Fördjupning av översiktsplanen för höganäs och väsby
|
|
- Maj-Britt Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning av översiktsplanen för höganäs och väsby
2 Titel Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Utarbetad oktober-december BESTÄLLARE Planchef Mila Sladic, Planavdelningen. STYRGRUPP Kommunstyrelsens arbetsutskott och byggnads nämn dens presidium. ledningsgrupp Samhällsbyggnadschef Kerstin Nilermark. Bitr samhällsbyggnadschef Margareta Engkvist Björkenhall. Planchef Mila Sladic. Kommundirektör Jan Darrell, adjungerad. Projektledare Planarkitekt Jacob von Post, Planavdelningen. Planarkitekt Erik Bredmar, Planavdelningen. DELFÖRFATTARE Text och underlag till kapitlet om Historik har tagit fram av stadsantikvarie Henrik Ranby. Text och underlag till avsnitt om Teknisk infrastruktur har tagits fram av Tekniska förvaltningen. Text och illustrationer till avsnitt om Kommunikationer samt Markanvändning:förbifart har tagits fram av senior konsult Lars Nilsson, Ramböll Sverige AB. konsult Den fördjupad översiktsplanen har utarbetas i samvekan med smog studio HB via arkitekt och planeringsarkitekt FPR/MSA Caroline Dahl samt filosofie licentiat och arkitekt SAR/MSA Per-Johan Dahl. I arbetet har också Amelia Wong och Joem Elías Sanez medverkat. smog studio HB Kristianstadsgatan 39 B Malmö Tel: Epost: info@smogstudio.com Trafikunderlag till Fördjupad översiktsplan för Höganäs stad har utarbetats av Ramböll Sverige AB, Trafik och Landskap Helsingborg via senior konsult Lars Nilsson. Ramböll Sverige AB Trafik och landskap Helsingborg
3 Många flyttar till Skåne; tillgången till goda kommunikationer och arbetsplatser men även naturskönt läge har betydelse. Inom en 20-års period förväntas det bo fyra miljoner människor runt Öresund, och området är en av norra Europas största storstadsregioner mätt i befolkning och ekonomi. Höganäs belägen i norra delen av Öresundsregionen är en attraktiv bostadskommun. Detta förslag till fördjupad översiktsplan för Höganäs visar kommunens målsättning att vara ett intressant boendealternativ i regionen. Höganäs har bra kommunikationer med grannkommunerna. Pendlingen från Höganäs till främst Helsingborg är stor. Höganäs, som blev stad 1936 fungerar som en nod för omkringliggande mindre orter. Det finns en uttalad politisk ambition att satsa på centralorten Höganäs. Visionen för Höganäs Från kol till diamant anspelar på stadens historia med kolbrytning, som kom igång på allvar vid slutet av 1700-talet, och var upptakten till utvecklingen av industriorten. Här togs Sveriges första ångmaskin i bruk och den första industribanan i Sverige anlades 1805, decauvillespåret, mellan Övre och Nedre. Tekniska innovationer är fortfarande framträdande i Höganäs näringsliv. Den eldfasta leran, som var en biprodukt vid kolbrytningen, var förutsättningen för den keramiska produktion, som sedan 1830 blivit ett varumärke för Höganäs. Strindberg beskriver Carlsson i Hemsöborna med Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Keramik och kultur är fortfarande viktiga identitetsbärare. Nymbergs donation till försköning av Höganäs, har inneburit att skulpturer och annan konst är rikligt representerade på torg och gator. Höganäs kan beskrivas som En stad - tre världar (Brita Hardenby). Fysiskt gestaltas detta i bruksområdets storskaliga industribyggnader, de anlagda rutnätskvarteren på Övre med Gruvtorget som offentligt rum och så den äldsta delen, fiskeläget från 1500-talet, med den spontant framvuxna, småskaliga bebyggelsen på Nedre. I den Den måttfulla staden (1995) visade Boverket Höganäs som exempel; en robust och levande stad som tål förändringar. Här är närheten stor mellan människor och mellan olika funktioner. Man kan gå och cykla. Den är begriplig och har en lokal byggnadskultur värd att värna och utveckla. Här finns chansen att pröva en långsiktigt bärkraftig stadsmodell genom samspel mellan stad och land. Det är nu tid att ta fram en handlingsplan för utvecklingen av Höganäs. Målsättningen är en hållbar stadsutveckling: att bygga kollektivtrafiknära och att hushålla med jordbruksmarken. Med hjälp av förtätningar i hållplatsnära lägen, kan ännu fler välja buss som färdmedel och på sikt spårvagn. Inom Helsingborgs stad överskrids miljökvalitetsnormerna för luft och det är av gemensamt intresse för Helsingborg och Höganäs att få en attraktiv kollektivtrafiklänk. Genom detta förslag till fördjupad översiktsplan för Höganäs upprättas en tydlig spelplan för stadens utveckling. Samhällsbyggande strukturer är spårburet kollektivstråk till Helsingborg, cykelvägar och sammanhängande grönstruktur som även omfattar dagvatten och våtmarker, samt förädlingsområden inom befintlig stadsväv. Vägar som barriärer byggs bort. Fortsättning av förbifarten i Viken föreslås genom förbättringar av befintligt vägnät samt norr om väg 112 som en ny vägsträckning för framför allt tunga transporter.förslaget visar mark- och vattenanvändningen fram till 2015 med en utvecklingsmöjlighet på längre sikt fram till Nu tar samråd vid, med dialog och samtal. Nu ska synpunkter och idéer fångas upp, olika intressen och aspekter prövas och avvägas. Efter samråd följer en utställning under hösten När den fördjupade översiktsplanen har antagits av kommunfullmäktige kommer den att ersätta översiktsplanen i de delar som ingår i fördjupningen. En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande men kommer att utgöra vägledning och underlag vid ställningstagande när det gäller markanvändning och tillståndsprövning och andra beslut enligt plan- och bygglagen eller miljöbalken. Vi hoppas att materialet kan inspirera till ett hållbarhetstänk bland medborgare och andra, så att vårt samhälle är minst lika vackert, tryggt och säkert, öppet och lättillgängligt för våra barn och barnbarn i framtiden, som det är idag. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Mila Sladic Planchef
4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte och bakgrund sid 06 Avgränsning sid 07 Vision och mål sid 08 Tendenser i tiden sid 10 Sammanfattning sid HISTORIK sid STADENS STRUKTURER Bebyggelsestruktur sid 30 Grönstruktur sid 40 Gator, torg och platser sid TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunomfattande översiktsplan sid 46 Riksintressen sid PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Höganäs och Väsby i regionen sid 52 Luft, vatten, mark sid 54 Areella näringar sid 56 Klimatanpassning sid 57 Naturvård sid 58 Kommunikationer sid 60 Teknisk infrastruktur sid 64 Risk- och sårbarhetsfrågor sid 66 Handel och besöksmål sid 69 Skola & omsorg sid 70 Kulturmiljövård sid MARKANVÄNDNING Pågående markanvändning sid 76 Utvecklingsstrategier sid 78 Framtida markanvändning sid KONSEKVENSER sid underlagsmaterial i urval sid 102
5 det inledande kkapitlet beskriver ramverket för arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. Här redogörs för syfte och bakgrund samt geografisk avgränsning. en kort sammanfattning finns också. ett förslag till stadsövergripande vision formuleras tillsammans med målsättningar och stadsbyggnadsambitioner. Några tendenser i tiden speglas också upp som ett diskussionsunderlag. Dialog kring dessa välkomnas under samrådsskedet. 1. inledning
6 bakgrund och syfte Höganäs kommun arbetar utifrån målsättningar att det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och att särskild vikt ska läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år 2015, att jämföra med dagens dryga 8500 invånare. Skälen till den önskade befolkningsökningen är underlag för en bättre kommunalekonomi, ett bättre service- och handelsutbud samt fler arbetstillfällen. Höganäs har också i flera sammanhang uttryckt en ambition att öka ortens stadskvaliteter. För att kunna stötta den önskade befolkningstillväxten finns ett behov av en samlad bild av centralortens vidareutveckling. Det efterfrågas riktlinjer i form av en strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp lade därtill, ska hanteras. Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Höganäs och Väsby inleddes år 2005 med framtagandet av ett antal Dialog-PM: Visioner och mål Kulturmiljö, ortsanalys, identitet Centrumhandel i Höganäs stad Verksamhetsområden i Höganäs stad Boende och bostäder Bad och hamn i Höganäs stad Trafiken i Höganäs stad Grönstruktur Anläggningar och lokaler för social- och skolverksamhet. Anläggningar och lokaler för kultur och fritid. Dessa dialog-pm var föremål för samråd, sk dialogforum under 2006 och har utgjort programskede för arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att, utifrån befintliga kvaliteter, skapa en framtidsbild för Höganäs med omland. Detta ska åstadskommas genom analys av och formulerandet av riktlinjer som stöttar en ändamålsenlig utveckling av stadslandskapets strukturer. En samrådshandling föreligger nu. Som sådan är den ett första utkast till det som slutligen ska antas av kommunfullmäktige som en fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Samrådshandlingen är ett diskussionsunderlag för dialogen med allmänhet och myndigheter. I vissa stycken är handlingen motstridig, i andra delar saknas fullständiga uppgifter i nuläget. I vissa avsnitt ställs fler frågor än det ges svar. Detta bör utnyttjas som en potential för samtal, vilka kan få en reell påverka på översiktsplanens innehåll och utvecklingsriktningar. 6 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling
7 avgränsning Under samrådsskedet utgör den geografiska avgränsningen samma avgränsning som var gällande under utarbetandet av alla Dialog-PM. Det betyder att planområdet i väster avgränsas av Öresund och därefter sträcker sig österut till att omfatta jordbrukslandskapet och Väsby kyrkby. I söder avgränsas planområdet av Östra Lerberget i höjd med Lagårdsvägen, och i norr av Väsby fäladsväg. Planområdet mäter i nord-sydlig och östvästlig riktning cirka 5 km. En av frågorna som ska behandlas i fördjupningen är frågan om förbifart Höganäs. För att hitta relevanta anslutningspunkter i söder och norr kan planområdet eventuellt behöva utökas ytterligare i nord-sydlig riktning. En sådan utökning kommer inte att behand la övriga markanvändningsfrågor. Efter samrådsskedet kan planområdet eventuellt begränsas utifrån gjorda ställningstaganden kring förbifart mm. Då kommer också en mer precis avgränsning att kunna göras. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 7
8 vision och mål Vision Höganäs kommun erbjuder sällsynt goda möjligheter till boende, företagsamhet, fritidsutbud, välbefinnande, utveckling och utmaningar. Visionen förmedlar Höganäs möjligheter att skapa fler invånare och bostäder, nya företag och få fler turister och besökare en plats som nu ska utvecklas och förädlas. MÅL Viktiga kommunala mål att beakta: Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs. Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. Kommunen har som mål att bli Årets stadskärna Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år stadsbyggnadsambitioner I staden ska kulturvärden i form av bebyggelse, och stadsmiljö i övrigt, prioriteras och vägas in i framtids planeringen. I staden ska huvuddelen av den offentliga servicen som är kommungemensam etableras. Den ska göras tillgänglig för alla kommunmedborgare genom goda kommunikationer. I staden ska skapas förutsättningar för handel i en attraktiv centrummiljö och i externmiljö som inte undanröjer förutsättningar för handel i centrum. I staden ska boende i många former och upplåtelseformer er bjudas och förnyas. Utbyggnad/ombyggnad/förtätning ska prövas i såväl nya områden som i omvandlingsområden. I staden, och i dess närhet, ska områden för verksamheter finnas tillgängliga. Framtidens näringsliv ska beaktas tillsammans med nuvarande verksamheter. En samverkan med stadens övriga funktioner ska eftersträvas. I staden ska finnas grönytor som tydligt är definierade för sitt ändamål och sköts och vårdas där efter. I staden ska omställningen till cykelstad påbörjas, med bibehållen prioritering av gång- och kollektivtrafik. 8 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling
9 Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 9
10 tendens: loft Loftet är både en bostadstypologi och en byggnadstyp, dvs det kan uppträda både som en ombyggnad av en befintlig byggnad och som en ny byggnad. Det kan hävdas att loftet utvecklades till en bostadstypologi på 1950-talet när konstnärer som Robert Rauschenberg, Eva Hesse och Jasper Johns började att ianspråkta övergivna industrilokaler med syfte att bo och arbeta på samma plats. Målsättningen att finna ett utrymme som stöttar en blandning av olika funktioner är den grundläggande egenskapen för loftet. Denna målsättning utmanade efterkrigstidens planeringsideal, vilka förespråkade funktionsseparering. Återbruket av övergivna industrilokaler, garage samt verkstadslokaler gick stick i stäv med de planeringsideal som utarbetats av 1900-talets sociala reformrörelser och av CIAM. Under och 90-talet blev loftet till en succé på fastighetsmarknaden. Genom den rumsliga flexibiliteten samt förmågan att stötta omvandlingen av uttjänta byggnader och nedgångna stadskvarter, utvecklades loftet till en byggnadstyp. Detta skedde i kölvattnet av de ekonomiska omstruktureringarna som präglade det sena 1900-talet, när städer allt mer började arbeta med stadsförnyelse av övergivna och ofta centralt belägna industriområden. Loftet erbjöd en arkitektonisk lösning som svarade både mot marknadens efterfrågan av nya livsstilsboende och det allmännas intressen av att bevara de rumsliga kvaliteter och kulturmiljöer som fanns i områdena. Genom att kompletteringsbebygga de ofta utglesade tillverkningsdistrikten med nya loftbyggnader kunde områdets karaktär bibehållas samtidigt som stadsväven kunde förtätas och nya sociala mötesplatser skapas. Härmed utvecklades loftet från att vara en bostadstypologi till att även omfatta en byggnadstyp. Idag, när planeringsidealen förespråkar ett blandat stadsbyggande, erbjuder loftet ett intressant alternativ till de mer traditionella bostadstypologierna såsom villa, radhus eller flerbostadshus. I ett samhälle som i allt större grad karakteriseras av ökad flexibilitet samt upplösta gränser mellan fritid, arbete och social samvaro, erbjuder loftet ett nytt livsrum som kan stötta de nycker, karriärsskiften och varierande familjekonstellationer som präglar den moderna medborgarens livsföring. Loftet kan kanske också vara en typlogi som erbjuder rum för ny- och småföretagande. Man kan hävda att loftet lämpar sig bäst för en urban livsföring, där kreativa verksamheter kan dela lokaler med bostäder och barnomsorg. Dock, även om referenser ofta görs till storstäder så skall man inte betrakta loftet som enbart ett storstadsfenomen. Loftet skall snarare ses som ett nytt livsrum vars förutsättningar kanske bäst samverkar med den blandade staden, där en social, ekonomisk och kulturell mångfald tillåts stötta ett kreativt och uttrycksfullt samhällsklimat. För Höganäs del kan loftet också vara ett alternativ, kanske främst i samband med förtätning och förädling av befintliga områden. Loftet kanske kan vara ett sätt att ta tillvara den kreativitet som brukar hävdas finnas i orten och kanske också stimulera till ett ökat småföretagande. LOFTBOENDE AV AD REINHARDT OCH EVA HESSE ÅTERBRUK AV GARAGE Nya boendeformer och kreativitet har präglat omvandlingen av övergivna industribyggnader i flertalet städer, här exemplifierat med dansstycket SoHo Fire Escape Dance av Marilyn Wood and the Celebration Group från Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling
11 NYBYGGNATION AV LOFT LOFT P. I MALMÖ ÅTERBRUK AV VINDSUTRYMME LOFTET ÄR ETT LIVSRUM SOM STÖTTAR BLANDNINGEN AV BOENDE, ARBETE, UMGÄNGE OCH KONTEMPLATION. LOFT OMVANDLING AV OUTNYTTJAT VINDSUTRYMME TILL LOFT I MALMÖ AV smog studio, LOFTET VALDES AV BARN FAMILJ SOM ALTERNATIV TILL VILLABOENDE. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 11
12 tendens: infill Infill skall ses som en arkitektonisk strategi för att omvandla monofunktionella och utglesade bostadsområden. Infill kan vara en bostad som kompletterar enfamiljshuset genom uppförandet av nya boendetyper. Infill kan också vara lokaler för andra ändamål, där ökad tillgång till små och billiga lokaler ökar de sociala och kulturella inslagen i ensartade bostadsområden. Exempel på infill är familjedrivna seniorboenden, småskalig barnomsorg, förädling och utveckling av hobbyverksamheter samt lokal hantering och distribution av dagligvaror. En viktig princip för infillbyggnaden är dess relation till huvudbyggnaden. Genom att infillbyggnaden underordnar sig huvudbyggnaden samt placeras på fastighetens baksida så minimeras dess visuella påverkan av gaturummet. Infillbyggnaden kan betraktas som en något större variant av den svenska friggeboden. Det som skiljer är tillgång till vatten och avlopp. Ur ett internationellt perspektiv så har infillbyggnaden haft störst genomslag i Kanada och i Kalifornien, och då ofta under benämningen Granny-flat eller Accessory Dwelling Unit (ADU). Det bakomliggande syftet har varit att tillgodose bostadsbehovet för målgrupper med lägre inkomst och/eller mindre utrymmesbehov, som t.ex. studenter och enpersonshushåll. Det ska också uppmärksammas att gentrifiering eller ekonomisk spekulation i samband med infillbyggnader sker genom att bygglagstiftning förbjuder delning av de fastigheter som hyser en infillbyggnad. Planerna kräver också i regel att fastighetsägaren skall vara bosatt i huvudbygg naden under större delen av året om infillbyggnaden inbringar hyresintäkter. Infillbyggnaden tillför intressanta kvaliteter till en stad. Den ringa skalan och de små kostnaderna som är förknippade med gestaltning och byggnation av infillbyggnader (t.ex. låga, eller inga, markkostnader) öppnar upp en ny marknad för bygg-, inrednings- och fastighetsbranschen. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv så tillför infillbyggnaden exempelvis en ökad befolkningstäthet, vilket underlättar för utbyggnad av kollektivtrafik och service samt håller tillbaka en utglesning av staden. Höganäs är en villastad med relativt små tomter, men infillbyggnation kanske ändå kan vara värd att pröva i vissa lägen. Fördelarna kanske främst skulle handla om att få till stånd en ökad funktionsblandning och därmed en ökad tryggheten genom att området är befolkat både dag- och nattetid. INFILLBOSTAD AV MORPHOSIS 12 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling
13 INFILLBOSTAD AV DALY GENIK ARCHITECTS INFILLBOSTAD AV KORTNIE STUHLMACHER INFILLBOSTAD AV SHIM - SUTCLIFFE ARCHITECTS INFILLBOSTADEN KAN FÖRÄDLA OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLAOMRÅDEN OCH PÅ SÅ SÄTT BIDRA INFILL TILL FÖRTÄTADE STADRUM, FUNKTIONSBLANDNING SAMT NYA EKONOMIER INFILLSCENARIO, UTGÅNGSLÄGE INFILLSCENARIO, +5 ÅR EXEMPEL PÅ OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLASAMHÄLLE INFILLSCENARIO, +10 ÅR INFILLSCENARIO, +15 ÅR Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 13
14 tendens: stadsodling Interaktionen mellan odling och stad bär på outforskade möjligheter för en hållbar stadsutveckling. Positiva effekter för klimat, hälsa, integration, småföretagande och stadsmiljö kan skönjas. Stadsodling kan också utgöra ett förnyelseverktyg för städer och inte minst deras samspel med omlandet. Detta gör att stadsodling är små åtgärder som kan få stort genomslag för upplevelsen av, och funktionaliteten hos, våra städer. Stadsodling kan betyda många olika saker. Det kan innefatta småskalig kommersiell odling, men det kan också innefatta privat fritidsodling. Odlingen har också en betydelse för att främja social gemenskap. Odlingen kan ske på marken, men den kan också ske i inglasade miljöer eller vertikalt i anslutning till bostäder eller verksamhetslokaler. Oavsett vilket uttryck odlingen tar finns det positiva värden som är gemensamma. Odlingen kan bidra till att skapa ett bättre klimat genom avdunstning och beskuggning under sommaren. Vegetationen kan, rätt placerad, skapa bättre vindförhållanden. Vegetationen kan också ta hand om stadens näringsöverskott. Slutligen innebär en urban småskalig odling en beredskap för att öka den lokalt producerade maten genom att markens produktiva förmåga bibehålls och genom att kunskaper om odling bibehålls och sprids. Att aktivt arbeta med stadsodling innebär också en medvetenhet om stadens olika system och hur de samspelar. Hållbar stadsutveckling handlar bland annat om att studera dessa system och söka finna synnergieffekter dem emellan. Restprodukter i ett system kan vara råvara i ett annat. Höganäs är en stad som har en nära relation till den omkringliggande jordbruksmarken. Om stadsodling är något som kommer att efterfrågas i stan kanske återstår att se. Odlingskulturen är samtidigt en del av stadens och kommunens kulturarv, vilket kan vara viktigt att vidareutveckla. Samspelet mellan staden och den stadsnära odlingen bör åtminstone beaktas i det fortsatta arbetet. F 14 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling
15 ARM Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 15
16 sammanfattning KE RÅ ST KU ST MOT VÄG 112 INDUSTRISTRÅKET HÖGANÄS BOLAGET planens innehåll Planen tar fasta på de kvaliteter som de befintliga tätorterna och dess omland besitter. En stark identitet, en synlig historia, ett sundsnära läge och goda pendlingsmöjligheter är boendekvaliteter som kan locka fler till Höganäs. Höganäs besitter också en förmåga att förnya sitt näringsliv samtidigt som befintliga verksamheter beaktas. Planen innehåller omfattande studier av de befintliga strukturerna; bebyggelsestruktur, grönstruktur och infrastruktur. Utifrån dessa analyser föreslås orten utvecklas dels genom förädling av det befintliga stadslandskapet dels genom utvidning av orten norr- och österut. Väsby föreslås bestå som en kyrkby med enbart enstaka kompletteringar. Kollektivtrafikstråken strukturerar förnyelsen och hållplatslägena blir nya funktionsblandade och täta 16 N UT ORD VE -S CK YD LIN PR GS IM ST ÄR RÅ T K SS TR ÅK ET Kollektivtra bytespunkte TID KULTURSTRÅKET FÖRÄDLINGSOMRÅDE RÖRET MED TRE KRONOR OCH BLÅ HALLEN ÖST-VÄST SEKUNDÄRT UTVECKLINGSSTRÅK FÖRÄDLINGSOMRÅDE BANVALLEN BIBLIOTEK BIOGRAF HANDEL ÖVRE MED KULTURKVARTER MUSEUM KONSTHALL AKTIVITETSSTRÅKET KVICKBADET KLÄTTERVÄGG SMÅBÅTSHAMN FÖRÄDLINGSOMRÅDE: FOLKPARKEN JULIVALLEN avgränsning Fördjupningen av översiktsplanen omfattar ett geografiskt område som i väster avgränsas av Öresund och däref ter sträcker sig österut till att omfatta Väsby. I söder avgränsas översiktsplanen av Östra Lerberget i höjd med Lagårdsvägen och i norr av Väsby fäladsväg. Två utveckl utvecklinge FR I Höganäs kommun arbetar utifrån målsättningar att det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och att särskild vikt ska läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år För att stötta den önskade befolknings tillväxten finns ett behov en samlad bild av centralortens vidareutveckling. En strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp lade därtill, ska hanteras efterfrågas. T mål och syfte FÖRÄDLINGSOMRÅDE Merparten a lokaliseras Hela stråke vändning o Verksamhet publika må KULTURHUS KULLAGYMNASIET SKATEBORDPARK Tvärgående TORNLYCKESKOLAN Längsgåend ger alterna FRILUFTSSTRÅKET LERBERGSSKOGEN STRANDEN CAMPING LERBERGETS SPORTHALL GOLFKLUBB FLYGKLUBB FOTBOLL ÄSPERÖD Utvecklingsstrategier för Höganäs tätort. noder i staden. Kompletterande stråk i öst-västlig riktning kompletterar utvecklingsstråken och förankrar dessa i staden. Även längs med de tvärgående stråken föreslås områden för förnyelse och förtätning. En av de största utmaningarna i planen är att minska den barriärverkan som väg 111 och 112 i dagsläget utgör samt att skapa utrymme för andra trafikslag på dessa vägar. För att avlasta vägarna föreslås en ny förbifart öster om Höganäs tätort och väster om Väsby. Förbifarten tjänar också som ny tillfart till Höganäsbolaget. Höganäs tätort föreslås i planen få en fortsatt utvidgning främst åt nord ost. Planen har två planeringshori sonter, dels 2015 dels En grov upp skattning av utbyggnadsbehovet ger vid hand att planen ska möjliggöra för ca 200 bostäder per år fram till I planen sätts en målsättning upp om att hälften av dessa ska möjliggöras inom befintlig tätortsområde. Antal Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby bostäder som kan rymmas inom respektive området är beroende av vilken täthet och boendetypologi som väljs i det fortsatta planarbetet. En annan utmaning är relationen mellan bebyggelse och verksamheters risk- och skyddsavstånd. I nuläget finns enbart kännedom om de generella skyddsavstånd som tillämpas, varför det är väsentligt att fördjupa kunskapen inför framtida prövningar. Nya verksamhetsområden skisseras i anslutning till befintliga områden i norra och östra delen av tätorten. Övergripande dagvattenlösningar skisseras och nya grönområden föres lås också, liksom rekommendationer för tillvaratagandet av befintliga parker och grönområden. Detta gäller även befintlig bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivning Planförslaget bedöms ha övervägande positiva samhällseffekter på sociala och Samrådshandling
17 ekonomiska faktorer. Främst handlar det om att Höganäs kan trygga en långsiktig befolkningstillväxt och skapa förutsättningar för framtida samhällsekonomiska investeringar i spårburen kollektivtrafik. Planförslaget bedöms också kunna bidra till en positiv näringslivsutveckling med förbättrade möjligheter att utveckla service- och tjänstesektorn samtidigt som befintliga verksamheter beaktats. Beträffande konsekvenser för miljön är dessa mer komplexa. Ny bebyggelse föreslås tillkomma inom eller i anslutning till nuvarande Höganäs. Väsby föreslås fortsättningsvis också vara en kyrkby med försiktig tillväxt i form av enstaka kompletteringar. Negativa konsekvenser kan konstateras utifrån ett hushållningsperspektiv, då jordbruksmark ianspråktas. Då kommunen till stora delar består av jordbruksmark skulle ett nollalternativ betyda att bebyggelse tillkommer på annan plats, men samma konsekvenser för jordbruksmarken. Planförslaget har också negativa konsekvenser för två skyddsvärda ängs- och hagmarker, vilka påverkas av exploatering. Planförslaget bedöms få positiva effekter för Görslövsån genom anläggandet av dagvatten- våtmarkspark. Vid en samlad bedömning bedöms planförslaget få positiva effekter för trafikarbetet i staden. Spårburen kollektivtrafik till Helsingborg i samverkan med satsningar på gång- och cykeltrafik bedöms få positiva effekter för val av transportslag. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget vara förenligt med miljöbalkens hänsynsregler, nationella, regionala och lokala folkhälsomål och miljömål samt plan- och bygglagens lämplighetskrav. 100 M FLYGPLATS NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE NY STADSDEL PÅ KORT SIKT NY STADSDEL PÅ LÅNG SIKT Förslag till framtida markanvändning. FÖRÄDLINGSOMRÅDE UTREDNINGSOMRÅDE NY GRÖNSTRUKTUR BEF GRÖNSTRUKTUR NY DAGVATTENPARK BEF ODLINGSLANDSKAP GRÄNS FÖR TÄTORTSUTVECKLING BEF CYKELVÄG NY CYKELVÄG NYTT KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK NY FÖRBIFART NY HUVUDGATA LOKALGATA NY LOKALGATA Visionsbild för nya Höganäsvägen med spårburen kollektivtrafik och kompletterande bebyggelse. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 17
18
Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merInledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag
4 1 Inledning Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strategiska dokument och visar kommunens syn på bland annat den framtida bebyggelseutvecklingen, infrastruktursatsningar
Läs merSamrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M. Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen
Samrådshandling Dnr Btn 2011/0692-214:M Detaljplan för Småhus vid Hyacintvägen omfattande del av fastigheten Arenberga 1:279 i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län Översiktskarta PLANOMRÅDE STADSBYGGNADSKONTORET
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-13, 153 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna kommun 2012-2018 2 Bostadsförsörjningsprogram för Kiruna 2012-2018 Förord Arbetet med en plan för god tillgång till bostäder
Läs merStrukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne
Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs mer8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Läs merPRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING
PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING RAMPROGRAM FÖR SÖDRA VIKEN VIKEN IDAG OCH IMORGON - inventering, analys och förslag till struktur? Upprättad den 1 februari 2011 BAKGRUND Genom de lagändringar och ändringar
Läs merStart-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen
2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar
Läs merDnr KK15/377 POLICY. Konstpolicy för Nyköpings kommun
Dnr KK15/377 POLICY Konstpolicy för Nyköpings kommun 2016 Dnr KK15/377K15/377 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 2.1 Politiska utgångspunkter... 3 2.2 Situationsspecifika
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs mer4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och
Läs merDEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE
DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit
Läs merTjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)
Läs merPlandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.
Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari
Läs merSamhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier
Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier Anders Larsson, SLU Alnarp Makten över marken, KSLA, 2014-03-13 Alla på kartan markerade tätorter med mer än 836 invånare I Skåne samlade i ett
Läs merStartpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo
2011-09-01 1 (7) Startpromemoria KFKS 2011/374-214 Kommunstyrelsen Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo Sammanfattning Fastigheten Orminge 42:1 är centralt belägen i Orminge. Byggnaden
Läs merÅterbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Läs merNORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar PLANBESKRIVNING HANDLINGAR
1 (8) NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Broby 2:129, Broby backar Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning
Läs mer3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling
Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,
Läs merStrukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne
Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara
Läs merDel 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merPM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Läs merPLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra
Läs mer1281K-P74. Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING
ENKELT PLANFÖRFARANDE PÄ 27/2012a SAMRÅDS/GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för Muffen 1 i Lund, Lunds kommun (Rörläggarevägen 4) Upprättad 2013-01-18 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser
Läs merPROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5
2011-03-21 1 (10) Dnr Kst 2010/325 PROGRAMSAMRÅD PROGRAM till detaljplan för VATTMYRAVALLEN, fastigheten Jakobsberg 2:1105 och del av fastigheten Jakobsberg 11:5 Planområdets läge Kommunledningskontoret
Läs merTYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Läs merFramtidens Järfälla. Järfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna.
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat mål för att möta utmaningarna. de vi En står framtidsbild inför. En framtidsbild har tagits fram har tagits utifrån fram målen. utifrån ramtidsbilden som visar
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merOmvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Läs merGårdsten 2025. Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor)
Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor) Gårdsten nästa steg mot nya boendeformer och ökad trygghet Embryo till en plan för genomförande av visioner
Läs merMöjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor
Möjligheternas Karlstad jobb istället för ökade klyftor Karlstad ska vara möjligheternas kommun Det ska vara lockande att flytta hit och attraktivt att bo här. Fler som bor, arbetar och driver företag
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2015-07-28 Dnr 1500012 1 (7) Helsingborgs stad Remiss. Förslag på mark- och boendeprogram
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merwww.skane.se/strukturbild
Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen
Läs merHÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen. UTLÅTANDE Inför fortsatt planprocess. Detaljplan för Brännan 23:4 m fl, i Viken Höganäs kommun, Skåne län
HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen UTLÅTANDE Inför fortsatt planprocess Detaljplan för Brännan 23:4 m fl, i Viken Höganäs kommun, Skåne län Utlåtandet har upprättats den 2010-06-01 Syfte Planens syfte är att
Läs merDetaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun
Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar
Läs merHÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen
HÖGANÄS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för del av Väsby 12:102 m fl i Väsby, Höganäs kommun, Skåne län gamla skolan PLANOMRÅDE Hovgårdsgatan
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast
Läs merSamrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden
Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/0694-214:S Detaljplan för Småhus vid Mjärden omfattande del av fastigheten Norrtil 3:1 i Sigtuna stad och kommun, Stockholms län ÖVERSIKTSKARTA PLANOMRÅDE
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merBetr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens 2008.1305-314
Havstenssunds Samhällsförening Sida 1 av 6 Havstenssund 2011-02-14 Tanums Kommun Miljö- och byggnadsnämnden 457 81 TANUMSHEDE Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet,
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Läs merNORMALT PLANFÖRFARANDE
1 (7) NORMALT PLANFÖRFARANDE LAGA KRAFT 2009-03-25 Detaljplan för Harvägen, Eneby 1:122 m. fl. Håbo kommun, Uppsala län ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta
Läs merStrukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering
Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2008/192 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR Gården 1 m fl, i Höganäs HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN SAMRÅDSHANDLING 2012-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 3 OM DETALJPLAN... 3 HANDLINGAR... 3 INLEDNING...
Läs merDnr: SBK 2009/167. Copyright BLOM Pictometry. Planbeskrivning. Detaljplan för del av Malmudden. Svartholmen 3
Dnr: SBK 2009/167 Copyright BLOM Pictometry Planbeskrivning Detaljplan för del av Malmudden Svartholmen 3 Luleå kommun Norrbottens län Samrådshandling 2012-01 1 Innehåll Handlingar 3 Planens syfte och
Läs merDel av Brännebrona 1:45
HANDLINGAR Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Bilagor Fastighetsförteckning dat 2007-05-16 Planen antagen Laga kraft Genomförandetiden utgår DETALJPLAN- SAMRÅDSHANDLING
Läs merGöteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merPlanera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan
Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen
Läs merProgram för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl
VAXHOLMS STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Vår beteckning STAD 2013:KS047 Streckad linje avser programområde Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl Inledning Vaxholms stad är en expansiv kommun och efterfrågan
Läs merFingerörtsvägen-Ekudden Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden på västra Sicklaön, Nacka kommun
2015-06-05 1 (8) STARTPROMEMORIA Fingerörtvägen-Ekudden Ingår i NACKA STAD, där tunnelbaneavtalet gäller Dnr KFKS 2015/23-214 Projekt 9249 Stadsbyggnadsprojekt för Fingerörtsvägen, Sicklaön 143:1, Ekudden
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merWorkshop Norra Tyresö Centrum
8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merDnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm
1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)
Läs merPLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län
PLANBESKRIVNING LAGA KRAFT ENKELT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Del av Viken 135:28 och del av 52:8 i Viken Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Plankarta, skala 1:400 med planbestämmelser Planbeskrivning
Läs merSÖRÅKER-TORSBODA LOGISTIKCENTER Timrå kommun, Västernorrlands län
Kombiterminal, logistikföretag Indalsälven Upplagsytor gods Torsboda E4 Norrån Kråkholmen Söråker Natura 2000-område Utredningsområde för eventuell framtida utbyggnad till containerhamn FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Läs merINLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer
INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden
Läs merFler bostäder och fler attraktiva bostadsområden
Fler bostäder och fler attraktiva bostadsområden Ett diskussionsmaterial om boende och samhällsplanering. Erik Tellsén Delar av materialet har inspirerats av eller hämtat från programkommissionen, den
Läs merInför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25
Inför en ny regional utvecklingsstrategi, Utmaningar för Region Uppsala i ett omvärldsperspektiv, Knivsta kommun, 2016-01-25 Sammanfattning Under seminariet belystes framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi,
Läs merBjörsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan)
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-05-20 Antagandehandling Dnr: 10BMN7 Handläggare: Thobias Nilsson Björsjö 42:1, kvarteret Klarinetten (Tranmursskolan) Detaljplan för bostäder och skola m.m. Gävle
Läs merMål för ett hållbart Järfälla
ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.
Läs merDETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun
DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun BESKRIVNING AV PLANEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 1 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av denna beskrivning med bl.a. redovisning av
Läs merLANDSBYGDSPROGRAM FÖR
1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,
Läs merDetaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län
HÖGANÄS KOMMUN Planavdelningen SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Linden m. fl., Odengatan, i Höganäs stad Höganäs kommun, Skåne län HANDLINGAR Program Redogörelse för programsamråd Plankarta, skala
Läs merYttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050
Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag
Läs mer! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk
Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har
Läs merDel av Ugglarps samhälle Falkenbergs kommun och Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2006-06-26, REV 2006-10-17, REV 2007-04-03
ANTAGANDEHANDLING 2006-06-26, REV 2006-10-17, REV 2007-04-03 Detaljplan för Ugglarp 3:4 m fl Del av Ugglarps samhälle Falkenbergs kommun och Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB Mark och
Läs merVi gör så att Gävle växer
Gävle kommun 801 84 Gävle www.gavle.se Vi gör så att Gävle växer Jobba med oss! satsar för framtiden och erbjuder varje år praktikplatser, examensjobb och traineeplatser. Praktik Vi söker engagerade universitets-
Läs merParkeringsstrategi för norra Tyresö centrum
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merOch detta ska göras utan väntan på beslut om väg 111:ans flytt.
Till Planutskottet i Höganäs kommun Planavdelningen, Jakob von Post UTVECKLINGEN AV NYHAMNSLÄGE Sammanfattning Med stor oro ser Nyhamns Byförening på den avsaknad av utveckling som nu tycks gälla för vår
Läs merwww.m.lst.se Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37
Bostadsmarknadsenkäten 2003 Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Skåne län www.m.lst.se Förvaltningsenheten Skåne i utveckling 2003:37 ISSN 1402:3393 Bostadsmarknadsenkäten Boverket går i början av
Läs merBilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram
Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5
Läs merFÖRSLAG: ALLÉN. Godkänt dokument - Maria Pettersson. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-11-27. Dnr 2009-01446
12 FÖRSLAG: ALLÉN En allé ett diagonalt huvudstråk genom kvarteret bidrar till att binda samman vällingby Centrum med Blackeberg. allén delar sig runt parken kring dammen och sträcker sig runt det nya
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merFÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Läs merMarkanvisningar Stavlund etapp 1
TJÄNSTEUTLÅTANDE Näringslivskontoret Dnr KS/2016:220-251 Mark- och exploateringsenheten 2016-04-07 1/2 Handläggare Jörgen Altin Tel. 0152-293 03 Kommunstyrelsen Markanvisningar Stavlund etapp 1 Förslag
Läs merDetaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214
SAMRÅDSFÖRSLAG 2014-11-28 Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr 13-1406.214 Ks 13-1156.214 PLANBESKRIVNING P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L
Läs merBORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING
KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan
Läs merNÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018
NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM 2014-2018 Grunden för Centerpartiets politik är alla människors lika rätt och värde oavsett ursprung. Alla människor ska ha goda möjligheter att förverkliga
Läs merStrukturbild för Skåne
Strukturbild för Skåne - Grönstruktur i Skåne GR 21 september 2012 Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merProgram till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
Läs merDetaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun
1(6) Detaljplan för Svaneholm 2:2 m fl i Skurup, Skurups kommun Handlingar Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Fastighetsförteckning Handelsutredning (finns tillgänglig
Läs merSTENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR
Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare
Läs merVÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING
LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merYttrande över förslag till detaljplan för Marconigatan
Yttrande över förslag till detaljplan för Marconigatan YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merTÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun
S A M R Å D S H A N D L I N G Detaljplan för TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun P L A N B E S K R I V N I N G Upprättad 2013-08-19 Reviderad 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 PLANENS
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merMedborgarmöte för Kvarteret Neptunus, Svedala tätort, Svedala kommun
2011-04-12 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för Kvarteret Neptunus, Svedala tätort, Svedala kommun Plats och tid: Centralskolans aula 19:00-21:00 Närvarande: Åhörare: ca 60 medborgare () Förtroendevalda:
Läs mer15. Vallentuna/Lindholmen
15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska
Läs mer