Fördjupning av översiktsplanen för höganäs och väsby

Transkript

1 Fördjupning av översiktsplanen för höganäs och väsby

2 Titel Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Utarbetad oktober-december BESTÄLLARE Planchef Mila Sladic, Planavdelningen. STYRGRUPP Kommunstyrelsens arbetsutskott och byggnads nämn dens presidium. ledningsgrupp Samhällsbyggnadschef Kerstin Nilermark. Bitr samhällsbyggnadschef Margareta Engkvist Björkenhall. Planchef Mila Sladic. Kommundirektör Jan Darrell, adjungerad. Projektledare Planarkitekt Jacob von Post, Planavdelningen. Planarkitekt Erik Bredmar, Planavdelningen. DELFÖRFATTARE Text och underlag till kapitlet om Historik har tagit fram av stadsantikvarie Henrik Ranby. Text och underlag till avsnitt om Teknisk infrastruktur har tagits fram av Tekniska förvaltningen. Text och illustrationer till avsnitt om Kommunikationer samt Markanvändning:förbifart har tagits fram av senior konsult Lars Nilsson, Ramböll Sverige AB. konsult Den fördjupad översiktsplanen har utarbetas i samvekan med smog studio HB via arkitekt och planeringsarkitekt FPR/MSA Caroline Dahl samt filosofie licentiat och arkitekt SAR/MSA Per-Johan Dahl. I arbetet har också Amelia Wong och Joem Elías Sanez medverkat. smog studio HB Kristianstadsgatan 39 B Malmö Tel: Epost: info@smogstudio.com Trafikunderlag till Fördjupad översiktsplan för Höganäs stad har utarbetats av Ramböll Sverige AB, Trafik och Landskap Helsingborg via senior konsult Lars Nilsson. Ramböll Sverige AB Trafik och landskap Helsingborg

3 Många flyttar till Skåne; tillgången till goda kommunikationer och arbetsplatser men även naturskönt läge har betydelse. Inom en 20-års period förväntas det bo fyra miljoner människor runt Öresund, och området är en av norra Europas största storstadsregioner mätt i befolkning och ekonomi. Höganäs belägen i norra delen av Öresundsregionen är en attraktiv bostadskommun. Detta förslag till fördjupad översiktsplan för Höganäs visar kommunens målsättning att vara ett intressant boendealternativ i regionen. Höganäs har bra kommunikationer med grannkommunerna. Pendlingen från Höganäs till främst Helsingborg är stor. Höganäs, som blev stad 1936 fungerar som en nod för omkringliggande mindre orter. Det finns en uttalad politisk ambition att satsa på centralorten Höganäs. Visionen för Höganäs Från kol till diamant anspelar på stadens historia med kolbrytning, som kom igång på allvar vid slutet av 1700-talet, och var upptakten till utvecklingen av industriorten. Här togs Sveriges första ångmaskin i bruk och den första industribanan i Sverige anlades 1805, decauvillespåret, mellan Övre och Nedre. Tekniska innovationer är fortfarande framträdande i Höganäs näringsliv. Den eldfasta leran, som var en biprodukt vid kolbrytningen, var förutsättningen för den keramiska produktion, som sedan 1830 blivit ett varumärke för Höganäs. Strindberg beskriver Carlsson i Hemsöborna med Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Keramik och kultur är fortfarande viktiga identitetsbärare. Nymbergs donation till försköning av Höganäs, har inneburit att skulpturer och annan konst är rikligt representerade på torg och gator. Höganäs kan beskrivas som En stad - tre världar (Brita Hardenby). Fysiskt gestaltas detta i bruksområdets storskaliga industribyggnader, de anlagda rutnätskvarteren på Övre med Gruvtorget som offentligt rum och så den äldsta delen, fiskeläget från 1500-talet, med den spontant framvuxna, småskaliga bebyggelsen på Nedre. I den Den måttfulla staden (1995) visade Boverket Höganäs som exempel; en robust och levande stad som tål förändringar. Här är närheten stor mellan människor och mellan olika funktioner. Man kan gå och cykla. Den är begriplig och har en lokal byggnadskultur värd att värna och utveckla. Här finns chansen att pröva en långsiktigt bärkraftig stadsmodell genom samspel mellan stad och land. Det är nu tid att ta fram en handlingsplan för utvecklingen av Höganäs. Målsättningen är en hållbar stadsutveckling: att bygga kollektivtrafiknära och att hushålla med jordbruksmarken. Med hjälp av förtätningar i hållplatsnära lägen, kan ännu fler välja buss som färdmedel och på sikt spårvagn. Inom Helsingborgs stad överskrids miljökvalitetsnormerna för luft och det är av gemensamt intresse för Helsingborg och Höganäs att få en attraktiv kollektivtrafiklänk. Genom detta förslag till fördjupad översiktsplan för Höganäs upprättas en tydlig spelplan för stadens utveckling. Samhällsbyggande strukturer är spårburet kollektivstråk till Helsingborg, cykelvägar och sammanhängande grönstruktur som även omfattar dagvatten och våtmarker, samt förädlingsområden inom befintlig stadsväv. Vägar som barriärer byggs bort. Fortsättning av förbifarten i Viken föreslås genom förbättringar av befintligt vägnät samt norr om väg 112 som en ny vägsträckning för framför allt tunga transporter.förslaget visar mark- och vattenanvändningen fram till 2015 med en utvecklingsmöjlighet på längre sikt fram till Nu tar samråd vid, med dialog och samtal. Nu ska synpunkter och idéer fångas upp, olika intressen och aspekter prövas och avvägas. Efter samråd följer en utställning under hösten När den fördjupade översiktsplanen har antagits av kommunfullmäktige kommer den att ersätta översiktsplanen i de delar som ingår i fördjupningen. En fördjupad översiktsplan är inte juridiskt bindande men kommer att utgöra vägledning och underlag vid ställningstagande när det gäller markanvändning och tillståndsprövning och andra beslut enligt plan- och bygglagen eller miljöbalken. Vi hoppas att materialet kan inspirera till ett hållbarhetstänk bland medborgare och andra, så att vårt samhälle är minst lika vackert, tryggt och säkert, öppet och lättillgängligt för våra barn och barnbarn i framtiden, som det är idag. Kerstin Nilermark Samhällsbyggnadschef Mila Sladic Planchef

4 INNEHÅLL 1. INLEDNING Syfte och bakgrund sid 06 Avgränsning sid 07 Vision och mål sid 08 Tendenser i tiden sid 10 Sammanfattning sid HISTORIK sid STADENS STRUKTURER Bebyggelsestruktur sid 30 Grönstruktur sid 40 Gator, torg och platser sid TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunomfattande översiktsplan sid 46 Riksintressen sid PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Höganäs och Väsby i regionen sid 52 Luft, vatten, mark sid 54 Areella näringar sid 56 Klimatanpassning sid 57 Naturvård sid 58 Kommunikationer sid 60 Teknisk infrastruktur sid 64 Risk- och sårbarhetsfrågor sid 66 Handel och besöksmål sid 69 Skola & omsorg sid 70 Kulturmiljövård sid MARKANVÄNDNING Pågående markanvändning sid 76 Utvecklingsstrategier sid 78 Framtida markanvändning sid KONSEKVENSER sid underlagsmaterial i urval sid 102

5 det inledande kkapitlet beskriver ramverket för arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. Här redogörs för syfte och bakgrund samt geografisk avgränsning. en kort sammanfattning finns också. ett förslag till stadsövergripande vision formuleras tillsammans med målsättningar och stadsbyggnadsambitioner. Några tendenser i tiden speglas också upp som ett diskussionsunderlag. Dialog kring dessa välkomnas under samrådsskedet. 1. inledning

6 bakgrund och syfte Höganäs kommun arbetar utifrån målsättningar att det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och att särskild vikt ska läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år 2015, att jämföra med dagens dryga 8500 invånare. Skälen till den önskade befolkningsökningen är underlag för en bättre kommunalekonomi, ett bättre service- och handelsutbud samt fler arbetstillfällen. Höganäs har också i flera sammanhang uttryckt en ambition att öka ortens stadskvaliteter. För att kunna stötta den önskade befolkningstillväxten finns ett behov av en samlad bild av centralortens vidareutveckling. Det efterfrågas riktlinjer i form av en strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp lade därtill, ska hanteras. Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Höganäs och Väsby inleddes år 2005 med framtagandet av ett antal Dialog-PM: Visioner och mål Kulturmiljö, ortsanalys, identitet Centrumhandel i Höganäs stad Verksamhetsområden i Höganäs stad Boende och bostäder Bad och hamn i Höganäs stad Trafiken i Höganäs stad Grönstruktur Anläggningar och lokaler för social- och skolverksamhet. Anläggningar och lokaler för kultur och fritid. Dessa dialog-pm var föremål för samråd, sk dialogforum under 2006 och har utgjort programskede för arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att, utifrån befintliga kvaliteter, skapa en framtidsbild för Höganäs med omland. Detta ska åstadskommas genom analys av och formulerandet av riktlinjer som stöttar en ändamålsenlig utveckling av stadslandskapets strukturer. En samrådshandling föreligger nu. Som sådan är den ett första utkast till det som slutligen ska antas av kommunfullmäktige som en fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby. Samrådshandlingen är ett diskussionsunderlag för dialogen med allmänhet och myndigheter. I vissa stycken är handlingen motstridig, i andra delar saknas fullständiga uppgifter i nuläget. I vissa avsnitt ställs fler frågor än det ges svar. Detta bör utnyttjas som en potential för samtal, vilka kan få en reell påverka på översiktsplanens innehåll och utvecklingsriktningar. 6 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

7 avgränsning Under samrådsskedet utgör den geografiska avgränsningen samma avgränsning som var gällande under utarbetandet av alla Dialog-PM. Det betyder att planområdet i väster avgränsas av Öresund och därefter sträcker sig österut till att omfatta jordbrukslandskapet och Väsby kyrkby. I söder avgränsas planområdet av Östra Lerberget i höjd med Lagårdsvägen, och i norr av Väsby fäladsväg. Planområdet mäter i nord-sydlig och östvästlig riktning cirka 5 km. En av frågorna som ska behandlas i fördjupningen är frågan om förbifart Höganäs. För att hitta relevanta anslutningspunkter i söder och norr kan planområdet eventuellt behöva utökas ytterligare i nord-sydlig riktning. En sådan utökning kommer inte att behand la övriga markanvändningsfrågor. Efter samrådsskedet kan planområdet eventuellt begränsas utifrån gjorda ställningstaganden kring förbifart mm. Då kommer också en mer precis avgränsning att kunna göras. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 7

8 vision och mål Vision Höganäs kommun erbjuder sällsynt goda möjligheter till boende, företagsamhet, fritidsutbud, välbefinnande, utveckling och utmaningar. Visionen förmedlar Höganäs möjligheter att skapa fler invånare och bostäder, nya företag och få fler turister och besökare en plats som nu ska utvecklas och förädlas. MÅL Viktiga kommunala mål att beakta: Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs. Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring. Kommunen har som mål att bli Årets stadskärna Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år stadsbyggnadsambitioner I staden ska kulturvärden i form av bebyggelse, och stadsmiljö i övrigt, prioriteras och vägas in i framtids planeringen. I staden ska huvuddelen av den offentliga servicen som är kommungemensam etableras. Den ska göras tillgänglig för alla kommunmedborgare genom goda kommunikationer. I staden ska skapas förutsättningar för handel i en attraktiv centrummiljö och i externmiljö som inte undanröjer förutsättningar för handel i centrum. I staden ska boende i många former och upplåtelseformer er bjudas och förnyas. Utbyggnad/ombyggnad/förtätning ska prövas i såväl nya områden som i omvandlingsområden. I staden, och i dess närhet, ska områden för verksamheter finnas tillgängliga. Framtidens näringsliv ska beaktas tillsammans med nuvarande verksamheter. En samverkan med stadens övriga funktioner ska eftersträvas. I staden ska finnas grönytor som tydligt är definierade för sitt ändamål och sköts och vårdas där efter. I staden ska omställningen till cykelstad påbörjas, med bibehållen prioritering av gång- och kollektivtrafik. 8 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

9 Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 9

10 tendens: loft Loftet är både en bostadstypologi och en byggnadstyp, dvs det kan uppträda både som en ombyggnad av en befintlig byggnad och som en ny byggnad. Det kan hävdas att loftet utvecklades till en bostadstypologi på 1950-talet när konstnärer som Robert Rauschenberg, Eva Hesse och Jasper Johns började att ianspråkta övergivna industrilokaler med syfte att bo och arbeta på samma plats. Målsättningen att finna ett utrymme som stöttar en blandning av olika funktioner är den grundläggande egenskapen för loftet. Denna målsättning utmanade efterkrigstidens planeringsideal, vilka förespråkade funktionsseparering. Återbruket av övergivna industrilokaler, garage samt verkstadslokaler gick stick i stäv med de planeringsideal som utarbetats av 1900-talets sociala reformrörelser och av CIAM. Under och 90-talet blev loftet till en succé på fastighetsmarknaden. Genom den rumsliga flexibiliteten samt förmågan att stötta omvandlingen av uttjänta byggnader och nedgångna stadskvarter, utvecklades loftet till en byggnadstyp. Detta skedde i kölvattnet av de ekonomiska omstruktureringarna som präglade det sena 1900-talet, när städer allt mer började arbeta med stadsförnyelse av övergivna och ofta centralt belägna industriområden. Loftet erbjöd en arkitektonisk lösning som svarade både mot marknadens efterfrågan av nya livsstilsboende och det allmännas intressen av att bevara de rumsliga kvaliteter och kulturmiljöer som fanns i områdena. Genom att kompletteringsbebygga de ofta utglesade tillverkningsdistrikten med nya loftbyggnader kunde områdets karaktär bibehållas samtidigt som stadsväven kunde förtätas och nya sociala mötesplatser skapas. Härmed utvecklades loftet från att vara en bostadstypologi till att även omfatta en byggnadstyp. Idag, när planeringsidealen förespråkar ett blandat stadsbyggande, erbjuder loftet ett intressant alternativ till de mer traditionella bostadstypologierna såsom villa, radhus eller flerbostadshus. I ett samhälle som i allt större grad karakteriseras av ökad flexibilitet samt upplösta gränser mellan fritid, arbete och social samvaro, erbjuder loftet ett nytt livsrum som kan stötta de nycker, karriärsskiften och varierande familjekonstellationer som präglar den moderna medborgarens livsföring. Loftet kan kanske också vara en typlogi som erbjuder rum för ny- och småföretagande. Man kan hävda att loftet lämpar sig bäst för en urban livsföring, där kreativa verksamheter kan dela lokaler med bostäder och barnomsorg. Dock, även om referenser ofta görs till storstäder så skall man inte betrakta loftet som enbart ett storstadsfenomen. Loftet skall snarare ses som ett nytt livsrum vars förutsättningar kanske bäst samverkar med den blandade staden, där en social, ekonomisk och kulturell mångfald tillåts stötta ett kreativt och uttrycksfullt samhällsklimat. För Höganäs del kan loftet också vara ett alternativ, kanske främst i samband med förtätning och förädling av befintliga områden. Loftet kanske kan vara ett sätt att ta tillvara den kreativitet som brukar hävdas finnas i orten och kanske också stimulera till ett ökat småföretagande. LOFTBOENDE AV AD REINHARDT OCH EVA HESSE ÅTERBRUK AV GARAGE Nya boendeformer och kreativitet har präglat omvandlingen av övergivna industribyggnader i flertalet städer, här exemplifierat med dansstycket SoHo Fire Escape Dance av Marilyn Wood and the Celebration Group från Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

11 NYBYGGNATION AV LOFT LOFT P. I MALMÖ ÅTERBRUK AV VINDSUTRYMME LOFTET ÄR ETT LIVSRUM SOM STÖTTAR BLANDNINGEN AV BOENDE, ARBETE, UMGÄNGE OCH KONTEMPLATION. LOFT OMVANDLING AV OUTNYTTJAT VINDSUTRYMME TILL LOFT I MALMÖ AV smog studio, LOFTET VALDES AV BARN FAMILJ SOM ALTERNATIV TILL VILLABOENDE. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 11

12 tendens: infill Infill skall ses som en arkitektonisk strategi för att omvandla monofunktionella och utglesade bostadsområden. Infill kan vara en bostad som kompletterar enfamiljshuset genom uppförandet av nya boendetyper. Infill kan också vara lokaler för andra ändamål, där ökad tillgång till små och billiga lokaler ökar de sociala och kulturella inslagen i ensartade bostadsområden. Exempel på infill är familjedrivna seniorboenden, småskalig barnomsorg, förädling och utveckling av hobbyverksamheter samt lokal hantering och distribution av dagligvaror. En viktig princip för infillbyggnaden är dess relation till huvudbyggnaden. Genom att infillbyggnaden underordnar sig huvudbyggnaden samt placeras på fastighetens baksida så minimeras dess visuella påverkan av gaturummet. Infillbyggnaden kan betraktas som en något större variant av den svenska friggeboden. Det som skiljer är tillgång till vatten och avlopp. Ur ett internationellt perspektiv så har infillbyggnaden haft störst genomslag i Kanada och i Kalifornien, och då ofta under benämningen Granny-flat eller Accessory Dwelling Unit (ADU). Det bakomliggande syftet har varit att tillgodose bostadsbehovet för målgrupper med lägre inkomst och/eller mindre utrymmesbehov, som t.ex. studenter och enpersonshushåll. Det ska också uppmärksammas att gentrifiering eller ekonomisk spekulation i samband med infillbyggnader sker genom att bygglagstiftning förbjuder delning av de fastigheter som hyser en infillbyggnad. Planerna kräver också i regel att fastighetsägaren skall vara bosatt i huvudbygg naden under större delen av året om infillbyggnaden inbringar hyresintäkter. Infillbyggnaden tillför intressanta kvaliteter till en stad. Den ringa skalan och de små kostnaderna som är förknippade med gestaltning och byggnation av infillbyggnader (t.ex. låga, eller inga, markkostnader) öppnar upp en ny marknad för bygg-, inrednings- och fastighetsbranschen. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv så tillför infillbyggnaden exempelvis en ökad befolkningstäthet, vilket underlättar för utbyggnad av kollektivtrafik och service samt håller tillbaka en utglesning av staden. Höganäs är en villastad med relativt små tomter, men infillbyggnation kanske ändå kan vara värd att pröva i vissa lägen. Fördelarna kanske främst skulle handla om att få till stånd en ökad funktionsblandning och därmed en ökad tryggheten genom att området är befolkat både dag- och nattetid. INFILLBOSTAD AV MORPHOSIS 12 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

13 INFILLBOSTAD AV DALY GENIK ARCHITECTS INFILLBOSTAD AV KORTNIE STUHLMACHER INFILLBOSTAD AV SHIM - SUTCLIFFE ARCHITECTS INFILLBOSTADEN KAN FÖRÄDLA OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLAOMRÅDEN OCH PÅ SÅ SÄTT BIDRA INFILL TILL FÖRTÄTADE STADRUM, FUNKTIONSBLANDNING SAMT NYA EKONOMIER INFILLSCENARIO, UTGÅNGSLÄGE INFILLSCENARIO, +5 ÅR EXEMPEL PÅ OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLASAMHÄLLE INFILLSCENARIO, +10 ÅR INFILLSCENARIO, +15 ÅR Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 13

14 tendens: stadsodling Interaktionen mellan odling och stad bär på outforskade möjligheter för en hållbar stadsutveckling. Positiva effekter för klimat, hälsa, integration, småföretagande och stadsmiljö kan skönjas. Stadsodling kan också utgöra ett förnyelseverktyg för städer och inte minst deras samspel med omlandet. Detta gör att stadsodling är små åtgärder som kan få stort genomslag för upplevelsen av, och funktionaliteten hos, våra städer. Stadsodling kan betyda många olika saker. Det kan innefatta småskalig kommersiell odling, men det kan också innefatta privat fritidsodling. Odlingen har också en betydelse för att främja social gemenskap. Odlingen kan ske på marken, men den kan också ske i inglasade miljöer eller vertikalt i anslutning till bostäder eller verksamhetslokaler. Oavsett vilket uttryck odlingen tar finns det positiva värden som är gemensamma. Odlingen kan bidra till att skapa ett bättre klimat genom avdunstning och beskuggning under sommaren. Vegetationen kan, rätt placerad, skapa bättre vindförhållanden. Vegetationen kan också ta hand om stadens näringsöverskott. Slutligen innebär en urban småskalig odling en beredskap för att öka den lokalt producerade maten genom att markens produktiva förmåga bibehålls och genom att kunskaper om odling bibehålls och sprids. Att aktivt arbeta med stadsodling innebär också en medvetenhet om stadens olika system och hur de samspelar. Hållbar stadsutveckling handlar bland annat om att studera dessa system och söka finna synnergieffekter dem emellan. Restprodukter i ett system kan vara råvara i ett annat. Höganäs är en stad som har en nära relation till den omkringliggande jordbruksmarken. Om stadsodling är något som kommer att efterfrågas i stan kanske återstår att se. Odlingskulturen är samtidigt en del av stadens och kommunens kulturarv, vilket kan vara viktigt att vidareutveckla. Samspelet mellan staden och den stadsnära odlingen bör åtminstone beaktas i det fortsatta arbetet. F 14 Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby Samrådshandling

15 ARM Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 15

16 sammanfattning KE RÅ ST KU ST MOT VÄG 112 INDUSTRISTRÅKET HÖGANÄS BOLAGET planens innehåll Planen tar fasta på de kvaliteter som de befintliga tätorterna och dess omland besitter. En stark identitet, en synlig historia, ett sundsnära läge och goda pendlingsmöjligheter är boendekvaliteter som kan locka fler till Höganäs. Höganäs besitter också en förmåga att förnya sitt näringsliv samtidigt som befintliga verksamheter beaktas. Planen innehåller omfattande studier av de befintliga strukturerna; bebyggelsestruktur, grönstruktur och infrastruktur. Utifrån dessa analyser föreslås orten utvecklas dels genom förädling av det befintliga stadslandskapet dels genom utvidning av orten norr- och österut. Väsby föreslås bestå som en kyrkby med enbart enstaka kompletteringar. Kollektivtrafikstråken strukturerar förnyelsen och hållplatslägena blir nya funktionsblandade och täta 16 N UT ORD VE -S CK YD LIN PR GS IM ST ÄR RÅ T K SS TR ÅK ET Kollektivtra bytespunkte TID KULTURSTRÅKET FÖRÄDLINGSOMRÅDE RÖRET MED TRE KRONOR OCH BLÅ HALLEN ÖST-VÄST SEKUNDÄRT UTVECKLINGSSTRÅK FÖRÄDLINGSOMRÅDE BANVALLEN BIBLIOTEK BIOGRAF HANDEL ÖVRE MED KULTURKVARTER MUSEUM KONSTHALL AKTIVITETSSTRÅKET KVICKBADET KLÄTTERVÄGG SMÅBÅTSHAMN FÖRÄDLINGSOMRÅDE: FOLKPARKEN JULIVALLEN avgränsning Fördjupningen av översiktsplanen omfattar ett geografiskt område som i väster avgränsas av Öresund och däref ter sträcker sig österut till att omfatta Väsby. I söder avgränsas översiktsplanen av Östra Lerberget i höjd med Lagårdsvägen och i norr av Väsby fäladsväg. Två utveckl utvecklinge FR I Höganäs kommun arbetar utifrån målsättningar att det ska vara attraktivt att bo i Höganäs och att särskild vikt ska läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till invånare år För att stötta den önskade befolknings tillväxten finns ett behov en samlad bild av centralortens vidareutveckling. En strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp lade därtill, ska hanteras efterfrågas. T mål och syfte FÖRÄDLINGSOMRÅDE Merparten a lokaliseras Hela stråke vändning o Verksamhet publika må KULTURHUS KULLAGYMNASIET SKATEBORDPARK Tvärgående TORNLYCKESKOLAN Längsgåend ger alterna FRILUFTSSTRÅKET LERBERGSSKOGEN STRANDEN CAMPING LERBERGETS SPORTHALL GOLFKLUBB FLYGKLUBB FOTBOLL ÄSPERÖD Utvecklingsstrategier för Höganäs tätort. noder i staden. Kompletterande stråk i öst-västlig riktning kompletterar utvecklingsstråken och förankrar dessa i staden. Även längs med de tvärgående stråken föreslås områden för förnyelse och förtätning. En av de största utmaningarna i planen är att minska den barriärverkan som väg 111 och 112 i dagsläget utgör samt att skapa utrymme för andra trafikslag på dessa vägar. För att avlasta vägarna föreslås en ny förbifart öster om Höganäs tätort och väster om Väsby. Förbifarten tjänar också som ny tillfart till Höganäsbolaget. Höganäs tätort föreslås i planen få en fortsatt utvidgning främst åt nord ost. Planen har två planeringshori sonter, dels 2015 dels En grov upp skattning av utbyggnadsbehovet ger vid hand att planen ska möjliggöra för ca 200 bostäder per år fram till I planen sätts en målsättning upp om att hälften av dessa ska möjliggöras inom befintlig tätortsområde. Antal Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby bostäder som kan rymmas inom respektive området är beroende av vilken täthet och boendetypologi som väljs i det fortsatta planarbetet. En annan utmaning är relationen mellan bebyggelse och verksamheters risk- och skyddsavstånd. I nuläget finns enbart kännedom om de generella skyddsavstånd som tillämpas, varför det är väsentligt att fördjupa kunskapen inför framtida prövningar. Nya verksamhetsområden skisseras i anslutning till befintliga områden i norra och östra delen av tätorten. Övergripande dagvattenlösningar skisseras och nya grönområden föres lås också, liksom rekommendationer för tillvaratagandet av befintliga parker och grönområden. Detta gäller även befintlig bebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivning Planförslaget bedöms ha övervägande positiva samhällseffekter på sociala och Samrådshandling

17 ekonomiska faktorer. Främst handlar det om att Höganäs kan trygga en långsiktig befolkningstillväxt och skapa förutsättningar för framtida samhällsekonomiska investeringar i spårburen kollektivtrafik. Planförslaget bedöms också kunna bidra till en positiv näringslivsutveckling med förbättrade möjligheter att utveckla service- och tjänstesektorn samtidigt som befintliga verksamheter beaktats. Beträffande konsekvenser för miljön är dessa mer komplexa. Ny bebyggelse föreslås tillkomma inom eller i anslutning till nuvarande Höganäs. Väsby föreslås fortsättningsvis också vara en kyrkby med försiktig tillväxt i form av enstaka kompletteringar. Negativa konsekvenser kan konstateras utifrån ett hushållningsperspektiv, då jordbruksmark ianspråktas. Då kommunen till stora delar består av jordbruksmark skulle ett nollalternativ betyda att bebyggelse tillkommer på annan plats, men samma konsekvenser för jordbruksmarken. Planförslaget har också negativa konsekvenser för två skyddsvärda ängs- och hagmarker, vilka påverkas av exploatering. Planförslaget bedöms få positiva effekter för Görslövsån genom anläggandet av dagvatten- våtmarkspark. Vid en samlad bedömning bedöms planförslaget få positiva effekter för trafikarbetet i staden. Spårburen kollektivtrafik till Helsingborg i samverkan med satsningar på gång- och cykeltrafik bedöms få positiva effekter för val av transportslag. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget vara förenligt med miljöbalkens hänsynsregler, nationella, regionala och lokala folkhälsomål och miljömål samt plan- och bygglagens lämplighetskrav. 100 M FLYGPLATS NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE NY STADSDEL PÅ KORT SIKT NY STADSDEL PÅ LÅNG SIKT Förslag till framtida markanvändning. FÖRÄDLINGSOMRÅDE UTREDNINGSOMRÅDE NY GRÖNSTRUKTUR BEF GRÖNSTRUKTUR NY DAGVATTENPARK BEF ODLINGSLANDSKAP GRÄNS FÖR TÄTORTSUTVECKLING BEF CYKELVÄG NY CYKELVÄG NYTT KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK NY FÖRBIFART NY HUVUDGATA LOKALGATA NY LOKALGATA Visionsbild för nya Höganäsvägen med spårburen kollektivtrafik och kompletterande bebyggelse. Samrådshandling Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning 17

18