insatser etc. Antalet ärenden inom avdelningen barn och familj ökar dock generellt mer än befolkningsökningen. De vanligaste insatserna för avdelningen totalt är öppenvårdsinsatser på hemmaplan och kontaktfamiljer. Placering i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) kan också vara aktuellt. Under 2013 har en social insatsgrupp på Araby i samverkan mellan polis, skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen inrättats. Denna innebär omfattande stöd och behandling i öppenvård i samarbete med ungdomarna och deras familjer. Intervjuade påtalar att barn- och ungdomspsykiatrin inte klarar av att möta de asylsökande barnens/nyanländas behov i vissa fall, då tillräcklig kompetens i t.ex. traumabehandling saknas. 3.4 Mottagande av ensamkommande barn Mottagande och boende Kommunen har två boenden, Bengtsgård och Kampagården, för de totalt 34 ensamkommande ungdomar som regleras av de numera uppsagda avtalen. Det förekommer att barn kommer vid sidan av avtalen och då placeras de på ett annat HVB eller i familjehem. Vidare finns fem utslussningslägenheter samt en personallägenhet. Problem finns med utslussning till eget boende efter att ungdomarna har fyllt 18 år, då det inte finns några lägenheter att tillgå. Försök till samverkan finns med andra kommuner som har tillgång till fler lägenheter. Vid boende arbetar Cirka 20 personer arbetar med boendena och utslussningslägenheterna och kostnaderna för dessa täcks av de statliga ersättningarna. Två socialsekreterare är vidare avsatta att arbeta med barnen som kommer inom avtalen. Inspektionen för vård och omsorg (tidigare Socialstyrelsen) genomför regelbundet tillsyn av boendena. Inga brister i verksamheten har noterats vid de senaste tillsynerna som har avsett hur verksamheten ser till att ungdomarna får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Utöver de handläggningsrutiner som finns för alla barn- och familjeärenden finns också särskilda handläggningsrutiner avseende ensamkommande som innehåller en rad olika rutinbeskrivningar rörande olika steg i handläggningsprocessen, t.ex. rutiner för nyanlända barn som är i behov av familjehem, rutiner för barn med uppehållstillstånd som är aktuella för bistånd/ insats inom tre år och samarbetsrutiner mellan ungdomsenheten (ekonomiskt bistånd) och Kampagården vid utslussning. Vidare finns regler för boendena. Rutinerna för samverkan i samband med utslussning kan förbättras enligt vissa intervjuade God man till asylsökande Överförmyndarkansliet får uppgifter om ensamkommande asylsökande barn som behöver god man av Migrationsverket. Enligt uppgift handlar det om ca stycken per år. Den gode mannen ansvarar för barnens personliga förhållanden och för att sköta dess angelägenheter, dock inte för den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Beslut att förordna god man tas på delegation. Det är relativt lätt att hitta lämpliga gode män, vilket förklaras av att arvodet är högre än för andra uppdrag samt betalas ut månadsvis. Enligt intervjuade finns det brister avseende tillsynen och uppföljningen av de gode männen till ensamkommande barn, framför allt vad gäller den ekonomiska uppföljningen av den ensamkommandes ekonomi. Om problem uppstår får kansliet dock vanligen kännedom om det via boendet. Man har vidare ingen kännedom om de gode männen tar sitt ansvar att granska barnens skol- och boendemiljö. Det finns också problem med att vissa gode män har barnens 9 (18)

214 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: pengar på sina egna konton, vilket inte är tillåtet och egentligen bör leda till att de entledigas. Information om detta har i nuläget lämnats muntligen, men några åtgärder har ännu inte vidtagits. Om barnen beviljas uppehållstillstånd ska NAV anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos Tingsrätten. Om barnet inom ett par månader blir myndigt kan den gode mannen kvarstå till myndighetsdagen. Synpunkter finns om att NAV bör anmäla behovet snabbare än vad som sker idag. 3.5 Skolgång för barn och ungdomar Vid årsskiftet 2013 startades samarbetsprojektet Landningsbana Växjö som är ett mottagningscenter för nyanlända familjer med uppehållstillstånd. Projektet är ett samarbete mellan NAV, SoB, GY men tillhör organisatoriskt NAV. Enligt projektbeskrivningen är årsbudgeten ca 3,8 mkr och i verksamheten finns 5,65 tjänster bestående av sjuksköterska, kurator, fritidsledare och pedagoger samt 3 tjänster somalisktalande personer (varav minst 2 är nystartsjobb). Till och med augusti hade 265 somaliska och 17 arabiska barn/ungdomar deltagit i verksamheten. Erbjudande lämnas till alla nyanlända familjer med uppehållstillstånd att delta i Landningsbanan under fyra veckor. I verksamheten genomförs en fördjupad kartläggning av barn och ungdomars kunskaper samt samtal om bakgrund, livssituation, hälsa och mötet med det nya samhället. Landningsbanans kartläggningar utgör grunden för den fortsatta kartläggningen på respektive skola. Små barn deltar i öppen förskola på Landningsbanan. Vårdnadshavarna deltar hela perioden och ges samhällsinformation kring skola och familjefrågor. Vidare finns undervisningsgrupper för barn som inte kan läsa eller skriva (Alfa). I budgeten för 2014 anger fullmäktige att Landningsbanan ska fortsätta att utvecklas. Syftet är att säkerställa att barn och ungdomar som kommer som nyanlända får en bra introduktion i förskola, skola och samhälle samt får goda förutsättningar för sin skolgång. En extern utvärdering ska göras som ska vara klar i mars Nyanlända grundskolebarn erbjuds vanligen att gå i en s.k. internationell klass. Kartläggningar som gjorts på Landningsbanan överlämnas och i de fall barnen kommer direkt till skolan görs kartläggningen där. Efterfrågan på internationella klasser med särskilt utbildad personal, modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk är stort och nya öppnas successivt upp på flertalet grundskolor under Nämnden har beslutat att eleverna efter max ett år i första hand ska ålderplaceras i en vanlig klass. Många elever får anpassad studiegång där man inte läser alla ämnen utan koncentrerar sig på svenska. Skolor med hög andel asylsökande barn upplever svårigheter att kommunicera med föräldrarna (har inte rätt till SFI). De asylsökande barnen behöver ofta många insatser pga. tuff livssituation vilket belastar skolornas budget hårt. Tanken är att alla kostnader för asylsökande ska återsökas men i praktiken återsöks inte allt. Flera intervjuade menar att samarbetet vid övergången från grundskolan till gymnasiet behöver förbättras rörande dessa barn. En stor variation finns kring vilken information som lämnas till gymnasiet om eleverna. Det förekommer relativt ofta att elever från grundskolan som har fått studiehandledning på modersmålet i en vanlig klass inte klarar kraven i svenska och därmed får gå språkintroduktionen. Det finns enligt lagstiftningen möjlighet att låta elever gå kvar på grundskolan ett år, då grundskolan anses ha större möjlighet att möta elevens behov. På gymnasiet placeras nyanlända på ett av gymnasiets introduktionsprogram, språkintroduktionen, som är samlad på Teknikum. En särskild rektor ansvarar för alla introduktionsprogram och mellan 5-6 lärartjänster är avdelade till språkintroduktionen. Antagning för 10 (18)

215 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: nyanlända genomförs var tredje vecka och inleds med s.k. kartläggningssamtal som genomförs med tolkstöd samt test i svenska. Undervisning genomförs i normalfallet med ca h/vecka (heltidsstudier enligt CNS:s regler är 20 h/vecka) och fokuserar på svenska, matematik och samhällsorientering. Synpunkter finns om att eleverna bör få mer lärarledd tid. På språkintroduktionen finns möjlighet att pröva kunskaper i ämnen som ger behörighet till andra program. Intervjuade menar att de elever som kommer sent under skoltiden är en svår grupp att hantera Under gjordes en särskild satsning för dessa gymnasieelever genom projektet Globalen. Projektet syftade till att skapa en helhet för ungdomars tillvaro genom att kombinera språkinlärning, samhällsorientering, läxhjälp, PRAO etc. Projektet har fått en begränsad fortsättning med medel från allmänna arvsfonden i projektet Skol+. Båda förvaltningarna saknar förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn. Rutinerna för mottagandet varierar mellan skolorna samt huruvida de är skriftliga eller inte. Ett initiativ har tagits för att se över likvärdighet och rutiner då möten har hållits med rektorer och personal för att diskutera kartläggningsrutiner och lagregler. För 2013 och 2014 har kommunen beviljats medel från Länsstyrelsen för kartläggning av nyanländas kunskaper. Syftet är att fördjupa modellen för kartläggning online i de stora flyktingspråken i grundskola och gymnasiet. Svårigheter finns att rekrytera behöriga lärare för studiehandledning i alla språk och i det avseendet uppfylls inte skollagens krav. Som exempel nämns att det på Centrumskolan finns 28 nationaliteter med flera dialekter. På gymnasiet bedrivs studiehandledning på modersmålet främst i matematik. I länet drivs ett projekt om studiehandledning och modersmålsundervisning på distans. Mål är bl.a. att samordna tjänster i studiehandledning i grundskola och gymnasiet samt fortsätta arbetet med studiehandledning online, vilket ges bl.a. i matematik, arabiska, somaliska, dari samt nybörjarengelska på somaliska. Gymnasieförvaltningen har även förslag om att i budgeten 2014 förstärka studiehandledningen på modersmålet genom att inrättandet av en ny tjänst för att bättre kunna möte de elever som har ämneskunskaper men ännu inte kan svenska. Utvecklingsbehov av studiehandledning finns även på yrkesprogrammen. Inom gymnasiet sker ingen uppföljning av elevresultat utöver den normala individuella uppföljningen av kunskapsutvecklingen som sker i klassrummet. Det sker t.ex. ingen uppföljning av genomströmning. Enligt intervjuade är svårt att hitta verktyg för att följa upp resultaten pga. stora individuella skillnader. Försök har gjorts med att beskriva vart eleverna tar vägen efter språkintroduktionen. Många går vidare till andra introduktionsprogram medan andra fortsätter studierna i vuxenutbildningens ungdomsgrupp. Under intervjuerna noteras att de resurser som tilldelas språkintroduktionen inte förbrukas (högre elevpeng till i första hand högre lärartäthet). 3.6 Ekonomiskt bistånd I perioden mellan att den enskilde fått uppehållstillstånd och till dess att etableringsplanen är klar uppstår ett glapp där den enskilde måste söka ekonomiskt bistånd av kommunen. Glappet pågår numera ca 1 månad/enmanshushåll och 2-4 månader för familjer med barn. Kommunens kostnader för glappet ska täckas av den statliga ersättning kommunen får för att täcka de initiala kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Ersättningen är mellan kr/individ. Ersättningen har under de första åren av etableringsreformen inte räckt men vid granskningstillfället uppges att kostnaderna för 2013 troligen kommer att täckas, vilket anses bero på att Arbetsförmedlingen har blivit effektivare. Kommunen är också behjälplig med andra praktiska frågor under den första tiden samt med bostadsanpassning. Organisatoriskt har 2,0 socialsekreterare avsatts för att enbart arbeta med 11 (18)

216 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: etableringsärenden inom mottagningsenheten. Enligt intervjuade är det ett stadigt inflöde av ärenden. Det är enligt intervjuade väldigt få personer som har en så låg prestationsnivå så att de inte får etableringsersättning och därmed hamnar under kommunens försörjningsansvar. Ärenden där bistånd lämnas till asylsökande innan Migrationsverket tar över ansvaret förekommer inte i kommunen. Om en nyanländ efter den tvååriga etableringsperioden inte kommer ut i sysselsättning, praktik, studier eller annat så blir det kommunens ansvar att bidra till försörjning för den enskilde. Ärendena hanteras i enlighet med de rutiner och riktlinjer för ekonomiskt bistånd som finns i förvaltningens ledningssystem med komplement av rutiner i LÖK. Flertalet av de personer som är färdiga med etableringsperioden har dock hittills skrivits in i Arbetsförmedlingens JOB och får aktivitetsersättning därifrån. Aktivitetsersättningen är dock lägre än etableringsersättningen och behöver kompletteras med ekonomiskt bistånd. I augusti ingick ca 200 personer i JOB. Alltfler utrikesfödda har språksvagheter vilket gör att vägen till självförsörjning blir längre och att de behöver andra samordnade insatser för att bli anställningsbara. Avdelningen för arbetsmarknad och integration erbjuder genom avtal med Arbetsförmedlingen samhällsinformation, språkträning och coachning till nyanlända. Intervjuade påpekar att kommunens kostnader kan komma att öka efter att de personer som nu finns inom JOB inte längre omfattas av den. Inom arbetsenheten finns 2-3 socialsekreterare som arbetar med målgruppen flyktingar. Hembesök görs för flyktingar som fasas ut från etableringen till kommunen och som har behov av ekonomiskt bistånd. Kommunen för ingen särskild statistik över personer utifrån etnicitet, flyktingstatus eller nyanlända etc. Någon uppföljning om hur många nyanlända/flyktingar som blir självförsörjande och hur många som blir kvar i försörjningsstöd görs därmed inte. Istället används de normala orsakskoderna används i ärendesystemet. Däremot följs kostnaderna för glappet upp löpande och personer med den gamla introduktionsersättningen (fasas ut). I samband med uppföljning av ekonomiskt bistånd redovisas även hur många personer som deltar i JOB. 3.7 Svenska för invandrare Arbete och välfärd ansvarar för att anordna SFI inom avdelningen för vuxnas lärande. Ingen egen undervisning bedrivs utan tjänsten köps externt av fyra upphandlade utförare. Olika avtal finns beroende på vilken studieväg det avser 8. Anmälningar görs vanligen via Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten till avdelningens mottagningsverksamhet för SFI (Språk och framtid) och antagning sker kontinuerligt. Inledningsvis görs kartläggningar av erfarenhet och skolbakgrund och enheten tar därefter fram individuella studieplaner innan val av utförare görs. Alla kurser är på 50 %, varför de som av någon anledning inte omfattas av en etableringsplan ska anmälas till kompletterande SFI beroende på språknivå. I augusti 2013 var 472 personer antagna till utbildning i SFI. Under 2013 har antalet elever har minskat, då det normalt brukar vara personer som studerar vid de olika mättillfällena. Enligt uppgift finns det för närvarande en stor spridning av språk i grupperna. Få elever klarar av studierna inom två år som är den tidsperiod som kommunen får ersättning för. Under Studieväg 1: låg utbildningsnivå, ev. analfabet, Kurs A. Studieväg 2: motsvarande svensk grundskola, kurs B. Studieväg 3: Gymnasiet/högre, kurs C, D. 12 (18)

217 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: har kommunen fått regionala medel till en särskild undervisningsgrupp inom SFI som är anpassad för personer med inlärningssvårigheter att skapas. Språk och framtid ansvarar för att hålla kontakt och följa upp elevernas utveckling, resultat och närvaro vilket enligt uppgift sker var 6-8:e vecka. Om eleven inte visar något resultat/utveckling uppmanas de att återkomma till undervisningen då de är motiverade till att studera. Ett problem är att undervisningen prioriteras lågt av vissa elever då man hellre vill arbeta. Enligt intervjuade erbjuds därför undervisning på distans och på kvällstid för att studierna ska kunna kombineras med arbete. Enligt intervjuade har alltfler utrikesfödda språksvagheter och behöver mer samordnade insatser för att bli anställningsbara och självförsörjande. Kommunen deltar i ett ESF-projekt, VISA, som syftar till att ge personer som är klara med sin etbaleringsperiod möjlighet till mer individuell hjälp och vägledning samt praktikplats för att bryta utanförskapet, komma vidare i sin språkutveckling och in i arbetslivet. Deltagarvolymen har dock inte varit den förväntade (300), totalt har 160 personer ingått och i augusti var 69 personer inskrivna. NAV har i sin internbudget 2013 angett som verksamhetsmål att SFI ska uppnå goda resultat i ett nationellt perspektiv. En strategi är att utgå från individens utbildningsbakgrund och tidigare arbetslivserfarenhet vid SFI-undervisning. Ett nyckeltal, andel SFI-studerande med godkänt resultat, studieväg 1-3 AD, används för att mäta målet (målvärde 60 %). 3.8 Samhällsorientering Kommunen ska enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare erbjuda varje nyanländ minst 60 timmars samhällsorientering som ska påbörjas så snart som möjligt efter att etableringsplanen har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Samhällsorienteringen ska innehålla åtta olika delar såsom individens rättigheter och skyldigheter, vårda sin hälsa, bilda familj och leva med barn etc. och genomföras på hemspråket eller ett språk som man känner till. Arbete och välfärd arrangerar genom enheten Språk och framtid samhällsorientering i egen regi genom timanställd personal med olika språkbakgrunder. Utöver de timanställda finns fem personer inom enheten som arbetar med studie- och yrkesvägledning samt samhällsorientering till nyanlända, där samhällskommunikatören organiserar samhällsorienteringen och stöttar de timanställda som arbetar i grupperna. En plan för samhällsorienteringen för nyanlända i Växjö kommun är framtagen där genomförande och organisation framgår. Planen behöver uppdateras då beskrivningen av genomförandet inte stämmer längre. Intervjuade bedömer att kostnaderna för samhällsorienteringen täcks av etableringsschablonen. En samsyn med Arbetsförmedlingen om avbrott och uppehåll samt deltagande i samhällsorienteringen behöver enligt intervjuerna utvecklas. Intervjuade konstaterar att man inte når alla etableringsflyktingar, bl.a. för att samhällsorienteringen inte prioriteras av Arbetsförmedlingen i förhållande till t.ex. praktik. För att främja regional samverkan kring mottagandet av nyanlända flyktingar har arbete och välfärd sökt och beviljats regionala medel från länsstyrelsen som ska användas till utbildning för samhällskommunikatörer som har modersmålet och utveckla deras möjlighet att bli bättre pedagoger och kommunikatörer. 13 (18)

218 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Bostadsförsörjning Ansvaret för den långsiktiga bostadsförsörjningen åvilar kommunstyrelsen och de kommunala bostadsbolagen. Både svårigheten att få tag i en bostad samt trångboddheten upplevs som ett mycket stort problem, inte minst då boendesituationen är mycket viktig för bra etablering och för barnens skolgång. Bostadsbolagen har svårt att erbjuda lägenheter till allt fler större familjer. Akuta lösningar blir allt vanligare i avvaktan på att de enskilda själva ska lösa sin situation. Om det finns barn i familjerna och det uppstår akuta situationer ansvarar NAV för att lösa den uppkomna situationen. Avdelningen för ekonomiskt bistånd och sysselsättning har inom mottagningsenheten dagberedskap för akuta boendelösningar. Handläggare försöker även arbeta för att motivera till att välja ett boende utanför Växjö tätort. Kostnader för akuta bostadslösningar belastar budgeten för ekonomiskt bistånd och går inte att urskilja ur verksamhetssystemet. Samarbetet med de kommunala bostadsbolagen upplevs som gott, då man ofta har hittat bra lösningar. Representanter från NAV och bostadsbolagen medverkar enligt uppgift aktivt i den bostadssociala gruppen. En del intervjuade menar att NAV får ta ett stort ansvar trots att man egentligen inte har huvudansvaret för bostadsförsörjningen. Flera intervjuade menar att länsstyrelsen genom sitt samordningsansvar behöver arbeta mer med att samordna bostadsfrågan inom länet. Kommunstyrelsen uppdrog i december 2011 till VKAB att vidta åtgärder för att underlätta insteget på bostadsmarknaden för nyanlända i enlighet med kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt lag 2000:1383 och kommunens bostadsförsörjningsprogram. I februari fastställde fullmäktige bostadsförsörjningsprogrammet för som innehåller riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan med fokus på de bostadssociala grupperna äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Kommunstyrelsens beslut från december har lagts in bostadsförsörjningsprogrammet. En utvärdering ska göras under sista kvartalet år En uppföljning av status på olika åtgärder pågår för närvarande och det förs regelbundet en dialog mellan NAV och bostadsbolagen om behov. Enligt uppgift har VKAB bett förvaltningschefen för AoV att specificera vilka önskemål om bostäder etc. som finns och därefter ska bolagen undersöka vilka förutsättningar som finns Kostnader och statliga ersättningar Den grundersättning och schablonersättning som kommunen får från staten för mottagandet tillfaller NAV. Förvaltningen har tagit fram en beräkning av hur ersättningen ska fördelas till verksamheter som hanterar mottagandet som regelbundet ses. Fördelningen av medel till skolförvaltningarna sker med skriftliga överenskommelser som grund. Skol- och barnomsorgsförvaltningen ersätts för insatser som görs för nyanlända barn och ungdomar med högst 30 % av schablonersättningen för barn mellan 0-16 år (ca 24 tkr) och gymnasieförvaltningen får högst 25 % av schablonersättningen för ungdomar mellan år (ca 20 tkr). Förvaltningarna lämnar en lista över nyanlända elever med uppehållstillstånd som sedan kontrolleras mot listor från Migrationsverket. I övrigt sker en intern fördelning till SFI, språk och framtid och andra åtgärder såsom två handläggartjänster i mottagningsenheten. Vissa pengar avsätts även för eventuella framtida insatser efter etableringsperioden som t.ex. fortsatt SFI, ekonomiskt bistånd och tolkkostnader. Respektive förvaltning återsöker sina kostnader enligt de förordningar som finns, även om ett visst samarbete mellan vissa förvaltningar är upparbetat med t.ex. uppgiftslämning. Vissa ersättningar betalas ut automatiskt från Migrationsverket medan andra förutsätter ett särskilt ansökningsförfarande. Det varierar om ekonomer deltar i arbetet. Det saknas till stor del dokumenterade rutiner för hur ersättningarna ska sökas. 14 (18)

219 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Inom arbete och välfärd är en person utsedd som hanterar alla återsökningar inom förvaltningen. Vissa uppgifter om kostnader ska anmälas från verksamheten (t.ex. extraordinära kostnader för placeringar), medan andra uppgifter tas fram direkt ur verksamhetssystemet. Genom verksamhetssystemet är det även enkelt att ta fram statistik över antal mottagna en viss period, varav antal barn i viss ålder etc. I systemet går det även att ta fram listor över inbetalningar från Migrationsverket/person vilket underlättar uppföljningen av återsökningarna. Rutinerna för återsökningar är inte dokumenterade, då man har ansett att det är svårt att täcka alla detaljer i de olika återsökningsreglerna. Behov finns av att lära upp ytterligare någon person för att minska sårbarheten. NAV:s kostnader för flyktingmottagandet under 2012 var ca 40 mkr med undantag för kostnader för glappet och eventuella bostadskostnader. Enligt uppgift täcks kostnaderna på 40 mkr täcks av olika intäkter. Inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och gymnasieförvaltningen hanteras återsökningarna av de enskilda skolorna och upplevs ta mycket tid i anspråk. Några dokumenterade övergripande rutiner finns inte. Intervjuade konstaterar att alla kostnader för asylsökande barn i praktiken inte återsöks, t.ex. kostnader för skolpsykolog. Återsökningar av faktiska omkostnader och arvode för gode män hanteras av överförmyndarkansliet och tar enligt uppgift mycket tid i anspråk. Enligt uppgift får kommunen tillbaka pengar för de kostnader man har haft för gode män till ensamkommande flyktingbarn. 4 Revisionell bedömning Ansvarsfördelning i kommunen samt intern och extern samverkan Enligt vår mening är den interna ansvarsfördelningen avseende de områden som kommunen ansvarar för vad gäller flyktingmottagande tydlig. Det förutsätts dock att de olika nämnderna samverkar för att arbetet med integration och flyktingmottagande ska vara framgångsrikt. I flera avseende finns också ett väl utvecklat samarbete både internt och externt, även om det i vissa avseenden kan förbättras ytterligare. Landningsbanan utgör ett mycket bra exempel på samarbete som skapar goda förutsättningar för ett bra mottagande av nyanlända familjer i kommunen. Kommunstyrelsen har genom beslut om att utse en samordningsansvarig för integrationsfrågan och inrättandet av integrationsrådet även betonat vikten av ett aktivt samarbete inom kommunkoncernen för att optimal verksamhet. Mot bakgrund av att integrationsrådet inte prioriteras i tillräckligt hög grad av personer på strategisk nivå finns behov av att dels kommunstyrelsen diskuterar och eventuellt förtydligar integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas, dels att nämnderna tydligare anger att integrationsfrågan är strategiskt viktig för kommunens utveckling på kort och lång sikt. Vi upplever att den politiska styrningen kring integrationsfrågan är tydlig från fullmäktiges och kommunstyrelsens sida genom mål i budgeten och i andra styrdokument, men att vissa nämnder kan arbeta mer med de strategiska integrationsfrågorna inom sina verksamhetsområden. I detta avseende utgör NAV ett gott exempel. Eftersom integrationsfrågan är av stor betydelse för kommunens framtida utveckling kan det finnas anledning att ta fram en övergripande strategi och idé om hur man vill arbeta med integration, både vid ankomst för den enskilde men också långsiktigt. Här har det urbana utvecklingsarbetet en viktig funktion. Vi uppmuntrar vidare framtagandet av kommunikationsplanen för integration. 15 (18)

220 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Bedrivs verksamheten i enlighet med författningar och fullmäktiges beslut? NAV har enligt vår mening en organisation som kan möta behoven hos nyanlända och asylsökande barn. Vi har i granskningen inte sett några omständigheter som skulle tyda på att verksamheten inte bedrivs i enlighet med författningar och fullmäktiges mål och beslut. Vi bedömer vidare att NAV uppfyller sina åtaganden vad gäller nyanlända med uppehållstillstånd, eftersom de nyanlända ges försörjningsstöd, SFI och samhällsorientering i enlighet med författningar och fullmäktiges mål. Det finns mål för verksamheterna, vilket underlättar bedömning av resultat och effekter. Det finns tydliga resurser avsatta för verksamheten med nyanlända. En uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning eller blir kvar i försörjningsstöd efter etableringsperiodens slut (och eventuell JOB) bör införas på sikt då de nyanlända skrivs ut ur JOB, då det finns risk att kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Vi bedömer att skol- och barnomsorgsnämnden och gymnasienämnden i huvudsak har en verksamhet för asylsökande och nyanlända barn som är förenlig med författningar och fullmäktiges beslut. Studiehandledning ska genomföras på modersmålet, vilket inte alltid är genomförbart då det är svårt att rekrytera behörig personal. Vi noterar att förvaltningarna försöker hitta lösningar genom t.ex. projekt om studiehandledning online vilket är positivt. Vi konstaterar också att gymnasienämnden inte följer rekommendationer om lärarledd tid utan ligger på 2-3 h mindre undervisning per vecka. Vi rekommenderar att gymnasienämnden säkerställer att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. I dagsläget är det svårt att avgöra om elevresultat och genomströmning vad gäller nyanlända elever är tillräckligt bra, då det saknas uppföljningssystem som fångar dessa parametrar. I anslutning till detta konstaterar vi att språkintroduktionen lämnar ett överskott. För att avgöra om resurserna används optimalt behöver det ekonomiska resultatet jämföras med genomströmning/elevresultat. Enligt Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever bör övergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering finnas. Detta avser både grundskola och gymnasiet. Vi rekommenderar därför att sådana riktlinjer tas fram. Vi instämmer med de intervjuade om att finns behov av utarbeta samlade och effektiva kartläggningsrutiner för att skapa en likvärdighet i kommunen. I sammanhanget bör beaktas att regeringen föreslår en fördjupad kartläggning med reglerat innehåll, varför en egen modell behöver anpassas till detta. Enligt uppgift arbetar Skolverket med att fram stödmaterial för kartläggning. Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande barn och verksamheten i boendena för ensamkommande barn som ligger inom NAV:s ansvarsområde bedöms som ändamålsenligt. De inspektioner som regelbundet görs av tillsynsmyndigheter har inte visat några brister. Det finns också en tydlig organisation med särskild personal, en rad olika handläggningsrutiner mm. samt personal med lång erfarenhet i verksamheten. De problem som finns vid utslussning från boendena är svårt för NAV att påverka, med undantag för de interna samverkansrutinerna. I det fallet rekommenderar vi att berörda avdelningar förtydligar och förbättrar befintliga rutiner. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. Det är också viktigt att överförmyndarnämnden ser till att säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi (egna konton) åtföljs och annars entledigar de gode män som inte följer dessa. 16 (18)

221 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Ansvar för bostadsförsörjning i de kommunala bolagen Bostadsförsörjningen för de nyanlända är en strategiskt viktig och för närvarande problematisk fråga. I granskningen ska bedömas om kommunstyrelsen i ägardirektiv har tydliggjort de kommunala bostadsbolagens bostadsförsörjningsansvar. Ansvaret är tydliggjort av fullmäktige i bostadsförsörjningsprogrammet där fokus bl.a. finns på nyanlända samt i ett beslut från kommunstyrelsen Vi konstaterar också att samarbetet mellan t.ex. bostadsbolagen och NAV är väl utvecklat och att det förs en dialog om behov. Uppföljning pågår av olika åtgärder av bostadsförsörjningsprogrammet och en delutvärdering är inplanerad till början av nästa år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i nuläget inte behöver ge några ytterligare ägardirektiv till VKAB kring bostadsbolagens ansvar angående bostadsförsörjningen, utan avvakta uppföljning och utvärdering. Organisation och rutiner för återsökning av kostnader Under granskningen har ingen fullständig avstämning gjorts om kommunen återsöker alla kostnader som är möjliga att återsöka enligt de statliga förordningarna. Vi konstaterar dock att de vanligaste förekommande ersättningsgilla kostnaderna återsöks. Inom arbete och välfärd finns en mycket stor kunskap om gällande regler hos den person som arbetar med frågorna, vilket minskar risken att man missar att återsöka kostnader. Sårbarheten med endast en person som arbetar med återsökningarna behöver dock ses över och åtgärdas. Avsaknaden av förvaltningsövergripande rutiner inom skolförvaltningarna samt att återsökningar hanteras av de enskilda skolorna gör att det finns risk att alla kostnader inte återsöks, vilket även bekräftas av intervjuade. För att minska risken att förbise att återsöka ersättningsgilla kostnader rekommenderar vi att respektive förvaltning tar fram en förteckning över alla de ersättningar som är möjliga att söka och att ansvaret för återsökning av respektive ersättning fördelas inom organisation på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner behöva upprättas som stöd, t.ex. i de fall många hanterar återsökningarna. Rekommendationer I anslutning de kommentarer och slutsatser som finns i ovanstående stycken vill vi särskilt lyfta fram följande rekommendationer med anledning av granskningen. Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Nämnden för arbete och välfärd bör på sikt införa en uppföljning av hur många nyanlända som får sysselsättning respektive försörjningsstöd efter etableringsperioden och eventuell JOB. Gymnasienämnden behöver säkerställa att elever inom språkintroduktionen får tillräcklig undervisningstid. Gymnasienämnden behöver hitta uppföljningssystem för att följa upp elevresultat och genomströmning för nyanlända elever. Förvaltningsövergripande riktlinjer för mottagande, introduktion och individuell planering behöver fastställas inom skol- och barnomsorgsförvaltningen samt gymnasieförvaltningen. De brister som finns avseende tillsyn och uppföljning av gode män för asylsökande barn behöver åtgärdas av överförmyndarnämnden. 17 (18)

222 REVISIONSRAPPORT Dnr KR/2013: Överförmyndarnämnden behöver säkerställa att reglerna för hantering av barnens ekonomi åtföljs eller entledigar de gode män som inte följer dessa. Arbete och välfärd behöver se över och åtgärda den organisatoriska sårbarheten avseende återsökning av ersättningsgilla kostnader. Alla förvaltningar som hanterar återsökningar av ersättningsgilla kostnader bör ta fram en förteckning över alla ersättningar som är möjliga att söka samt att ansvaret för respektive ersättning fördelas inom organisationen på ett tydligt sätt. För återsökningen av vissa ersättningar kan även skriftliga rutiner upprättas som handledning. Växjö, dag som ovan Sofie Thor Certifierad kommunal yrkesrevisor 18 (18)

223 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anna Karlsson utvecklingschef Tel kommunstyrelsen Kommunens revisorers granskning av flyktingmottagande och integrationsfrågor Revisorernas rekommendation: Integrationsrådets roll och vilka resultat som ska efterfrågas behöver diskuteras och eventuellt förtydligas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen svar: Integrationsrådets roll, uppdrag och styrning beskrivs i beslut KS/2010:323. Integrationsrådet uppgift är att främja koncernsamordning i integrationsfrågan för att effektivisera Växjö kommuns integrationsarbete och att bidra till att förverkliga intentionerna i styrande dokument, ta fram förslag till insatser och förankra dessa i nämnder och styrelsers internbudgetar. Resultat som efterfrågas ges i uppdrag via kommunfullmäktiges budget och följs upp genom årsrapporter och målområdesrapporter. Integrationsrådet ska rapportera till KS vilket sker genom att protokoll från integrationsrådets möten skickas till KS samt genom rapportering till KS från kommunstyrelseledamöter med särskilt ansvar för integrationsfrågor. Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta en integrationsberedning för att formalisera ansvaret för integrationsfrågor. Beredningen har till uppgift att vara kommunstyrelsens kontaktyta och bollplank i integrationsfrågor för såväl tjänstemän som medborgare, och att bevaka och driva frågor som rör integration Kommunstyrelsens kommer att under 2014 vidta åtgärder för att ytterligare stärka och förtydliga integrationsrådets roll, uppdrag, styrning och resultatredovisning. STABEN kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg Hemsida E-post anna.karlsson4@vaxjo.se

224 ÄRENDE KS/2013: Revisorerna uppmärksamma även vikten av att kommunstyrelsen följer upp efterlevnaden av givna ägardirektiv avseende de i rapporten upptagna frågorna kring bostadsförsörjningen. Kommunstyrelsens svar: Kommunstyrelsen kommer under 2014 att följa upp efterlevnaden av ägardirektiven avseende bostadsförsörjningen. Ove Dahl kommunchef Anna Karlsson utvecklingschef 2 (2)

225 Samarbetsavtal mellan Växjö kommun och Föreningen Tunga fordon Tunga fordon startade kring millennieskiftet i stiftelsen Teknikcentrum Kronoberg bildades den Ideella Föreningen Tunga fordon. Idag har föreningen 12 medlemmar, varav fem företag i Växjö kommun. Dessa är Dasa Control Systems, Fogmaker, Rottne Industri, Semcon och Volvo Construction Equipment. Tunga fordon ska stärka medlemsföretagens långsiktiga tillväxt och lönsamhet genom samverkan mellan företagen, samhälle och universitet. Tunga fordon ska verka för medlemsföretagens samverkan samt fortsatta säkerställande av kompetens. Tunga fordon arbetar lokalt/regionalt för på ett opartiskt sätt skapa värde för företagen genom kontinuerliga nätverk, utbildning, dialoggrupper, seminarier och utvecklingsprojekt. Samarbete sker med nationell och internationell expertis från institut, lärosäten och företag. Ett samarbete med kommunen innebär ökad kommunikation och bidrar till synligheten av en för regionen viktig bransch. Kommunens intresse består i företagens fortsatta varande och utveckling av dessa vilket Tunga fordon bidrar till genom aktiviteter enligt ovan. Uppföljning kommer att ske kvartalsvis. Växjö kommun, liksom Ljungby kommun, avsätter årligen kr till föreningen. Näringslivets (medlemsföretagens) insats till Tunga Fordon är Kr (för 2013). Avtalet löper För Växjö kommun ort, datum Ove Dahl För Tunga fordon ort, datum Peter Leisner

226

227 ÄRENDE Dnr KS/2013: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Yttrande över skrivelse om fria bussresor för pensionärer i Växjö kommun Bakgrund Pensionärsorganisationerna i det kommunala pensionärsrådet KPR har i en skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att Växjö kommun ska införa gratis bussresor för pensionärer under dagtid. Ärendet Kommunfullmäktige har vid ett flertal tillfällen behandlat och avslagit förslag på att införa gratis bussresor för äldre med motiveringen att en viss självkostnad för kollektivtrafik är bättre ur rättvisesynpunkt och en förutsättning för god hushållning. Ove Dahl kommunchef Marianne Dalesjö kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

228

229

230

231

232 ÄRENDE Dnr KS/2011: Mårten Västerdal kanslisekreterare Tel Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter ifrån kommunstyrelsen till kommunchefen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner fördelningen av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen i enlighet med skrivelsen Arbetsmiljöuppgifter för förvaltningschef daterad 28 maj Bakgrund Kommunfullmäktige har i 73/2012 beslutat om fördelning av arbetsmiljöuppgifter till nämnderna. Nämnderna har i sin tur möjlighet att vidarefördela arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefer. Ärendet Kommunstyrelsens ordförande har godkänt delegering av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommunchefen genom skrivelse daterad 28 maj För att delegeringen ska vara helt giltig bör den dock godkännas av kommunstyrelsen. Ove Dahl kommunchef Marianne Dalesjö kanslichef Kommunledningsförvaltningen KOMMUNKANSLIET 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil /RedigerareMobilTelefon/ Fax Org.nr Bg E-post marten.westerdahl@vaxjo.se

233

234 ÄRENDE Dnr KS/2013: Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Värdeöverföring (aktieutdelning) från bostadsbolagen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att kommunens ombud vid Växjö Kommunföretags bolagsstämma våren 2014 får i uppdrag att rösta om utdelning på totalt 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. Förutsättningen är att det finns fritt eget kapital disponibelt för utdelning. Utdelningen ska användas åren för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar enligt kommunledningsförvaltningens skrivelse. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd. Kommunfullmäktige beslutar att Växjö Kommunföretag AB får i uppdrag att fördela utdelningen på 34,5 mkr på bostadsbolagen med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag, under förutsättning att resultaten så medger. Bakgrund Från och med den 1 januari 2011 gäller en ny lag som innebär nya villkor för kommunala bostadsbolag, den s.k. allvillagen. Lagstiftningen innebär bl.a. att verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och att kommunen ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget. Den tidigare utdelningsbegränsningen i allbolagen ersätts av en begräsning av värdeöverföringar med vissa undantag. Enligt uppdrag från alliansen lämnas i denna skrivelse förslag på värdeöverföring från bostadsbolagen på sammanlagt 34,5 mkr att användas i kommunen under åren Värdeöverföringar för vissa bostadsförsörjningsåtgärder 5 p.1 är ett undantag från begränsningsregeln vid värdeöverföringar från de kommunägda bostadsbolagen. Enligt undantaget får hela föregående års vinst överföras till kommunen om pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Enligt propositionen är syftet med denna regel att ge kommunen en möjlighet att använda överskottet i bolaget för viss verksamhet inom ramen för bostadsförsörjningen samtidigt som det indirekt också är ett verktyg för att motverka överkonsolidering i bolaget. Ett annat syfte är att kommunerna ska ha möjlighet att använda upparbetade resurser för att fullfölja sitt bostadsförsörjningsansvar. Därmed får de Kommunledningsförvaltningen EKONOMIKONTORET 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post Ingemar.Waldemarsson@vaxjo.se

235 ÄRENDE KS/2013: allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen ytterligare en roll när det gäller kommunernas möjligheter att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar. Tanken är alltså att regeln ska ge kommunen ett verktyg för att finansiera vissa åtgärder som den vill genomföra i egen regi eller få genomförda efter upphandling. Samtidigt är regeln tänkt att kunna användas för att minska risken för en alltför avvikande kapitalstruktur i de bolag som p.g.a. kravet på affärsmässighet genererar mer vinst än tidigare. Att generera vinst som kan användas för bostadsförsörjningsåtgärder i kommunen är alltså en del av bolagets allmännyttiga syfte. Kommunledningsförvaltningen har fört diskussioner med förvaltningschefen för arbete och välfärd om tänkbara åtgärder för värdeöverföring enligt 5 p. 1, vilket redovisas i bilaga 1. Enligt föreliggande förslag görs en värdeöverföring (aktieutdelning) på sammanlagt 34,5 mkr från bostadsbolagen till Växjö kommunföretag AB som i sin tur lämnar aktieutdelningen vidare till Växjö kommun. Det är sannolikt att bostadsbolagen får låna upp pengar till merparten av aktieutdelningarna, men bedömningen är att soliditetsmålen alltjämt nås. Utdelningen ska användas under åren till bostadssociala åtgärder inom nämnden för arbete och välfärd med 11,5 mkr per år. Pengarna som föreslås överföras kommer från de överskott som bostadsbolagen redovisar för Prognosen för årets resultat, före bokslutsdispositioner och skatt, är ett sammanlagt överskott på 68 mkr. Nedan följer en sammanfattning av regelverket för värdeöverföringar enligt den nya lagen med vissa kommentarer. Begränsning av värdeöverföringar I den nya lagen finns bl.a. en begränsning av värdeöverföringar från ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag till ägaren. En första förutsättning för att värdeöverföringar från ett kommunalt bostadsaktiebolag ska få ske är naturligtvis att det finns ett överskott som enligt reglerna i aktiebolagen är tillgängligt för värdeöverföring. Därutöver begränsas möjligheterna ytterligare av reglerna i 3-5 i den nya lagen. Begränsningsregeln 3 1 st. innehåller en beräkningsregel som anger hur högsta beloppet för värdeöverföringar räknas ut. Utgångspunkten är det belopp som aktieägaren har skjutit till bolaget som betalning för aktier (såväl kontant som genom apportegendom). Summan av tillskjutet kapital multipliceras med den genomsnittliga statslåneräntan plus en procentenhet. Resultatet utgör högsta möjliga belopp för värdeöverföringar. I 3 2 st. har det införts en takregel som innebär att värdeöverföringarna under ett räkenskapsår inte får överstiga hälften av föregående års vinst. En konsekvens av begränsningsregeln är att den del av föregående räkenskapsårs vinst som inte tas ut stannar kvar i bolaget och kan inte tas ut ett senare år. Från regeln om begränsningar av värdeöverföringar finns några undantag. 2 (4)

236 ÄRENDE KS/2013: Undantag för realisationsvinster på fastighetsförsäljningar Enligt 4 får hälften av ett nettoöverskott som uppkommit vid avyttringar av fastigheter under föregående räkenskapsår delas ut oberoende av begränsningsregeln. En värdeöverföring p.g.a. fastighetsförsäljning ska alltså inte räknas in i den sammanlagda värdeöverföringen enligt takregeln. Innan bolaget beslutar om en sådan utdelning krävs ett ställningstagande av kommunfullmäktige. Denna undantagsregel tar dock sikte på fall där fastigheten inte paketeras utan säljs direkt, innebärande att bolaget tvingas betala skatt på realisationsvinsten. Undantag för vissa bostadsförsörjningsåtgärder Enlig 5 p.1 får hela föregående års vinst överföras till kommunen om pengarna ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Undantaget omfattar hela vinsten alltså även överskott som uppkommit genom avyttring av fastigheter, oavsett på vilket sätt avyttringen gått till. Även vinster från avyttringar av paketerade fastigheter är alltså möjliga att överföra enligt denna undantagsbestämmelse. Det är dock endast överskott från föregående räkenskapsår som får överföras. "Gamla" överskott får inte delas ut. De ändamål som överskott kan tas i anspråk för vissa bostadsförsörjningsåtgärder är följande: A. Åtgärder som främjar integration och social sammanhållning inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Det kan vara åtgärder som ökar variationen inom ett bostadsområde som kännetecknas av ett ensidigt utbud av bostäder, eller finansierar behovet av särskilda lokaler eller fritidsanläggningar såsom fotbollsplaner och lekplatser som mötesplatser som främjat integration. Det ska alltså vara fråga om åtgärder som typiskt inte handhas av ett kommunalt bolag utan som hanteras av kommunen. B. Åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar för att tillgodose bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Det kan vara åtgärder såsom att ordna bostäder för sådana personer eller att ordna lämpliga gemensamhetsutrymmen och relaterad utrustning. Av författningskommentaren till 5 framgår att regeringen medvetet avstått från att ge en uttömmande beskrivning av aktuella åtgärder. Även enligt civilutskottets bedömning finns det skäl att avstå från en uttömmande och detaljerad beskrivning av vilken typ av åtgärder som kommunen bör kunna vidta med användande av aktuella medel från en värdeöverföring. Det är de enskilda kommunerna som själva bäst kan bedöma vilken typ av åtgärder som är mest lämpade på den lokala bostadsmarknaden. Ett sådant synsätt ligger också i linje med den principiella uppfattning som civilutskottet vid ett flertal tillfällen givit uttryck för och som innebär att det är olämpligt med detaljerade statliga krav på hur kommunerna ska utöva sitt bostadsförsörjningsansvar. 3 (4)

237 ÄRENDE KS/2013: Av dessa förarbetsuttalanden lämnas således ett avsevärt utrymme åt kommunerna att utifrån lokala behov och bedömningar själva avgöra vilka åtgärder som kan komma ifråga. Enligt lagtexten anges inte någon tidsgräns när de utdelade medlen måste användas för bostadsförsörjningsåtgärder. I kommunens bokslut kan ej förbrukade medel bokföras på ett balanskonto och användas kommande år. Allmännyttiga kommunala bostadsbolag ska skriftligen varje år lämna uppgifter till statlig myndighet om beslutade värdeöverföringar och hur de har beräknats. Sammanfattning En ny lag för allmännyttiga bostadsbolag gäller från 2011 och innebär bl.a. begränsningar av värdeöverföringar från bostadsbolagen till kommunen. Begränsningen gäller dock inte för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Förslaget innebär en värdeöverföring (aktieutdelning) från bostadsbolagen till VKAB på 34,5 mkr med hänvisning till 5.1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag. VKAB lämnar i sin tur aktieutdelningen vidare till kommunen. Pengarna kommer från de överskott som bostadsbolagen redovisar för 2013, prognosen före bokslutsdipositioner och skatt är 68 mkr. Växjö Kommunföretag AB får i uppdrag att fördela utdelningen på 34,5 mkr på bostadsbolagen. Beslut om eventuella värdeöverföringar görs på bolagsstämmorna våren Det är sannolikt att bostadsbolagen får låna till merparten av aktieutdelningarna men att soliditetsmålen ändå uppnås. Pengarna ska tillfalla nämnden för arbete och välfärd och användas Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet VKAB, nämnd för arbete och välfärd, kommunchef (ekonomichef) För kännedom Skriv texten här Ove Dahl kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef 4 (4)

238 Per Sandberg förvaltningschef Tel Kommunstyrelsen Bostadssociala projekt - bilaga Ungdomsbasen Prioriterad grupp enligt nämndens mål, hemmaplanslösning. Placeringsförebyggande. Målgruppen saknar ofta förmåga att sköta en bostad och annat som hör ihop med en normal social tillvaro på grund av sitt missbruk. Här har kommunen ett särskilt ansvar för gruppen. Kategori i bostadsförsörjningsprogrammet: Exkluderade grupper Kostnad: 0,9 mkr/år Wälluddens HVB Hem för vård eller boende (HVB) för ungdomar år med en mer omfattande social problematik och som av olika anledningar inte kan bo kvar hos sina föräldrar/vårdnadshavare eller klarar eget boende. Dessa ungdomar behöver mycket stöd i sin vardag, skola och boende. Boendet är bemannat med personal dygnet runt. I verksamheten ingår utslussnings/träningslägenheter (ca 10 st) där ungdomar bor med dagligt stöd från personalen på Wälluddens HVB. Syftet är att ungdomar ska träna sig för eget boende exempelvis sköta inköp, ekonomi, städ och tvätt, sköta skola/jobb mm. Kommunen har ett långtgående ansvar för den här gruppen. Om inte kommunen kan lösa boendet medför det stora utredningskostnader. Kategori i bostadsförsörjningsprogrammet: Bostäder för unga och exkluderade grupper Kostnad: 2 mkr/år (med lägenheterna) Utredningsboende för familjer Hem för vård eller boende (HVB) för familjer med yngre barn under en utredningstid. Utredning som innebär att bedöma föräldraförmågan och vilket stöd föräldrarna behöver i sitt föräldraskap. Bemannat med personal dygnet runt dels för att säkerställa barnens behov av skydd. Kostnad: 1,5 mkr/år 1 (3) Postadress, Besöksadress Telefon Mobil Org.nr Bg E-post per.sandberg@vaxjo.se

239 Per Sandberg förvaltningschef Tel Transitboende för nyanlända På Hammerdalsvägen för nyanlända i avvaktan på permanent boende. Pga trångboddheten och på bristen på stora lägenheter skulle detta boende som blir ett genomgångsboende för nyanlända kunna användas för den stora ökningen av nyanlända som Växjö tar emot. Skulle avlasta förvaltningen och också minska på slitage på de lägenheter som idag används. Nämnd för arbete och välfärd har ett särskilt ansvar för att ordna bostad för flyktingfamiljer med barn i det akuta skedet när den sökande inte själv kan lösa sitt boende. Behovet av bostad bedöms akut utifrån ett barnperspektiv. Det är en bostadssocial insats som är viktig för att möjliggöra en etablering och att olika insatser kan komma igång för barn och vuxna. Kategori i bostadsförsörjningsprogrammet: Bostäder för nyanlända Kostnad: 3,5 mkr/år Medborgarkontor Araby och Teleborg Utveckling av befintligt medborgarkontor på Araby och uppstart av nytt medborgarkontor på Teleborg. Det ska bli lättare för medborgarna i deras kontakter med olika myndigheter. Till medborgarkontoret ska man kunna vända sig för att få personlig service och hjälp med olika typer av ärenden, information och samhällsvägledning. Syftet är även att underlätta för förvaltningar, kommunala bolag och myndigheters arbete. Samverkan mellan olika intressenter i framförallt i Araby och Teleborg kommer att stärkas. Frågor kring boende är en vanlig förekommande fråga på Medborgarkontoret. Samverkan kring boendefrågan är en viktig utvecklingsfråga för nuvarande och framtida medborgarkontor. Fördelar: Bättre service Förändrat arbetssätt Samverkan utökas Ökad integration Ökad kunskap om samhället hos medborgarna Kategori i bostadsförsörjningsprogrammet: bostäder för nyanlända Kostnad: 1,8 mkr per kontor och år = 3,6 mkr per år. 2 (3)

240 Per Sandberg förvaltningschef Tel Sammanlagda kostnader: 11,5 mkr/år under = 34,5 mkr. Per Sandberg förvaltningschef 3 (3)

241 ÄRENDE Dnr KS/2013: Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden Tel Kommunstyrelsen Vision Arenastaden Förslag till beslut Visionen sänds på remiss för synpunkter senast 28 februari Bakgrund Kommunfullmäktige antog 2008 en detaljplan för Arenastaden. Den är mycket generell och medger byggnation av handel, bostäder, kontor, service och idrottsarenor. April 2009 antog kommunfullmäktige en dispositionsplan som definierade var olika idrottsanläggningar skulle placeras medan andra markområden lämnades öppna för framtida prioritering. Sedan nu aktuella idrottsanläggningar färdigställts har under 2013 pågått ett visionsarbete för att definiera vad som lämpligen bör hända med olika områden inom Arenastaden. Sammanfattning Vision Arenastaden innefattar mål och visioner för utveckling av Arenastaden med beskrivning av områdets förutsättningar och en genomlysning av hur olika delområden kan disponeras för såväl idrott som för boende och verksamheter. Visionen visar att utrymme finns för flera kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter på sikt liksom för kontor och hotell och ca 400 bostadslägenheter. Det poängteras också vikten av att etablera grönytor och upplevelserika stråk och motionsslingor. Beslutet skickas till För åtgärd/verkställighet Fritidsnämnden, tekniska nämnden, byggnadsnämnden Ove Dahl kommunchef Anders Franzén utvecklingschef Arenastaden kommunledningsförvaltningen STABEN 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Mobil Fax Org.nr Bg E-post anders.franzen@vaxjo.se

242 Vision Arenastaden Växjö

243 Uppdraget Genomförande av projekt Arenastaden har i sin huvudsakliga del enligt kommunens måldokument slutförts vad gäller byggnation av större arenor. Med dispositionsplan från 2009 som grund har inom området byggts hockeyarena med träningshall, fotbollsarena, innebandyarena med träningshall, friidrottshall och truppgymnastikhall. Därtill har anlagts kastplan, konstgräsplan, idrottsstråk, torg, parker, dagvattenmagasin och parkeringsytor. Ett antal markaffärer har inneburit att fastighetsägaren Arenastaden i Växjö AB har sålt mark för arenor till föreningsägda fastighetsbolag samt mark för allmän plats och exploatering till kommunstyrelsen. För exploateringsmarken finns en gällande detaljplan som medger omfattande byggnation men det är inte helt klargjort på vad sätt ytorna skall disponeras. Kommunstyrelsen har därför gett uppdrag till projektledningen för Arenastaden att ta fram förslag på vision som skall ge stöd för fortsatt marktilldelning för byggnation och för ändring i detaljplanen som bl.a. skall reglera allmän platsmark. Uppdraget har letts av projektledare Anders Franzén med Jonas Yngström som biträde. I arbetet med kartor och 3D modeller har Karl Magnusson och Agnes Årevall medverkat. Styrning av uppdragets inriktning har skett genom styrgruppen för stadsutveckling och samordningsgruppen för ks-bn-tn-mn. Presidiegruppen Ks-Bn-Tn-Mn och fritidsnämnden har löpande hållits informerad och slutgiltigt tagit ställning till Visionens innehåll den 16 december Samråd under arbetets gång har skett med fastighetsägare som angränsar till Arenastaden och med idrottsintressenter inom Arenastaden. Visionen visar på flera möjligheter att utveckla Arenastaden såväl för fler idrottsanläggningar som för boende och verksamheter. Ett fortsatt arbete bör inriktas på att aktivt skapa ett område för bostäder i Arenastadens sydvästra del och ett område för verksamheter och bostäder i dess sydöstra del. Växjö den 19 december 2013 Ove Dahl Kommunchef Anders Franzén Projektledare Arenastaden

244 Dispositionsplan 2009 Kommunfullmäktige antog en detaljplan för Arenastaden. Denna är i sina huvuddrag ganska generell och ger möjlighet att inom hela området bygga för bostäder, idrott, handel och kontor. Inför uppstart av arbetet med att genomföra projekt Arenastaden förde kommunen samtal med berörda idrottsföreningar om vilken vision som skulle gälla och hur området skulle disponeras. Detta resulterade i en dispositionsplan som antogs av kommunfullmäktige den 21 april Planen har sedan legat till grund för placering av arenor, markförsäljning och fastighetsbildning. Vissa områden lämnades dock öppna för framtida prioritering. Arenastaden ska ha en dispositionsplan som är utvecklingsbar och hållbar över tiden. Här ska man i samverkan på många plan tillsammans bidra till att öka idrottens utvecklingsmöjligheter och Växjöregionens samlade attraktionskraft.

245 Arenastadens utveckling En gemensam framgång bygger på: - Samverkan mellan intressenterna i gemensamma utrymmen och aktiviteter - Idrottsföreningar som var och en skall kunna utveckla sin kärnverksamhet - Samordning och enighet om lokalutnyttjande för evenemang och mässor - Förutsättningar att kunna bygga anläggningar oberoende av varandra - Möjlighet till kompletterande byggnation för boende, service och utbildning - Goda möjligheter för näringslivet och andra intressenter att medverka Målsättning Arenastadens disposition skall vara flexibel och medge etappvis utbyggnad med möjlighet till olika modeller för genomförande. Idrottsanläggningar skall kunna kompletteras med kommersiella byggnader för att stärka finansieringen och påskynda genomförandet. Arenastadens byggnader och anläggningar skall uppföras och drivas i linje med devisen "Växjö - Europas grönaste stad". Arenorna skall byggas med höga krav på stadsmässig gestaltning och miljöeffektivt så att behovet av tillförd energi kan minimeras. Arenastadens idrottsliga verksamhet skall präglas av yttre öppenhet och inre trygghet och säkerhet med god sammanhållning mellan föreningar och nära samverkan med universitetets forskning och ledarutbildning. Insatser skall ske för att behålla friidrottens prestationscentrum, ADC, inom området och utveckla det till landets första Idrottsliga prestationscentrum (HPC). Den yttre miljön Området skall inlemmas i stadsstrukturen så att de fria ytorna upplevs som öppna och tillgängliga torg- och parkområden. Tillgängligheten för gående och cyklister är viktig att prioritera ur trygghetssynpunkt. Alla onödiga stängsel och staket ska tas bort. Området ska ges en tilltalande belysning som ger trygghet och trivsel. Översyn av befintlig yttre miljö skall ske, så att t.ex. rörelsestråk, grönytor och fasader ger ett samlat intryck. God överblick, orientering och en samsyn över ingående material skall ge en helhetsupplevelse av området. Stor hänsyn tas till mikroklimatet vid val av vegetation och markarbeten. Fria ytor kan innehålla dammar som vattenmagasin för dagvatten. Området kan gärna kompletteras med olika konstverk. Parkeringsplatser för bilar, bussar, transport- och servicefordon skall finnas på flera ställen. Det är viktigt att dessa inte blir stora dominanta asfaltsytor, utan delas upp och kläs in i vegetation kopplade till olika stråk in mot anläggningarna. Gång och cykelstråk Gång- och cykelstråken skall ha naturliga kopplingar till omgivande kvarter och säkra områdets tillgänglighet ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Stråken skall leda direkt från områdets parkeringsplatser och busshållplatser till de centrala delarna. Stråken ska bidra till att öppna upp området på ett

246 sätt så att stadens invånare rör sig naturligt genom området, och därigenom skapar den öppna karaktären. Några huvudstråk inom området torde få pekas ut som transport- och räddningsvägar vid större arrangemang. Inom området ska anläggas flera cykelparkeringsplatser. En eller flera gc-förbindelser mellan Bäckaslövsområdet och Arenaområdet bör ingå i konceptet. Stråket mellan centrum och Arenaområdet måste göras tydligt. Övergripande vision Arenastaden skall vara möjligheternas prestationscentrum för idrott, utbildning, ledarskap och evenemang där boende, verksamheter och idrott kan samverka i en modern, attraktiv, funktionell och hållbar stadsbebyggelse som skapar framgång i möten mellan människor med olika erfarenhet, kunskap och idéer Idrottslig vision Hela området ska bli attraktivt för Idrott och Utbildning ett område där idrotten har högsta prioritet förenar sportens behov av tränings- och matcharenor med regionens behov av landmärken och idrottsupplevelser. är nationellt och internationellt känd som ett tränings-, utbildnings- och utvecklingscentra - där akademi och idrott verkar tillsammans. ger idrottande ungdomar möjlighet att utvecklas och bli positiva förebilder. kännetecknas av säkerhet, service och miljötänkande för både idrottsutövare, ledare, personal, arrangörer och åskådare.

247 Områdets förutsättningar Arenastaden ligger centralt i västra delen av Växjö stad och omgivet av handelsområdena Samarkand, Västerport och Handelsstad I11. Det är endast ett par kilometer ner till Växjö centrum. Runt Arenastaden pågår planer på omfattande kompletteringar av handel, service, kontor, utbildning och bostäder. Inom en tioårsperiod kan tillkomma hus och lägenheter för minst 5000 personer. Detta kommer väsentligt påverka händelser och förbindelser runt och inom Arenastaden. Inte minst finns behov på förbättring av gång- och cykelstråk. Intressenter Idag är de stora arenorna byggda liksom de attraktiva stråken mellan dem. Nu gäller att komplettera med bostadsbebyggelse och service som ger området mer liv. Detta ligger helt i översiktsplanernas intentioner för Västra Mark. Förutom kommunala nämnder är de nu etablerade fastighetsbolagen inom Arenastaden viktiga intressenter i områdets framtida utformning. Till detta kan läggas ett antal föreningar och organisationer som har omfattande verksamhet där. Därtill finns i områdets närhet flera betydande fastighetsförvaltare och verksamhetsansvariga som har stora intressen i händelser som kan påverka deras möjligheter att utveckla sina respektive markinnehav. Under arbetets gång med Vision Arenastaden har alla dessa aktörer i närområdet intervjuats om deras framtidsplaner, men även andra byggherrar och förvaltare har hört av sig för att bli delaktiga i framtida genomförande av byggprojekt. I väster finns intresse att utveckla handelsområdet ytterligare mellan Grand Samarkand och kvarteret Handelsmannen. Ett idrottsgymnasium har möjlighet att etablera sig utmed Hejaregatan, gärna i kombination med trygghetsboende för äldre. Flera intressenter finns för hotell, elevboende och vandrarhem.

248 Arenastadens förutsättningar I detaljplanen för Arenastaden från 2008 finns intentionen att skapa en ändamålsenlig struktur för idrottsanläggningar, handel och bostäder. Vad gäller idrottsanläggningar har det byggts nya arenor för ishockey, fotboll, innebandy, gymnastik och friidrott. Hela området utvecklas kontinuerligt och man samverkar på många plan för att tillsammans ökar idrottens möjligheter och Växjöregionens attraktionskraft. Förutom idrottsanläggningar finns enligt detaljplanen även byggrätter för bostäder (ca m2) och verksamheter (ca m2). Handel i större omfattning är nu längre inte lika aktuell eftersom omkringliggande handelsområden har utvecklats positivt. Att skapa attraktiva bostäder nära idrottsanläggningar och service är nästa fas i utvecklingen av området. Detta kan ske inom hela planområdet men huvudsakligen inom områdets västra del. Den nya bostadsbebyggelsen kan utformas enligt principen Hus i park med ett antal hus i parkmiljö. De grundläggande mål och visioner som lades fast i Dispositionsplan 2009 är fortfarande lika aktuella och giltiga. Gatu- och gångstråk Arenastaden ligger attraktivt belägen i Växjö stad. Det är av stor vikt att man behåller och förstärker de stråk som idag finns. Nedan visas de stråk som vi idag upplever som de viktigaste för gång- och cykeltrafik i och till området. Kopplingen till omgivande stråk är viktig för att binda ihop stadens olika delar. Det gröna ska förstärkas i dessa stråk.

249 Utmed Storgatan föreslås trädgrupper på bägge sidor för att ge entrén till Växjö stad ett mer välkomnande intryck. Sektionen på Storgatan minskas på södersidan eftersom huvudgångstråk ligger på norrsidan mot arenorna. På det viset skapas plats för trädgrupper och häck som vegetationsskärm mot handelsområde I 11. Utmed Hejaregatan ändras gatusektionen så att en trädrad ryms i norra delen. Den södra delen är begränsad för träd på grund av att ett stort ledningsstråk ligger under marken. Vändplats för buss flyttas längre österut för att dels ge plats för ytterligare bebyggelse i kvarteret Handelsmannen, dels skapa en torgyta framför en kommande bebyggelse i Arenastadens nordvästra hörn. Grönstråk och bebyggelse på både södersidan och norrsidan är viktigt för att ge Hejaregatan en mer stadsmässig karaktär. När huvudstråket för gående och cyklister mellan arenorna träffar Hejaregatan anläggs busshållplats på bägge sidor om gatan. En fortsättning mot norr med huvudstråket ger bättre möjligheter att utnyttja anläggningar i kv Bagaren, Futurum. Här finns även möjlighet att skapa fler parkeringsplatser och bättre kontakt mellan idrottsarenorna på Arenastaden och Futurum Sport.

250 Vision om möjlig utbyggnad i ett långt perspektiv Utvecklingsområden Vid arbetet med Visionen har framkommit elva delområden inom Arenastaden och sex områden i dess närområde som visar goda möjligheter att utvecklas för olika ändamål i framtiden. Områden inom Arenastaden beskrivs närmare på efterföljande sidor. En framtida trafikbild En översiktlig trafikbild för Arenastaden har skisserats. Den bygger på att befintlig gatustruktur används och kompletteras i västra delen för att skapa god tillgänglighet för framtida bostäder/verksamheter inom området. Angöring sker från Handelsvägen i väster och från Hejaregatan i norr.

251 Bebyggelse och framtida arenor Arenastaden kan på sikt få en tydlig indelning mellan bostäder i västra delen, idrottsanläggningar i centrala delen och verksamheter i östra delen. Initialt finns störst intresse från marknaden att bygga bostäder i den sydvästra delen och kontor i sydöstra delen. De centrala delarna kommer främst präglas av åtgärder fär att höja attraktiviteten utmed gångstråken. Efterhand tillkommer nya arenor. Bilden visar ett möjlig exempel på exploatering av området för bostäder, arenor och verksamheter. Många variationer på utformning kan efterhand uppkomma. Område m2 Bostäder Föreslagen bebyggelse består av höga hus i park. Lokaler kan inrymmas i husens bottenvåningar. Centralt i området föreslås ett P-däck som komplement till markparkering. P-norm 0,8. Området rymmer ca 300 lägenheter

252 Område nås från Handelsvägen i väster över kvartersmark, alternativt från Hejaregatan i norr. Ett GC-stråk anläggs centralt i området som får kontakt från Hejaregatan och söderut till befintlig GC-väg med planfri passage under Storgatan. Marken är obebyggd och består av skogsparti med högresta tallar. Läget är attraktivt och området bör omgående kunna erbjudas för byggnation. Byggnationen innebär att ett större naturområde tas i anspråk. Angöring från väster kräver överenskommelse med privata markägare om att få disponera ett befintligt 10 meter brett U-område för gata. Inga ledningar behöver flyttas. Område m2 Gymnasium, kontor och bostadskomplement Området kan inrymma lokaler på ca m2 samt ca 80 lägenheter. Området nås från Hejaregatan. Parkering i källare och markparkering I väster föreslås bussvändplats flyttas längre österut för att frigöra byggrätt till ytterligare handel inom kv Handelsmannen samtidigt som ett nytt torg med bussangöring skapas i det nordvästra hörnet av område 2. Vid det nya torget kan en gymnasieskola etableras i kombination med kontor och elevbostäder. Byggnation inom området tar i anspråk ca 200 befintliga parkeringsplatser. Genom byggnation på såväl södra som norra sidan av Hejaregatan kan gatan få en mer stadsmässig karaktär gärna med en trädrad på norra sidan. Utmed den södra sidan finns ett ca 10 meter brett ledningsstråk som säkerställts i plan. För kompletterande bebyggelse i kv Handelsmannen och flytt av bussvändplats krävs ny detaljplan.

253 Område m2 Idrottsarenor, HPC, terminsboende, entrétorg. Område reserveras för framtida större idrottsanläggning. Här kan också rymmas lokaler för HPC och terminsboende för idrottare. Utrymme finns totalt för ca 6000 m2 BTA. Markparkering finns vid Friidrottsarenan ca 120 p-platser. Befintlig markparkering med ca 120 plaster försvinner om området bebyggs. Dagvattenledning behöver läggas om och entrétorget måste ställas iordning. Område m2 Bostäder och kontor/handel Området kan i första hand inrymma ca 8000 m2 kontor /handel närmast Storgatan. Bebyggelse kan samordnas med en framtida förändrad byggnation på privat mark i öster. Efterhand kan det vara möjligt att bygga ca 80 lägenheter i

254 den norra delen av området. Bebyggelse på gamla grusplanen bör utformas så att befintlig diagonal huvudvattenledning inte behöver flyttas, men flytt är möjlig. Parkering får ordnas i källare med komplettering av viss markparkering. Flera intressenter har redovisat intresse att få disponera området för byggnation och kommunen ska aktivt pröva områdets möjligheter för exploatering. Byggnation tar i anspråk mark som idag utnyttjas främst för parkering med platser för ca 200 bilar samt uppställningsytor för supporterbussar, polis, räddningstjänst m.fl. Området kan därför ha visst värde för biluppställning om större idrottsevenemang skall ordnas inom Arenastaden. Område m2 Idrottsarenor och kontor. Utbyggnad av Idrottshuset Området är i dag central parkering och torg för idrottshuset och boulehallen. Genom anpassning kan en ny idrottshall, ca 25 x 50 m, byggas framför boulehallen, men också kontorslokaler kan här vara lämpligt. Träddunge i nordvästra hörnet är mycket viktig för grönstruktur och dagvattenhantering och byggnation i denna del får inte ske. Tekniska anläggningar och öppet dagvattenmagasin hindrar också byggnation norrut. Gångstråk i söder bibehålles. Utbyggnad av idrottshuset begränsas till en sporthall söder om boulehallen. Norr om området finns planer för ytterligare en idrottshall i anslutning till B- hallen i Fortnox Arena. Marken ägs här av Växjö Innebandyarena AB. Byggnation framför boulehallen tar i anspråk ca 40 parkeringsplatser och ett parkområde som nyligen anlagts. Ledningar här måste läggas om. Parkområde med träd norr om Idrottshuset skall bevaras. Byggnation måste samordnas med boulehallen och dagvattenfrågor lösas.

255 Område m2 Idrottsarenor, hotell och kontor. (Gamla ishallen, curlinghallen mm) Framför gamla ishallen finns planer för ett hotell i ca 8 våningar. För östra delen redovisas planer på bowlinghall och informationscenter med idrottsmuseum och biljettcentrum i ett nytt kontorshus. Curlingbanor kan då möjligen inrymmas i gamla ishallen. Möjlighet till parkering för hotellgäster finns i källargarage i Vida arena. Byggnation här innebär att curlinghallen och omklädningsbyggnad med kylaggregat måste rivas. Belastningen med trafik ökar mellan Vida arena och Myresjöhus arena. Parkeringsfrågor måste lösas så att personalparkering inte belastar befintlig kundparkering Område m2 Idrottshall Området ger möjlighet att väster om Lakers befintliga träningshall bygga en sporthall eller en kombinationshall för curling, ishockey och konståkning. Byggnation här innebär att dagens grusad parkering med plats för ca 80 bilar eller 20 bussar försvinner.

256 Område m2 Omklädningsrum och idrottsbostäder. Öster om C-planen finns en yta som kan användas för mindre byggnader av typ omklädningsrum, rum för idrottare mm. Ytan medger också parkering och spontanidrott. Inom ytan finns behov av att anlägga dagvattenmagasin som bl.a. tar upp och fördröjer regnvatten från parkeringen öster om området. Område m2 Idrottslokaler och boende. Gamla västra läktaren till Värendsvallen kan på sikt rivas i stora delar. Vissa delar kan sedan bebyggas med idrottslokaler och eller idrottsboende. Utrymme finns även för spontanidrotter.

257 Område 10 och 11 Grönytor och spontanidrott Tre ytor märkta med nr 10 sparas för att skapa gröna vistelseytor. Dessa blir viktiga oaser i en annars ganska hårt exploaterad miljö. Mellanytorna, nr 11, omfattar stråk, torg och interna transportytor. Dessa mellanytor kan kompletteras på olika sätt för att skapa attraktiva platser för boende i de kommande bostäderna och för besökare på Arenastaden. Här kan bildas ett häng i positiv bemärkelse för olika människor och ge Arenastaden en vidare acceptans hos fler målgrupper. Aktiviteter som kan tillföras är utomhusgym, parkouranläggning, grind rails för skateboardåkning på sommaren och skidåkning på vintern, bollplank, fotbollstennisplaner, fotbollsteknikyta, beachvolleyplaner, basketplaner padeltennis, frisbee etc. En värdefull del i området vore löpslingor av olika längd som sedan också kan sträcka sig vidare ut mot Bäckaslöv och Bokhultet. Motionsslingor

258 Område A - F I gränsområdena till Arenastaden finns utvecklingsmöjligheter för hotell, kontor, handel, mm. Inom område A pågår planarbete initierat av Norrporten för kontor och hotell. Område B är planlagt för hotell och kontor. För område C har inkommit förslag på planändring för att möjliggöra utöka handel och restaurang. Bilparkering Arenastaden inrymmer idag ca bilparkeringsplatser. Sker byggnation enligt visionens möjligheter kommer ca 500 befintliga allmänna parkeringsplatser att försvinna på sikt. Visst antal av dessa kommer att övergå till kvartersparkering för kontor och bostäder. Kvarstående ca allmänna parkeringsplatser räcker dock gott och väl till för den vardagliga verksamheten inom området. Däremot blir det något svårare att hitta nära parkeringsplats vid stora evenemang. Genom att utveckla stråket mellan Telekonsult Arena och Fortnox Arena norrut i kv Bagaren finns där möjlighet att ordna ca 200 nya parkeringsplatser för att kompensera de som främst försvinner utmed Hejaregatan. Trafik Arenastaden har nu i sin nya idrottsliga skepnad funnits drygt ett år. Fler verksamheter har tillkommit och de sportsliga evenemangen har ökat och varit mer elitinriktade. Tidvis är trafikbelastningen hård men dock begränsad till ett fåtal timmar sett över året och främst orienterad till I11-rondellen. Mer byggnation inom Arenastaden leder säkert till ökad trafikintensitet men förändringen kan vara marginell i förhållande till de nya aktiviteter som väntas tillkommer i omlandet. För att klargöra förändringar och få underlag för eventuella åtgärder kan det vara aktuellt att göra en ny trafikutredning för hela Västra Mark. Dagvatten I anslutning till arbetet med detaljplanen för Arenastaden lät kommunen göra en studie av hur hantering av dagvatten bör ske. Med hänsyn till begränsad kapacitet i omgivande ledningsnät förordades ett antal åtgärder för att fördröja utsläpp av dagvatten. Detta har hittills resulterat i tre magasin under mark och ett öppet magasin. Flera finns aktuella för den fortsatt utbyggnaden och det är viktigt att hela tiden följa upp och ställa krav på lokalt omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Idrottsytor Arenastaden kan redan tyckas inrymma stora ytor för olika idrotter men utvecklingen visar att nya sporter tillkommer liksom att behoven för befintliga sporter växer. Visionen visar att det finns ett antal tänkbara tomtlägen för olika arenor som ytterligare kan förstärka profilen som Sveriges främsta idrottsområde. Fortsatt byggnation inom Arenastaden kan också stärka dess karaktär som stadsområde. Det måste då uppmärksammas att detta ger intrång på utrymmen som nu är parkering eller idrottsyta. Möjligheten att ordna ytterligare sportfält i grannskapet måste studeras.

259 Sammanfattning Inom Arenastaden kan flera områden bebyggas med bostäder, skola och verksamheter i samklang med den idrottsliga visionen. Avsikten med kompletterande byggnation skall vara att stärka områdets karaktär som idrottsligt landmärke De nya områdena förbinds tillsammans med redan etablerade grönytor, idrottsverksamheter och arenor i intressanta och upplevelserika stråk och motionsslingor. Stråken möbleras med attribut såsom spontanidrott, bänkar, infokuber, vegetation, stensättning, vindskydd mm enligt det kvalitetsprogram som gällt sedan Arenastaden började utvecklas. Syftet är att skapa en attraktiv plats för boende i och besökare till Arenastaden. Totalt skulle det kunna byggas ca 400 lägenheter om m2 BTA, gymnasium om 4000 m2 BTA och verksamheter/handel om ca m2. Därtill finns utrymme för kompletterande idrottsarenor för ett antal sporter.