Stigande Vatten. Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden + &

Transkript

1 Stigande Vatten En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götaland och Värmlands län Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden December 2011 &

2 December 2011 En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götaland och Värmlands län Handbokens struktur Stigande Vatten 0 Introduktion 1 Översvämningar 2 Planeringsmodell 3 Tillämpningsfall 4 Exempelkatalog Utgångspunkt och avgränsning Vem ska använda Stigande Vatten? Hur ska man använda Stigande Vatten? Klimatanpassning Lagar och direktiv Översvämningshantering - en stadsplaneringsfråga Steg 1 RISKBEDÖMNING Steg 2 MARKANVÄNDNING Steg 3 SANNOLIKHETSREDUCERING KUST Problembild & tillämpning INLAND Problembild & tillämpning VÄNERN Problembild & tillämpning Steg 4 KONSEKVENSLINDRING Steg 5 UTVÄRDERING 2

3 Planeringsmodell 1 Riskbedömning Kartläggning av översvämningsrisk FOKUS > Riskidentifiering > Riskanalys > Riskvärdering VERKTYG > Markkarta > Detaljerad höjdmodell > Detaljerad översvämningskartering > Faktablad > Dagvattenmodell > Nederbördsdata > Terrängmodell > Inventering av byggda strukturer > Inträffade översvämningar > Riskmatris 2 Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering FOKUS > Planera i förhållande till översvämningsrisk > Skapa utrymme för vatten VERKTYG > Markanvändningsdiagram R I S K R E D U C E R I N G 3 Sannolikhetsreducering Åtgärder för att minska sannolikheten att en översvämning inträffar 4 Konsekvenslindring Minimera konsekvenser om en översvämning inträffar FOKUS > Välj lämpliga sannolikhetsreducerande åtgärder till rådande översvämningstyper FOKUS > Funktionskrav > Robust och anpassningsbar design > Robust infrastruktur > Krishantering VERKTYG > Åtgärdstabell > Exempelsamling med förslag på åtgärder > Miljömålen VERKTYG > Funktionsdiagram 5 Utvärdering Analys och bedömning av planförslaget FOKUS > Människors hälsa och säkerhet > Miljökonsekvenser > Intilliggande områden > Integrerade åtgärder > Vatten som en resurs VERKTYG > Miljökonsekvensbeskrivning > Samhällsekonomisk analys 3

4 Varje steg i planeringsmodellen innehåller: Beskrivning av steget Koppling till skala i planprocessen Möjligheter Steg 4 Öka medvetenheten hos invånare i riskutsatta områden. Integrera evakueringsstråk och uppsamlingsplatser i utformningen av områden. Använd arkitekturens möjligheter att integrera lösningar på byggnads- och områdesnivå. Lagar Möjligheter Tillämpning på översiktlig nivå och detaljplanenivå 4

5 Ätran, december Riskbedömning Kartläggning av översvämningsrisk FOKUS > Riskidentifiering > Riskanalys > Riskvärdering VERKTYG > Markkarta > Detaljerad höjdmodell > Detaljerad översvämningskartering > Faktablad > Dagvattenmodell > Nederbördsdata > Terrängmodell > Inventering av byggda strukturer > Inträffade översvämningar > Riskmatris 5

6 Riskidentifiering > Översvämningstyper 1 Vattendrag > Sjö (Vänern) > Hav > Havsnivåhöjning > 6

7 Riskidentifiering > Översvämningstyper Vattendrag > Hårdgjorda ytor > Sjö (Vänern) > Vatten- och avloppssystem > Hav > Byggda strukturer > Havsnivåhöjning > Grundvatten > 7

8 9 Tidans mynning i Vänern Riskanalys 10 Gullspångsälvens 62.0 (62.0) 440 (440) > Sambandet mynning mellan Vänern återkomsttid, exponerad tid och sannolikhet i procent 1 Tabell 5-2. Sambandet mellan återkomsttid, exponerad tid och sannolikhet i procent. Värden lägre än 1 % redovisas inte. Återkomsttid (år) Sannolikhet under 1 år Sannolikhet under 5 år Sannolikhet under 10 år Sannolikhet under 20 år Sannolikhet under 50 år Sannolikhet under 100 år Vattenföringens säsongsvariation I figur 5.4-1, och presenteras beräknad flödesvariation under året i Ätrans, Viskans, Mölndalsåns, Säveåns, Örekilsälvens, Strömsåns, Nossans, Upperudsälvens, Tidans och Gullspångsälvens mynningspunkter (Tabell 5-1) för den totala tillrinningen (total vattenföring). Att 8

9 Fokus > KUST VATTENDRAG VÄNERN Uddevalla 2008 Mölndalsån 2006 Vänern 2000/2001 9

10 Riskanalys kusten > Kartläggning av risker från havet och havsnivåhöjning 1 Högsta högvatten Högsta högvatten Medelvattennivå Medelvattennivå inkl havsinvåhöjning DAGENS KLIMAT FRAMTIDA KLIMAT 10

11 Riskanalys kusten > Kartläggning av risker från havet och havsnivåhöjning 1 < Högsta högvatten < Redan inträffad < Säkerhetsnivå 1 < Säkerhetsnivå 2 OBS! Område permanent under havsnivån Zon 2 Säkerhetsmarginal 2 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Temporär nivå > Ny permanent nivå > Säkerhetsmarginal 1 Högsta högvatten Medelvattennivå Zon 3 Zon 4 Zon 4 Zon 1 11

12 KUSTEN - zoner och planeringsnivåer: Riskanalys kusten > Zoner och planeringsnivåer Zon 1 Zon 1 = över: (RH2000 möh) Säkerhets- Ort nivå 2 Kungsvik 3,3 Smögen 3,3 Stenungsund 3,6 Göteborg 3,9 Varberg/Ringhals 3,5 FAKTABLAD KUST 1 Säkerhetsmarginal 2 Säkerhetsmarginal 1 Högsta högvatten Medelvattennivå Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 2 Zon 2 = intervallet mellan: (RH2000 möh) Säkerhets- Säkerhets- Ort nivå 1 nivå 2 Kungsvik 2,8 3,3 Smögen 2,8 3,3 Stenungsund 3,1 3,6 Göteborg 3,4 3,9 Varberg/Ringhals 3,0 3,5 OBS! Område permanent under havsnivån Zon 3 Zon 3 = intervallet mellan: (RH2000 möh) Framtida beräknade Säkerhets- Ort högvatten nivå 1 Kungsvik 2,3 Zon 1 2,8 Smögen 2,3 2,8 Zon Faktablad 3 planeringsnivåer. Version 1.0 ( ) Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotande områd Faktablad för kusten, Vänern och vattendrag finns på: Zon 4 Zon 2 Stenungsund 2,6 3,1 Göteborg 2,9 3,4 Varberg/Ringhals 2,5 3,0 Zon 4 Zon 4 = under: (RH2000 möh) Framtida beräknade Ort högvatten Kungsvik 2,3 Smögen 2,3 Stenungsund 2,6 Göteborg 2,9 Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotade Varberg/Ringhals områden. 2,5 12

13 Riskanalys kusten > Framräkning av zoner och planeringsnivåer FAKTABLAD KUST 1 Framtida beräknade högvatten RH2000 (möh) 100-årsnivå Vind- Beräknat högvatten Medel- Havsnivå- Land- Netto- Framtida Ort i dagens klimat uppstuvning Vågeffekt i dagens klimat vattenstånd höjning höjning havshöjning beräknade högvatten Kungsvik 1,47 0,10 0,075 1,645-0,03 1,00 0,33 0,67 2,3 Smögen 1,45 0,10 0,075 1,625-0,03 1,00 0,31 0,69 2,3 Stenungsund 1,70 0,10 0,075 1,875 0,00 1,00 0,31 0,69 2,6 Göteborg 1,65 0,30 0,225 2,175 0,04 1,00 0,26 0,70 2,9 Varberg/Ringhals 1,52 0,10 0,075 1,695 0,05 1,00 0,15 0,80 2,5 Temporär nivå Permanent nivå 13

14 Riskanalys kusten > Framräkning av zoner och planeringsnivåer Zon 3 Zon 3 = intervallet mellan: (RH2000 möh) Framtida beräknade Säkerhets- Ort högvatten nivå 1 Kungsvik 2,3 2,8 Smögen 2,3 2,8 Stenungsund 2,6 3,1 Göteborg 2,9 3,4 Varberg/Ringhals 2,5 3,0 FAKTABLAD KUST Framtida beräknade högvatten RH2000 (möh) 100-årsnivå Vind- Beräknat högvatten Zon Medel- 4 Zon Havsnivå- 4 = under: Land- Netto- Framtida Ort i dagens klimat uppstuvning Vågeffekt i dagens klimat (RH2000 vattenstånd möh) Framtida höjning beräknade höjning havshöjning beräknade högvatten Ort högvatten Kungsvik 1,47 0,10 0,075 1,645 Kungsvik -0,03 2,3 1,00 0,33 0,67 2,3 Smögen 2,3 Smögen 1,45 0,10 0,075 1,625-0,03 1,00 0,31 0,69 2,3 Stenungsund 2,6 Stenungsund 1,70 0,10 0,075 1,875 Göteborg 0,00 2,9 1,00 0,31 0,69 2,6 Göteborg 1,65 0,30 0,225 2,175 Varberg/Ringhals 0,04 2,5 1,00 0,26 0,70 2,9 Varberg/Ringhals 1,52 0,10 0,075 1,695 0,05 1,00 0,15 0,80 2,5 KUSTEN - uträkning nivåer: 1 Säkerhetsnivå 2 RH2000 (möh) Extra Framtida säkerhets- Säkerhets- Ort beräknade högvatten marginal nivå 2 Kungsvik 2,3 1,0 3,3 Smögen 2,3 1,0 3,3 Stenungsund 2,6 1,0 3,6 Göteborg 2,9 1,0 3,9 Varberg/Ringhals 2,5 1,0 3,5 Säkerhetsnivå 1 RH2000 (möh) Extra Framtida säkerhets- Säkerhets- Ort beräknade högvatten marginal nivå 1 Kungsvik 2,3 0,5 2,8 Smögen 2,3 0,5 2,8 Stenungsund 2,6 0,5 3,1 Göteborg 2,9 0,5 3,4 Varberg/Ringhals 2,5 0,5 3,0 14

15 Riskanalys vattendrag > Kartläggning av risker från vattendrag < 100-årsflöde < Redan inträffad < 200-årsflöde < Högsta beräknade flöde 1 Zon 2 Högsta beräknade flöde 200-årsflöde 100-årsflöde Medelvattennivå Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 4 Zon 3 Zon 1 15

16 Riskanalys Vänern > Kartläggning av risker från Vänern < 100-årsnivå < Redan inträffad (45,67) < 200-årsnivå < Dimensionerande nivå 1 Zon 2 Zon 3 Zon 1 Zon 1 Dimensionerande nivå Zon årsnivå Zon 3 Zon årsnivå Zon 4 Medelvattennivå 16

17 Riskanalys Vänern > Zoner och planeringsnivåer Dimensionerande nivå 200-årsnivå 100-årsnivå Medelvattennivå Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Mellerud 47,01 Köpmannebro 47,01 Åmål 47,01 Säffle 47,01 Grums 46,86 Karlstad 47,01 Kristinehamn 47,31 Otterbäcken 47,01 Mariestad 47,16 Lidköping 46,86 VÄNERN zoner och planeringsnivåer: Mellerud 47,01 Köpmannebro 47,01 Åmål 47,01 Säffle 47,01 Grums 46,86 Karlstad 47,01 Kristinehamn 47,31 Otterbäcken 47,01 Mariestad 47,16 Lidköping 46,86 Samtliga angivna nivåer avser RH00 Vänersborg (se mer info om detta i tabell för uträkningar). Zon 12 Zon 1 = över: Zon 2 = intervallet mellan: Zon 2 Zon 2 = intervallet mellan: Ort Framtida dim. 200-årsnivå Framtida Ort dim. Nivå Framtida 200-årsnivå Framtida dim. Nivå Vänersborg 47,31 46,86 Vänersborg 47,31 46,86 47,31 Mellerud 47,01 46,56 Mellerud 47,01 46,56 47,01 Köpmannebro 47,01 46,56 Köpmannebro 47,01 46,56 47,01 Åmål 47,01 46,56 Åmål 47,01 46,56 47,01 Säffle 47,01 46,56 Säffle 47,01 46,56 47,01 Grums 46,86 46,41 Grums 46,86 46,41 46,86 Karlstad 47,01 46,56 Karlstad 47,01 46,56 47,01 Kristinehamn 47,31 46,86 Kristinehamn 47,31 46,86 47,31 Otterbäcken 47,01 46,56 Otterbäcken 47,01 46,56 47,01 Mariestad 47,16 46,71 Zon 2 Mariestad 47,16 46,71 47,16 Lidköping 46,86 46,41 Lidköping 46,86 46,41 46,86 Zon 3 Zon 1 FAKTABLAD VÄNERN Zon 23 Zon 23 = intervallet mellan: Zon 3 Zon 3 Zon = intervallet 4 mellan: Zon 4 = under: Ort Framtida 100-årsnivå 200-årsnivå Framtida Framtida Ort 200-årsnivå dim. Nivå Framtida 100-årsnivå Ort Framtida Framtida 200-årsnivå 100-årsnivå Zon 4 Vänersborg 46,53 46,86 Vänersborg 46,86 47,31 46,53 Vänersborg 46,86 46,53 Mellerud 46,23 46,56 Mellerud 46,56 47,01 46,23 Mellerud 46,56 46,23 Köpmannebro 46,23 46,56 Köpmannebro 46,56 47,01 46,23 Köpmannebro 46,56 46,23 Åmål 46,23 46,56 Åmål 46,56 47,01 46,23 Åmål 46,56 46,23 Säffle 46,23 46,56 Säffle 46,56 47,01 46,23 Säffle 46,56 46,23 Grums 46,08 46,41 Grums 46,41 46,86 46,08 Grums 46,41 46,08 Karlstad 46,23 46,56 Karlstad 46,56 47,01 46,23 Karlstad 46,56 46,23 Kristinehamn 46,53 46,86 Kristinehamn 46,86 47,31 46,53 Kristinehamn 46,86 46,53 Otterbäcken 46,23 46,56 Otterbäcken 46,56 47,01 46,23 Otterbäcken 46,56 46,23 Mariestad 46,38 46,71 Mariestad 46,71 47,16 46,38 Mariestad 46,71 46,38 Lidköping 46,08 46,41 Lidköping 46,41 46,86 46,08 Lidköping 46,41 46,08 1 Faktablad planeringsnivåer. Version 1.0 ( ) Zon 3 Faktablad Zon 3 = planeringsnivåer. intervallet mellan: Version 1.0 ( ) Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotande områden Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotande områden Ort Framtida 100-årsnivå Framtida Faktablad 200-årsnivå för Vänern finns på: och Stigande vatten en Faktablad handbok för för Vänern fysisk finns planering på: i översvämningshotade områden. och Vänersborg 46,53 46,86 17 Mellerud 46,23 46,56

18 Säffle 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 Grums 44,34 45,71 0,40 0,20 0,10 46,41 Karlstad 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 Kristinehamn Riskanalys 44,34 Vänern 45,71 0,40 0,50 0,25 46,86 Otterbäcken 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 Mariestad > Framräkning 44,34 av 45,71 zoner 0,40 och planeringsnivåer 0,40 0,20 46,71 Lidköping 44,34 45,71 0,40 0,20 0,10 46,41 Framtida 100-årsnivå RH00 (möh) Medel- 100-årsnivå Klimateffekt* Vind- Kortvarig Framtida Ort vattenstånd i dagens klimat uppstuvning vindeffekt 100-årsnivå Vänersborg 44,34 45,58 0,20 0,50 0,25 46,53 Mellerud 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Köpmannebro 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Åmål 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Säffle 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Grums 44,34 45,58 0,20 0,20 0,10 46,08 Karlstad 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Kristinehamn 44,34 45,58 0,20 0,50 0,25 46,53 Otterbäcken 44,34 45,58 0,20 0,30 0,15 46,23 Mariestad 44,34 45,58 0,20 0,40 0,20 46,38 Lidköping 44,34 45,58 0,20 0,20 0,10 46,08 Zon 4 Zon 4 = under: Ort Framtida 100-årsnivå Vänersborg 46,53 Mellerud 46,23 Köpmannebro 46,23 Åmål 46,23 Säffle 46,23 Grums 46,08 Karlstad 46,23 Kristinehamn 46,53 Otterbäcken 46,23 Mariestad 46,38 Lidköping 46,08 VÄNERN - uträkning nivåer: FAKTABLAD VÄNERN 1 *Observera! Om de angivna nivåerna skall transformeras till ett annat höjdsystem (exempelvis Framtida 200-årsnivå RH00 (möh) RH70 eller RH2000) skall transformationen göras från RH00 Vänersborg. Framtida dimensionerande nivå RH00 (möh) Frågan om olika höjdsystem Medel- är särskilt 200-årsnivå komplicerat Klimateffekt* i de fall översättning Vind- mellan Kortvarig olika höjdsystem Framtida ska göras Ort för nivåer som vattenstånd gäller långt i in dagens i framtiden. klimat Detta beror på att uppstuvning skillnaden mellan vindeffekt olika höjdsystem 200-årsnivå ändras över tiden på grund av den olikformiga landhöjningen. Därför bör en djupare analys genomföras Vänersborg i aktuella 44,34 fall. 45,71 0,40 0,50 0,25 46,86 Mellerud 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 För Köpmannebro mer information 44,34 kring Vänerns vattenstånd, 45,71 höjdsystem 0,40 och landhöjning, 0,30 se s ,15 i 46,56 Klimatanalys för Västra Götaland (SMHI, rapport Nr ) och 200-årsnivå för Vänern (SMHI- Åmål 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 PM ). Säffle 44,34 Faktablad 45,71 planeringsnivåer. Version 0, ( ) 0,30 0,15 46,56 Grums Stigande 44,34 vatten en handbok 45,71 för fysisk planering 0,40 i översvämningshotande 0,20 områden 0,10 46,41 Faktablad för Vänern finns på: och Karlstad 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 Kristinehamn 44,34 45,71 0,40 0,50 0,25 46,86 Otterbäcken 44,34 45,71 0,40 0,30 0,15 46,56 Mariestad 44,34 45,71 0,40 0,40 0,20 46,71 Lidköping 44,34 45,71 0,40 0,20 0,10 46,41 Medel- Dim. nivå Klimateffekt* Vind- Kortvarig Framtida Ort vattenstånd i dagens klimat uppstuvning vindeffekt dim. nivå Vänersborg 44,34 46,16 0,40 0,50 0,25 47,31 Mellerud 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Köpmannebro 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Åmål 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Säffle 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Grums 44,34 46,16 0,40 0,20 0,10 46,86 Karlstad 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Kristinehamn 44,34 46,16 0,40 0,50 0,25 47,31 Otterbäcken 44,34 46,16 0,40 0,30 0,15 47,01 Mariestad 44,34 46,16 0,40 0,40 0,20 47,16 Lidköping 44,34 46,16 0,40 0,20 0,10 46,86 Framtida 100-årsnivå RH00 (möh) Medel- 100-årsnivå Klimateffekt* Vind- Kortvarig Framtida Faktablad planeringsnivåer. Version 1.0 ( ) Stigande vatten en handbok för fysisk planering i översvämningshotande områden Faktablad för Vänern finns på: och 18

19 Riskanalys > Kartläggning av risker från samtliga översvämningstyper på översiktlig nivå 1 19

20 Riskanalys sammanfallande faktorer > Exempel Kungsbacka 1 20

21 Riskvärdering > Inventering av värden och konsekvensbedömning 1 > Viktiga samhällsfunktioner > Natur och kulturvärden > Industrier > Turism och rekreation > Tätort (x invånare) > Infrastruktur 21

22 Lagar Planering på lämplig mark Enligt PBL 3 kap. 5 finns det krav på att mål och annat för hållbar utveckling integreras i ÖP. Detta kan bland annat innebära en redovisning av de områden som inte bör bebyggas ur risk- och säkerhetsperspektiv (översvämningsområden, rasområden m.fl.). 1 Prövning av planer Enligt PBL 11 kap ska Länsstyrelsen inom ramen för sin tillsynsuppgift överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en en detaljplan, områdesbestämmelser samt förhandsbesked eller bygglov (om särskilda skäl finns), om det kan antas att om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, sid Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, sid Markanvändning Lämplig markanvändning vid nyexploatering FOKUS > Planera i förhållande till översvämningsrisk > Skapa utrymme för vatten VERKTYG > Markanvändningsdiagram 22

23 Markanvändningsdiagram - s. 29 Markanvändning Kategori ÖVERSVÄMNINGSzon Grönytor, vegetation och våtmarker som ok ok ok ok översvämningshantering Jord- och skogsbruk ok ok ok ok Parker, och rekreationsområden, sport och fritidsaktiviteter (utomhus) Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt; uthus, förråd, garage etc. Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter etc. ok ok ok ok ok ok ok åtgärder krävs ok ok åtgärder krävs åtgärder krävs 2 Industri och verksamheter (ej miljöfarlig); kontor, tillverkning, lager, partihandel, driftsbyggnader etc. ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Service; restauranger, caféer, kultur etc. ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Sport och fritidsaktiviteter (inomhus) ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Sällanköpsvaruhandel och volymhandel; övrig handel etc. ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Delårsboende och besöksboende ok åtgärder krävs åtgärder krävs undvik Helårsboende ok åtgärder krävs undvik undvik Dagligvaruhandel; livsmedel, apotek etc. ok åtgärder krävs undvik undvik Utbildning; skolor, universitet etc. ok undvik undvik undvik OBS! Hälso- och sjukvård samt omsorg; Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, omsorg om barn, funktionshindrade, äldre etc. Information och kommunikation; teletjänster, internet, radio, TV etc. Energi- och kommunalteknisk försörjning; produktion/distribution av el och fjärrvärme, dricksvatten, hantering av avlopp, reningsverk, avfallshantering etc. Transporter; riksvägar, vägar utan alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, kollektivtrafik etc. Miljöfarliga industrier och förorende deponier etc. Skydd och säkerhet; räddningstjänst, polis, kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik 23

24 Lämplig markanvändning för helårsboende vid kusten > Exempel Stenungssund (nivåer från faktablad) 2 < 0,69 < 2,60 < 3,10 < 3,60 3,60 > 3,10 > 2,60 > 0,69 > Säkerhetsmarginal 2 Säkerhetsmarginal 1 Högsta högvatten Medelvattennivå Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 OBS! Område permanent under havsnivån Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Helårsboende kan (som lägst) placeras på nivån 3,10 24

25 Lämplig markanvändning för helårsboende vid ett vattendrag > Exempel < 100-årsflöde < Redan inträffad < 200-årsflöde < Högsta beräknade flöde 2 Nivå för 200-års flöde Högsta beräknade flöde 200-årsflöde Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Helårsboende kan (som lägst) placeras på nivån för ett 200-årsflöde vid ett vattendrag 100-årsflöde Zon 4 Medelvattennivå 25

26 Lämplig markanvändning för helårsboende vid Vänern > Exempel Vänersborg (nivåer från faktablad) 2 < 44,34 < 46,53 < 46,86 < 47,31 47,31 > 46,86 > 46,53 > 44,34 > Dimensionerande nivå 200-årsnivå 100-årsnivå Medelvattennivå Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 4 Zon 3 Zon 2 Zon 1 Helårsboende kan (som lägst) placeras på nivån 46,86 i Vänersborg RH00 (möh) 26

27 Lämplig markanvändning > Planera i förhållande till översvämningsrisk 2 1. Kartlägg vilka områden och funktioner som önskas utvecklas 2. Identifiera översvämningsrisken och sårbarheten med hjälp av riskanalysen från steg 1 och markanvändningsdiagrammet i steg 2 3. Matcha utvecklingsområden med lämpliga funktioner 27

28 Lämplig markanvändning > Tillämpning översiktlig nivå 2 > Bostäder > Verksamheter > Handel och service > Sjukvård > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering 28

29 Lämplig markanvändning > Tillämpning detaljplanenivå 2 Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Nytt planområde Skate park Bostäder Pingishall 29

30 RISK = sannolikhet x konsekvens R I S K R E D U C E R I N G 3 Sannolikhetsreducering Åtgärder för att minska sannolikheten att en översvämning inträffar FOKUS > Välj lämpliga sannolikhetsreducerande åtgärder till rådande översvämningstyper VERKTYG > Åtgärdstabell > Exempelsamling med förslag på åtgärder > Miljömålen 4 Konsekvenslindring Minimera konsekvenser om en översvämning inträffar FOKUS > Funktionskrav > Robust och anpassningsbar design > Robust infrastruktur > Krishantering VERKTYG > Funktionsdiagram 30

31 Riskreducering - s. 33 > Riskgrad och åtgärder Markanvändning Kategori ÖVERSVÄMNINGSzon Grönytor, vegetation och våtmarker som ok ok ok ok översvämningshantering Jord- och skogsbruk ok ok ok ok Parker och rekreationsområden, sport och fritidsaktiviteter (utomhus) Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt; uthus, förråd, garage etc. Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter etc. Industri och verksamheter (ej miljöfarlig); kontor, tillverkning, lager, partihandel, driftsbyggnader etc. ok ok ok ok ok ok ok ok ok ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring konsekvenslindring konsekvenslindring undvik 3 Service; restauranger, caféer, kultur etc. ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik Sport och fritidsaktiviteter (inomhus) ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring Sällanköpsvaruhandel och volymhandel; övrig handel ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik undvik 4 Delårsboende och besöksboende ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik Helårsboende ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring Dagligvaruhandel; livsmedel, apotek etc. ok sannolikhetsreducering konsekvenslindring undvik undvik undvik undvik Utbildning; skolor, universitet etc. ok undvik undvik undvik OBS! Hälso- och sjukvård samt omsorg; Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, omsorg om barn, funktionshindrade, äldre etc. Information och kommunikation; teletjänster, internet, radio, TV etc. Energi- och kommunalteknisk försörjning; produktion/distribution av el och fjärrvärme, dricksvatten, hantering av avlopp, reningsverk, avfallshantering etc. Transporter; riksvägar, vägar utan alternativa förbifartsmöjligheter, järnväg, kollektivtrafik etc. Miljöfarliga industrier och förorende deponier etc. Skydd och säkerhet; räddningstjänst, polis, kriminalvård, SOS alarm, kustbevakning etc. ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik ok undvik undvik undvik 31

32 05 Utjämningsmagasin uppströms 03 Integrerade flödesvägar 02 Genomsläpplig mark 02 Infiltrationsstråk 01 Gröna tak och fasader 06 Upphöjd strandpromenad 04 Dammar 07 Översvämningspark 3 Sannolikhetsreducering Åtgärder för att minska sannolikheten att en översvämning inträffar FOKUS > Välj lämpliga sannolikhetsreducerande åtgärder till rådande översvämningstyper VERKTYG > Åtgärdstabell > Exempelsamling med förslag på åtgärder > Miljömålen 32

33 Åtgärdstabell och exempelkatalog översvämningstyp Vattendrag åtgärd 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker Hårdgjorda ytor 01 Absorbtion 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 07 Översvämningsparker Exem pelka talog 3 Följand sannol e exempe lka inte en ikhetsreduc talog vis ar presen fullständig erande åtgä en bred sp terar ridning lista öv rder. de m est an er åtgärd Exempelsa över mlin vända. er som kan vid gen ger tas ut an 01 Ab sorpti on Sjö Hav 02 Infiltration 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker 02 Infiltration 04 Uppsamling 05 Fördröjning 06 Tekniska skydd 07 Översvämningsparker Vatten- och avloppssystem Byggda strukturer 01 Absorbtion 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 07 Översvämningsparker Vegetati on av rena olika oc tillrin h avdunsta slag är ett ninge n till sjö vatten. Ge effektivt sätt att no ar oc h vatte m att ab fördrö sorbe ja, ndrag och öv ra nede magasinera 01A Gr rbö ersvä mning rden mins, infiltrera Husta öna tak k utg, sriske ka vegetati ör en n dämp r stor de as. maga on är de l av de en my sinera nede cket bran hårdgjor r rbörde och avdu da ab yta nstar sorbe Taken n n i en vattn kläs va som faller et. Be nt av nede stad och av fet på nli gtv roe täc rbö tak blads växte is med sed et tas om nde på säs rd; de tar kt med växte r oc r hand um, grä, i snitt ong kan 10 upp, respe och säson 39 h taken s, ell ka g kti -100 % av då vä ve värme,. Andra för n variera er olika sla 50% av års mycke xte ne gs mo t i uts växth rna skydd vilket mins delar me ssa. Se derbörde d us eend ka n. dum e luftfuk gaser och ar mot ska r energibe gröna tak är att beroend består dlig UV ge tighe hovet, t. Nackd r bättre -strål och tak de isoler e på val av sta nin dskli ar mo elen är g. ets liv t ky slä att de mat med Dessutom t ofta lägre tar vä ngd förlän la blir dy tem xtl gs rare oc peratur igheten up och hö h tyn p gre än gre ett va nligt tak 40. >> 04 Uppsamling 06 Tekniska åtgärder 07 Översvämningsparker Figur Figur Grönt 01B Gr öna fa tak i Fre iburg Tys Grön sade a dagvattfasader fun r geno envolymen gerar likna m nde so värm evaporativ. De bilda m grö r till ea av luft bsorptione kylning. Gr ett bättr na tak och hjä e ko ön i bygg nditione n och bidrar a fasader mikroklima lper till att rin na utvec der. Grön g. De iso med passi skuggar by t i angräns reducera ler kla a ggnade an de red s och ska fasader ge ar byggna v kylning, r vilke de områd sål Figur pa de ucera r Grönt r bulle r en trevli alternativa r och mo edes mins t sänker en tak tve g miljö kat r41. Sälen platse på all r för florkar värmefö behov män och pri ra och fau rlust 01C Ve vat ma na rk sam att Träd oc getation tidigt upp reg h växter är som ett nv atten effektiv marke i kro n. t förore Rötterna norna dä sätt att ha ninga r det ntera suger Gene sedan r da rellt är ur marke upp vattn avduns gvatten på Figur n. Trä et stora Grön fasad träd me d sänke och tar sam tar och dä. Träd sam Ma r även rför ald lar tidigt lmö & d små Figur tem upp rig löv de Grön fasad bästa peraturen näringsämnnår i Freibu och dagvatt en oc rg Tys 39 City h enup erbjuder kland of Por psam sku tland: 40 Bov gg larna Sto erket: a. 42. Klimata rmwater 41 Bov manag erk npa 42 City kland et: Må ssning ement ngfunk i facility of Por tionella planering design tland: och byg ytor, Cha SMFD gande 2010 pter , Vegeta tion abs orbera r vatt en Ma lmö 63 Grundvatten 03 Flödesvägar 04 Uppsamling 05 Fördröjning 07 Översvämningsparker 08 Dränering 33

34 Exempelkatalog 01 Absorption Vegetation av olika slag är ett effektivt sätt att fördröja, magasinera, infiltrera, rena och avdunsta vatten. Genom att absorbera nederbörden minskar tillrinningen till sjöar och vattendrag och översvämningsrisken dämpas. 01A Gröna tak 01B Gröna fasader 01C Vegetation 02 Infiltration Marken täcks av material som enkelt infiltrerar överflödigt vatten och reducerar flödet. Minimeras andelen hårdgjorda ytor i städer och tätorter till förmån för genomsläppligt material ökas infiltrationen. Infiltration kan kombineras med funktioner som renar dagvatten. Andelen hårdgjord yta i ett planområde kan regleras i detaljplan. 3 02A Genomsläpplig markbeläggning 02B Infiltrationsplanteringar och infiltrationsstråk 02C Fuktäng/Översilningsyta 03 Flödesvägar Flödesvägar är anordnade vattenvägar där vattnet leds kontrollerat utan att orsaka skador på bebyggelse. Flödesvägar integreras med fördel i parker, gatumiljöer och bostadsområden och kan kombineras med absorption, infiltration, uppsamling eller fördröjning. 03A Biodiken 03B Svackdiken 03C Öppna kanaler 03D Tvåstegsdiken 04 Uppsamling Uppsamlingsplatser för stora vattenmängder kan integreras i stad och på landsbygd. Vatten kan exempelvis magasineras tillfälligt på offentliga platser som i parker och lekplatser eller fotbollsplaner och skateboard-parker. Även underjordiska vattenmagasin kan konstrueras. Vid större landytor kan dammar och bassänger anläggas. Uppsamlingsplatserna görs med fördel vegetationsrika för att öka rening av vattnet och för att skapa attraktiva platser med stor biologisk mångfald. Uppsamling kombineras med flödesvägar. 04A Bassäng/kassun 04B Dammar 04C Perkolations- och infiltrationsmagasin 04D Torra dammar 04E Mångfunktionella uppsamlingsplatser 04F Retentionsområde 34

35 Exempelkatalog 05 Fördröjning Vattnet fördröjs genom olika åtgärder längs vattendrag, sjöar och hav. Ofta används vegetation vid fördröjningsåtgärder. Fördröjning kombineras ofta med flödesvägar. På den stora skalan kan fördröjningsåtgärder högre upp i ett vattensystem minska översvämningsrisken nedströms. För att inte skapa problem högre upp i systemet till gagn för områden längre ner är det viktigt att noggrant pröva lokaliseringen av denna åtgärd. 05A Nya vattenvägar 05B Restaurering av vattendrag 05C Strandfodring 05D Våtmarksområden/utjämningsmagasin 3 06 Tekniska åtgärder Tekniska åtgärder kan ha både temporär och permanent karaktär. Det är mycket viktigt att de tekniska skydden utformas på ett genomtänkt sätt för att skapa attraktiva miljöer i anslutning till dessa och vid utredning av åtgärderna måste det säkerställas att lösningen inte förvärrar översvämning någon annanstans. Vallar och barriärer tillhandahåller ett primärt skydd mot översvämning. Det kvarstår dock en sekundär översvämningsrisk eftersom vattnet kan nå över den dimensionerade höjden på skyddet eller att vallen brister med stora skador som följd. Dessa åtgärder kan således medföra falsk säkerhet. 06A Upphöjt område 06B Vall/barriärer 06C Vågbrytare 06D Ändrad reglering 06E Ökning av vattendragets tvärsektion 07 Översvämningsparker Översvämningsparker kan se ut på olika sätt. De kan vara små och finnas centralt i städer eller stora parkliknande buffertzoner längs vattendrag, sjöar och hav. Översvämningsparker är formgivna med vegetation och genomsläppliga markbeläggningarna och tillåts svämmas över vid behov och för att sedan återhämta sig när översvämningen dragit sig tillbaka. Dessa parker erbjuder förutom översvämningshantering också rekreation för invånarna och har som alla vegetationsklädda ytor flera fördelar så som luftförbättrare, temperatursänkare och habitat för växter och djur. 07A Parker i olika form 35

36 Från asfaltdjungel till gröna och blå lösningar! 36

37 01 ABSORPTION A GRÖNA TAK Sälen Freiburg Malmö 37

38 01 Absorption B GRÖNA FASADER Vauban, Tyskland Västra hamnen, Malmö 38 Pont Max Juvénal, Aix-en-Provence, Frankrike

39 02 INFILTRATION A GENOMSLÄPPLIG MARK 39

40 02 INFILTRATION A GENOMSLÄPPLIG MARK Källor: (vänster) och Stigande vatten (höger) en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden. Stadsbiblioteket, Växjö 40 High Point, Seattle, USA

41 02 INFILTRATION B INFILTRATIONSPLANTERINGAR (vänster) C FUKTÄNG/ÖVERSILNINGSYTA (höger) Västra hamnen, Malmö Källa: Innegård, Örestad, Köpenhamn 41

42 03 FLÖDESVÄGAR A BIODIKEN Källa: Green Streets, Portland, Oregon, USA 42

43 03 FLÖDESVÄGAR A BIODIKEN Stormwater cycling - en turistattraktion! You Will See Ecoroofs An ecoroof is a lightweight, low maintenance vegetated roof that soaks up rain and reduces stormwater runoff. Ecoroofs also reduce the heat island effect that warms the air over cities, and naturally insulate buildings to reduce energy use. Naturescaping Naturescaping is landscaping with native plants that require less water and little or no fertilizers or pesticides. Planters, Swales, and Rain gardens Planters, swales, and rain gardens are landscaped areas that collect stormwater and filter it as it flows through plants and soil. There are many ways to direct stormwater to these facilities, including curb cuts in parking lots and open grates. Green Streets A Green Street is a natural stormwater management approach that uses plants and soil to slow, filter, and cleanse stormwater from streets. Green Streets convert stormwater from a waste directed into a pipe, into a resource that replenishes groundwater supplies. Other Technologies Porous paving, rainwater harvesting, innovative conveyance, art pieces, and disconnected downspouts are examples of other sustainable stormwater management technologies. BROADWAY BRIDGE FLINT STEEL BRIDGE HAWTHORNE BRIDGE BURNSIDE BRIDGE TILLAMOOK MARQUAM BRIDGE WATER Springwater Trail TAYLOR l MLK BLVD k GRAND OREGON RR Tracks BELMONT SALMON k HAWTHORNE TILLAMOOK l BROADWAY LLOYD BLVD 7TH k WEIDLER SANDY MULTNOMAH 8TH 9TH l 11TH k 12TH 16TH CLINTON IRVING ANKENY STARK BELMONT HAWTHORNE HARRISON HALSEY 26TH SALMON GLISAN E BURNSIDE COUCH 34TH Laurelhurst Park LINCOLN CLINTON 39TH 32ND 39TH 12TH 24TH 16TH 21ST TAYLOR 37TH 3RD 6TH CARUTHERS 7TH DIVISION CLAY SHERMAN LADD ORANGE WOODWARD COUCH 16TH HICKORY EVERETT MAIN 31ST 35TH 6TH l MADISON 20TH SANDY 30TH 32ND 33RD 22ND 28TH l MLK BLVD k GRAND IRVING 22ND 27TH PORTLAND OMSI Benson High STEPHENS 16 Monroe DaVinci School MADISON Sunnyside/EMS School STORMWATER CYCLING Suggested Route these cycling routes are bicycle - friendly streets l Stormwater Sites Schools Heavy Traffic Streets Indicates one-way DIVISION 10 41ST DAVIS Map is not drawn to scale. Not all streets are represented. 45TH 47TH Glencoe School 51ST 12 TAYLOR 54TH 55TH MORRISON Franklin High ASH 13 EVERETT 11 Mt Tabor School Källa: Printed on recycled paper. WS 0911 revised 2009 WILLAMETTE RIVER TIBBETTS 17TH 19TH 20TH 21ST Green Streets, Portland, Oregon, USA 43

44 03 FLÖDESVÄGAR B SVACKDIKEN Vauban, Tyskland 44 High Point, Seattle, USA

45 03 FLÖDESVÄGAR C ÖPPNA KANALER Freiburg, Tyskland Bo01, Malmö 45 Augustenborg, Malmö

46 04 UPPSAMLING A DAMMAR Vauban, Tyskland Källa: Fornebu, Oslo Västra hamnen, Malmö 46 Tanner Springs Park, Portland, Oregon, USA

47 04 UPPSAMLING E MÅNGFUNKTIONELLA UPPSAMLINGSPLATSER (vänster) F RETENTIONSOMRÅDEN (höger) Normanston park, Oulton, Suffolk, UK Blawestad, Holland 47

48 05 FÖRDRÖJNING B RESTAURERING AV VATTENDRAG Weesenstein, Portland, Oregon, Tyskland USA 48

49 05 FÖRDRÖJNING D VÅTMARKSOMRÅDEN/UTJÄMNINGSMAGASIN 49

50 05 FÖRDRÖJNING D VÅTMARKSOMRÅDEN/UTJÄMNINGSMAGASIN 50 Dominguez gaps wetlands, Los Angeles, USA

51 06 TEKNISKA ÅRGÄRDER B VALL/BARRIÄR 51 Kristianstad

52 06 TEKNISKA ÅRGÄRDER B VALL/BARRIÄR Cleveleys, Lancashire, UK 52

53 06 TEKNISKA ÅRGÄRDER Upphöjda områden Källa: Hafen City, Hamburg 53

54 06 TEKNISKA ÅRGÄRDER Temporära skydd 54 Köln, Tyskland

55 07 ÖVERSVÄMNINGSPARKER A PARKER Köln, Tyskland Dresden, Tyskland 55

56 Lagar Villkora skyddsåtgärder i detaljplan Enligt PBL 4 kap. 12 har kommunen möjlighet att med planbestämmelse kräva skyddsåtgärder för att motverka olyckor, översvämning och erosion. Detta görs genom att kommunen i detaljplan anger att bygglov inte får ges förrän en viss skydds- eller säkerhetsanläggning har genomförts på tomten eller i området. En förutsättning för att det i en detaljplan ska gå att medge bebyggelse under sådana villkor bör dock vara att det redan vid planläggningen kan visas att marken med den föreslagna skydds- eller säkerhetsanläggningen är lämplig att bebygga. Vidare förutsätts att de villkorade åtgärderna är så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. Kommuner bör ange hur åtgärderna ska utföras och när i tiden de ska utföras i förhållande till den planerade bebyggelsen samt i vilken ordning bebyggelse ska byggas ut i de fall områden ska byggas ut successivt. 1 Lokalt omhändertagande av dagvatten i detaljplan Möjligheten att villkora skyddsåtgärder enligt PBL 4 kap. 12 möjliggör att bygglov endast kan lämnas under förutsättning att åtgärder enligt bestämmelser i detaljplan vidtas för att åstadkomma lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) som en åtgärd. De villkorade åtgärderna ska i planbestämmelserna vara så preciserade och effektbeskrivna att det står klart att de är genomförbara. 2 Vegetation och utformning av mark i detaljplan Enligt PBL 4 kap. 10 har kommunen möjlighet att med planbestämmelse reglera vegetation och om markytans utformning och höjdläge Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s Boverket (2010): Klimatanpassning i planering och byggande, s Länsstyrelserna (2011): Klimatanpassning i den fysiska planeringen, s

57 Lämplig sannolikhetsreducering > Tillämpning översiktlig nivå 3 > Våtmarksområden > Översvämningspark > Dammar och öppna fördröjningsmagasin > Svackdiken > Grönstråk och ekologisk korridor > Strategier för gröna tak, dagvattenhantering etc. > Friluftsområde > Park/grönområde > Utredningsområde för utveckling > Grönytor som översvämningshantering 57

58 Lämplig sannolikhetsreducering > Exempel: ÖP Lomma kommun 3 58

59 Lämplig sannolikhetsreducering > Tillämpning detaljplanenivå 3 Träd och planteringar Ekologiskt dagvattensystem Dagvattendamm Gröna tak Genomsläpplig mark Biodiken Fördröjning uppströms (utanför planområdet) 59

60 När det händer... 4 Konsekvenslindring Minimera konsekvenser om en översvämning inträffar FOKUS > Funktionskrav > Robust och anpassningsbar design > Robust infrastruktur > Krishantering VERKTYG > Funktionsdiagram 60

61 FÖRE UNDER EFTER 4 61

62 FUNKTIONSDIAGRAM Funktionen ska fungera Förebyggande åtgärder funktionskrav FUNKTIONSDIAGRAM > Olika förhållningssätt beroende på sårbarhet Funktionen ska fungera och man ska kunna ta sig till och från: och man ska kunna ta sig till och från: Funktionen överges: 4 FUNGERA eller ÖVERGE 62

63 Funktionsdiagram - s. 43 > Funktionskrav kopplat till sårbarhet FUNKTION Enklare byggnader, funktioner av mindre vikt Parkeringsplatser, uppställningsytor, vägar med alternativa förbifartsmöjligheter FUNKTIONSDIAGRAM funktionskrav Funktionen ska fungera och man ska kunna ta sig till och från: Huvudbudskap 1: Överge funktionen tillfälligt > Säker evakuering: Det ska gå att ta sig från funktionen om risk finns för att en plötslig översvämning inträffar Funktionen överges: Industri och verksamheter Välj mellan huvudbudskap 1 & 2 Service Sport och fritidsaktiviteter Sällanköpsvaruhandel och volymhandel FUNKTIONSDIAGRAM Delårsboende och besöksboende Funktionen ska fungera och man ska kunna ta sig till och från: Huvudbudskap 1: Överge funktionen tillfälligt > Säkerställ att byggnaden inte skadas > Säker evakuering: Det ska gå att ta sig från funktionen om risk finns för att en plötslig översvämning inträffar Funktionen överges: Funktionen överges: Huvudbudskap 2: Funktionen ska fungera vid en översvämning > Säkerställ att byggnaden fungerar och inte skadas > Säkerställ att kommunalteknisk försörjning fungerar > Säkerställ tillgänglighet för människor: att det går att ta sig till och från funktionen på ett säkert sätt FUNKTIONSDIAGRAM och man ska kunna ta sig till och från: fungera ska Funktionen 4 Helårsboende Dagligvaruhandel Huvudbudskap 2: Funktionen ska fungera vid en översvämning > Säkerställ att byggnaden fungerar och inte skadas Funktionen överges: > Säkerställ att kommunalteknisk försörjning fungerar > Säkerställ tillgänglighet för människor: att det går att ta sig till och från funktionen på ett säkert sätt och man ska kunna ta sig till och från: fungera ska Funktionen FUNKTIONSDIAGRAM Utbildning Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Energi- och kommunalteknisk försörjning Transporter Funktionerna placeras i grön översvämningzon (zon 1) och ligger därför inte i risk för översvämning från vattendrag, sjö och hav. Konsekvenslindrande åtgärder kan dock krävas även för dessa typer av funktioner om risk för översvämningar från grundvatten, vatten- och avloppsystem, byggda strukturer och/ eller hårdgjorda ytor förekommer. Miljöfarliga industrier och förorende deponier Skydd och säkerhet 63

64 no.3 welcome no.3 PEOPLE! welcome Gullbergsvass PEOPLE! Gullbergsvass Robust /STRUCTURES/ och anpassningsbar /STRUCTURES/ design & infrastruktur How do you build flood safe? How do you build flood safe? > Hur man uppnår funktionskraven building zones bui on pillar [pi] Byggnader på pelare on pillar Normalt vattenstånd The structure rest on pillars and can cope The a flood. structure rest on pillars and can cope a flood. Normal water level Normal water level High water level High water level Extra High water level Extra High water level building building [pi] Högt vattenstånd Extremt högt vattenstånd static structure static structure water meter water meter landscape section landscape section [pi] amphibious [aph] Amfibiehus dynamic structure amphibious Amphibious buildings has an air filled basement Amphibious buildings has an air filled basement that makes the building float. The structure that rest makes on the building float. The structure rest on pillars and when it is flood the building floats pillars up. and when it is flood the building floats up. When the [aph] flood retreats the building lands When on the the flood retreats the building lands on the pillars. A dynamic entrance system is needed pillars. since A dynamic entrance system is needed since 15 the structure moves up and down. the structure moves up and down dynamic flexible structure entrance is needed flexible entrance is needed [aph impermable impermable Impermable building has a completely water Impermable tight building has a completely water tight facade and can be flooded without damage. facade and can be flooded without damage. Helt tät [im] källare/bottenvåning [im] static structure static structure back up entrance is needed back up entrance is needed flood 1st floor Översvämningsbar [fff] källare/bottenvåning flood 1st floor The structure of this building can manage The a 1 structure of this building can manage a 1 st floor flooding but the interior must be rebuilt. floor The flooding but the interior must be rebuilt. The building must have double entrance and the building first must have double entrance and the first floor is not suitable for housing. floor is not suitable for housing. [fff] static structure static structure back up entrance is needed back up entrance is needed floating [fl] Flytande byggnader dynamic structure floating The building structure floats on the water. The A building structure floats on the water. A dynamic entrance system is needed since dynamic the entrance system is needed since the structure moves up and down. structure moves up and down. [fl] dynamic flexible structure entrance is needed flexible entrance is needed [fl] Källa: Horizons Stigande of Gothenburg vatten handbok examensarbete för fysisk Chalmers planering Tekniska i översvämningshotade Högskola. L. Hedlund områden. REposition. 64

65 Robust och anpassningsbar design & infrastruktur > Hur man uppnår funktionskraven Helt tät källare/bottenvåning > Källa: Byggnader på pelare > 65 Källa:

66 Robust och anpassningsbar design & infrastruktur > Hur man uppnår funktionskraven Amfibiehus > Flytande byggnader > 66

67 Robust och anpassningsbar design & infrastruktur > Hur man uppnår funktionskraven? Källa: 67

68 Robust och anpassningsbar design & infrastruktur > Hur man uppnår funktionskraven Köln, Tyskland 68 Hafen City, Hamburg, Tyskland

69 Kreativa designlösningar 6 Takfönster som underlättar torkprocessen efter översvämning 7 Vattentank över WC möjliggör spolning vid en eventuell översvämning Förvaringsvägg med nödartiklar 8 Förvaring i trappan All förvaring under 1m är vattentätt Tjockt bjälklag för förvaring av extra madrasser, dricksvatten etc. Krokar att hänga upp möblerna på vid översvämning Betongkonstruktion upp till 1m El-uttag placerade över högsta högvattennivå 4 10 Uppsamling och ledning av vatten i golvbälklaget 11 Förhöjd betongsckel, 1m, som tål högt vattenstånd Golvmaterial som tål vatten och lätt kan städas efter översvämning Thickened floor structure provides an easily accessible deep storage space for mattresses, temporary bedding and Källa: The emergency Turnaround Stigande drinking vatten water House en by Nissen handbok Adams för fysisk LLP Architects planering i (RIBA översvämningshotade Design Competition områden. on Flood risk 2008) 2 Wall hooks allow for furniture and toy boxes to be raised out of harm s way during a flood 6 Operable roof light to facilitate drying after a flood 7 Water storage tanks above WC allow for toilet flushing during a flood if water mains are shut down 8 Storage wall emergency supplies are 10 Timber storage shelves below staircase to a height of 1,000mm above floor finish, water resistant storage below 11 Concrete steps to a height of 1,000mm above floor finish with timber steps above 12 Removable water resistant concrete 69

70 Robust och anpassningsbar design & infrastruktur > Integrerade lösningar Lekplats som kan översvämmas Upphöjd byggnad Grön fasad Biodike Upphöjd gångväg Träd Olika nivåer Upphöjd spårväg Genomsläpplig mark 70

71 5 Utvärdering Analys och bedömning av planförslaget FOKUS > Människors hälsa och säkerhet > Miljökonsekvenser > Intilliggande områden > Integrerade åtgärder > Vatten som en resurs VERKTYG > Miljökonsekvensbeskrivning > Samhällsekonomisk analys Är riskbilden tillräckligt kartlagd och bedömd? (steg 1) Är markanvändingen lämplig? Har funktionerna kopplats till översvämningszonerna på så sätt att risknivån är acceptabel om det finns risk för översvämning? (steg 2) Om åtgärder krävs för att placera funktionen i en översvämningszon, kan planförslaget visa på åtgärder som minskar sannolikheten för att översvämning inträffar? (steg 3) Kan planförslaget visa på åtgärder som lindrar konsekvenserna av en eventuell översvämning? (steg 4) 71

72 December 2011 ORGANISATION OCH ARBETSPROCESS > Hur ska vi börja arbetet? Stigande Vatten Finansiering? Lagar & direktiv? Rekreations ormåden? Befintlig bebyggelse? En handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götaland och Värmlands län LOKALA FÖRUTSÄTTN- INGAR IMPLEMEN- TERING Miljöaspekter? Befolkningsutveckling? Infastruktur? Stadsutveckling? 72

73 Olika kompetenser och planeringskulturer ska samverka... - När ingenjörer möter arkitekter... - När planerare möter miljöhandläggare... - När planerare, miljöfolk och ingenjörer möter ekonomer... - För att inte tala om juristerna... - Och politikerna! > Det blir viktigt med samverkan tidigt i processen! Källa: Klimatanpassningsplan Köpenhamn 73

74 Alla berörda aktörer måste vara med! - Regionala... - Lokala... - Olika förvaltningar på kommunen... - Privata aktörer... - Enskilda fastighetsägare... > Behov av mellankommunal samordning kring ett gemensamt problem! 74