Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

Transkript

1 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Landstingsförbundet publicerar årligen statistikrapporter med uppgifter om verksamhet och ekonomi i landstingen, regionerna och Gotlands kommun. I denna rapport redovisas statistik avseende Ambitionsnivån höjdes högst väsentligt fr o m verksamhetsåret 2001 då en ny verksamhetsindelning, VI 2000, togs i bruk. Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stort antal delområden inom primärvård, specialiserad vård, tandvård etc. Målet är att kostnader och prestationer ska kunna analyseras tillsammans. För sluten hälso- och sjukvård presenteras ytterligare verksamhetsstatistik i rapporten Patienter i sluten vård. Källa till dessa uppgifter är det s k patientregistret. Landstingsförbundet Stockholm Tel Förbundets trycksaker beställs från vår webbplats eller på tel eller fax ISBN ILLUSTRATION: STAFFAN SCHULTZ Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

2 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2002

3 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Gun Bahnö (ekonomi) tel Mianette Dinerius (ekonomi) tel Vanja Ericsson (verksamhet) tel Kristina Green (verksamhet) tel Martin Lindblom (ekonomi) tel Beställningar av rapporten kan göras från Landstingsförbundets webbplats per tel eller via fax Rapporten finns även tillgänglig under ISBN

4 Förord Landstingsförbundet samlar in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet både på regional och nationell nivå. Den ska tillgodose statens krav på ekonomisk information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med andra. I denna rapport redovisas uppgifter avseende Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt fr o m verksamhetsåret En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000 för den landstingsgemensamma statistiken togs då i bruk. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. Såväl egen produktion som köpt verksamhet ska redovisas. Liksom tidigare läggs stor vikt vid att landstingens verksamhet och ekonomi ska kunna belysas heltäckande. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden trots att drygt 70 procent av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Tanken är att uppgifterna i det s k patientregistret ska kunna utnyttjas som kompletterande information. Registret innehåller uppgifter om alla vårdtillfällen/patienter i sluten vård; diagnoser, operationer, ålder, kön, hemort etc. Via s k DRG-och KPP-system kan vårdtillfällen i somatisk vård grupperas och åsättas kostnadsvikter efter genomsnittlig resursåtgång för ett antal sjukhus i riket. Landstingets totala antal vårdtillfällen summerade med kostnadsvikterna kan ställas mot uppgiften om landstingets totala kostnad för sluten somatisk vård enligt VI Vid analyser och landstingsjämförelser tas på så sätt hänsyn till att det finns skillnader i vårdtillfällenas vårdtyngd. Öppen specialiserad vård kan i dag inte beskrivas på samma fullständiga sätt via patientregistret. För viss dagsjukvård och för delar av mottagningsverksamheten finns uppgifter om diagnoser, ålder etc knutna till besöken och en utveckling i syfte att bygga ut informationen ytterligare pågår. Sedan 1999 ställs patientregistret (efter avidentifiering) även till Landstingsförbundets förfogande. Förbundet bearbetar materialet och sammanställer det i huvudsak på landstingsnivå så att landstingen kan göra jämförelser. Uppgifterna redovisas i rapporten Patienter i sluten vård. Den prestation, besök, som används i öppen vård blir mindre trubbig med VI 2000, eftersom dagsjukvård, mottagningsverksamhet och hemsjukvård bildar separata delområden. Dagsjukvårdsbesök, mottagningsbesök/hembesök och hemsjukvårdsbesök är inte jämförbara vad gäller resursåtgång och detta kan nu beaktas bl a då produktivitetsmätningar görs, något som tidigare inte varit möjligt. För primärvård har möjligheterna till uppföljning förbättrats genom att området delas upp i ett tiotal delområden, för vilka såväl prestationer som kostnader redovisas. Allmänläkarvård utgör en stor del av primärvård, men i varierande grad i olika landsting inryms också jourverksamhet, sjukgymnastik, arbetsterapi, etc. I några landsting med glesbygd förekommer även sluten primärvård. En förutsättning för rättvisande jämförelser mellan huvudmännen är att dessa skillnader kan belysas. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI Jämfört med uppgifterna för 2001 har kvaliteten ökat, men fortfarande finns det kvalitetsbrister. Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Endast genom att öppet presentera statistiken kan bristerna rättas till och kvaliteten och jämförbarheten förbättras. LANDSTINGSFÖRBUNDET Stefan Ackerby

5 Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi i översikt Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren 1999 till Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling i översikt Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga...45 Befolkning...49 Ekonomi...50 Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp Bilaga 3 Gränssnitt mellan landsting/ regioner och kommuner...209

6 Inledning 5 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun har lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, medan övriga verksamheter samt övergripande ekonomiska uppgifter inte kan delas upp i en landstingskommunal respektive primärkommunal del. Verksamheten beskrivs i ekonomiska termer och i verksamhetstermer med uppgifter om besök, vårdtillfällen, telefonkontakter, vårdplatser m m. Begreppen beskrivs i figur sidan 14 och i bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas och kommenteras. Uppgifterna kommer att analyseras vidare i en separat rapport, bl a utifrån de olikheter som finns mellan landstingen vad gäller ansvarsområden och förutsättningar att bedriva verksamhet. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Uppgifter för verksamhetsåret 2001 finns i rapporten Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Statistik för I rapporten Patienter i sluten vård 2002 redovisas ytterligare verksamhetsuppgifter om specialiserad sluten vård. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. I begreppet landsting inkluderas regionerna och oftast Gotlands kommun. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Landstingsförbundet ansvarar för produktion och redovisning av merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och verksamhet. Syftet är att statistiken ska användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Landstingsförbundet har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet. Verksamhetsstatistiken produceras i samarbete med Socialstyrelsen, som är statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvård. Ett statistikavtal från 1998 reglerar samarbetet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på offentlig statistik och ligger bl a till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Landstingsförbundet svarar enligt överenskommelser med SCB för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att Landstingsförbundet genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå. 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 90-talet genomförde Landstingsförbundet gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, SCB m fl en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Fördjupad analys av slutenvården I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Landstingsförbundet sedan 1999 det sk patientregistret för djupare analyser och jämförelser av sluten hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter redovisas i den årliga rapporten Patienter i sluten vård.

7 6 Inledning Ett arbete pågår för att medverka i utvecklingen av s k KPP-system (KPP= Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med KPP-redovisning finns på Landstingsförbundets webbplats Prestationer och kostnader för nya områden Verksamhetsåret 2001 infördes en ny modell Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Indelningen har tagits fram i ett projekt tillsammans med landstingen och med deltagande från Svenska Kommunförbundet, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Landstingsförbundets styrelse har rekommenderat medlemmarna att redovisa den gemensamma statistiken i enlighet med VI Ambitionsnivån har höjts högst väsentligt, bl a genom att VI 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt VI 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett 40-tal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i VI 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med VI 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Många uppgifter efterfrågades för första gången Kvaliteten i uppgifterna för 2002 har ökat jämfört med 2001, men fortfarande finns viss ofullständighet och vissa kvalitetsbrister. Uppgifter om prestationer avseende verksamheter som har producerats av andra än landstingen är inte heltäckande. Vissa huvudmän har haft svårt att få fram uppgifterna eftersom krav på uppgiftslämnande inte har formulerats i de avtal som har tecknats med producenterna. I takt med att nya avtal kommer till stånd kan statistiken förbättras. Många landsting har haft svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är inte heller fullständigt redovisade. Många huvudmän har haft problem med att få fram uppgifter om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnader och intäkter ska omfördelas från ansvarsområden el dyl i respektive landsting till delområdena enligt VI Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Förutsättningarna för att redovisa uppgifterna med god kvalitet har varierat mellan huvudmännen. Vissa har haft hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra har tvingats använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna har utformats centralt av ekonomer eller gemensamt mellan ekonomer och verksamhetsföreträdare på lokal nivå. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt VI Via olika nätverk för statistikutveckling och erfarenhetsutbyte mellan landstingen och Landstingsförbundet räknar vi med att kvaliteten successivt kommer att öka. Ett fortsatt erfarenhetsutbyte och gemensamt utvecklingsarbete krävs för att säkerställa god kvalitet och jämförbarhet i statistiken. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Patientregistret För djupare analys av sluten hälso- och sjukvård används uppgifterna i det s k patientregistret. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Uppgifterna i registret inhämtas av Socialstyrelsen. Sedan 1999 ställs registret även till Landstingsförbundets förfogande. Uppgifter avseende 2002 redovisas i rapporten Patienter i sluten vård KPP-databas Landstingsförbundet hämtar årligen in uppgifter till en s k KPP-databas. Uppgifterna för verksamheten 2001 omfattar kostnadsuppgif-

8 Inledning 7 ter motsvarande drygt 20 procent av antalet vårdtillfällen i riket. Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer Landstingsförbundet uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett s k totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. En sammanställning avseende verksamheten år 2001 som omfattar ungefär en tredjedel av landets 90-tal sjukhus har nyligen publicerats. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälsooch sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 200 deltar 12 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan). Statistik för 2002 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett stort antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt VI 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2002 redovisades enligt L-BAS 98. I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur VI 2000 samt L-BAS 2003 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. L-BAS 2003 och VI 2000 finns tillgängliga via Landstingsförbundets hemsida

9 8 Landstingens och regionernas ekonomi 2 Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bl a att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen skall pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader därav pensionskostnader exkl löneskatt Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Landstingen redovisade underskott samtliga år och 2002 mer än fördubblades underskottet jämfört med åren innan. Endast fem huvudmän redovisade ett positivt resultat år Verksamhetens kostnader uppgick till 180,4 1 Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2002 publicerades i mars 2003, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2002 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. miljarder kronor och avskrivningarna till 5,1 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (185,5 miljarder kronor) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 44,7 miljarder kronor, skatteintäkterna till 124,6 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 10,6 miljarder kronor. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalyser åren 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Tabell 2 Finansieringsanalys. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor Internt tillförda medel Försäljning av anläggningstillgångar Nettoökning av långfristiga skulder Nettoinvesteringar Nettoökning av långfristiga fordringar Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraordinära kostnader Förändring av rörelsekapital Årets resultat +Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF /+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2000 till 2002 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform fr o m 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats fr o m 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och LÖF som en långfristig skuld.

10 Landstingens och regionernas ekonomi 9 Tabell 3 Balansräkning. Samtliga landsting och regioner. Miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (procent) Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Inkl löneskatt. Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag Samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2% Investeringar i mark och byggnader 2% Lämnade bidrag 5% Köp av verksamhet 13% Material och tjänster 28% Övriga kostnader 4% Löner 30% Övriga kostnader för personal 16% 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 188,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 195,7 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 190,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 30 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1. Tabell 4 Externa utgifter efter utgiftsslag Samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa utgifter utgifter exkl köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,2 30,0 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,1 15,5 Köp av verksamhet ,4 13,2 därav från landsting/regioner ,6 Lämnade bidrag ,9 5,0 därav bidrag till trafiken (netto) ,8 2,9 Material ,9 17,4 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,8 13,2 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,3 9,6 Tjänster ,7 10,8 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,8 1,8 varav från landsting/regioner 242 0,1 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 91 0,0 0,0 Verksamhetens externa kostnader totalt ,2 92,0 Avskrivningar ,6 2,7 Verksamhetens externa kostnader inkl avskrivningar ,8 94,6 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,6 1,6 Externa kostnader totalt ,4 96,3 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,9 1,9 Investeringsutgifter för inventarier ,7 1,7 Övriga investeringsutgifter 147 0,1 0,1 Summa investeringsutgifter ,6 3,7 Externa utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0 Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

11 10 Landstingens och regionernas ekonomi 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens externa inkomster uppgick till 180,9 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde dryga 71 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 10,6 miljarder kronor, motsvarade 6 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag Samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2% Övrigt 2% Försäljning av tjänster 3% Patientavgifter 3% Generella statsbidrag 6% Erhållna bidrag 13% Skatteinkomster 71% Tabell 5 Externa inkomster efter inkomstslag Samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av externa externa inkomster inkomster exkl försäljning till lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,6 2,7 därav för läkarbesök o sjukvårdande behandling ,0 1,0 därav för sluten vård 476 0,3 0,3 därav för tandvård ,2 1,2 därav övrigt 302 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet ,6 1,9 därav till landsting/region ,7 Försäljning av tjänster ,5 3,6 Försäljning av material och varor ,6 0,6 Erhållna bidrag ,0 13,3 därav specialdestinerade statsbidrag ,8 1,9 därav bidrag för läkemedelsförmånen ,8 10,1 därav övriga bidrag ,4 1,4 Övriga intäkter 969 0,5 0,6 Verksamhetens externa intäkter totalt ,7 22,6 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,3 77,4 därav bidrag från staten (netto) ,9 6,0 därav ränteinkomster 773 0,4 0,4 därav skatteintäkter ,8 70,8 Externa intäkter totalt ,0 100,0 Summa investeringsinkomster 22 0,0 0,0 Externa inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0 Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

12 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling 11 3 Kostnader för hälsooch sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 130 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till dryga 11 miljarder kronor Cirka 92 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 142 miljarder kronor Kostnaden för 2001 var dryga 132 miljarder kronor. Detta ger en volymförändring i fast pris på 3,0 procent mellan 2001 och (Fr o m 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2001 var 119 miljarder kronor medan den 2002 uppgick till 130 miljarder kronor. Volymmässigt ger detta en förändring i fast pris på 3,2 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av Statistiska centralbyrån i Nationalräkenskaperna. För 2001 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 181,3 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen har beräknat att cirka 15 procent av personalresurserna i kommunalt finansierad vård och omsorg avsåg hälso- och sjukvård Om samma an- Tabell 6 Externa kostnader och intäkter efter område Samtliga landsting och regioner, inklusive Gotlands kommuns hälso- och sjukvård. Miljarder kronor Netto- Verksam- Verksam- Investeringskostnad hetens hetens utgifter 3) externa externa kostnader intäkter Primärvård 24,0 34,1 14,7 0,2 Specialiserad somatisk vård 75,8 66,9 10,2 3,0 Specialiserad psykiatrisk vård 13,5 12,6 1,4 0,2 Tandvård 4,3 6,3 2,9 0,2 Övrig hälso- och sjukvård 10,4 15,8 6,7 0,4 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,8 1,7 0,3 Hälso- och sjukvård 129,8 137,3 36,2 3,8 Utbildning 0,8 2,2 1,7 0,1 Kultur 2,0 2,4 0,5 0,0 Trafik och infrastruktur 6,6 8,0 1,3 0,0 Allmän regional utveckling 1,0 1,1 0,1 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 Regional utveckling 10,6 13,7 3,5 0,1 Serviceverksamheter 31,0 5,0 3,0 Övrigt 4) 1,3 3,5 Summa verksamhet 141,7 185,5 44,7 7,0 Finansiering utanför verksamheten 31,0 136,2 skatteintäkter 124,6 generella statsbidrag 10,6 finansiella intäkter/kostnader 3,1 1,0 extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0 Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Bruttokostnad minus bruttointäkt. 3) Exklusive inköp av finansiella tillgångar. 4) Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter.

13 12 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling tagande görs för år 2002 så beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 16,5 miljarder kronor Kostnader efter område Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (53 procent), primärvård (17 procent) och specialiserad psykiatrisk vård (10 procent) som har de största andelarna. De tre områdena tillsammans motsvarar 80 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatt och generella statsbidrag. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/regioner till kommuner och Diagram 3 Nettokostnader efter område Samtliga landsting och regioner Trafik 5% Övrigt 3% Övrig hälsooch sjukvård, inkl politisk verksamhet 9% Tandvård 3% Specialiserad psykiatrisk vård 10% Specialiserad somatisk vård 53% Primärvård 17% så har skett hos cirka hälften av landstingen/ regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Stockholms läns landsting och Region Skåne har unika kostnader för inomregionala skatteutjämningssystem. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga 3. Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på total landstingsnivå, inte per område eller delområde. Diagram 4 Nettokostnad för hälso- och sjukvård (mörkt blå stapel) respektive regional utveckling per huvudman Kronor per invånare Genomsnitt för riket = Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

14 Hälso- och sjukvård i översikt 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (130 miljarder kronor) gick 59 procent till specialiserad somatisk vård, 19 procent till primärvård och 10 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bl a omfattar handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet och ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent av nettokostnaderna. Nettokostnaderna för tandvård utgjorde 3 procent. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område Samtliga huvudmän Tandvård 3% Övrig hälso- och sjukvård 8% Specialiserad psykiatrisk vård 10% Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1% Primärvård 19 % 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälsooch sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bl a har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett s k behovsindex för att Specialiserad somatisk vård 59% utjämna för strukturella skillnader, bl a i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning m m) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 6 Nettokostnad för hälso- och sjukvård efter område och huvudman Kronor per invånare Genomsnitt för riket = Övrigt Tandvård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad somatisk vård Primärvård Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 26 i tabellbilaga.

15 14 Hälso- och sjukvård i översikt 4.3 Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/ utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det s k patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos m m. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i s k DRG 3 - system. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För öppen vård finns inte motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc, men en sådan utveckling pågår. I avvaktan på detta delas den öppna vården upp i ett ganska stort antal delområden via VI Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 4 som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är s k dagkirurgi, dvs kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren nedan sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården För att få en mer heltäckande redovisning av prestationerna i öppen vård efterfrågas mer konsekvent än tidigare uppgifter om besök hos andra personalkategorier än läkare. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården Primärvård Specialiserad vård Öppen vård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle Öppen vård Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl ev hembesök Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök 3 Diagnosrelaterade grupper. 4 Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

16 Hälso- och sjukvård i översikt 15 invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, dvs de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. Dessa uppgifter har endast delvis efterfrågats tidigare, varför uppgifterna måste tolkas med försiktighet. Se nedan. I redovisningen från och med 2001 omfattar verksamhetsstatistiken all landstingsfinan- sierad verksamhet, dvs även uppgifter för den verksamhet som har producerats av annan än landstinget/regionen. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för egenproducerad respektive köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. Observera att landstingen även för 2002 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år Egenproducerad verksamhet och verksamhet producerad av annan vårdgivare. Samtliga huvudmän. Tusental Primärvård Specialiserad vård, totalt Totalt Egen Annan Summa Egen Annan Summa produktion vårdgivare Produktion vårdgivare Mottagningsbesök och hembesök Läkare därav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök läkare Mottagningsbesök och hembesök Annan personalkategori därav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpm verks 3) 541 Hemsjukvårdsbesök, annan pers. kateg Dagsjukvårdsbesök 4) Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård, varför uppgifterna är underskattade. Totalt inkl besök inom Övrig hälso- och sjukvård, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet. 3) Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, egen produktion och annan vårdgivare ) Läkare och övriga personalkategorier. Diagram 7 Besök i öppen vård och i hemsjukvård Samtliga huvudmän. Tusental Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Mottagnings- och hembesök. Annan pers kategori än läkare Mottagnings- och hembesök. Läkare Primärvård Specialiserad vård

17 16 Hälso- och sjukvård i översikt Diagram 8 Mottagningsbesök och hembesök samt dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök Samtliga huvudmän. Tusental Spec vård. Annan vårdgivare Spec vård. Egen produktion Primärvård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion 0 Mottagningsbesök och hembesök läkare Mottagningsbesök och hembesök, annan pers kategori Hemsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Dagsjukvårdsbesök. Samtliga personalkategorier Diagram 9 Totalt antal läkarbesök per invånare efter område, vårdgivare och huvudman ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 Genomsnitt för riket = 2,9 Primärvård. Annan vårdgivare Specialiserad vård. Annan vårdgivare Primärvård. Egen produktion Specialiserad vård. Egen produktion 1,0 0,5 0,0 Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Diagram 10 Vårdtillfällen Samtliga huvudmän. Tusental Annan vårdgivare Egen produktion Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Primärvård

18 Hälso- och sjukvård i översikt 17 I diagrammet särredovisas läkarbesök och besök hos andra personalkategorier vad gäller mottagningsbesök och hembesök. Antalet hemsjukvårdsbesök av läkare är som framgår av tabell 7 ganska få. Hemsjukvårdsbesöken redovisas därför i diagrammet för samtliga personalkategorier. Dagsjukvårdsbesöket är definitionsmässigt ett besök då patienten ofta träffar flera personalkategorier. Som framgår av diagrammet sker flest besök i primärvård och då hos andra personalkategorier än läkare. De därnäst flesta besöken sker i specialiserad vård hos läkare. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. I diagram 8 presenteras uppgifter om i vilken omfattning landstingen har producerat den öppna vården och hemsjukvården inom förvaltning eller eget bolag (egenproducerat) respektive köpt verksamheten från andra vårdgivare (exkl annat landsting/region) I diagram 9 visas antalet läkarbesök (inkl hemsjukvårdsbesök) per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal läkarbesök per invånare i riket var 2,9. Även fördelningen av besök inom egenproducerad och köpt verksamhet framgår av diagrammet. I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen. 4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 1999 till 2002 Möjligheterna till jämförelser mellan åren är begränsade eftersom statistiken ändrades fr o m Antalet läkarbesök och antalet vårdplatser kan dock jämföras med godtagbar kvalitet. I tabell 8 och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet läkarbesök åren 1999 till Vissa justeringar har gjorts av uppgifterna 1999 och 2000 för att få dem jämförbara med uppgifterna 2001 och Antalet läkarbesök minskade mellan 1999 och 2000 för att sedan öka. Mellan 2001 och 2002 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 1,0 procent. Ökningar har skett både inom den egenproducerade vården och inom vård producerad av annan vårdgivare. I tabellerna V 4 och V 5 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2001 och 2002 per huvudman. Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har också ökat i antal mellan 2001 och Ökningen är 2,6 procent. Tabell 8 Läkarbesök efter verksamhetsområde och huvudgrupp Samtliga huvudmän ) 2002 Egen produktion 3) Läkarbesök (1000-tal) , , , ,8 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) 9 137, , , ,0 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) 574,0 600,7 608,4 616,7 Läkarbesök/1000 inv 65,0 68,0 68,0 69,0 Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 9 711, , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4) Läkarbesök (1000-tal) 9 501, , , ,1 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , ,4 Annan vårdgivare 3) Läkarbesök (1000-tal) 6 452, , , ,3 Läkarbesök/1000 inv därav Specialiserad somatisk vård Läkarbesök (1000-tal) , ,5 Läkarbesök/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Läkarbesök (1000-tal) ,2 334,2 Läkarbesök/1000 inv Summa specialiserad vård Läkarbesök (1000-tal) 3 695, , , ,7 Läkarbesök/1000 inv Primärvård 4) Läkarbesök (1000-tal) 2 757, , , ,6 Läkarbesök/1000 inv varav Allmänläkarvård Läkarbesök (1000-tal) , ,1 TOTALT Läkarbesök (1000-tal) , , , ,1 Läkarbesök/1000 inv Exkl läkarbesök i mödra- och barnhälsovård. Inkl hemsjukvårdsbesök. Exkl besök i dagsjukvård. 3) Se begrepp och definitioner. 4) Reviderade uppgifter.

19 18 Hälso- och sjukvård i översikt Diagram 11 Läkarbesök Samtliga huvudmän. Tusental Primärvård: Annan vårdgivare Specialiserad vård totalt: Annan vårdgivare Primärvård: Egen produktion Specialiserad psykiatrisk vård: Egen produktion Specialiserad somatisk vård: Egen produktion Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde och huvudgrupp Samtliga huvudmän ) (fastställda (fastställda (genomsn disp (genomsn disp vårdplatser) vårdplatser) vårdplatser) vårdplatser) 3) Egen produktion Specialiserad somatisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv 3,0 2,9 2,6 2,6 därav Medicinsk korttidsvård Vårdplatser Kirurgisk korttidsvård Vårdplatser Ofördelad korttidsvård Vårdplatser Geriatrisk vård Vårdplatser Övrigt Vårdplatser Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv 0,7 0,6 0,6 0,5 Summa specialiserad vård Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv 3,7 3,5 3,2 3,1 Primärvård Vårdplatser ) 4) Annan vårdgivare Vårdplatser TOTALT Vårdplatser Vårdplatser/1000 inv 3,7 3,6 3,3 3,1 Tekniska platser Platser på patienthotell Fr o m år 2001 redovisas genomsnittligt disponibla vårdplatser, för tidigare år har fastställda vårdplatser redovisats. Se begrepp och definitioner. För år 2000 lämnade en stor del av sjukhusen både uppgifter om fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser. Vid ett antagande om att relationen mellan fastställda och genomsnittligt disponibla vårdplatser är densamma för samtliga vårdplatser år 2000 som för de sjukhus som lämnade dessa uppgifter, blir vårdplatsminskningen totalt ca 500 genomsnittligt disponibla vårdplatser mellan åren 2000 och Exkl tekniska platser. 3) Se begrepp och definitioner. 4) För år 2002 ingår hos annan vårdgivare 190 vårdplatser som ej tidigare ingått i redovisningen.

20 Hälso- och sjukvård i översikt 19 Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även mellan åren 1999 och 2002 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2001 och Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 43 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2001 och 2002 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 1999 till Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader till 137,3 miljarder kronor och de externa intäkterna till 36,2 miljarder kronor Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 129,8 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,8 miljarder kronor. Diagram 12 Vårdplatser åren 1999 till Samtliga huvudmän Tekniska platser Primärvård Spec psyk vård Övrig spec som vård Geriatrisk vård Ofördelad korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Medicinsk korttidsvård Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård Samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet Lämnade bidrag 886 Material och tjänster Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 378 Erhållna bidrag Övriga intäkter 308 Verksamhetens externa intäkter Summa investeringsinkomster 16 Landstinget i Uppsala län har endast redovisat siffror på totalnivå. Kostnaden har räknats upp till riksnivå.

21 20 Primärvård 5Primärvård I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. (Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 19 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård på 24,0 miljarder kronor Diagram 13 Nettokostnader för primärvård efter delområde Samtliga huvudmän Primärvårdsansluten hemsjukvård 6% Jourverksamhet 3% Arbetsterapi 2% Barnhälsovård 5% Mödrahälsovård 4% Sluten primärvård 1% Sjukgymnastik 8% Övrig primärvård 9% Sjuksköterskevård 12% Allmänläkarvård 50% Tabell 11 Nettokostnader för primärvård efter delområde Samtliga huvudmän Delområde Milj kronor Procent Allmänläkarvård ,5 Sjuksköterskevård ,2 Mödrahälsovård ,3 Barnhälsovård ,5 Sjukgymnastik ,4 Arbetsterapi 431 1,8 Jourverksamhet 837 3,5 Primärvårdsansluten hemsjukvård ,5 Sluten primärvård 177 0,7 Övrig primärvård ,7 Summa primärvård ,0 Två huvudmän saknar uppgift per delområde. Kostnaden har räknats upp till riksnivå. Diagram 14 Nettokostnad för primärvård per huvudman Kronor per invånare Genomsnitt för riket = Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland