Talet om den ideala kroppen

Transkript

1 Örebro Universitet Hälsoakademin Avancerad nivå, 15 hp HT 2011 Talet om den ideala kroppen En diskursanalytisk studie av kroppen i exergaming Författare: Emmie Gustafsson Handledare: Marie Öhman Examinator: Mikael Quennerstedt

2 Sammanfattning Introduktion: I andra länder används redan exergaming-spelen i allt större utsträckning i skolmiljön, framförallt under idrottslektionerna. Exergaming-spelen används för att motivera eleverna till en ökad fysisk aktivitet, vilket innebär att spelens utbildningsvärde och elevernas lärande inte hamnar i fokus. Skolverksamheten är dock en offentligt finansierad utbildningsmiljö, vilket innebär att lärandet under idrottslektionerna borde stå i fokus, vilket medför vikten av att se vilka utbildningsvärden exergaming har att erbjuda. Syfte: Syftet är att undersöka vilka budskap om kropp som kommer till uttryck i exergaming. Metod: Denna kvalitativa uppsats har en diskursanalytisk metodansats och videoinspelning som metod. Jag valde att använda två individer som spelade 15 spel utav Wii Fit Plus spelens fem kategorier, alltså tre spel per kategori, detta skedde medan jag videofilmade tv-skärmen. Videofilmningen transkriberades och analyserades för att undersöka diskurser kring talet om kroppen i exergaming-spelet Wii Fit Plus. Analysen utgjordes alltså utav det språkliga innehållet, animeringar, instruktioner och kommentarer i Wii Fit Plus. Resultat: Resultatet av studien visar att den dominerande diskursen i Wii Fit Plus blev den ideala kroppen. Den ideala kroppen styrs av två underordnade diskurser, den fysiskt aktiva kroppen och rörelsemönster i den fysiskt aktiva kroppen. Dessa två underordnande diskurser utgörs av två utmärkande drag. Den fysiskt aktiva kroppen består av att förbränna kalorier samt att erhålla belöning och uppmuntring för ett fortsatt aktiverande av kroppen. Rörelsemönstret i den fysiskt aktiva kroppen i sin tur består av teknik och säkerhet genom att det finns ett rätt sätt att aktivera kroppen på. Förutom teknik och säkerhet återkommer även hållning och balans som en stor del av att nå detta specifika rörelsemönster. Slutsats: Denna ideala kropp som framkom i resultatet består delvis av BMI, förbränna kalorier och att vara fortsatt aktiv. I Skolverkets (2011) kursplan står inte något om att nå denna ideala kropp. Wii Fit Plus skulle kunna användas i skolundervisningen i form av att ge eleverna möjlighet till att aktivera sig samt att skapa diskussioner och att lära eleverna att vara kritiska mot denna kropp som framkommer i Wii Fit Plus och i samhället. Nyckelord: Aktiverande tv-spel, fysisk aktivitet, Idrott och hälsa och utbildningsvärden. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Syfte Teoretisk utgångspunkt Kroppens historia Den socialt konstruerade kroppen Fetmadiskurs Rörelsen, skolan, eleverna samt deras kropp och hälsa Tidigare forskning om exergaming och skolan Metod Tillvägagångssätt Etiska aspekter Resultat Den ideala kroppen Den fysiskt aktiva kroppen Förbränna kalorier Uppmuntran & belöning Rörelsemönster i den fysiskt aktiva kroppen Teknik & säkerhet Hållning & balans Diskussion Metoddiskussion Diskussion Referenser

4 Inledning När det gäller människors hälsa i dagens samhälle förespråkas ofta vikten av fysisk aktivitet. Vi möts av uppmaningar om att vi bör röra på oss och förslag på hur vi kan träna för att hålla oss i god form, en sådan rekommendation är enligt Folkhälsomyndigheten (2014), 30 minuters aktivitet per dag i måttlig intensitet. I samband med dessa råd framträder också ett tal om kropp där oskrivna regler och normer för vad som är accepterat och hur kroppen bör se ut gör sig gällande. Veckotidningar ger exempelvis bantningstips och skriver om hur läsaren på ett smidigt sätt kan förlora kilon och hur denne ska äta sunt för att få en slank och sund kropp. I och med förespråkandet av fysisk aktivitet och vikten av att röra på sig framträder även ett tal om barn och ungdomars inaktivitet och övervikt. Inte minst framhålls att tvtittande, tv-spel och datoranvändning har bidragit till en mer stillasittande livsstil för barn och ungdomar i dagens samhälle. Fagrell & Larsson (2010) hävdar att det finns ett stort intresse i samhället för barnen och deras rörelse, detta som en följd utav den allt mer inaktiva livsstilen som har utvecklats hos barnen. Det stora samhällsintresset fokuseras mest på funktion, om rörelsen är duglig samt om barnets kropp är normal eller ej, ofta beräknat i BMI. Enligt Socialstyrelsen (2009) är det färre elever i årskurs 9 som inte tränar alls, till skillnad från tidigare år. Studien påvisar även att % av eleverna är överviktiga och att 3-5 % är feta, vilket enligt Socialstyrelsen (2009) är en fördubbling av överviktiga barn under de senaste två decennierna och en ökning med fyra till fem gånger så många feta barn. Vidare framhålls att denna övervikt och fetma kan resultera i att barnen utvecklar hjärt- och kärlsjukdomar och därmed ett förkortat liv. Förutom dessa oroväckande sjukdomar löper även överviktiga barn en större risk att förbli överviktiga som vuxna (Socialstyrelsen, 2009). Det kan alltså konstateras att ungdomars stillasittande och övervikt framstår som ett stort problem i dagens samhälle, och att det därmed skapas en konflikt mellan den inaktiva ungdomen och de normer och värden som förespråkas om hur ungdomarna bör sköta sin kropp och hälsa. Syfte I ett flertal länder används fysiska aktivitetsspel i allt större utsträckning i skolans verksamheter, inte minst i skolämnet idrott och hälsa. De motiv som framhålls handlar framförallt om att spelen ses som ett medel för att på ett modernt och roligt sätt stimulera barns och ungdomars vilja till fysisk aktivitet. Användningen av dessa spel i undervisningen 4

5 motiveras i första hand utifrån fysiologiska effekter, vilket innebär att frågor som rör utbildningsvärden i termer av elevers kunskaper och lärande ofta kommer i skymundan. Då skolan är en offentlig finansierad utbildningsmiljö, där olika former av lärande ska komma till stånd, blir det viktigt att dessa spel sätts i relation till dess utbildningsvärde. I denna uppsats studeras ett av de tv-spel som går under namnet exergaming. Syftet är att undersöka vilka budskap om kroppen som kommer till uttryck i spelet. För att kunna undersöka detta har jag analyserat spelets innehåll, animeringar samt de instruktioner och kommentarer som ges under spelets gång. Teoretisk utgångspunkt Talet om kroppen är inte något nytt fenomen, däremot har det ändrats genom historiens gång. Under senare 1900-talet börjar talet om kroppen som en kropp som kan förändras och påverkas, en kropp som vi skaffar eftersom att vi förtjänar den (Fagrell & Larsson, 2010). Quennerstedt (2007) anser däremot att talet om kroppen, dess vikt och form, har ökat framförallt genom tv-serier där deltagarna får möjligheter till att skapa goda kost- och motionsvanor. Alla dessa ideal och normer för hur en kropp ser ut grundar sig någonstans i vad som är normalt, och det som inte ses som normalt blir då avvikande (Qunnerstedt, 2007). För att ta reda på vad som anses som avvikande eller inte behöver vi veta hur talet om kroppen uppstår. Kroppens historia Kroppen har genom tiderna ständigt uppmärksammats av människan. Människan har också funnit ett intresse i att försöka förändra kroppen. Under och 1800-talet snördes kvinnors kroppar hårt av korsetter, barnens ben lindades för att uppnå raka ben under 1900-talet och att gymnastik infördes för att förbättra kroppens hållning visar på några exempel på hur människan försökt förändra sin kropp genom tiderna. För att förstå det ökade intresset människan har för sin egen kropp behöver vi veta att kroppen har blivit allt mer individualiserad, människan är inte del av ett kollektiv på samma sätt som hon var förr (Nilsson, 1998). Övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle gjorde att varje individs meriter och personliga duglighet blev viktigare än individens anor. Samtidigt som att detta 5

6 sker måste människan allt mer anpassa sig till varandra för att få samhället att fungera. De sociala relationerna människorna emellan blir mer komplexa och för att var individ ska kunna styra över sig själv så måste han/hon se sig själv som åtskild från andra individer. Individen ställs då till svars för sina handlingar och sitt liv, detta skapar en makt över kroppen som frigör individens egen kontroll över kroppen. I och med industrialiseringen så frikopplas kroppen från reproduktion och andra traditionella funktioner den tidigare haft. Istället har varje individ olika möjligheter till att utvecklas och varje individ tar ansvar för sitt liv (Nilsson, 1998). En sak som har bidragit till människans ökade kontroll över jaget är vetenskapens och de konsultativa yrkesgruppernas information om hälsa och välfärd. Vilket i sin tur har skapat många olika redskap att förändra kroppen på och där media och reklam ger den enskilde individen ett överflöd av olika möjligheter att göra just detta på. Diskursen om den ungdomliga kroppen stimuleras i takt med att människan lever att längre och vill förbli ung. Människan har fått många olika sätt att förändra sin kropp på, men fokus riktas mot den unga, friska och vältränade kroppen. I och med att varje individ kan styra över sin egen kropp gör att kroppen till ett projekt där individens val och möjligheter öppet visas upp och bedöms. Kroppen blir personlig och var människa får ansvara för att själva utnyttja sin egen potential och sitt eget välmående, där ungdomlighet, hälsa och skönhet är hårdvaluta. När kroppen slås samman med individens personlighet så skapas dess identitet (Nilsson, 1998). Kroppen och diskurserna kring kroppen har förändrats genom tiden. Dels från ett skifte i identitetsideal där flit och sparsamhet gick till att bli begär och njutning. Men även kroppen har förändrats med skiftet från ett feodalt organiserat samhälle till ett industrisamhälle (Nilsson, 1998). Den socialt konstruerade kroppen Det finns flera sätta att se på kroppen och dela in denna på. Två utav dem är kroppen som subjekt eller kroppen som objekt. Kroppen som subjekt utgörs av kroppen inifrån, individens upplevelse, medan kroppen som objekt blir en kropp som betraktas utifrån, som ett redskap (Fagrell & Larsson, 2010). Det är den senare typen kroppen som kommer att ligga i fokus i denna uppsats. Shilling (2012) anser att den sociala konstruktionen av kroppen är ett övergripande begrepp för en syn på kroppen där kroppen är formad, begränsad och till och 6

7 med uppfunnen av samhället. Han påstår även att om vi tror på att kroppen är ofärdig vid födseln, så är alla kroppar socialt konstruerade till en viss del. Enligt Shilling (2012) är Michel Foucault och Pierre Bourdieu två framstående personer som skriver om kroppen som socialt konstruerad, därför väljer jag att ta upp mer om vad de skrev om kroppen i samhället. Foucault (1980, refererad i Shilling, 2012) anser att kroppen kontrolleras och investeras i och med makt av diskurser. Med detta menas att Foucault studerade kroppar ur ett historiskt perspektiv där han fann att kropparna påverkas av makt genom förfinade kanaler ned till individens sätt att röra sig och agera. Genom Foucaults diskurser kunde Foucault se relationer mellan vad som ses, tänks och sägs, där språket har en bärande roll. Diskurserna ger även en direkt länk mellan vad som sägs och görs samt organisationen och utövningen av makt. Foucault fann att först framkom en kropp som inte längre är enbart en köttslig kropp utan är en medveten kropp. Den medvetande kroppen är indirekt påverkad av diskurser och består av besittning utav medvetandet, avsikter och språk. Därefter upptäckte Foucault att diskursen om kroppen förändrades och regeringen var nu mer orolig över makten över liv och död, alltså kring populationens fertilitets förmågor och deras kroppars hälsa och ohälsa. Till sist skedde den sista ändringen där kroppens hälsa hamnade i fokus och det var inte längre enskilda kroppar som styrdes, utan hela populationer. Kroppen sattes så småningom in i ett konsumtionssamhälle där att vara smal, snygg och solbränd var det budskap som sändes ut (Foucault, 1980, refererad i Shilling, 2012). Bourdieu (1984, refererad i Shilling, 2012) anser att istället kropparna var formade efter sociala klasskillnader. Bourdieus kropp blir, till skillnad från Foucaults kropp, en kropp där genom dess fysiska kapital besitter makt, status och system av dispositioner (Bourdieu 1984, refererad i Shilling, 2012). Dessa system av dispositioner innebär det att människan handlar, känner och tänker på ett visst sätt i en viss situation. Dessa tankar, handlingar och känslor är resultat av bland annat sociala erfarenheter (Fagrell & Larsson, 2010). Framställningen av det fysiska kapitalet avser utvecklingen av en kropp som anses som värdefull i sociala klassammanhang (Bourdieu, 1984, refererad i Shilling, 2012). Det fysiska kapitalet utgörs till exempel av individens utseende, klädstil eller dess kulturella preferenser. Detta fysiska kapital kan alltså användas både som en tillgång eller motgång beroende på individen och det sociala sammanhanget som han/hon befinner sig i (Fagrell & Larsson (2010). Bourdieu påstår att när en individ jobbar med kroppen så utvecklas ett visst sätt att tala, gå och klä sig och detta 7

8 börjar denne att lära sig redan från barnsben. När detta så småningom utvecklas vidare vart efter som personen i fråga växer upp så är denne präglad av sin sociala klass. Vidare hävdar Bourdieu att denna prägling är beroende utav tre olika saker, social plats, habitus och smak. Med social plats menas den geografiska plats de bor på och annat som kan bidra med utvecklingen av deras kroppar. Habitus är beroende av personernas sociala plats och är ett socialt skapat system av kognitiva och motiverande strukturer. Habitus påverkar varje aspekt av kroppen och visas genom hur individerna behandlar sina kroppar. Den sista delen som enligt Bourdieu formar kroppen är smaken, den är en medveten yttring av habitus (Bourdieu, 1984 refererad i Shilling, 2012). Smaken är inte medfödd utan var individ lär sig vad denna tycker är fint, fult, bra, dåligt och så vidare. Detta lär sig människan genom de erfarenheter som han/hon upplevt i livet (Fagrell & Larsson, 2010). Smaken är det som utgör individens val och livsstil. Alltså påstod Bourdieu att kroppen är en enhet som formas genom deras delaktighet i det sociala livet och präglas av de sociala klasskillnaderna som utvecklas utav relationen mellan individens sociala plats, habitus och smak (Bourdieu, 1984 refererad i Shilling, 2012). Båda dessa kroppar, Foucaults och Bourdieus, talar om en kropp som formas av samhället. Fagrell och Larsson (2010) skriver att under 1800-talet trodde de som styrde landet att om bara befolkningen visste vad som skulle vara rätt för dem så skulle de också välja rätt livsstil. Det var i samband med detta som folkhälsan växte fram, och i likhet med Foucault, har Fagrell och Larsson (2010) funnit att drömmen med folkhälsan var att skapa en livsduglig samhällskropp. För att skapa denna livsdugliga kropp menade Foucault, enligt Fagrell och Larsson (2010), att samhället producerade ett begär efter att skaffa en ny kropp. Denna nya kropp skulle vara smal, solbränd och snygg kropp. I enlighet med min slutsats av Foucault och Bourdieu forsknings resultat kan vi nu se att den socialt konstruerande kroppen avgörs utifrån talet om kroppen som finns i samhället. Det är alltså en kropp som skapas beroende av samhället, median och hur individer talar om den. Normer och värderingar, Bourdieus habitus, sätter en prägel på kroppen som gör att det skapas bilder om hur en kropp bör se ut. Kroppen är något som vi ofta tar förgivet, påstår Fagrell & Larsson (2010) och den är en del av vår vardag. Öhman (2007) anser att kroppen har fått allt större intresse i samhället, bland annat genom olika expertråd som självhjälp kring hur kroppen kan bli smal, vältränad eller hur individer kan bibehålla sin ungdomlighet. Vidare anser Öhman (2007) att forma sin kropp kan vara en typ av identitetsskapande. 8

9 Fagrell & Larsson (2010) skriver att intresset för kroppen inte är något nytt fenomen, det som skiljer sig är däremot hur intresset för kroppen uppkommer. De anser att vi lever i ett konsumtionssamhälle, och att individer skapar sig en identitet genom denna konsumtion. Det bygger även på att människor bryr sig om sina kroppar genom finess och utseende men även genom självförverkligande inre upplevelser såsom resor och hobbys. En anledning till detta fortsätta intresse för kroppen i samhället, påstår Öhman (2007), kan vara att det finns färre konkreta mallar att skapa sin kropp efter, vilket medför att kroppen blir en del av identitetsskapandet. Palmgren (2007) anser att kroppen är en västenlig del i identitetsskapandet för ungdomar och hon skriver även att det inte är svårt att finna dagböcker eller bloggar som handlar om just kroppen på internet. Kroppen är sammanflätad med identitet både i vardagen och på internet. Internet ger även ungdomarna möjligheten att diskutera kroppen samt skapa en möjlighet att producera nya kroppsideal (Palmgren, 2007). Fetmadiskurs Det är inte önskvärt att vara överviktig, dels på grund av de ökande riskerna för allvarligare sjukdomar som Socialstyrelsen (2009) funnit, men även för att samhället byggt upp ett tal om kroppen där fetma och överviktig inte är okej. Det som inte ses som normalt, blir avvikande anser Qunnerstedt (2007), och det är genom dessa normer och regler för hur en kropp bör se ut, det normala, som det avvikande, fetman, gör sig uttryckt. I talet om den socialt konstruerade kroppen framkommer det en fetmadiskurs. Evans (2003) skriver att inom fetmadiskursen används oftast kroppsmåttet BMI (Body mass index) för att utesluta om någon lider utav fetma eller ej. Detta har dock sina nackdelar då BMI inte mäter det faktiska kroppsfettet eller hur det är fördelat, vilket, speciellt hos barn kan tolkas fel. Hälsa är här något individuellt, något som var individ får stå för (Evans, 2003). Denna fetmadiskurs och uppmuntran att träna mer har befäst sig i skolan och dess kursplaner i England och i andra länder, där eleverna uppmanas att träna och bli hälsosamma (Evans, 2004). Det finns olika steg för hur denna fetmadiskurs växer fram och Evans, Evans och Rich (2006) anser att det börjar med de biomedicinska forskarna, och att det inte finns någon som ifrågasätter dem, vilket i sin tur skapar en hälso-rädsla hos allmänheten men även en moralisk panik. I biomedicinskt språk handlar fetma och övervikten om en obalans i energiintaget och energin som förbrukas. Men socialt förefaller fetman och den överviktiga kroppen som en brist på kontroll, lathet, frosseri och en försummelse utav sin egen kropp, detta kan upplevas utav 9

10 samhället som skamligt eller oansvarigt, vilket i sin tur handlar om så mycket mer än enbart energiförbrukning. Evans, Evans och Rich (2006) påstår alltså att det inte är så konstigt om överviktiga individer bygger upp rädslor och skuldkänslor men även att allt fler blir mer medvetna och upplevs tvångsmässigt styrda kring sin egen kost. De fortsätter sedan med att överviktiga män som är någorlunda hälsosamma löper mindre risk för dödliga sjukdomar än de som inte tränar alls men som ligger inom normal värdena för BMI. Detta skapar fler frågetecken kring att undersöka övervikt med hjälp av enbart BMI som metod, är BMI verkligen ett bra mått på hälsa? (Evans, Evans & Rich, 2006). Fetmadiskursen sätter även etiketter på mat och beteende så väl som individer, bra mat och dålig mat. Vilket kan leda till ett förfall, inte bara i samhället utan även i skolvärlden där de anser att det blir en klassifikation och en separation mellan eleverna och där ingen som är överviktig kommer att få beröm om denne inte är villig att försöka bli smal (Evans, Evans & Rich, 2006). Evans och Rich (2011) påstår att fetmadiskursen och kroppsmåttet BMI har fått personer att ändra hur de ser och tänker på sin kropp och hälsa. Men även att fetmadiskursen fokuserar på ungdomen och den inaktiva livsstilen, vilket gör att skolorna har försökt att ändra elevernas matvanor och att få dem mer aktiva (Evans & Rich, 2010). Det är alltså vikten och inte hälsan som är det dominerande i fetmadiskursen och detta genom nyckelord såsom risker, osäkerhet, individuellt, nationellt och globalt. De anser alltså att fetman och den överviktiga kroppen medför den ökade risken för sjukdomar, men även att detta är ett globalt problem och trots detta är det upp till den enskilde individen att bli normalviktig (Evans, & Rich, 2011). Rörelsen, skolan, eleverna samt deras kropp och hälsa Folkhälsomyndighetens (2014) rekommendation för barn är 60 minuters daglig fysisk aktivitet där både måttlig och hård aktivitet bör omfattas. Rörelsen i pedagogiska sammanhang är, enligt Fagrell och Larssson (2010), präglad av ett utvecklingspsykologiskperspektiv. Denna grundar sig ofta i att barnets utveckling sker stegvis och i form av stadier där barnet ska utveckla dessa i en viss ordning för att klassas som normal. Vid rörelse blir den motoriska förmågan hos barnet betydelsefull och den motoriska förmågan utgörs av vissa motoriska stadier som kallas kefalo-kaudal och proximalo-distal. Kefalo-kaudal innebär att barnets rörelseutveckling ska ske uppifrån och ned, alltså först ska 10

11 barnet lära sig röra på ansiktet, sedan överkropp och så vidare ned till fötterna. Proximalodistal innebär att barnets rörelseutveckling sker inifrån och ut, alltså att barnet först lär sig röra på de delar som ligger närmast kroppens mitt och sedan vidare ut till extremiteterna. Det finns en svårighet med rörelsen i pedagogiska sammanhang och det är att en rörelse kan kännas helt rätt men funktionellt vara fel. Fagrell och Larsson (2010) anser då att svårigheten ligger i vem som har rätt, utövaren eller betraktaren, samt hur pedagogen förklarar och utvecklar rörelsekvaliteten hos eleven utan att objektifiera rörelsen och kroppen som sådan? De anser att det lätt kan skapas en objektifiering av barnens kropp om rörelsens funktion får allt för stort fokus. En lösning kan vara att lägga mer fokus på upplevelsen av rörelse och att föra en diskussion mellan pedagog och elev samtidigt som de tillsammans stegvis ändrar rörelsen. Fagrell och Larsson (2010) påstår att det finns ett stort intresse för barnens rörelse och deras kroppar samt en oro för det mer stillasittande livsstilen. Vidare anser de att barnens intresse för rörelse inte infinner sig bara för att ett samhällsintresse för barnets rörelse finns. Många barn reagerar istället negativt på alla dessa nyttiga motionsaktiviteter som framkommit ur barnens inaktiva livsstil (Fagrell & Larsson, 2010). Ett sätt att försöka åtgärda ungdomarnas stillasittande vanor är genom skolans verksamheter. Socialstyrelsen (2009) skriver att skolan ska försöka att ge barnen goda mat- och motionsvanor för att minska inaktiviteten och den ökade övervikten bland eleverna. Skolverket (2011) uttrycker i kursplanen för idrott och hälsa att eleverna bör få möta många olika typer av aktiveter, samtidigt som eleverna ska genom skolan ha en möjlighet till att utveckla ett intresse för att vara fortsatt aktiv. Skolverket (2011) skriver även att ett positivt intryck av rörelse och aktivitet har stor inverkan på om eleverna blir fysiskt aktiva senare i livet. Under idrottslektionerna ska eleverna få en chans att skapa en god kroppsuppfattning samt att de ska utveckla en tilltro till deras egen fysiska förmåga. Skolverket (2011) poängterar vidare i sin kursplan för idrott och hälsa i grundskolan att en hälsosam livsstil och fysisk aktivitet är grundläggande för en människas välbefinnande. I det centrala innehållet i kursplanen för årskurserna 7-9 uttrycks det även att eleverna ska få information om kroppsidealen inom idrotten samt inom samhället. Skolverket (2011) skriver också att eleverna ska få kunskap kring hur de själva kan påverka sin hälsa, fysiska förmåga samt hur eleverna kan planera, värdera och genomföra olika rörelseaktiviteter. Dessa värden och förmågor ska eleverna få hjälp att finna genom både praktik och teori, till exempel genom att 11

12 lära sig om mentala och kroppsliga effekter som olika träningsformer kan ha, men även genom att samtala om kroppsuppfattning, självbild, levnadsvanor, träningsformer och olika fysiska aktiviteter. Eleverna ska även i enlighet med kunskapskraven för årskurserna 7-9 lära sig mental träning, rörlighetsträning, kondition samt styrketräning. I kunskapskraven för årskurs 6 ska eleven förstå kosten och dess betydelse tillsammans med aktiviteter för den fysiska förmågan samt deras hälsa (Skolverket 2011). Skolan ska alltså försöka skapa goda vanor och forma elever som vill röra på sig och som helst vill motionera på fritiden, utöver idrottslektionerna. Frågan är dock hur detta ska gå till. Enligt en rapport av Skolinspektionen (2010) var det nästan 75 procent bollsporter under de besökta idrottslektionerna. I och med detta påpekas det att alla elever inte får sitt intresse tillgodosett, då de hävdar att icke bollsportsintresserade elever missgynnas. I rapporten framkommer också att hälsoperspektivet under idrottslektionerna var näst intill obefintligt (Skolinspektionen, 2010). De senaste åren har emellertid ett annat erbjudande om fysisk aktivitet lyfts fram som ett alternativ till fysisk aktivitet, nämligen dataspelen exergaming. Exergaming är en typ av spel där individen aktiverar kroppen medan denne spelar tv-spel. Den omdebatterade inaktiviteten vid datorspelandet blir här förändrad då det som är mest negativt med tv-spelen, fysisk inaktivitet, förändras till fysisk aktivitet individen är inte längre inaktiv som spelare. I den generella benämningen exergaming finns olika typer av spel och spelkonsoler med skilda syften och händelseförfaranden. I andra länder, såsom England och USA, har skolorna redan introducerat exergaming, framförallt under idrottslektionerna. Men även i Sverige är detta något som utforskas. Det finns förstås en rad olika motiv för införandet av dessa spel. I artikeln Cyberspace i gympasalen i tidningen Datorn i utbildningen skriver Carina Näslundh (2009) att eleverna får arbeta med öga-hand-koordinationen i dessa spel. Hon framhåller vidare att i volleyboll, som är ett av Wiis sportspel, använder eleverna rörelser som kan användas som träning inför ett riktigt vollybollspel. Idrottsläraren i artikeln framhåller att det är viktigt att alla elever ska få hitta någon aktivitet som passar just dem och att alla elever ska kunna lyckas på sin egen nivå, vilket stämmer överens med det Skolverket (2011) uttryckt i kursplanen. På vilket sätt exergaming kan skapa lärandetillfällen är en fråga som kvarstår. Annerstedt (2007) påstår dock att det är stor skillnad på att vara aktiv och ha roligt och att faktisk 12

13 inlärning sker. Då debatten om barn och ungdomars hälsa är i fokus såväl i samhället som i skolan finner jag det viktigt att undersöka vilka budskap om kropp som dessa nya former av datorspel erbjuder. Tidigare forskning om exergaming och skolan Då användningen av exergaming i skolan är ett tämligen nytt forskningsområde finns det inte mycket forskningsresultat att finna. De flesta studier är gjorda genom mätningar av fysisk aktivitetsgrad. Undersökningar om vad spelen erbjuder i andra frågor om kroppsligt lärande är således inte vanligt förekommande. Det finns emellertid några studier som belyser andra aspekter än det fysiologiskt mätbara. Hansen och Sanders (2010) har exempelvis genomfört en studie på sex femteklassare, tre pojkar och tre flickor, där elevernas upplevelser av exergaming har studerats under idrottslektioner i åtta veckor. I studien användes observationer, fältanteckningar, formella och informella intervjuer, elevernas anteckningar samt videoinspelningar. Resultatet kategoriserades och de kategorier som framkom var: roligt, social interaktion, socialt och individuellt lärande, ständig rörelse och engagemang samt videospelets motivation. Hansen och Sanders (2010) anser att om det är roligt för eleverna, är det också lättare för dem att medverka under lektionerna och att finna en lust och en vilja till att utvecklas. En ytterligare positiv aspekt med dessa spel, förutom ovan nämnda resultaten, är att det finns en spelglädje hos ungdomarna - de vill oftast fortsätta att spela. Melhuus och Skarre Aasebø (2007) har utforskat just den spelglädjen hos barn och ungdomar. De skriver att spelglädje handlar om att uppleva sig själv som en betydelsefull och handlande person som får en chans att skapa ett inflytande över hur spelet ska spelas. Inflytandet och utmaningen i spelet är viktigt för barnen som därmed motiveras att spela vidare. Spelet i sig kräver en utveckling av färdigheter utav barnen. Förutom detta kan det vara en mycket social aktivitet, speciellt om spelen spelas via nätverk eller internet (Melhuus & Skarre Aasebø, 2007). En grupp som vidare forskat på hur exergaming-spel kan påverka ungdomar är Fogel, Miltenberger, Graves och Kohler (2010) som använde sig av rörelsesensorer. Dessa placerades på fyra femteklassare, två flickor och två pojkar, dock medverkade ytterligare 25 elever i studien men då utan rörelsesensorer. De jämförde rörelsen vid exergaming och 13

14 rörelsen under idrottslektionerna och fann att det var mer fysiskt krävande att spela exergaming-spel än att medverka under idrottslektionerna samt att antalet minuter då eleverna var aktiva ökade i och med spelandet. Studien kom även fram till att det gick åt mindre tid till att ta hand om negativa beteendeproblem som uppstod eleverna emellan medan de spelade än under en vanlig idrottslektion, då beteendeproblemen minskade i antal. I och med att exergamingen utfördes på samma sätt varje gång krävdes bara instruktioner första gången till skillnad från den vanliga idrottsundervisningen som krävde instruktioner varje gång, vilket gav mer tid till rörelse (Fogel m.fl., 2010). Exergames for Physical Education Courses: Physical, Social, and Cognitive Benefits är en litteraturöversikt som fokuserar på (a) exergamingens utveckling, (b) spelens potential att förbättra elevernas fysiska hälsa, sociala aktivitet och studieresultat och (c) användandet av exergaming i idrottsundervisningen. Staiano och Calvert (2011) påstår att spelandet av exergaming-spel kan få spelaren att åstadkomma en ökad hjärtfrekvens, viktnedgång, en ökad självkänsla, vänskap mellan spelare och motivation inför aktiviteter. Exergaming kan även låta spelaren utveckla bättre rumsuppfattning, öka uppmärksamheten och koncentrationen samt ge en förståelse för kroppens rörelser i förhållande till spelet. Att föra in exergaming i skolan, skriver Staiano och Calvert (2011), kan vara bra för att kämpa emot övervikt samt att det kan hjälpa till att utveckla hälsosammare ungdomar. Wittman (2010) valde att testa exergaming-spel såsom Wii Sports och Dance Dance Revolution gentemot att sparka boll och Catch the flag för att testa elevernas reaktion, både fysiskt och psykiskt. Detta gjordes på 25 stycken elever, 9 flickor och 16 pojkar, som efter skolan fick delta i 20 minuters aktivitet. Hjärtfrekvensen mättes både innan och efter aktivitet tillsammans med användandet av en stegräknare under aktiviteten. Aktiviteterna skedde på olika dagar för att undvika en redan en upphöjd hjärtfrekvens. Efter avslutad aktivitet fick eleverna även värdera, enligt en skala, hur pass ansträngda de kände sig samt på en fyrgradig skala ange hur rolig de tyckte aktiviteten var. Wittmans (2010) slutsats var att eleverna, under exergaming, hade ökade hjärtfrekvenser och genomsnitt 600 steg på stegräknaren. Den aktivitet som flest elever tyckte var roligast utav följande fem aktiviteter var Catch the flag tätt följt av Wii Tennis och boxning, därefter Dance Dance Revolution och sist sparka boll. Wittman (2010) påpekar att exergaming var ett sätt att nå en ökad fysisk aktivitet hos ungdomarna såväl inom skolan, vården och hemmet. 14

15 Den tidigare forskningen påvisar att exergaming kan ha en hel del fördelar, såsom ett individuellt lärande och en ständig rörelse. Men det kan även ge möjligheter till utmaningar, utveckling och en vilja att sträva framåt samt skapa en bättre rums- och kroppsuppfattning. Det visar att exergaming är ett tämligen populärt och positivt bemött tillvägagångssätt för att få barn och ungdomar att aktivera sig mera. Men trots de positiva resultaten, är frågan om detta är något för skolvärlden inte riktigt besvarad. Idrottsämnet handlar inte enbart om att aktivera kroppen och underhålla eleverna, de måste också lära sig om kropp och hälsa. Idrottsämnet är precis som resterande ämnen i skolverksamheten en plats för lärande, och under idrottslektionerna är kroppen en av del av det eleverna ska lära sig något om. Detta gäller speciellt i en tid där kroppen står i fokus i samhället. I Skolverkets (2011) kursplan framgår det att eleverna ska lära sig reflektera över samhällets budskap om kroppsideal, att de ska testa på olika aktiviteter och att idrottsämnet ska försöka bidra med en positiv attityd till aktivitet, då eleverna löper en större chans att finna ett fortsatt intresse för ett aktivt liv i framtiden. Därför upplever jag att det är viktigt att ta reda på mer om vad exergaming kan tillföra, förutom den fysiologiska aspekten. Här är inte mycket forskning gjord, vilket bidrar till vikten av att utforska detta område mer. Mitt fokus i denna uppsats blir då, vilka budskap om kropp kommer till uttryck genom exergaming? Metod I denna kvalitativa uppsats har jag valt att använda mig av diskursanalys som metodansats och videoinspelningar som metod. Valet av just diskursanalys finner jag lämpligt då denna uppsats ämnar fokusera på det språk som kommer till uttryck i spelet, det vill säga vad som sägs och görs. Diskursanalys kan enligt Fejes och Thornberg (2009) användas för att studera ett visst sätt att tala om eller förstå ett fenomen. De skriver att diskursanalyser kan vara en fruktbar metodansats då forskaren är intresserad av att synliggöra vad som framstår som normalt eller tas för givet. Diskursanalysen är alltså ett sätt att synliggöra ett dominerande tal om ett fenomen (Fejes & Thonberg, 2009). Diskurs är ett komplext begrepp som kan förstås på skilda sätt i olika sammanhang. Öhman (2007) hänvisar till Foucault som definierar diskurs som en regelstyrd framställning av 15

16 utsagor som utgör en föreställning om någonting. Börjesson (2003) påstår att diskurser kan ses som meningsskapande, ett sätt att förstå och skapa sammanhang. Genom att använda diskursbegreppet blir det således möjligt att förstå något i dess sammanhang, underlätta förståelsen av ett fenomen och fånga det som tas förgivet. Börjesson och Palmblad (2007) skriver att diskurser kan utesluta och avgränsa men även hjälpa till att urskilja vad som är sant, möjligt eller rimligt. Men det kan också bli en form av nyskapande, i form av nya associationer och sammanhang genom att forskaren gör ett aktivt val. Det innebär att forskaren väljer att sammanställa rådande normer eller sätt att tala om ett fenomen det finns alltså inga färdiga diskurser (Börjesson & Palmblad, 2007). Börjesson (2003) framhåller att genom de kategorier som utgör en diskurs, kan forskaren även urskilja vad som inte finns med och vad som utesluts ur diskurserna, vilket även det är ett aktivt val från forskarens sida. Forskaren måste försöka bibehålla någon form av helikopterperspektiv och se vad som skapar mening, sammanhang och vad som verkar rimligt (Börjesson, 2003). Phillips och Winther Jörgensen (1999) påstår att diskurser inte enbart skapas i tal- och skriftspråket utan även genom bilder. Då diskursanalysen fokuserar på talet om ett fenomen, blir språket en viktig aspekt. Språket konstruerar eller frammanar vår verklighet och enligt Fejes och Thonberg (2009) så genererar språket olika verkligheter i olika sammanhang. Därmed bör forskaren fråga sig vad som sägs om verkligheten. Språket analyseras därför i det sammanhang det uppkommer i och där med inte varför språket får en viss betydelse eller vad som orsakar att det uppkommit (Börjesson & Palmblad, 2007). Det är således vad ord och handling skapar, och hur det går till när versioner av världen konstitueras som är grundfrågor inom det diskursanalytiska fältet (Öhman, 2007). I min uppsats kommer den diskursanalytiska ansatsen att inriktas på innehållet i några av Wii Fit Plus-spelen med fokus på vilka budskap om kropp som framträder i spelen. Jag kommer alltså att söka efter mönster och regelbundenheter i spelets språkliga innehåll för att kunna kategorisera och skapa diskurser som verkar rimliga utifrån spelets sammanhang. En central fråga i analysen är hur det talas om kroppen i spelen. Därför kommer jag att analysera det transkriberade materialet och försöka att skapa en form av meningsfullhet med fokus på just kropp utifrån spelets språkliga innehåll. 16

17 Tillvägagångssätt Den utrustning som jag använt mig av i denna studie lånades av Örebro universitet som hade utrustningen uppsatt i ett rum. Utrustningen bestod av en Nintendo Wii spelkonsol, en Wii Balance Board, en Wii spelkontroll, spelet Wii Fit Plus, en tv och en videokamera. Tre spel valdes ut ur varje kategori, det finns fem kategorier totalt. Kategorierna i Wii Fit Plus är: Yoga, Muscles Workouts, Aerobic Exercises, Balance Games och Training Plus. De femton spel som valdes ut var följande: Yoga: Triangel, Tree och Half-Moon, Muscles Workouts: Parallel Stretch, Rolling Squat och Sideways leg lift, Aerobic Exercises: Hula Hoop, Step Bacis och Jogging, Balance Games: Ski Slalom, Heading, Snowboard Slalom, Training Plus: Bird s-eye Bull s-eye, Cycling och Skateboard Arena. I min insamling av det empiriska materialet använde jag mig av två personer som spelade. Urvalsmetoden av de två utvalda personerna utgjordes av ett bekvämlighetsurval, vilket enligt Hassmén & Hassmén (2008) är ett urval som sker just för att det är bekvämt, forskaren väljer de som finns till hands. Denna urvalsmetod valdes eftersom att personerna inte påverkar resultatet, det vill säga att de inte ingår i själva studien. Anledningen till att jag valde ut två personer att medverka var för att jag skulle få ytterligare en chans att lyssna till och reflektera över spelets innehåll medan de spelade. Wii Fit Plus spelandet strukturerades på så vis att först spelade en, av de två personerna, efter sin förmåga inom den första kategorin, därefter spelade den andra med flit något sämre än den första, inom samma kategori. Detta för att se om det var någon skillnad mellan dessa två spelare i förhållande till vad som kommer till uttryck i spelet. Efter att en kategori var avklarad påbörjades nästa på samma sätt. Medan spelandet fortlöpte videofilmades enbart tvskärmen, så att inte personerna syntes i bild. När alla 15 spel var spelade två gånger, en gång bra och en gång något sämre, fördes videofilmen över till datorn för att underlätta transkriberingen. Efter genomförd transkribering påbörjades analysen. Analysen inleddes med att leta mönster och regelbundenheter i transkriberingen. Dessa mönster och regelbundenheter utgjorde senare olika kategorier. Kategoriseringen av det språkliga innehållet skedde till en början i större kategorier för att få grepp om innehållet som helhet, innan jag mer specifikt påbörjade en mer grundlig analys av vad som kom till uttryck i talet om kroppen i det språkliga innehållet genom de utvalda Wii Fit Plus-spelen. I och med den mer grundliga analysen formades olika diskurser. När jag utsett vilka sätt det talades om kroppen i Wii Fit 17

18 Plus letade jag upp olika citat ut transkriberingen för att tydliggöra hur diskurserna kommit till, samt att jag mer ingående försökte ge en bild av vad de olika diskurserna innehöll. Därefter strukturerades diskurserna genom att över- och underordna dem och ge dem ett sammanhang i förhållande till varandra. Etiska aspekter De individer som ställde upp och medverkade i spelandet informerades att de hade en chans att när som helst välja att avbryta spelandet och lämna min studie. Jag berättade även för dem om deras medverkan i studien och att vad som än hände under spelandet skulle det inte påverka mitt resultat i och med att enbart tv-skärmen filmades. Vetenskapsrådet (2011) påstår att det är svårt för forskare att lova anonymitet och konfidentialitet i studier där resultatet är beroende av individen som medverkar, ifall att en annan forskare vill undersöka resultatet, dock ska forskaren alltid försöka att åstadkomma anonymitet. Men i studier där resultatet inte är direkt beroende av respondenten kan forskaren utlova anonymitet (Vetenskapsrådet, 2011). I min studie påverkar inte de medverkande individerna mitt resultat och jag kunde därmed lova dem anonymitet. Resultat Resultatet bygger på min analys av det som kom till uttryck rörande talet om kroppen i Wii Fit Plus. De röd markerade orden i citaten som kommer nedan är de ord som spelet har markerat, alltså inget jag själv valt att markera genom min analys. Analyseringen kategoriserades där den ideala kroppen kom att bli den dominerade diskursen. För att nå den ideala kroppen torde en ständigt pågående aktivering av kroppen ske. För att i sin tur nå den aktiverade kroppen bör spelaren förbränna kalorier och uppmuntras till en fortsatt strävan efter att vara aktiv. Det finns även andra aspekter till hur den ideala kroppen åstadkoms, det gäller inte enbart att aktivera sin kropp, utan det handlar även om att aktivera den på rätt sätt, genom rätt rörelser. Genom hjälp av tränaren i spelet kan spelaren åstadkomma tekniskt korrekta rörelser, vilket medför en viss säkerhet. En del av att nå detta rörelsemönster är förbättra kroppens hållning och balans. 18

19 För att tydliggöra detta väljer jag att illustrera diskurserna i förhållande till varandra med hjälp av en figur. I figuren nedan ser vi i den röda rutan som utgör den ideala kroppen som den dominerande diskursen. De lila rutorna består av rörelsemönstret i den fysiskt aktiva kroppen och den fysiskt aktiva kroppen som de underordnade diskurserna gentemot den ideala kroppen men likställda gentemot varandra. De turkosa rutorna längst ned är däremot inte diskurser utan delar utav den övre underordnade diskursen, det som de två underordnade diskurserna utgöras utav. Den ideala kroppen Rörelsemönstret i den fysiskt aktiva kroppen Den fysiskt aktiva kroppen Teknik & Säkerhet Hållning & Balans Förbränna kalorier Uppmuntran & Belöning Den ideala kroppen Under denna diskurs kommer vi att finna en talet om en ideal kropp, vilket är den kropp som Shilling (2012) ansåg att Foucault fann, en ung, smal och vältränad kropp. Denna kropp mäts genom måttet BMI och uppmuntras till att vara fortsatt aktiv. Hos barn är kroppen ofta mätt genom BMI, vilket är i enlighet med Fagrell och Larsson (2010) funnit. Men därmed är det inte nödvändigtvis det bästa måttet på hur en normal eller en hälsosam kropp bör vara, Evans (2003) påpekade att hälsa är individuellt och ifrågasatte om BMI var rätt metod. De utmärkande dragen för den ideala kroppen, det vill säga ung, smal och vältränad, är något som 19

20 återkommer även i samhället, men består enbart utav den yttre kroppen, vilket är en av de två delar som kroppen kan delas in i. While you re exercising, imagine your ideal body! I citatet ovan talas det om den ideala kroppen, spelarna ska föreställa sig den ideala kroppen medan de tränar, i termen av ett mål att sträva emot. Den ideala kroppen kan ses som den dominerande diskursen. Skapandet av en ideal kropp utgör själva syftet med spelandet och är i en mening det viktigaste, det som enligt spelet var spelande bör nå. Innan individen får börja spela, får denne genomgå en del tester, i och med dessa tester talar en tecknad version av Wii Balance Board om vad som kan anses hälsosamt samt ohälsosamt. By testing and training your body like this on a daily basis, you ll improve your overall awareness of your health! Efter dessa tester får spelaren en Wii Fit Age utav Wii Balance Board. Denna ålder är baserad på spelarens BMI, spelarens ålder och ett balanstest. Wii Fit Age är ett av de mått på den ideala kroppen som kommer till uttryck: I used your test results and your actual age to calculate your Wii Fit Age. Wii Fit Age är en siffra som ställs mot spelarens aktuella ålder och genom det kan spelaren se hur långt ifrån sin aktuella ålder denne befinner sig. Likt citatet nedan utmärker sig vikten av att ha en ung och stark kropp i jakten på den ideala kroppen: Oh dear. That s a difference of +20 years. That would mean that your body is much weaker than it should be. Ett utav idealen i detta spel utgörs av den spelandes BMI, alltså dennes längd och vikt. I spelet framkommer att ett BMI på 22 är det ideala, och om spelaren inte befinner sig där, bör spelaren ha som mål att komma dit. Statistically, people with a BMI of 22 are said to be the least likely to get sick 20

21 Det är tydligt att de lägger stor vikt vid just att spelaren bör ha eller nå ett BMI på 22. Nedan illustreras en bild, tagen ur spelet, där spelaren nått ideal vikten vid invägningen. Till en början hoppar gubben upp och ned och avslutar med att göra tummen upp, som vi ser på denna bild. Här ser vi även att det finns fyra olika kategorier att vägas in i, Figur 1. En bild från invägningen, innan spelaren får börja spela fetma, överviktig, ideal och underviktig, där spelaren placerats i den kategori som heter ideal. Något som inte syns på bilden är att Mii, som spelgubbarna heter, växer i takt med att kilona ökar medan spelaren väger in sig. Mii-gubbens storlek är alltså direkt avgörande av spelandes vikt. Det är inte bara Mii-gubbarna som visar hur en ideal kropp kan se ut. I de två kategorier där det finns en tränare, Yoga och Muscles Exercises, ser spelaren tydligt hur tränarnas kroppar ser ut. Spelet har alltså lämnat den mer tecknade versionen av spelgubbar och baserat tränarnas utseende efter ett mer troligt utseende för en människa. Detta skapar ännu en bild om den ideala kroppen och det blir alltså ytterligare något för spelarna att eftersträva. Figur 2. Här får spelaren välja om denne vill ha den manliga eller kvinnliga tränaren. Det finns olika sätt att nå målet, den ideala kroppen, som spelet har ämnat för varje spelare. I de kommande delarna kommer jag belysa de mönster och regelbundenheter som framträder i spelet när det gäller hur denna ideala kropp kan nås. 21

22 Den fysiskt aktiva kroppen Den fysiskt aktiva kroppen grundar sig i tre större delar: tid, förbränna kalorier samt uppmuntran och belöning. Öhman (2007) ansåg att en del utav intresset för kroppen i samhället grundade sig i individens brist på måttstockar kring hur en kropp bör vara, vilket i sin tur spelar en stor roll vid identitetsskapandet hos individen. Spelet erhåller en bild av hur en typ av kropp kan se ut, där individen ska träna, helst varje dag, och uppmuntras till att utvecklas. Rekommendationen från Folkhälsoinstitutet (2014) som finns i samhället är att individer helst ska uppnå 30 minuters andfådd aktivitet varje dag. Här tas det förgivet att måttet på fysisk aktivitet sker genom att räkna förbrända kalorier, när det till exempel skulle kunna räcka med att räkna antalet andfådda minuter. Den ständiga uppmuntran kring att vara fortsatt aktiv kan liknas vid det konsumtionssamhälle som vi, enligt Fagrell och Larsson (2010), lever i. Vi uppmuntras till att träna och utvecklas mer, vilket bland annat är en del av att konsumera mer träningsartiklar. Spelet uppmanar spelaren att ständigt vara aktiv, att träna varje dag och med träning kommer spelaren att utvecklas och närma sig målet, den ideala kroppen. Citatet nedan är ett tydligt exempel på att spelaren uppmuntras att fortsätta träna lite varje dag och att över tid kommer spelaren att förbättras: Don t worry though, with a little practice each day, you ll be balancing like a professional in no time! För att underlätta för spelaren att få den dagliga träningen betonas tillgängligheten hos spelet, det spelar ingen roll vilket tid på dygnet individen vill spela, spelaren har alltid tillgång till spelen. Spelet visar sin tillgänglighet genom att vara spelarens träningskompis alla dagar på hela året, alla timmar på varje dygn: I ll be your friend in fitness 24 hours a day, 365 days a year. Men samtidigt uppmanar spelet även om vila och att spelaren inte bör träna för mycket. Rekommendationen i spelet är 10 till 15 minuters vila för varje aktiv timma, samt att spelaren bör vara noga med att dricka vatten: 22

23 It s time for a break! A good benchmark is minutes for every hour of activity. Also, make sure to drink plenty of water. Genom spelandet uppmuntras kroppen att vara kontinuerligt aktiv. Och det är inom denna aktiva kropp som jag fann två utmärkande drag; att förbränna kalorier och att erhålla uppmuntran och belöning. Dessa två drag är ett sätt att nå den aktiva kroppen, som i sin tur åligger i att nå den ideala kroppen som spelaren ska sträva emot. Förbränna kalorier Förbränningen av kalorier är något som ständigt återkommer och det syns tydligt att detta är något mycket väsentligt då spelet har tillämpat en hel kategori som handlar om just kalorioch fettförbränning. In Aerobic Exercises, you ll aim to burn your fat away, by doing light exercises for several minutes. Fokuseringen på att förbränna kalorier åligger i att nå den ideala vikten, och därmed den ideala kroppen. Det återkommer hela tiden uttalanden om att förbränna kalorier. Ett citat som hänvisar till att förbränna mer kalorier, är citatet nedan, där spelet anger att genom en viss rörelse förbränner spelaren mer kalorier: Swing your arms in big motions to burn more calories. Nedan är ett annat citat som även det hänvisar till att förbränna kalorier, denna gång genom att sätta spelkontrollen i fickan medan spelaren joggar: Put the Wii Remote in your pocket and run in place to help burn away your body fat Förbränningen av kalorier är en stor del av att uppnå den ideala kroppen. Det återkommer både under aktiviteter samt inför aktiviteter, där det står varför spelaren bör utföra just den aktiviteten samt vad denne ska göra under spelets gång. Throw punches in time to the rhythm. This will help you burn your body fat. Uppmuntran & belöning Jag har tidigare varit inne på att kroppen ständigt ska vara aktiverad och spelaren uppmuntras att hela tiden kämpa på för att nå den fysiskt aktiva kroppen över tid. Att kroppen ska vara i 23