1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Taiwan 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Taiwan är en ung demokrati som uppvisat en snabb politisk och ekonomisk utveckling sedan 1980-talet. Det undantagstillstånd som Chiang Kai-shek införde när han kom till Taiwan i slutet av 1940-talet hävdes först Därefter gick den demokratiska utvecklingen snabbt framåt. Taiwan har en stark ekonomi och levnadsstandarden är hög. Respekten för de mänskliga rättigheterna är generellt god. Grundläggande rättigheter som yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet skyddas enligt lag och respekteras i praktiken. Den sittande regeringen fäster stor vikt vid mänskliga rättigheter och driver dessa frågor på flera fronter. Samhällsdebatten präglas av mångfald och pluralism. Medie- och informationsfriheten, inklusive på internet, är god. Rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande politiska makten har stärkts de senaste åren. Korruptionsfall uppdagas, offentliggörs och åtgärdas allt oftare. Det finns dock områden där brister förekommer. Detta gäller bland annat utländska gästarbetares situation, människohandel, våld mot kvinnor och barn, samt omhändertagande av flyktingar. Barnprostitution förekommer. Urbefolkningen har lägre livslängd och medelinkomst samt högre arbetslöshet än genomsnittet. Arbetstagares rättigheter regleras av arbetslagen. De flesta arbetstagare har rätt att bilda fackföreningar, med undantag för vissa yrkesgrupper, såsom statstjänstemän. De cirka legala utländska gästarbetarna i Taiwan har dock i allmänhet svårare arbetsvillkor. Hushållsarbete, som det ofta handlar om, omfattas inte av arbetslagen.

2 Människohandel, framför allt handel med kvinnor, är ett stort problem. Enligt berörda myndigheter, akademiska experter och sakkunniga från enskilda organisationer, har människohandel under de senaste åren minskat. Problemen kvarstår emellertid, både beträffande Taiwan som slutdestination och som transitland. Problem med kommersiell sexuell exploatering av barn kvarstår, trots myndigheternas uttalade vilja att vidta åtgärder. Flyktingars och asylsökandes rättigheter tillvaratas inte på ett tillfredsställande sätt. Taiwan saknar helt asyllagstiftning och ett fungerande regelverk för hur asylsökande ska behandlas. Utvecklingen vad gäller tillämpningen av dödsstraffet har varit negativ på senare år. Efter en period utan några verkställda avrättningar återupptogs dessa Under 2013 avrättades sex personer, och ytterligare tre personer dömdes till dödsstraff. EU verkar för att avskaffa dödsstraffet i Taiwan. Taiwan är inte medlem i FN. Det medför att Taiwans arbete med mänskliga rättigheter inte direkt kan relateras till FN:s konventioner eller övriga arbete för mänskliga rättigheter. Från taiwanesisk sida är emellertid utgångspunkten att anpassa lagstiftningen efter internationella konventioner. Taiwans politiska status omöjliggör ett aktivt deltagande i arbetet för de mänskliga rättigheterna inom FN:s ram. Målsättningen är att på sikt finna samarbetsformer med det internationella samfundet. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Taiwans lagstiftande församling har ratificerat FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR, och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESCR, och överlämnat till FN:s generalsekreterare för deponering. Mot bakgrund av Taiwans politiska status är dock deponering i dagsläget inte möjligt. Åtgärder som krävs för att de två internationella konventionerna ska kunna genomföras fullt ut i Taiwan har vidtagits. I syfte att ytterligare driva utvecklingen av mänskliga rättigheter i Taiwan framåt och korrigera befintliga lagar så att de blir förenliga med Taiwans nya konventionsåtaganden, har en kommitté inrättats, Human Rights Consultative Committee. Kommittén består av tjänstemän från justitie- och 2

3 utrikesdepartementet och företrädare för allmänheten. Kommittén utvecklar riktlinjer och författar rapporter om frågor relaterade till mänskliga rättigheter. Den första rapporten publicerades 2012 och en grupp internationella experter på mänskliga rättigheter ombads lämna kommentarer, vilket skedde i början av Gruppen välkomnade rapporten och dess samlade bedömning av utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter i Taiwan var mycket positiv, samtidigt som enskilda förslag till förbättringar presenterades. 3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Brottsbalken förbjuder våld, hot, utpressning och andra olagliga påtryckningsmedel mot frihetsberövade personer. Personer som blivit utsatta för fysisk misshandel i samband med frihetsberövande har lagstadgad rätt att anmäla. Enligt lagen har frihetsberövade personer rätt till juridiskt ombud, som bland annat närvarar under förhör för att se till att ingen misshandel sker. Frågan tas på stort allvar. Myndigheterna har installerat videoövervakning samt ljudupptagningsapparatur i flertalet förhörsrum i syfte att alla förhör om möjligt ska spelas in och filmas. Samtal mellan juridiska ombud och deras klienter får inte övervakas av fängelsemyndigheten eller återges för åklagare. Anklagelser om att ett erkännande erhållits på illegalt sätt ska utredas innan det får åberopas i en rättegång. Taiwans fängelser håller generellt god standard, jämförbar med internationell standard. Manliga och kvinnliga fångar hålls åtskilda, likaså ungdomar och äldre intagna. De senaste åren har regeringen genomfört både strukturella förändringar och rent fysiska förbättringar av fängelserna. Trots detta kvarstår problemet med överbelagda fängelser, liksom brister i fängelsernas sjukvård. Justitiedepartementet uppger att det i november 2013 fanns interner, vilket är 20 procent mer än den officiella fängelsekapaciteten. Människorättsorganisationen Chinese Association for Human Rights, CAHR, genomför sedan 1997 årligen fängelsebesök för att belysa internernas villkor. Interner har laglig rätt att ta emot besök en gång i veckan och till regelbunden religionsutövning i fängelset. En del fängelser ger även interner möjlighet att delta i kurser eller arbetsträning för att öka möjligheterna till återanpassning efter frigivning. Vissa fängelser har öppnats för besök från allmänhet och medier, vilka fritt har kunnat besöka och se förhållandena i fängelserna. 4. Dödsstraff Taiwan tillämpar dödsstraff. Mellan 2006 och 2009 utfördes inga avrättningar, men dessa återupptogs 2010, vilket föranledde negativa reaktioner från bland

4 4 annat EU. Under 2013 avrättades sex personer i Taiwan, och ytterligare tre personer dömdes till dödsstraff. Dödsstraff kan idag utdömas för ett femtiotal brott, däribland mord, väpnat rån, knarksmuggling, våldtäkt och spionage. För närvarande är 52 personer dödsdömda i Taiwan. Tre av dessa dömdes under Justitieministern måste personligen godkänna alla avrättningar och kan i praktiken därigenom förhindra att avrättningar genomförs. Avskaffande av dödsstraffet skulle kräva en lagändring i straffskalan. Flera ändringar har dock genomförts i brottsbalken rörande dödsstraffet, bland annat har det högsta tidsbestämda fängelsestraffet när dem avkunnats om dödsstraff höjts från 20 till 30 år och straffen har skärpts för återfallsbrottslighet. Gravida kvinnor och minderåriga (under 18 år) kan inte längre dömas till dödsstraff. EU-länderna har vid flera tillfällen agerat mot dödsstraffet i Taiwan. Enligt Taiwan Alliance to End the Death Penalty, TAEDP, har myndigheterna påverkats av inhemska och internationella kampanjer mot dödsstraff. President Ma Yingjeou uppger att den långsiktiga ambitionen är att avskaffa dödsstraffet, men att detta måste ske gradvis. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av de taiwanesiska medborgarna vill behålla dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden och det finns inga rapporter om att det skulle förekomma i Taiwan. Pass utfärdas rutinmässigt efter ansökan. De enda resebegränsningar som föreligger gäller män som fyllt 15 år, men som ännu ej gjort militärtjänst; de måste anmäla sin avsikt att resa utomlands till migrationsmyndigheten. Tillstånd beviljas regelmässigt och stämplas in i vederbörandes pass. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen För att minska det politiska inflytandet över landets domare har åtgärder vidtagits och domarna är numera förhindrade att delta i politiska aktiviteter. Rättsväsendets oberoende gentemot den verkställande politiska makten får anses ha stärkts betydligt de senaste åren. Korruptionsfall uppdagas, offentliggörs och åtgärdas allt oftare. Ett av de mest kända fallen gäller den förre presidenten Chen Shui-bian som fällts för korruption och nu avtjänar ett 20-årigt fängelsestraff. Detta fall ledde till ökad granskning. Det medförde även en debatt om transparens i juridiska procedurer, tjänstefel bland åklagare, frihetsberövande i väntan på rättegång och informationsläckor från åklagare.

5 5 7. Straffrihet Korruption inom rättsväsendet utgör alltjämt ett problem i Taiwan, men ansträngningar görs för att komma till rätta med problematiken. Enligt Transparency Internationals Index över frihet från korruption rankas Taiwan 2013 som nr 36 i världen. Flera fall av korruption inom rättsväsendet har avslöjats på senare år. Samtidigt har rättsväsendets oberoende gentemot den politiska makten stärkts. Sammantaget är straffrihet inte ett uppmärksammat problem i Taiwan. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Rättigheter som yttrande-, press- och informationsfrihet skyddas enligt lag och respekteras i praktiken. Alla kan utsättas för medias ibland mycket intensiva bevakning och granskning. Sedan 2005 är det inte tillåtet för politiska partier, regeringen eller militären att vara verksamma inom media. Det finns dock en stark förankring bland de politiska partierna hos media. Hela spektrumet av politiska åskådningar finns också företrädda inom media. Taiwan har ett mycket stort utbud av tv-kanaler, radio och tidningar. I etermedia sänder flera kanaler nyheter, politiska debatter och diskussioner dygnet runt. Samhällsdebatten som helhet präglas av mångfald och pluralism. Medie- och informationsfriheten är väl tillgodosedd. Även om det finns lagstöd för att stoppa utgivning av material som kan anses vara moraliskt stötande eller störande för den politiska ordningen, finns inte några indikationer på att utgivning stoppats av politiska skäl. Internettillgängligheten är god i Taiwan och användningen hög. Yttrandefriheten på internet är densamma som för media i övrigt. Taiwan har plats 47 av 179 länder i Reportrar utan gränsers index över pressfrihet 9. Mötes- och föreningsfrihet Full organisationsfrihet råder, vilket innebär att det inte finns några hinder för att bilda en enskild organisation. Mötesfriheten skyddas av konstitutionen och respekteras. Tillstånd krävs för offentliga möten utomhus och beviljas rutinmässigt. Ett lagförslag som syftar till att öka rätten att arrangera offentliga möten är under behandling i den lagstiftande församlingen. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfrihet råder enligt Taiwans konstitution och respekteras i hög grad.

6 6 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I Taiwan hålls val till lagstiftande församling, president, lokala borgmästare och andra företrädare. Flerpartisystem är väl etablerat. Den lagstiftande församlingen, Legislative Yuan, består av 113 representanter, varav sex mandat är reserverade för företrädare från urbefolkningen. Minst en medlem ska väljas från varje kommun eller stad. Även på lokal nivå är de styrande folkvalda. Politiken är generellt starkt partibunden. Den stora skiljelinjen utgörs av hur man betraktar sin identitet, dvs. som taiwanesisk eller kinesisk. I slutet av 2013 är partiernas representerade i den lagstiftande församlingen enligt följande: Kuomintang 65, Demokratiska framstegspartiet 40, övriga sju, samt en vakant plats. Totalt sitter 74 män och 38 kvinnor i den lagstiftande församlingen. De båda stora partierna, Kuomintang och Demokratiska framstegspartiet, har gjort ansträngningar för att öka andelen kvinnor. Fler kvinnliga kandidater har nominerats. Personvalsystemet har dock medverkat till att utfallet i valen inte alltid har motsvarat förväntningarna. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetstagares rättigheter och arbetsgivares skyldigheter regleras av arbetslagen, The Labor Standards Law, LSL. Rådet för arbetsfrågor, The Council of Labor Affairs, CLA, är den myndighet som ansvarar för att lagen efterföljs. Fem dagars arbetsvecka gäller för anställda inom den offentliga sektorn och för en majoritet av den privata sektorn. Det maximala antalet arbetstimmar har fastställts till 84 timmar uppdelat på två veckor. Lagen ger i teorin en arbetstagare möjlighet att lämna en arbetsplats där det råder brister i säkerheten utan att riskera sin anställning. Rådet för arbetsfrågor har dock kritiserats för att lagen inte fått tillräckligt genomslag på arbetsmarknaden, eftersom det råder brist på inspektörer med uppgift att kontrollera efterlevanden på arbetsplatserna. En svårighet i rådets arbete är att många av Taiwans småföretag utgörs av familjeföretag, där majoriteten av de anställda är släkt eller bekanta med ägaren och därför inte benägna att rapportera om dåliga arbetsförhållanden. Rådet arbetar dock kontinuerligt för att öka arbetstagares medvetenhet om sina rättigheter och för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatser.

7 I enlighet med lagen för bildande av fackföreningar har de flesta arbetare i Taiwan rätt att bilda fackföreningar. Fortfarande råder dock vissa inskränkningar för en del yrkesgrupper, såsom lärare och vissa statstjänstemän. Enligt uppgift är omkring 30 procent av den arbetsföra befolkningen ansluten till en fackförening. Arbetslösheten var i oktober 2013 drygt fyra procent. Enligt arbetslagen är 15 år lägsta tillåtna ålder för förvärvsarbete. Det finns enligt uppgift över legala utländska gästarbetare i Taiwan. De indelas enligt föreningen för utländska arbetare, Taiwan International Workers Association, i fyra kategorier utifrån bransch: hushållsarbete, vård och omsorg, fabriksarbete samt fiskeindustrin. Utländska gästarbetare ska enligt lag täckas av samma skydd som lokala arbetare. För hushållsarbete finns dock inget skydd enligt arbetslagen. Risken för avsked, vilket kan innebära utvisning, gör att många hushållsarbetare väljer att stanna kvar trots ibland usla förhållanden. Flera organisationer, exempelvis Amnesty International, rapporterar om de dåliga förhållanden som många utländska gästarbetare får utstå. I media förekommer rapporter om sexuella övergrepp, misshandel och brott. Lagen Household Service Act syftar till att reglera villkoren för arbete inom hushållssektorn, men den har ännu inte antagits av den lagstiftande församlingen. Rådet för arbetsfrågor har inrättat en hjälptelefon dit utländska gästarbetare kan vända sig för kostnadsfri juridisk rådgivning. För de utländska gästarbetare (omkring ) som vistas i landet illegalt är villkoren ännu svårare. Dessa har en mycket utsatt ställning eftersom de riskerar att utvisas om de kontaktar myndigheterna. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den offentliga sjukvården i Taiwan anses hålla en mycket hög standard och alla taiwaneser omfattas av en nationell sjukvårdsförsäkring. Såväl sjukvård som tandvård är kraftigt subventionerade. 14. Rätten till utbildning Grundutbildning för barn i åldrarna 6-15 år är obligatorisk och avgiftsfri. En förlängning av den obligatoriska skolgången övervägs. Andelen elever som går vidare till gymnasienivå är redan hög, drygt 95 procent. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Taiwan är hög. Inkomstskillnaderna är stora, men ändå lägre än i flertalet andra asiatiska länder och i flera europeiska länder. Traditionellt återfinns de grupper som lever under knappa ekonomiska 7

8 8 förhållanden främst bland urbefolkningen och bland gästarbetare från länder som Filippinerna, Indonesien, Vietnam och Thailand. SÄRSKILDA KOMMENTARER AVSEENDE GRUPPER SOM OFTA RISKERAR DISKRIMINERING RÖRANDE DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Taiwanesisk lagstiftning förbjuder könsbaserad diskriminering och jämställdhetsfrågor uppmärksammas i den politiska debatten. Likabehandling ska gälla och eftersträvas inom samhällssektorer som arbetsplatser, utbildning och hälsovård. Särskilt problematiskt är kvinnomisshandel och våldtäkt i hemmet, vilket uppges vara vanligt förekommande. Domare har laglig rätt att utfärda besöksförbud samt att ställa en misstänkt gärningsman inför rätta för offrets räkning, utan offrets medgivande. Straffet för våldtäkt är minst fem år i fängelse, normaltiden som utdöms är mellan fem och tio år. Eftersom denna typ av brott av många betraktas som familjeangelägenheter - den traditionella uppfattningen är att lagen inte gäller innanför hemmets väggar - är problemet emellertid svårt att åtgärda. Inrikesdepartementet räknar med att det totala antalet sexuella övergrepp är tio gånger större än vad som rapporteras till polisen. Misshandlade kvinnor har numera rätt att kräva skydd av polisen, vilket också utnyttjas i allt högre utsträckning. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är hög i Taiwan. Enligt arbetslagstiftningen gäller lika lön för lika arbete. Inom den offentliga sektorn finns regler som föreskriver att minst 25 procent av de anställda på olika nivåer måste vara kvinnor. Lagen ger alla kvinnor rätt till åtta veckors betald föräldraledighet och två års obetald föräldraledighet. Kvinnor är underrepresenterade i högavlönade yrken. I vissa stora företagsgrupper har ledningen, i samband med grundarens frånfälle eller pensionering, övergått till en dotter och inte per automatik till äldste sonen. Att sälja sexuella tjänster är olagligt i Taiwan, däremot inte att köpa. Förslag på att legalisera och reglera prostitution har förts fram av vissa grupper. Omfattningen av prostitutionen i Taiwan är svår att verifiera då verksamheten sker i det fördolda. En stor andel av de prostituerade har invandrat illegalt från det kinesiska fastlandet och andra närliggande länder. Människohandel, framför allt handel med kvinnor, är ett stort problem. Enligt berörda myndigheter, akademiska experter och sakkunniga från enskilda organisationer, har människohandel under de senaste åren minskat. Problemen

9 kvarstår dock, både beträffande Taiwan som slutdestination och som en knutpunkt för vidare transport av människor till andra länder. Taiwan har ingen heltäckande lagstiftning mot människohandel. Det finns endast möjlighet att åtala personer som bedrivit människohandel med stöd av lagarna mot slaveri. 17. Barnets rättigheter Taiwans konstitution innehåller bestämmelser som syftar till att skydda barns rättigheter. Lagarna täcker enligt de taiwanesiska myndigheterna i stor utsträckning innehållet i FN:s barnkonvention. Barnnämnden vid inrikesdepartementet, Childrens Bureau, CBI, har det övergripande ansvaret för att värna om barns rättigheter. Myndigheterna strävar efter att ständigt förbättra situationen för barn, och man har ett nära samarbete med enskilda organisationer inom områden som berör barnets rättigheter. En lag mot våld i hemmet antogs 1999 i syfte att förhindra barnmisshandel genom ett antal åtgärder. De sociala myndigheternas befogenheter har utökats. Enligt lag måste den person som upptäcker fall av barnmisshandel rapportera detta till polis eller till sociala myndigheter. Sociala myndigheter är skyldiga att meddela relevanta myndigheter inom 24 timmar, och dessa myndigheter ansvarar för att vidta åtgärder inom ytterligare 24 timmar. En jourtelefon, öppen dygnet runt, har inrättats för att ge hjälp åt utsatta barn. Barn i behov av stöd kan även söka sig till särskilda center. Kommersiell sexuell exploatering av barn förekommer. Det handlar främst om barn i åldrarna år. Myndigheterna har befogenhet att omhänderta barn som bevisligen far illa. I de fall där vårdnadshavare varit inblandade i övergreppen kan domstol fatta beslut om fråntagande av vårdnaden. Detta kan göras efter begäran av sociala myndigheter eller den minderårige själv. Taiwanesiska medborgare som gjort sig skyldiga till sexköp av barn utomlands kan dömas i Taiwan. Taiwans sexköpslagstiftning stadgar även att namnen på de personer som döms för barnsexbrott ska publiceras i tidningar. I regel efterlevs de lagar och bestämmelser som finns. Det finns dock vissa kryphål i lagstiftningen, som innebär att problemet med kommersiell sexuell exploatering av barn kvarstår, trots myndigheternas uttalade vilja att åtgärda det. Lagtekniskt stöd för ingrepp mot trafficking av barn och ungdomar finns i The Statute for the Prevention of Child and Juvenile Sexual Trafficking. ECPAT Taiwan är den enskilda organisation som i huvudsak driver kampen för att stoppa kommersiell sexuell exploatering av barn, barnpornografi samt transnationellt sexuellt utnyttjande. Under de senaste åren har organisationen bland annat uppmärksammat problemet med kommersiell sexuell exploatering av barn och barnpornografi på taiwanesiska webbplatser. Taiwans president tilldelade 2012 ECPAT Taiwan priset Asia Democracy and Human Rights Award 9

10 10 för organisationens insatser, och i början av 2013 fick ECPAT i uppdrag att bistå den taiwanesiska migrationsmyndigheten i dess ambition att stävja trafficking-problemet. Militärtjänsten omfattar alla män som fyllt 18 år. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Taiwans malayo-polynesiska urfolk uppgår till ungefär personer, vilket motsvarar cirka två procent av befolkningen. Urbefolkningens ställning har successivt uppgraderats, och deras politiska och civila rättigheter skyddas av konstitutionen. Totalt har elva olika minoritetsgrupper erkänts, varav en så sent som Rättigheterna för urbefolkningen har under senare år stärkts, bland annat genom rätten att använda ursprungliga icke-kinesiska namn på offentliga dokument. Detta har tidigare inte varit tillåtet. Under 2001 antogs en lag som ger rätt till hemspråksundervisning. Under 2002 beslutades att personer som tillhör urbefolkningen har rätt till ledighet på sina egna högtider. Dessutom firas urbefolkningens dag den 1 augusti. Det har beslutats att urbefolkningsgrupper numera kan ansöka om skadestånd på upp till en miljon NTD för brott mot upphovsrättslagar samt för att förhindra att deras kulturarv utnyttjas eller förstörs. Urbefolkningen är dock fortfarande en socialt utsatt grupp, som har lägre livslängd, lägre medelinkomst och högre arbetslöshet än genomsnittet. De är överrepresenterade när det gäller missbruksproblem, prostitution och andra sociala missförhållanden samt underrepresenterade inom högre utbildning. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte kriminaliserat i taiwanesisk lag, och lagstiftningen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. Ett förslag om möjlighet för homosexuella att ingå äktenskap behandlas under 2013 i den lagstiftande församlingen. Enligt opinionsundersökningar stöds förslaget av en majoritet av befolkningen. Hbt-personer kan ge uttryck för sin läggning. Sedan 2003 arrangeras varje år Pride-festivalen. Samtidigt präglar konfucianska traditioner det taiwanesiska samhället, inte minst beträffande synen på familjen, varför homosexualitet fortfarande på sina håll kan vara föremål för stigmatisering.

11 Flyktingars rättigheter Flyktingars och asylsökandes rättigheter tillvaratas inte på ett tillfredsställande sätt. Taiwan saknar helt asyllagstiftning och ett fungerande regelverk för hur asylsökande ska behandlas. Eftersom Taiwan står utanför FN har flyktingkommissarien UNHCR inte heller något inflytande över hanteringen av flyktingärenden i landet. Människorättsgruppen Chinese Association for Human Rights, CAHR, påpekar att avsaknaden av lagstiftning gör att beslut fattas från fall till fall. Det finns dock en ambition hos de ledande politiska aktörerna att förbättra situationen. Ett förslag till ny flyktinglagstiftning är under utarbetande i den lagstiftande församlingen. Endast ett fåtal asylsökande anländer till Taiwan varje år. Majoriteten av de asylsökande kommer från Folkrepubliken Kina och anländer till Taiwan illegalt. Ofta ertappas flyktingarna av kustbevakning eller gränspolis. Det innebär att de i första hand betraktas som illegala invandrare och skickas till någon av Taiwans tre förläggningar för illegala invandrare. I formell mening är dessa anläggningar inte flyktingförläggningar, men de fungerar i praktiken som sådana. Flertalet migranter till Taiwan uppges komma av ekonomiska skäl. De som kommer från Folkrepubliken Kina ska enligt överenskommelse återsändas dit. Kritik riktas dock mot Taiwan för att detta ofta drar ut på tiden och under tiden hålls personerna kvar på förläggningarna. Från taiwanesisk sida hänvisas till att svårigheter i kontakterna med myndigheterna på fastlandet medför att ärendena drar ut på tiden. En förening för mänskliga rättigheter, Taiwan Association for Human Rights, TAHR, har vid flera tillfällen engagerat sig för asylsökande individer. TAHR besöker asylsökande regelbundet. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Diskriminering av personer med mentala eller fysiska funktionsnedsättningar är förbjudet i lag. Enligt en uppdatering av tidigare lag från 2008 är offentliga organisationer med fler än 34 anställda ålagda att låta minst tre procent av arbetsstyrkan utgöras av personer med funktionsnedsättning. I privata företag med över 67 anställda ska minst en procent av arbetsstyrkan utgöras av personer med funktionsnedsättning. Åtföljs inte lagen, är företaget skyldigt att betala en straffavgift till en statlig fond med ändamålet att öka antalet anställda med funktionsnedsättning. För att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning antogs 1999 en plan för en hinderfri miljö i kollektivtrafiken. En lägesrapport om

12 situationen görs årligen till berörda myndigheter och parlamentets kommitté för personer med funktionsnedsättning. Enligt lag påbjuds att nya offentliga byggnader och transportmedel ska vara tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Detta krav uppfylls i de flesta fall. 12 ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Taiwan har huvudsakligen två organisationer som verkar för att stärka de mänskliga rättigheterna - Taiwan Association for Human Rights, TAHR, samt Chinese Association for Human Rights, CAHR. Organisationerna verkar huvudsakligen för att avskaffa dödsstraffet samt för att stärka fångars rättigheter. TAHR förknippas även med arbete som syftar till att motverka polisbrutalitet. Båda dessa organisationer ger även ut årliga rapporter om utvecklingen beträffande mänskliga rättigheter i Taiwan. Förutom dessa övergripande organisationer, finns det också en rad enskilda organisationer såsom Taipei Association for the Promotion of Women's Rights, TAPWR, Taiwan International Workers Association, Taiwan Association to End Death Penalty, Taiwan Tongzhi Hotline Association, Taiwan Women s Resque Foundation, Taiwan Foundation for Democracy, ECPAT Taiwan, Warm Life Association for Women, Taiwan Gay and Lesbian Association, Gender and Sexuality Rights Association, Judicial Reform Association, Child Welfare League Foundation och Amnesty International Taiwan. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Taiwans internationella status förhindrar FN att verka i Taiwan. EU-kontoret i Taipei genomför gemensamma uppvaktningar om dödsstraffet tillsammans med medlemsstaternas kontor.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje. Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

Regelförslag KRAV Kommande tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror

Regelförslag KRAV Kommande tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror 2016-02-01 Remiss socialt ansvar Regelförslag KRAV Kommande tilläggskrav för socialt ansvar för samtliga produkter eller råvaror Definitioner Andrapartsverifiering Andrapartsverifiering är när verifiering

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund

Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering. För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Policy mot sexuella trakasserier och sexuell diskriminering För Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund november 2002 1 Policy mot sexuella trakasserier Syftet med denna policy och vägledning är att motverka

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier Likabehandlingsplan 2016-2018 för Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ALLMÄNNA MÅL Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier ansluter sig till de mål och riktlinjer

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD

EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET Istanbulkonventionen TRYGGHET FRÅN FRUKTAN TRYGGHET FRÅN VÅLD VAD ÄR KONVENTIONENS SYFTE? Europarådets nya konvention

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

En ny lag om personnamn SOU 2013:35

En ny lag om personnamn SOU 2013:35 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande 1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Diskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskriminering som hinder för en jämlik vård Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Lagens ändamål Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Borgviks förskola och fritidshem

Borgviks förskola och fritidshem Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989.

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamlingen den 20 november 1989. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,

Läs mer

Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13)

Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13) Skapat den Sveavägen 59, plan 2 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer