Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF"

Pernilla Eklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF

2 Reglerade sjöar Älv Antal magasin Umeälven 7 Ångermanälven 20 Indalsälven 17 Ljungan 4 Ljusnan 31 Dalälven 53 Totalt 132

3 Anjan

4 Anjan Dammsäkerhetshöjande åtgärder - Åtgärda problem med dålig beständighet på betongdammen vid djuputskovet. - Förbättra djuputskovsdammens stabilitet så att den uppfyller kraven enligt RIDAS. - Höja säkerheten/modernisera avbördningsmöjligheten för anläggningen.

- Förbättra djuputskovsdammens stabilitet så att den uppfyller

5 Anjan Dammsäkerhetshöjande åtgärder Beständighet ASR och frostskador i pelare och ledmurar nedströms (us sidan renoverad 2006) Skador i skibord Avsaknad dränage

6 Anjan Dammsäkerhetshöjande åtgärder Stabilitet Stabilitetskraven enligt RIDAS uppfylls inte på djuputskoven. Bergets bärförmåga är osäker. Det finns genomgående horisontella sprickor i pelare och horisontella sprickor i betongbjälklaget ovanpå pelarna. Utskovspelarnas nedströmssidor är uppspruckna på grund av frostskador och ASR

Det finns genomgående horisontella sprickor i pelare och horisontella sprickor i

7 Anjan Dammsäkerhetshöjande åtgärder Avbördning bottenutskov Djuputskovets avbördningsanordning är föråldrad. Det saknar i dagsläget möjlighet till reservlyft av luckorna. Tillgängligheten av luckorna är mycket begränsad vid ett större mekaniskt haveri. Ca 50 % av avbördningskapaciteten i Anjan utgörs av bottenutskovet.

Det saknar i dagsläget möjlighet till reservlyft av luckorna.

8 Anjan Anjans regleringsdamm byggdes ursprungligen som en låg bockdamm av trä samt ett djuputskov och ett flottningsutskov av betong.

9 Anjan ersattes bockdammen med en klumpdamm av betong och Anjans kraftstation byggdes några år senare och togs i drift 1978.

10 Vänster klumpdamm Högvattenutskov Djuputskov Höger klumpdamm Kraftverksintag

13 Anjan 2001 Undersökning av betong CBI ASR Måttlig till stark med reaktiv ballast av mylonit och breda sprickor orsakade av ASR. Risk för samverkan mellan frost och ASR. Standard Portlandcement. God tryckhållfasthet. Bra täckskikt (där prover togs) samt litet Karbonatiseringsdjup (ingen risk för karbonatiseringsinitierad armeringskorrosion). Frostbeständighet Ej acceptabel (hög avskalning och accelererande förlopp) Tätning av sprickorna med cementbaserat material kan bromsa förloppet Stabilitetsutredning KFS Anläggningskonstruktörer Djuputskovens pelare inte stabila. Utreddes vidare i FDU och förstudie med ungefär samma slutsatser Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) ÅF 2013 Betongundersökning CBI 2013 Förstudie Dammsäkerhetshöjande åtgärder ÅF

Frostbeständighet Ej acceptabel (hög avskalning och accelererande förlopp) Tätning av sprickorna med cementbaserat material kan bromsa förloppet.

14 Anjan I Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) 2011 framkom: Stabiliteten beror till stor del på hur stor islasten är och på vilken nivå den angriper. Övy är vanligtvis som lägst på vårvintern och en islast torde då angripa på en låg nivå. Det kan dock inte uteslutas att magasinet är fyllt vid något tillfälle samtidigt som en islast uppträder. Stabiliteten hos djuputskovet är framförallt beroende av bergets förmåga att ta upp last från utskovet. Kan inte utskovet anses ta hjälp av nedströms berg är stabiliteten helt otillräcklig. Pådrivande laster Mothåll från berg Islast Vattenlast Mothåll från berg Friktion mot berget

Det kan dock inte uteslutas att magasinet är fyllt vid något tillfälle samtidigt som en islast uppträder.

15 Anjan I Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) 2011 framkom: Kan djuputskovet antas vara fastkilat i berget u.s., mot sidorna och n.s. uppfylls stabiliteten fullständigt. Det finns dock horisontella sprickor i utskovspelarna, som kan tänkas sänka totalstabiliteten. Hor. sprickor i pelarna

Det finns dock horisontella sprickor i utskovspelarna, som kan tänkas

16 Anjan I Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) 2011 framkom: Vid FDU besiktningen år 2011 iakttogs frostskador i n.s. ytor av pelarna och ledmurar. Frostskador i utloppströskel Berget är sprucket och skiktat.

frostskador i n.s. ytor av pelarna och ledmurar.

17 Frost och ASR skador i pelarna

18 Frost och ASR skador i pelarna. Berget är sprucket och skiktat.

19 Frost och ASR skador

20 Frostskador i utloppströskel

21 Betongundersökning CBI 2013 Strukturanalys (planslip och tunnslip) av 4 st. borrkärnor avseende på ASR och frostverkan Kraftig sprickbildning i betongen vilket påverkat beständigheten negativt. Sprickmönster i ballast typiskt för ASR Lufthalt i betongen 1 2 % (endast naturlig luft). Ett prov innehöll anläggningscement och där var mikrosprickfrekvensen låg och ASR kunde inte observeras. >> 15 % alkalireaktiv komponent i betongens ballast

22 Anjan Förstudie 2013 Framtagande av åtgärdsplan för Anjan Avseende stabilitetsproblemen gjordes bedömningen att berget inte var att lita på. Åtgärder avseende ASR och frost (resultat av CBI rapporten)

23 Förstudie och betongundersökning 2013 (ÅF och CBI) Avseende stabiliteten kunde två huvudalternativ tänkas: Alt 1: Nya berg/spännstag så dels totalstabiliteten hos utskovet löses och dels att risker med lokala sprickor i pelarna minskar. Alt 2: Inga nya bergstag. Förstärkning av berget nedströms utskovspelarna så dessa mer säkert kan ta upp last från utskovet. Sprickor i pelarna bör säkras med bult. Avseende beständigheten kunde också två huvudalternativ tänkas: Alt A: Intäckning av betong med ny värmeisolerande klimatvägg. Alt B: Bortbilning av skadad betong och återgjutning med ny betong. Övriga åtgärder: Bilning och lagning ledmurar Dränering bakom ledmurar Bilning och lagning tröskel Reparation betong på markyta Ny ledmur nedströms höger ledmur i ytutskovet Ersättning isolerport Ny betongbro Höjning höger ledmur Injektering under stötbottenplåt Spolning och kontroll av dränering under stötbotten

24 Slutliga åtgärder Spännstag: 2 st per pelare. Stabiliteten säkras utan beroende av bergmotstånd. Horisontella sprickor säkras. Hor. sprickor i pelarna

25 Slutliga åtgärder Ny klimatvägg: Ingen frostrisk innanför väggen. Reducerar ASR högst betydligt. Ev. behövs avfuktare för att nå <90%RF Nederbörd Kyla/värme Betong

28 Bilning och ny betong för ledmurar. Dräneringsrör in i berg för att minska vatten/fukt i betongen.

30 Tack för oss!!! Frågor? Marcus Hautakoski, Vrf Tomas Ekström, ÅF

Relevanta dokument

Lossendammen säkras för att klara dagens säkerhetskrav

Lossendammen säkras för att klara dagens säkerhetskrav Bakgrunden till projektet vid Lossendammen är de skärpta kraven från RIDAS, som ställer krav på att man ska kunna avbörda ett 10000-årsflöde, även kallat klass-1-flöde. Foto: Magnus Holmgren Projektet